Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Att min älskade make Handlanden Carl August Andersson efter ett långvarigt lidande stilla afled å Visby lasarett onsdagen den 25 dennes kl. 12 e. m. i en ålder af 44 år, 5 mån.
har jag den sorgliga plikten tillkännagifva.
Eksta den 26 Januari 1898.
Josefina Andersson.
Min Gud har hört mig. Han har aktat
på mitt bönerop. Lofvad vare Gud, som
icke har förkastat min bön eller vändt
sin nåd ifrån mig.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Januari 1893
N:r 15
till den minstbjudande låter Vamlingbo kommun lördagen den 11 västkommande Februari kl. 12 på dagen i skolhuset försälja leveransen af materielier till ett nytt spannmålsmagasin af sten jämte upp förande af detsamma, 40 fot långt, 20 fot bredt och 13 fot bögt under brädtak. Materialier: 14 läster kalk, 17 rior, 4 rifodriogar, 6 -bund, 20. sparrträ och handbjälkar, 8 laktar, 3 tolfter plank och 40 tolfter bräder.
Närmare upplysningar vid auktionen.
Förbehålles pröfningsrätt af gifna anbuden.
Vamlingbo den 24 Januari 1893.
Bygnadskomitén.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Januari 1893
N:r 15
Som d. till d. 11 dennes utlysta skogsauktionen hos G. Svensson, Suderbys i Stenkyrka, i anseende till då inträffadt naturbinder ej kunde försiggå, så kommer i anledning deraf ny auktion att dersammastädes förrättas tisdagen den 31 dennes från kl. 10 f. m. på sätt och vilkor som blifva vid auktionen tillkännagifna.
OBS.! Skogen torde vara för herrar sågverksägare att beakta.
Fole och Sojdeby d. 25 Januari 1893.
OTTO OLOFSSON.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Januari 1893
N:r 15
låter landtbr. C. Carlström, Uppenbys i Roma, tisdagen den 31 dennes från kl. 11 f. m. till den högstbjudande försälja en gammal manbygnad af sten under brädtak, 1 par oxar, 1 tjur, hvetemjöl, linser, ull, skinn såväl svartberedda som hvitbetade, några äldre möbler samt diverse klädespersedlar m. m.
Vid samma tillfälle försäljes äfven ett stycke växande skog till rothuggning. Åt godkände inropare lemnas 4 mån. betalningsanstånd, andre betale vid anfordran.
Guldrupe i Jan, 1893.
Efter anmodan,
J. P. JACOBSSON.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Januari 1893
N:r 15
som förrättas onsdagen den 1 Februari från kl. 10 f. m. bredvid tallhuset å Skeppsbron, föreäljas för ångfartygsbolaget Gotlands räkning: ett större parti jernoch metallskrot, 1 isskåp, tomkärl och fäckar, ett parti trävirke, flera kaminer, begagnadt tågvirke och wirerope, mattor, något linnevaror, flera kärror jämte mycket annat, Vid samma tillfälle försäljes älven ett parti bomull, 3 säckar sumac, decimalvåg, 1 klädesskåp samt ev kökssäng. Kände, vederhäftige inropare erhålla 2 månaders betalningsanstånd, andra få betala kontant eller ställa nöjaktig säkerhet.
Visby i Januari 1893.
Auktionskammaren.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Januari 1893
N:r 15
Tillkännagifves att Herren den allvise hädankallat min älskade make Hemmansägaren Olof Olsson, som efter en lefnad af 54 år, 5 mån. och 17 dagar stilla aflad vid Pilungs i Mästerby den 23 dennes, sörjd och saknad.
Mästerby d. 24 Jan. 1893.
Emma Olsson.
Sv. Psb. 480: 2, 3 vv.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Januari 1893
N:r 15
Vamlingbo, 18 Januari.
Från en härstädes i går hållen extra kommunalstämma kan följande förtjena att antecknas: Först kom den så länge omtvistade magasinefrågan före, tvistig i så fall att en del ledamöter ville hafva bort magasinet helt och hållet, en del ville att den skulle qvarligga i kyrkan, ehuru förut är bestämdt genom kyrkostämmobeslut att säden skall utrymmas derifrån innevarande år, och åter en annan del ville bygga nytt magasin, hvilket senare förslag också delvis förut gått igenom. Efter en långvarig och ofta tämligen het diskussion beslöts omsider, beträffande sjelfva grunden för byggandet, att all jordbruksfastighet med undantag af prestgården skulle efter fyrktalet deltaga i upptörandet af nytt magasinshusinstundande sommar (bygnaden skulle vara färdig till 1 Aug. d. å), i enlighet med komiterades förslag. Såväl anskaffavdet af all behöflig material (sten och trä) som ock sjelfva uppförandet af huset skulle utbjudas på entreprenadauktion. För att betäcka kostnaden för det nya bygget beslöto de närvarande (ganska talrika) stämmoledamöterna att hälften skulle genom försäljning af säd ur magaeinet anskaffas, och andra hälften upplånas i pastoratets sparbank på en tid af fem år, hvarunder till -betäckande af ränta och möjlig amortering, årligen omkr. 12 hektoliter säd (hälften råg och hälften korn) från förenämda magasin skulle afyttras.
Härefter företogs val af ombud för kommunen att vid nästa sammanträde med södra häradsrätten utse s. k. vägnämd eller styrelse er enhälligt valdes stämmans ordförande.
Kom derefter fråga före om att till k. m:t bef. i länet ingå med anhållan om nya vägars upptagande till allmänt underhåll, dervid åtskilliga (jag tror fyra eller fem särskilda), särdeles behöfliga vägar inom socknen föreslogos. För att till länsstyrelsen ingifva ansökan i berörda syfte utsågs en komité af fyra personer, näml. ordföranden, kapten Hanson, Bonsarfve, Johan Pettersson, Stenstu och Hans Jakobsson Austre, hvilka med det första skulle vidtaga åtgärder i detta afseende.
Norra Gotland 21 Jan.
»Ett Herrans väder» rådde här i förra veckan. Snöyra, den intensivaste man kan minnas och köld att man åtminstone denna månad, näppeligen sett maken. Det lägsta termometern visat var i onsdags afton, då kl. 7 var ej mindre än 24 grader kallt. Våra landtbor ha haft ett horribelt arbete med att hålla vägarne öppna. Dermed börjades tisdags eftermiddag förra veckan och först i tisdags middag denna vecka blef vägen så i ordning, att man kunde) sätta snöplog på den. Först hade man naturligtvis fått kasta, ibland ett par hundra meter öfver »famnshöga» drifvor, 6 meters bredd och så fasta, att de ibland buro en häst och alltid menniskor.
Bivägar ha måst tagas, och tacka Gud, det har hjelpt. I torsdags e, m. började kastningen igen, och dermed har man bållit på tills »skrifvande stund». Qviorna till gårdarna har man ej haft tid att röra ännu.
En liten skuld till detta eviga snökastningaarbete har man nog sjelf, Om ock ej det ginge an, att fullt taga bort gärdesgårdarna längs vägen borde man åtminstone sätta ned dem i ett gräft dike. Somliga ha gräft diken och satt tunnor i dem i st. svår väg kanten och der har man sluppit ifrån med blott plöjning.
Idag är mindre drifis synlig sättande längs kusten.
Potatisen har frusit litet hvarstädes, Somliga har förlorat hela sitt förråd. — Då i allmänhet fjorårets skörd af denna rotfrukt var klen, blir skadan stor ej blott för ägarne utan äfven för dem, som nödgas köpa, genom höjdt pris på denna nödvändighetsprodukt.
Södra Gotland, 19 Januari.
Ovanlig fångst. En fiskare från Hamra som härom dagen kom ned till stranden till sina på landbacken till torkning utsträckta ryssjor, fann i den ena ea fångst af — nio stycken rapphöns, ännu lefvande. De arma djuren hade troligen velat söka skydd för den bistra kölden och dervid råkat i fällan. Hura länge de varit instängda är ovisst alldenstund mannen ej på en längre tid sett åt sina fiskredskap, men att döma af deras högat medtagna tillstånd torde det varit flera dagar. Gladt begagnade de sig af den skänkta friheten.
Apropå rapphönsen, så är kampen för tillvaron bård för dessa i denna tid af snö och köld, Dagligen synes å hvarje rågsådd åker, någon eller några flockar arbeta att genomtränga det djupa och hårda snötäcket för att skaffa sig föda, men med klent resultat, hvarför de ock begärligt uppsöka den till dem af någon ömmande person utstälda födan.
Egendomlig sjukdomsorsak. Ett svinkreatur sjuknade för några dagar sedan och kunde ej förmås att intaga någon föda, hvarför det måste nedslagtas. Det befans då att djuret sväljt ea större nål af messingsråd, hvilken fastnat i tarmarne och vållat sjukdomen.
Isbelagdt så långt ögat kan nå är hafvet här utanför på östra kusten.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Januari 1893
N:r 14
hitkom kl. 1/2 10 i går afton med post, som växlats vid Idö.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Januari 1893
N:r 14
med sydlig vind har idag inträdt. Qvicksilfverpelaren har höjt sig något öfver nollpunkten. Igår hade vi 8 grader kallt.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Januari 1893
N:r 14
äro vi för närvarande och på obestämbar tid. Enligt telegram, som återfinnes på annat ställe, uppkommo efter svårt arbete Express och Polhem på natten till gårdagen till Stockholms skeppsbro.
På förmiddagen igår underrättade kapten Smitterberg, att isförhållandena omöjliggjorde att åter utkomma till Sandhamn med den isbrytarehjelp, som stode till buds, samt att Express ämnade qvarligga i Stockholm.
Härvarande ångbåtsdirektions svar härå blef, att, om icke sådan hjelp af Stockholms hamnkapten kan sksffas, att Sandhamn kan uppnås, Polhem tillsvidare må stanna i hufvudstaden.
Samtidigt aflät direktionen telegrafisk framställning till hamnkaptenen, att Stockholms stad måtte engagera den finska isbrytaren Murtaja för att öppna ränna, enär direktionen befarade, att, om Polhem inspärras, Klintehamn ensam icke skall förmå upprätthålla postförbindelsen.
Och såsom svar härå har hamnkaptenen idag meddelat, att framställningen skall föredragas för drätselnämden, men att Express kapten Rusko anser isförhållandena vid Hangö omöjliggöra förslaget.
Derhän ha vi alltså kommit, tack vare bristen i rikets hufvudstad med dess svårtrafikabla skärgård af en tjenlig isbrytare, och dithän skola vi komma hvarje år med svårare isförhållanden, så länge icke Stockholms stadsfullmäktige gripa sig an med den sedan två år på deras bord hvilande frågan om ett sådant fartygs anskaffande.
Man skulle kunna tycka, att det icke behöfdes mera än exemplet från Göteborg för att visa vederdörande, hvilket gagn för sjöfarten en dylik isbrytare förmår åstadkomma, och man skulle också kunna anse, att den erfarenhet, man i rikets andra stad äger om detta förhållande, icke är för färsk eller för litet pröfvad för att derpå grunda ett bestämdt omdöme. Man invänder kanske, att med en sådan köld som i år ingen isbrytare alls skulle kunna hålla rännan öppen hela vintern. Det har heller icke ifrågasatts, men det har som ett axiom uttalats, att en sådan båt åtminstone skulle kunna förkorta afspärrningen i båda ändarne, d. v. s. hindra att sjöfarten afbrytes så tidigt nu och föranleda att den öppnas tidigare på våren, än om himmelens sol ensam skall tjenstgöra som istäckets brytare. Och alldeles visst skulle en tillräckligt kraftig, för här antydda ändamhl utrustad ångare hafva lemnat de båda fartyg, som nu öfver en vecka kämpat mot oerhörda svårigheter, en hjelp hvilken de kunna ha berättigade anspråk att vänta, så länge såväl Stockholms stal som regeringen hvarje år anvisar medel för isrännas öppethållande. Men detta anslag plottras bort på att pr timme anställa en liten obetydlig bogserångare, som intet förmår mot sådana hinder som de nuvarande, men som snarare förvillar den sjöfarande och inger honom förhoppningar, som icke äga grund I verkligheten.
Ty det börjar nu bli klart, hvad orsaken kunnat vara, att Polhem vågat sig så långt in, att han blifvit afstängd. Det beror på atthan litat på en uppgift om hjelp just från den mycket omtalade Tor. Kap: ten 8. var fulit besluten att gifva sig sig åter ut till Sandhamn — ett beslut som han ock satte i verket — för att der invänta post och afgå till Visby. Men då han är på väg utåt, möter bonom ett ilbud från Sandhamn med telegram att Tor befunne sig vid Grinda och arbetade utåt samt att Express hölle på att gå till Stockholm. Då nu Grinda ligger långt utanför Oskar Fredriksborg och således passagen borde vara tämligen fri, vände han af den anledningen om mot Stockholm, men då han kom till Brännudden, hade Tor inte ens varit synlig, ävnu mindre arbetat upp någon ränna. Sedan var återtåget afskuret och Polhem och Express började med förenade krafter arbeta sig upp till hufvudstaden.
Sådan är ställningen för dagen. Skulle så illa bli att Polhem varder för längre tid afstärgd, så möter åtminstone en ljus punkt i den mörka taflan, den nämligen att vi med två så kraftiga båtar som Express och Polhem liggande i Stockholm åtminstone kunna hoppas att få sjöfarten på våren öppnad tidigare, än om vi skola lita endast till de krafter, som sättas i gång af hamnvederbörande i hufvudstaden.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Januari 1893
N:r 14