Månad: september 2024

Norra häradsrätten.
4:de sammanträdet.
Utslag afkunnades: emellan kronolänsman J. Smedberg och drängen Emil Vessman från Stenkyrka socken, angående ansvar för oloflig jagt på rapphöns. Svar. dömdes att böta 30 kronor samt att till åklagaren utgifva ersättving för de skjutna rapphönsen med sammanlagdt 1 kr. 50 öre.
— Emellan hemmansägarne Johan Källgren, Lilla Klintegårda i Veskinde, och Ludvig Högberg, Vies i samma socken, angående auktionsredovisning. Käromålet ogillades.
— Emellan kronolänsman G. Boberg, åklag., och hemmansägaren Oskar Nilsson, Oleips i Ala socken, svar, ang. ansvar för det evar., oaktadt k. befallningshafvandes utfärdade förbud sålt afverkningsrätten till en större del svar. tillhörig skog, hvilken ioginge i det nu inom Ala socken pågående skiftet. Svar dömdes enligt 24 kap. 6 § straffiagen till 100 kronors böter.

Målet emellan Emma Lundberg i Stockholm och f. löjtnanten Edvard Björkman ang. utbekommande af barnuppfostringsbidrag på grund af skriftlig förbindelse förevar nu ånyo.
Svar. som företräddes af bagaren Alfred Svensson från Visby, bestred fortfarande, att svar. underskrifvit förbindelsen i fråga.
Till motbevisning ingaf kär. en skrift samt en del bref, hvilka kär, fått från svar. För vittnesförhör vid Stockholms rådhusrätt med advokaten V. F. Vinroth uppsköts målet till tingets 6:e allmänna sammanträde.

Målet emellan t. f. Kr. länsman Arvid Jacobsson, åklag., och hemmansägaren Johan Flodman, Nors i Veskinde, svar., ang. ansvar för misshandel, föröfvad emot skomakaren O. Sjögren från Klintegårda i samma socken, handlades nu åter.
Såsom vittne åberopade åklagaren drängen Fredrik Klintberg från Nors, hvilken emellertid icke hade något för svar. graverande att berätta. Målet öfverlemnades.
Utslag å nästa sammanträde,

Till tinget hade Adolf Larsson, Gisslauser i Lärbro, uttagit stämning å landtbrukaren A. F. Nyberg, Pavalds i samma socken och yrkat ansvar för det svar. hemma i sin bostad missband’at kär. och ärekränkt honom, dervid svar. kallat kär. för tjuf, rackare, knöl m. fl. mindre väl valda tillmälen.
Svar. erkände att han, förargad öfver, att kär. olofligen jagat hare på svar:s mark, kallat honom tjufstryker samt tagit honom i nacken och kastat ut honom. Målet öfverlemnades. Utslag å slutsammanträdet.
A. F. Nyberg, Pavalds i Lärbro hade till tinget instämt Adolf Larsson, Gisslauser i samma socken, och yrkat ansvar för oloflig harjagt.
Kär. styrkte medels kontrakt, att kär. hade jagträtten å den mark, der svar. enligt uppgift skulle ha just Svar. bestred att han jagat på kär:s mark men medgaf möjligheten af att svar:s hund varit inne å kär:s mark.
Käranden lät såsom vittnen höra kyrkovärden Johan Klintbom från Kännuvgs i Helvi och styrmannen Vilhelm Karlberg, Hammars i Lärbro.
Klintbom hade vid ett tillfälle mött svar. försedd med jagtredskap ute å kär:s mark och äfven kort efter hört att skott lossats, men ej med. säkerhet kunnat bedöms, om svar. vid skottets afskjutande varit å kär:s mark. Karlberg heda likaledes mött svar. ute på jagt, men ej å kär:s mark; strax efter hade vittnet hört skott lossas och då tyckt att det varit inöm kär:s jagtområde.
Målet öfverlemnades. Utslag å slutsammanträdet.

Hemmansägaren Johan Hammarberg från Seigs i Hellvi socken, hvilken i ett instämdt mål uppträdde såsom ombud å kärandesidan, blef på yrkande af åklagaren dömd för oskickligt beteende inför rätta att böta 25 kronor.

Södra häradsrätten.
(Vårtingera fjerde sammanträde å tingsstället Skogs i Levide 10—11 April).
Skiftestvist. August Dahlqvist jämte 12 andra icke-hemmansägare från När hade instämt tillsaammans bortåt 150 hemmansägare inom samma socken, af hvilka ett tjogtal var personligen närvarande, de andra genom fullmakter, red yrkande att erhålla lika rätt som dessa till en del allmänningar inom socknen, som vid pågående skifte blifvit hemmansägarne tillskiftade. Kärendena anförde, att vid en tvist mellan kronan och Närs och Lau socknars sockenmän rörande bättre rätt till en del allmänningjordar hade genom dom 27 Maj 1875 rätten till nämde jordar bli’vit kronan afhänd. Sedan derefter å kommunalstämma i Närs socken 21 Mars 1876 närvarande hemmansägare beslutit, att inom socknen boende icke-hemmansägare för begagnande af betesrätt å allmänningarne skulle betala skatt, hade länsstyrelsen, hvarest en del ickehemmansägare anfört besvär, genom utslag 14 Nov. 1876 förklarat att, enär icke ostridigt vore, att allmäningarne tillhörde allenast hemmanen, kommunalstämman icke ägt ålägga en viss klass skatt för allmänningarnes begagnande. — Svarandena förnekade, att aug. Dahlqvist och medparter varit berättigade att kära i detta mål, då genom den af kär. åberopade hofrättens dom allmänvingarne i fråga frånhändts kronan endast på den grund, att k. instr. 22 Maj 1643 ang. skattläggningen på Gotland uttryckligen föreskrifver, att deri jämväl borde ingå »allmänningar» och dessa allmäningar sålunda vore detta i hemmanevs skatt ivbegripna, alltså vore en kommunens angelägenbet och tillhörde det kärandena att visa fullmakt från kommunen att tala å dess vägnar, hvilket de ej gjort; dessutom borde rättsanspråk af dylik beskaffenhet hafva framstälts vid skiftets början till förrättningsmannen och kärandena anmält sig såsom delägare senast då justering af häfden företogs, hvarom offentlig kungörelse utfärdats — enligt 8 34 skiftesstadgan har den härutinnan försumlige sin rätt försutit och måste de frånvarande nöja sig med de närvarandes beslut; slutligen hade vid sammanträde 27 Sept. 1892 med första skifteslaget, till hvilket sammanträde arbetarne inom Närs socken genom kungörelse blifvit kallade, på skiftesförrättarens fråga, huruvida rättsanspråk i afseende på allmänningarne vore att framställa, inga sådana blifvit armälda.
Kärandenas ombud bestred svaromålet och yrkade uppskof i målet till nästa vårtings andra sammanträde, för att få tillfälle meddela stämning åt en del i Amerika vistande personer, som äfven borde svara i målet. Häradsrätten afger yttrande å första rättegångsdagen af nästa sammanträde.
De omstämda allmänningarne äro: kronoskogen vid Davids och Hammaren; en utmark mellan Rikvide och Hammaren; en utmark mellan Smiss och Frides; Vidåkra och en gatumark vid Alfvan och Leran.

Qvarngräl. Anders Larsson, Sigrefs i Vamlingbo, m. fl. instämde Kristian Kogström i samma socken med yrkande att denne måtte åläggas med en tredjedel af kostnaden 226 kr. 10 öre, bidraga til betalningen af reparationen å en qvarn, som parterna ägde gemensamt. — Svaranden invände att kärandena malt sönder qvarnen, derpå utan svarandens hörande beslutit om reparationen och likaledes utan sv:s hörande utlyst entreprenadauktion å ararbetets fullgörande. Skulle reparation verkställas, så borde svaranden ha gjort den med eget virke, då den skulle blifvit ofantligt mycket billigare, Målet uppsköts till första dagen af sjette sammanträdet.

Ärekränkning. O. P. Edman, Väte, stämde husbondesonen Henrik Johansson Gullarfve i samma gocken, med yrkande att han måtte stånda ansvar för ärekränkande beskyllning, i det han 28 Febr. i kär:s hem skulle påbördat Edman att vintern 1892 och 1893 ha från Henrik Olofssons, Isume i Väte, skog, den s. k. Heden, afverkat och bortfört timmer.
— Svaranden medgaf i inlemnad skrift att han så sagt, men yrkade att målet skulle hvila tills ett annat mål blifvit afgjordt, der han ämnar väcka åtal mot E. om ansvar och ersättning för afverkniog af växande skog å omstämda mark, som icke tillhörde Henrik Olofsson utan Johanssons hustru och hennes medarfvingar. — Käranden bestred invändningen. Han hade betyg på att han köpt ekogen af H. Olofsson. Begärde »fallt för beskyllnipgen» med 25 kronor. Beslut afkunnas vid nästa sammanträde.

Johanna Jakobsson, Hemse, hade å kyrkoherden i Alfva, Karl Lange uttagit stämning af följande lydelse:
»Sedan 10 år tillbaka har jag varit boende, mantals- och kyrkskrifven i en bygnad å Hemse annex grund, icke inneboende hos min äfvenledes der bosatta moder, utan för mig sjelf med eget hushåll för mig och mina 2 minderåriga barn, intill dess kyrkoh. Karl Lange i Altva, som för kort tid sedan blifvit ägare af stugan, den 4 d:s instälde sig i min bostad, från hvilken jag icke blifvit lagligen uppsagd, och biträdd af en sin arbetare bortbröt fönster och dörrar, hvarpå han 2 dagar derefter, sedan barmhertiga menniskor skaffat nya, kompletterade sitt hemgångsarbete genom att med yxa och hammare utbryta icke allenast de nyinsatta fönsterna och dörrarna, utan ock en del af hussts vägg, så att jag med mina 2 små barn måste fly och herbergeras af andra personer.
I anledning häraf får jag å bemälde hrr kyrkoherde utverka mig kallelse och stämning till fjorde sammanträdet af pågående ting, med påstående att svaranden för hvad honom till last ligger, måtte ådömas laga ansvar, dervid lagens hela stränghet måtte tilllämpas, då svaranden till följd af sin embetsställning icke kan hafva handlat af oförstånd utan tvärtom med full vetskap om det brottsliga i sin bandling, Dessutom yrkas att svaranden skall gälda de honom icke tillhöriga fönster och dörrar, samt betala 150 kr. för den skada han genom sin våldsgernipg mig ålragit».
Svaranden medgaf att han någon dag i Mars eller början af April tagit ut fönstren ur det nämda huset, men det hade varit i afsigt stt verkställa en reparation, icke för att köra bort någon der boende, När sedan »välviljan var framme för att stoppa till öppningarne», hade han varsamt tagit bort det ditsatta. Johanna Jakobssons moder hade förut bebott stugan, men blifvit lagligen vräkt. Sv. visste icke, om någonsin Johanna bodde i huset — hade aldrig med henne att skaffs, Ville likväl till ett kommande rättegångstillfälle bevisa, att Johanna ej haft eget hushåll, utan hushållat ihop med modren. — Käranden anhöll om uppskof till första rättegångsdigen af sjette sammanträdet, då svaranden skall inställa sig vid 25 kronors vite.

Ärekränkningsmålet mellan Petter Lydahl, Mannegårda i Lye, och hustru Tina Vestdal, behandlades ånyo. Ett vittne, arbetarehustrun Sjösten, Dals i Lye, intygade att svaranden vid ett tillfälle berättat henve, att hon hört, det kär:s hustru på en toredag i Hemse skulle stulit ett par kardor. VWVittnesmålet bestreds af svaranden, som förklarade sig kunna med ed betyga, att hon aldrig fält ett dylikt yttrande. — Käranden yrkade att svaranden måtte åläggas fria sig med ed, om hon gitte. Rätten afgifver yttrande vid nästa sammanträde.

För stöld tilltalade Oskar Lingvall var i dag hämtad till rätten, hvaremot hans medhjelparinna Anna Hjertstedt anmäldes sjuk, Af denna anledning uppsköts målet ytterligare till första rättegångsdagen af sjette sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 April 1893
N:r 56