Länetslandtbruksingeniör

har benäget låtit Gotlands Allehanda taga del af den berättelse, han kommer att afgifva rörande sin verksamhet inom Gotland ander 1892. Vi anföra sålunda ur den samma nedanstående, som torde vara af allmännare intresse:
Fullständiga förslag till utdikning af sanka marker ha under året upprättats å tillsammans 1177 hektar 14,5 ar, hvarjämte profiler och kostnadsförslag till kanaler och större afloppsdiken uppgjorts å en sammanlagd sträcka af 51,8 kilometer.
Iaom länet hafva tretton af de under året handlagda förrättningarna varit förmål för laga syn, deraf hafva tio i laga ordning afslutats och nio redan vunnit laga kraft; en blef på begäran instäld och de (tvenne) återstående äro fortfarande under handläggning. Af de sålunda felutade förrättningarna må särskildt nämnas:
Utdikning och odling af Store myr i Hejnums m. fl. socknar, innehållande i rundt tal 462 hektar utmärkt god myrjord, för hvilken afdikviogskostnadev, inberäknadt lösen för tvenne mindre vattenverk, går till 25,000 kronor;
utdikning och odling af Visne och Bringsarfve myrat i Ardre socken, af hvilka den förra innehåller 186 hektar och den senare 53 hektar, och uppgår torrläggningskostnaden för de olika myrarna till respektive 9,600 och 2,700 kronor;
utdikning af Lille myr i Endre och Barlingbo socknar, innehållande 93 hektar, som enligt förslaget utdikas för i rundt tal 4,000 kronor;
utdikning af Vätlings myr i Stenkyrka socken, hvilken i areal innehåller 60 hektar och för hvilken utdikningekostnaden beräknats till 3,000 kronor;
utdikning och odling af sanka marker till Stenstugu, Mattise, Gallstäde m. fl. hemman i Bunge socken, hvilket företag omfattar 50 hektar och för hvilket torrläggninskostnaden beräknats till 3,000 kronor;
utdikning och odling af sanka marker tillhörande Tälleby m. fl. hemman i Garda socken, hvarigenom torrlägges 62 hektar för en beräknad kostnad af 2,900 kronor; samt utdikning af vattenskadad mark till Uggårda, Magnuse, Vinarfve, m. fl. hemman i Rone socken, omfattande företeget en areal af 148 hektar och utdikningskostnaden beräknad till 7,150 kronor.
Dessutom äro förslag till utdikning af Öjle och Träskmyrarna, till största delen belägna inom Hejde och Väte socknar, under utarbetning; den förra innehåller omkring 670 hektar och den senare omkring 270 hektar.
De gotländska myrarnas tillgodogörande her — säger landtbruksingeniören — under senare året så allmänt omfattats med intresse att man väl numera kan säga, att befolkningen öfver hela ön lärt sig inse att myrarna verkligen äga ett värde, som ej kan förringas af de misslyckade odlingsförsök som förr i tiden här haiva företagits. Också har under det förflutna året flera myren, omfattande tusentals hekter, utdikats, och om än mycket återstår att göra i den vägen, finner man af de förberedanda laga syneförrättningarnas jämförelsevis stora antal, att de flesta myrarna på Gotland skola under närmaste tiden blifva torrlagda. Detta glädjende tidens tecken tår man väl till stor del tillskrifva Svenska Mosskulturföreningens gagnrika verksamhet, ty utan de lärdomar, som genom dess tidskrift på ett upplysande och öfvertygande sätt meddelats, och utan den praktiska erfarenhet man sedan med ledning häraf vunnit, skulle väl ännu flertalet tv flat på att den gotländska myrjorden ägde kraft att med tillhjelp endast af våra billigaste mineralgödselämnen fram. bringa rika skördar af alla nordens kulturväxter, Svenska Mosskulturföreningens sommarmöte i Visby har än ytterligare befäst tron på en framgånogsrik myrkuitar, hvilket åter framgår deraf att, då maa ännu för ett par år sedan kunde förvärfva sig stora myrområden för eudast några få kronor par hektar, myrjordeu numera ej sällan betingar ett pris af 100 kronor per hektar och deröfver. Af större torrläggningsföretag, som nu äro under utförande, må särskildt framhållas:
Martebo myrs utdikning, der under året arbotet rast öst bedrifvits i hufvudafloppat, hvar est bland annat öfvar, 6,000 kubikmeter kalkberg på en sammalagd sträcka af öfver 2 kilometer undanspringts. Vid årets slut hade arbetet avancerat så långt att i den djupa myren hufvudkanslen kunde upptagas till fullt djup, d. v. s. omkring 2,5 meter, men den stränga vinter, som sedan November månad varit rådande, har hindrat arbetets fortsättande längre in i myren. Detta för gotländska förhållanden storartade företag, som omfattar en areal af i rundt tal 3,600 hektar och hvarest kanaler och större afloppsdiken skola enligt det af kongl. maj:t fas stälda förslaget upptagas på en sammanlagd sträcka af omkring 3,5 nymil, synes nu efter ett snart femtioårigt arbete dels med utdikning, dels med nya planers uppgörande inom närmaste åren blifva fullbordadt:
Lunds myrs utdikning, hvilket företag omfattar i rundt tal en areal af 240 hektar mycket god myrjord, har under året i det allra närmaste fullbordats; så ock utdikningen af Nordermyr hvilken innehåller omkring 330 hektar.
Dessutom hafva arbetena med utdikning af Vänge myr i Vänge m. fl. socknar, Kolmyren i Gothems socken, Lille myr i Endre och Barlingbo socknar samt Bningsarfve myr i Ardre socken under året påbörjats.
De många utdikningsföretag, som sålunda äro i gång här på Gotland, hafva betylligt stegrat arbetsprisen, beroende detta derpå att, då arbetskrafterna här ej räcka till, svårigheten att från fastlandet anskoffi dugligt folk är ganska stor. Det är emellertid att hoppas, att för framtiden hit måtte inflytta dugligt arbetsfolk, ty bär fiimes redan nu mångfaldiga tillfällen till förtjenst, och efter hand som myrarna uppodlas, skall Gotland för arbetssökande erbjuda ett vidsträckt fält, särskildt för dem som föredraga att i vårt eget land söka sin utkomst, Den hämsko, som amerikanarna själfva nu lägga på invandringen till den nya verldsdelen, bör sålunda gifva avledning till ea ökad inflyttning till vår ö, der tusentals bektar lätt kultiverad jord af yppersta beskaffenhet ligger obrukad och för tilltället så godt som intet gifvande.
Efter hand som laga skiftena afslutas, griper man sig an med den gamla åkerjordens afdikning och omläggning i växslbruk, Deremot bedrifves täckdikningsarbetet ej med någon fart, hvarför också en planmässigt utförd täckdikning här hör till undantagen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Februari 1893
N:r 33

Genom fastighetens försäljning

och afresa från orten låter landtbrukaren herr M. Ekblad Angelbos i Lärbro genom offentlig auktion lördagen den 4 Mars kl. 10 f. m, till den mestbjudande försälja alla sina yttre inventarier, bestående af åker- och körredskap: en lastvagn, 4 st. arbetsvagnar, en släde, flera par kälkar, vänd- och spetsplogar, en drillplog, klös, en dubbelhart, myllkam, mullfösa, par- och enbetsselar, de senare 3:ne st. nya med äkta nickelbeslag, flera par svänglar; spadar, grepar, yxor och liar, ett utmärkt tröskverk, vind- och hackelsemaskiner, en rofmaskin, en hästräfsa, Spanpmål: korn och otsädeshafre, ärter, råg, något hvete, ett parti goda ät- och sättpotatis, gräsfrö, något hö, hafrehalm och d:o råghalm, Kreatur: 3 st. hästar, goda kalfdigra kor, en tjur, en qviga, en sugga.
Kände och fullt tillförlitlige inropare erhålla betalningsanstånd till den första nästkommande Juni.
Tingstäde den 21 Febr. 1893.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Februari 1893
N:r 33

Entreprenadauktion

å sjukhusbygnader.
Genom auktion, som förrättas i rådbuset, 2 tr. upp, fredagen den 10 instundande Mars kl. 5,30 e. m., kommer Drätselkammaren att å entreprenad utbjuda uppförandet för stadens räkoing på den s. k. Stenbergska åkern utanför Norderport af:
1:o en större bygoad af trä under plåttak, afsedd till epidemisjukhus, samt
2:o en mindre bygnad, äfvenledes af trä under plåttak, afsedd till ekonomihus; skolande bägge bygnaderna vara färdiga till den 1 nästkommande Augusti.
Spekulaoter böra vara beredda att vid auktionea aflemna vederbättig borgen såväl för fallgörande af blitvande entreprenadkontrakt, som ock för de förskott, entreprenören at staden erhåller; och förbehåller sig Drätselkammaren rätt att antaga eller förkasta skeende anbud.
Närmare upplysningar erhållas af stadskamreraren Chr. Ekelund, som träffas i Drätselkammarens lokal å rådhuset kl. 4—5 e. m. hvarje söckendag intill auktionsdagen och der tillhandahåller erforderliga ritningar med arbetsbeskrifningar, åtgångsförlag och förslagskontrakt m. m.
Visby den 24 Februari 1893.
Drätselkammaren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Februari 1893
N:r 33

De som äro skyldige för inrop

å auktionen som af undertecknad förrättades hos herr O; V. Ålander, Rosendal i Follingbo, deu 30 November nch den 1 December sistlidet år, underlättas att liqvid uppbäres toredagen den 2 Mars kl. 10.4. om, vid Rosendal och samma dag kl. 2 e. m. hos sakföraren A. Steumark i Visby, och erinras de betalningsskyldige att sina inrop å sagde tider och ställen liqvidera, i annat falvidtages laga åtgärd utan vidare påminnelse.
Hörsne den 20 Februari 1893.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Februari 1893
N:r 33

Klintehamn

ligger fortfarande qvar i Klinte. I dag vid 10-tiden på f. m. gick ångaren ut för att söka bryta sig fram till Visby, men måste efter ett par timmars tid vända, då ogenomtränglig is ligger åt alla håll så långt ögat når.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Februari 1893
N:r 32

Endast ett par grader kallt

ha vi haft idag vid sydvestlig vind. Solen har på middagen lyst riktigt härligt.
Väderlekstelegrammet för dagen bebådar dock ytterligare kyla.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Februari 1893
N:r 32

Länsmejeristen

har, enligt sin till hushållningssällskapst afgifna berättelse, under år 1892 haft 66 förrättningsdagar, omfattande dels upplysningar och råd vid mejerierna, dels nötboskapspremiering, dels föredrag.
Länet ägde vid 1892 års slut 1 bolags-, 7 andels- cch 3 herregårdsmejerier eller sammanlagit 11. Vid dessa hade under året inmätts 1,900,228 liter oskummad mjölk samt tillverkats 60,677 kilogram smör, 4,057 kg helfet och 19,687 kg skumost. Mjölken lemnades af 365 leverantörer.
Barlingto mejeri har under året anskaffat en mjölkpump, afsedd att drifva skammjölken från separatora till afkylaren samt en s. k. »butyrometer» för bestämmande af mjölkens fetthalt.
Levide mejeri, hvars verksamhet 1891 afstannade, har icke under året upptagit densamma, Burgsviks mejeribolags intressenter ha försålt rörelsen till enskild person. Ett mindre mejeri har uppförts af hr V. Hansén på Burgsvik.
Ägaren till Pavalde hr F. Nyberg har vid gården uppfört ett mejeri, som 1 Aug. började sin verksamhet. Bygnaden är omsorgsfullt uppförd och inredd. Mejeriet är egentligen endast afsedt att förarbeta gårdens egen mjölk, som nästan nteslutande användts till baredning af helfet ost, s. k. »Vesterbottens fetost». Från 1 Aug. till årets slut har tillverkningen utgjort 1,528 kg helfet ost, 220 kg skumost och 332 kg smör.
Hr Karl Bergvall i När ämnar till våren anlägga ett separatmejeri.
I de trakter af länet — säger länsmejeristen — hufvudsakligen de nordligaste, der åtminstone för tillfället föga utsigt finnes att få andelsmejerier till stånd, blifva jordbrukarne fortfarande hänvisade till att i hemmen förädla mjölken.
Emellertid bör det äfven under sådana förhållanden blifva möjligt att väcka iatressa för en förbättrad ladugårdsskötsel, om man kan anvisa utvägar att af mjöl ken erbålla ett bättre utbyte än förut. En sådan utväg erbjuder handseparatorn, genom hvilken smörutbytet kan bli betydligt större än genom äldre skumningsmetoder. Man enhåller visserligen en något magrare, men friskare och till såväl mennisko- som djurföda närande och välsmakande skummjölk. Ett bättre utbyte af Indugårässkötsola i dess helhet blir deraf en följd.
Det under förra sommaren vid Östergarns mejeri anstälda försöket med beredning af helfet ost efter metoden för s. k. prestost, har utfallit till belåtenhet, så att man äfven under 1892 tillverkat sådao, All derstädes under 1891 tillverkad helfet ost har vunnit afsättning inom länet. I medeltal erhölls 1 kr. 7 öre pr kilo, hvilket utgör 7 öre netto pr liter mjölk.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Februari 1893
N:r 32

Visby telefonförening

hade igår årssammanträde, fåtaligt besökt.
Under fjoråret bar föreningens telefon nät, meddelar styrelsen, ökate med 9 hufvudledningar och 1 biledning. Antalet i Visby centralstation indragna ledningar utgjorde vid årets utgång 179 med 10 biledningar. 2 ledningar hafva öfvergätt till nya ägare.
Å landsbygden hafva tillkommit ledning till Hamra och Vamlingbo samt en station i Hangvar. Trådnätets hela längd, som vid 1891 års slut utgjorde 728 km., uppgår nu till 758 km. De med nätet förbundna apparaternas antal har ökats från 252 till 266.
Centralstationen bar under året förmedlat 367 934 samtal mot 332,656 under 1891. Medeltalet samtal för dag var sålunda 1,005. Högsta antalet samtal på en månad förekom under Juli med 38 324, lägsta under Februari med 22,395. Högsta antalet samtal på en dag är antecknadt för 27. Maj med 1,680, möjligen med anledning af det dagen förut rasande starka åskvädet. Lägsta antalet på söckendag förekom 19 Januari med 695.
Trafiken å sön- och helgdagar har, liksom under föregående åren, varit jämförelsevis ringa med ett medeltal af något öfver 200 samtal för dag. Nattsamtalev uppgingo till 203.
Styrelsen har funnit lämpligt att göra en omreglering af telefonisternastjenstgöringstid, i syfte att förkorta den vid liflig trafik väl långa eftermiddagsvakten, och för den skull från den 1 nästk. Mars anstält ett extra biträde, att tjenstgöra 2 timmar hvarje eftermiddag, äfvensom att vid behof vikariera för ordinarie telefonist. Genom denna anordning blir längeta tjenstgöringstiden i sänder 4 timmar.
Styrelsen föreslog att årsafgiften må bestämmas till samma belopp, som under de senare åren atgått, eller 17 kronor, hvilket bifölls.
I styrelsen omvaldes hrr Een, A. Ekman, Jeurling, Hellgren och Sellergren. Likaledes återvaldes revisorerna hrr Degerman och Kahlquist med hr J. Munthe till ersättare.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Februari 1893
N:r 32

Gustaf Kolmodin.

I Koldmo by i Arbrå socken i Helsingland lefde i slutet af 1500-talet bonden Erik Jonsson. En af dennes söner, Mikael, tog namn efter födelsebygden och är stamfader för de grenar af Kolmodinska slägten, som äro bosatta på Gotland, i Upland, Vestmanland och Vestergötland.
Ättling i 6:e led af denne Mikael K. föddes 16 Mars 1823 på Stenstu i Endre socken Gustaf Kolmodin. Fadren var kronofogde och i goda ekonomiska omständigheter, hvadan sonen fick en vårdad uppfostran. Student i Lund 1842, vistades han först ett par år vid akademien och sedan 1845—47 vid Väderbruanrs landtbruksskola, samt öfvertog efter återkomsten till Gotland fädernegården Stenstu. Han var der föreståndare för länets landtbruksskola 1848—51 och utvecklade en gagnrik verksamhet dels genom sin undervisning, dels genom det för närliggande bygder välgörande föredömet af ett väl skött jordbruk.
På 1850 talet började de rörelser på det religiösa området, hvilka ntmynnade i bildandet af evangeliska fosterlandsstiftelsen. Denna rörelse omfattades med värme af K., som stundom sjelt såsom ledare sågs samla omkring, sig liktänkande till gemensamma uppbyggelsestunder och äfvenledes på många sätt verkade för att statskyrkan skflle tillgodogöra sig nitet hos den vaknande lekmannaverksamheten. Och till sitt skaplynne eljes konservativ, var han på detta område ultraliberal, liksom han sedan som riksdagsman varmt kämpade för religionsfrihet och fördragsamhet mot olika tänkande.
Det var emellertid såsom riksdagsman, som Kolmodin kom i tillfälle att använda sina rika pund på ett sätt, som ådrog honom stor uppmärksamhet. Han kom upp till riksdagen 1867 just i brytnin gens tid mellan det gamla, som svunnit, och det nya som ännu famlade i kaotiskt virrvarr, sträfvande att taga bestämda former. Bondeståndet var som stånd försvunnet, men dess ättlingar hade samlats i riksdagens andra kammaren, der de snart fuono sig utgöra nog stort antal att taga hand om ledningen. För att nå denna makt kräfdes emellertid män ur deras egna led i besittning af den mångsidighet i bildning, den klarhet i omdömet och den skärpa i debatten, att de kunde hålla stången mot de i riksdagsstriderna väl förfarne ledamöter af det gamla borgarståndet, som utgjorde kammarens slagfärdigaste kämpar.
Eno sådan man fick partiet i Gustaf Kolmodin. Väl ville hau icke egentligen taga åt sig något af förtjensten vid bildandet af det frisinnade och sparsamhetsyrkande gamla landtmannapartiet — noga att skilja från den bakåtsträfvande och med statsmedel slösande grupp af detta parti, som au nämnes nya lanudtmanvapartiet — men visst är, att han genast från början ryckte in i dess led och lika svart blef en af dess ledare åtminstone vid öfverläggningarna. Och I debatten var Kolmodin en erkänd och alltid med nöje hörd mästare. När han begärde ordet, vardt det tyst i kammaren, när han talade, lyssnade man uppmärksamt eller gladdes maa muntert åt hans qvicka angrepp på motståndarne. Det hvilade för öfrigt en helt annan prägel öfver debatten i vårt underbus för ett tjugatal af år tillbaka. Till sådana anföranden man der då kunde få böra at en Kolmodin, en Lars Hierta, en Casparsson, en Hedlund, en Key, en Erik Sparre m. fl. finnas nu sällan motstycken.
Emellertid var det icke måsga år som Kolmodin räknades till landtmannapartiets varmaste anhängare. Det var I försvarsfrågan han tänkte olika med flertalet, och åå derför K. vid ett af partiets enskilda sammanträden 1871 högtidligen förklarade sig utträda ur partiet och lemnade salen, lär det hafva rådt en djup och betydelsefull tystoad låvgt efter det han tillslutit dörren bakom sig. Så kom då K. efter den tiden stundom att kämpa i annat led än Key och Posse, haus forne politiske liktänkande, och isyonerhet den sistoämde har nog att minnas mången skarp snärt och mången tornering i debatten, der segern hemfördes icke med öfvertygelsens och bevisföringens vapen utan med röstsedlarnes makt.Under sitt ombudsmannaskap vid riksdagen för Gotlands norra härad, som varade från 1867—75, då hav, återvald, afsade sig uppdraget på grund af försvagad helsa, var K. ledamot af lagutskottet 1869—1871, af bevillniogsutskottet 1872 och af särskilda utskottet för elementarundervisningens ordnande 1873. Lifligt intresserad af frågorna om vårt folks upplysning arbetade han tillika 1870-—72 såsom ledamot af komitéa för revision af läroverksstadgan.
Såsom riksdagsman kämpade han utom, såsom ofvan nämts, för religionsfrihet, för försvarets stärkande genom införande at allmän värnplikt, för skogarnes skyddande gevom lagstiftnivg samt emot de klassiska språkens förherskande vid elementarunde rvisningen.
I allmänhet sedt var K. icke någon itiativets man. Men fans der ett ini tiativ, som han gillade, var hans understöd lika säkert gifvet, som hans motstånd, ifall han ogillade ett väckt förslag.
Ett sådant af honom understödt initiativ var framställningen om skiljandet af militärbefälhafvarebefattningen vid Gotlands nationalbeväring från landsböfdingebefattniogen inom Gotlands län. Bland positiva följder af K:s riksdagsmannaverksamhet torde det böra antecknas såsom hans förtjenst, att denna reform, efter häftigt motstånd icke minst af dåvarande landsböfdingen Gyllenram, till lycka och gagn för provinsens fredliga utveckling omsider 1873 vardt genomförd.
Vid kyrkomötena 1868, 1873 och 1878 var K. lekmannaombud fr Visby stift, men nödgades af helsoskäl 1883 afsäga sig uppdraget.
I Gotlands läns landsting har K. med undantag af år 1879 varit ledamot alltsedan denna institutions begynnelse 1863, först såsom ombud för norra häradet, på de sista 10 åren för Visby stad.
I slutet af 1870 talet, då K. dragit sig tillbaka från det politiska lifvet, sålde han sin fädernegård och slog sig ned i Visby för att bättre kupna vårda en helsa, som alltifrån uogdomen icke varit den bästa. Här lefde han stilla och tillbakadraget, i offentliga uppdrag förnämligast sysslande såsom mångårig direktör vid riksbankens härvarande afdelningskontor, såsom ledamot af stadsfullmäktige, såsom direktör i lasarettsstyrelsen och vid sjukhemmet m. m.
Alltid lika lifligt intresserad för tilldragelserna inom såväl politikens som litteraturens fält, följde han med stor uppmärksamhet händelsernas gång och bibehöll ännu in i det sista en förvånande skärpa i omdömet och ovanlig minnesgodhet. Ännu igår e. m. underhöll han sig med sin omgifning, och ingen trodde då, att slutet var så nära. Ett hjertlidande, som på de sista veckorna tillstött i hans sjukdom, torde hafva påskyndat döden, som inträffade i morgse kl. 5.30.
Enkling sedan många år tillbaka, då hans hustru — en syster till professor Hj. Nathorst — vid unga år afled, dog K. barnlös.
Rättänkande och rättrådig, ömmande för nästans nöd, vare sig andlig eller lekamlig, sjelfständig både uppåt och nedåt, försonlig mot motståndare samt af ett mildt och vinnande sinnelag, lemnar den aflidne efter sig minnet af en god menniska, som icke ville någon illa.
Hvile han i frid efter många år af sjukdom och lidande, hvilka han bar så som en man anstår!

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Februari 1893
N:r 32

Dödsfall Petter Pettersson

Tillkännagifves att min innerligt älskade make Kyrkvärden och Hemmansägaren Petter Pettersson, efter en kort sjukdom stilla och fridfullt afskomnade vil Nickarfve i Vänge fredagen den 24 Februari 1893 kl. 10,f.m, i en ålder af 69 år och 6 mån.; djupt sörjd och saknad af mig, barn och barnbarn samt slägt och talrika vänner.
Hedvig Pettersson.
Sv. Ps. 491: 4 och 358: 7.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Februari 1893
N:r 32