Månad: september 2024

Publicerat

En skolfråga.

På folkskoleinspektören kyrkoherde Olins bestämda yrkande i Juli 1891 beslöt då Bro församling, att intagning i småskolan skulle äga rum hvart annat år endast. Härför hade inspektören snfört som skäl, dels att barnantalet i socknen vore litet, dels att genom denna anordning man slapp mer än ett lexlag i den 2-åriga småskolan och läraren sålunda, med folkskoleafdelningarna, hade 3 lexlag, hvilka han kunde undervisa utan monitör, — ett system, som vore utdömdt. Detta kunde han deremot icke, om han hade 4 lexlag, hvilket blefve fallet, derest intagniog i småskolan skedde hvarje år. Flere miadre församlingar, såsom Halla, Sjonhem och Guldrupe, ha intagning i småskolan blott hvart annat år.
Emellertid blefvo en del församlingsbor snart nog missnöjda med det fattade beslatet och på Decemberstämmam väcktes förslag om dess upphäfvande. Skolrådet gick också in bärpå och äfven kyrkostämman tycktes till en början icke vara obenägen för att instämma, men då i behaglig tid någon framkastade möjligheten att ett nytt skolhus kande få byggas, om intagning i småskolen skedde hvarje år, då kantrade stämman om och fattade det beslut, att intagning af barn i Bro förenade folk- och småskola fortfarande och tillsvidare skall ske hvart annat år regelbundet vid vårterminens början, dock att föräldrar ägde rätt, att få in i skolan sina barn äfven det år, under hvilket allmän intagning icke äger rum, på det vilkor, att barnen hemma eller annorstädes dessförinnan inhämtat ett kunskapsmått, som enligt skolrådets bepröfvande någorlunda motsvarar den kurs, som inhämtats af barnen i den småskolans af delning, till hvilken de komma att höra.
Öfver detta beslut, mot hvilket en del af stämmans ledamöter, deribland v. pastor, reserverade sig, ha nu flere hemmansägare i Bro, hvilka äga barn i den åldern, att de i år skulle intagas i skolan, men nu måste vänta till 1894, hos domkapitlet, såsom vi redan i korthet nämt, besvärat sig. De yrka, att deras barn måtte intagas i skolan utan vilkor, hvartill de ägde rätt enligt § 35 af stadgan angående folkundervisning 20 Januari 1882 samt fordra upphäfvande af kyrkostämmans ofvan anförda beslut såsom kränkande deras enskilda rätt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Publicerat

En kalldusch

öfver våra förboppningar om ett sockerbruk på Gotland bringar oss telegrafen i form af underrättelsen att bevillningsutskottet med 12 röster mot 7 afstyrkt regeringens förslag att för nya fabriker, som anläggas på mera än 40 kilometers afstånd från annan i gång varande sådan fabrik, skulle beviljas en skattelindring under de första 8 åren.
Ett inom utskottet väckt förslag att sådaa skattelindring skulle få gälla åtminstone för eft sockerbruk på Gotland afsloga äfvenledes med 11 röster mot 8. Då utskottet utgöres af tillsammans 20 ledamöter, känner man icke den aflagda förseglade sedelns votum. Får man antaga, att denna tillhörde minoriteten inom utskottet, skulle således rösterna stå 11 mot 9.
Då det är af vigt för att kunna bedöma frågans utgång inom kamrarne att värmare känna ställningen inom utskottet, hänvisa vi till ett senare telegram i samma ämne. Det framgår deraf, att motståndet mot grefve Hamiltons förslag är att hufvudsakligast söka bland förste kammarens ledamöter, äfvensom att äfven andra kammarens ledmöter i princip äro emot satt delvis efterskänka statens skatt från nya fabriker, men att de senare icke äro obenägna att göra ett undantag särskildt för Gotland.
Visst är det sant, att utsigterna för oss genom detta utfall af frågan inom utskottet väsentligt förmörkats, dock icke i så hög grad, att vi böra uppgifva hoppet. Ty ställningen synes vara sådan, att ett bifall till grefve Hamiltons förslag i andra kammaren icke är otänkbart.
Skulle då så vara, att första kammarens flertal afslår förslaget, går åtminstone frå gan till gemensam votering.
Anledviog saknas ju heller icke dertill, att regeringen kan komma att låta sitt eget förslag falla och acceptera grefve H:s, helst som det af utskottet afstyrkta momentet icke gerna kan vinna tillämpniog i andra provinser än i Skåne och på Gotland. Och i Skåne har man redan så många fabriker, som der gerna kuona ifrågasättas. Då således i sjelfva verket ett bifall till grefve H:s förslag bra nära sammanfaller med regeringens förslag, är det att hoppas, att regeringen åtminstone icke skall ställa sig emot det förstnämda, ifall inga utsigter finnas för ett bifall till regeringens egen framställning.
Uti hela denna fråga om hvitbetsockertillverkningen har på de senaste åren spelat in ett mäktigt intresse, som ser sig i viss mån kringskaret af den nya hastigt växande sockerindustrien, vi mena de ioflytelserika raffiaadörernas. Redan i det betänkande, som ifjor afgafs af den af regeringen tillsatta komitén för utredande af betsockerskattefrågan, finna vi trebland de såsom sakkunnige tillkalladeraffisadörerna hysa tvifvel om lämpligheten att genom särskilda fribeter uppmuntra till anläggande i andra trakter af nya fabriker, Och vi skulle mycket misstaga oss, om icke denna upp fattning inverkat på en och annan bland förste kammarens ledamöter, som icke tillräckligt klart genomskådat situationen.
Dot vore att beklaga, om icke före det slutliga afgörandet deras blick skulle öppnas för det motiv, som leder raffioadörernas uppfattning af denna fråga, ett motiv, som visserligen kan förklaras ur sjelfbevarelsesyopunkt, men som icke bör få spela in såsom bestämmande vid beslutet om en för landet i dess helhet så vigtig fråga som den föreliggande.
Vi boppas alltså ännu på en lycklig utgång vare sig genom ett bifall i båda kamrarne eller genom den gemensamwa voteringen, visse som vi äro, att hvad särskildt angår den landsända, hvars intressen vi ha oss ålagdt att bevaka, intet kraftigare medel kan tänkas att göra den till en af rikets med hänsyn till areal mest gifvande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Publicerat

Födda och Döda i Visby.

Födda:
Handl. Johan Gabriel Sandelius dotter, arb. Karl Vilhelm Petterssons dotter, målaren Klas Engfelts dotter.

Döda:
Enkan Lena Kajsa Löfgren 78 år, 4 mån. och 8 dagar, arb. Petter Bolin 78 år, 4 mån. och 12 dagar.

Vigda:
Målaren Theodor Dutberg och Selma Amanda Katarina Ahnell, båda från Visby domk.-församling.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Publicerat

Tillkännagifvande.

Sedan fröken Maria Siggelin till undertecknad öfverlåtit C. C. Wallins färgeri å Klintehamn och detsamma af mig öfvertagits, får jag rekommendera mig för verkställande at färgning af Ull-, Lin och Bomullsgarn i alla brukliga nyanser samt tyger till pressning. Vadmal mottages tll valk ning, färgning, pressning och ångkokning, klädes-, korderoj- och doffelberedning efter nutidens fordringar.
Filtar och Sjalar färgas och beredas.
Arbetet verksfälles fort och billigt.
Stånga i Februari 1893.
A. Petersson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Publicerat

Genom offentlig auktion,

som förrättas vid Björkhage i Dalhem torsdagen den 23 innevarande Februari från kl. 10 f. m., låter landtbrukaren O. A. Nordström, i anledning af fasta egendomens försäljning, till den högstbjudande försälja gårdens alla inventarier och kreatur; de förra bestående af jordbruksredskap såsom: 1 radsåningsmaskin, I hästräfsa, frösånings-, backels eoch rotskärningsmaskiner, vänd- och spetsplogar, klös:, krok- och rakpinnbarfvar, mnullfösor och sladd; körredskap: 2 st. lastvagnar, 1 resvagn, flera gt. arbetsvagnar, 1 kälkrack, 1 ressläde, arbetskälkar; foder-, vrång- och vedhäckar, 4 par-selar, 1-större ketting, dragkettingar, oxok och tömmar, stålgafflar, spadar och yxor m. m., vindmaskiner, 1 decimalvåg med vigter, 1 säckkärra, 1 slädfäll, spanmålssäckar, hästtäcken och grimmor m. m. Kreatur: 3 st. hästar, ett skogsruss, 1 par oxar, 10 st. goda kor, en ungtjur samt 10 st får. Säkre och af mig godkände ioropare erhålla betalningsanstånd till den 1 nästkommande September, andra betala kontant eller ställa borgen om anståndstiden vill begagnas.
Barlingbo i Februari 1893.
H. STENBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Publicerat

Förmedels frivillig auktion,

som förrättas å Fårösund lördagen den 25 innevarande månad från kl. 11 f. m. låter Fårösunds qvarn- och sågverksaktiebolag, i anseende till bolagets upplösning försälja dervarande såg- och qvarnverk, lokomobil, qvarn- och såghus, åtskilliga andra lösörepersedlar, som för verkens drifvande varit använda samt hälften af de tomter, hvarå desamma finnas belägna. — Verken och lokomobilen komma först att hvardera för sig utropas, och derefter allt tillsammans i sin helhet, med förbehållen rätt att antaga eller förkasta skeende anbud. — Betalnings- och öfriga vilkor skola vid auktionen tillkännagifras.
Fårö & Nors den 10 Februari 1893.
Efter anmodan,
JOHAN JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Publicerat

Borgenärerna

uti landtbrukaren John Hallbergs Sudervange i Lärbro vid Gotlands norra häradsrätt anbänvgiga kookurs kallas härmed till sammanträde vid Sudervange onsdagen den 1 nästkommande Mars kl. 10 f. m. för att bestämma det underbåll, som må gäldenären tillksmma, som ock höras i andra konkursboet rörande frågor.
Othem den 11 Februari 1891.
Rättens Ombudsman.

Borgenärerna i förre nämdemannen O. R. Petterssons, Liffride i Stånga, konkurs varda härigenom kallade till sammanträde å Gotlands södra kronofogdekontor tisdagen den 7 förstkommande Mars klockan elfva förmiddagen för att besluta dels om gäldenäreng framställning om underhåll, dels om sysslomannens framställning om realisering af tvistiga fordringar samt återvinning af bortförd och bättre rätt till fäld skog å Liffride egor och dels om arvode åt Rättens ombudsman och sysslomännen samt öfriga möjligen förekommande frågor.
Etelhem den 15 Februari 1893.
EMIL ENEMAN,
Rättens ombudsman.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Svea hofrätt har stadfäst Visby rådhusrätts utslag, hvarigenom Lars Johan Klintberg för otukt med dotter dömdes till 12 års straffarbete.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets andra sammanträde).
Utslag. För forsling af rapphöns under förbjuden tid dömdes Jonas Nilsson, Nasume i Tofta, att böta 25 kronor. Dessutom fick han plikta 40 kronor för oskickligt uppförande inför rätta.

— I barnuppfostringsmålet mellan Anna Bokström och Jakob Hägg, Klinte, blef käromålet såsom obestyrkt ogilladt.

Redovisning för försäljningssummab för ett kokreatur, som svaranden i April 1886 skulle afyttrat för käranden, yrkade J. P. Jakobsson, Bockes i Fröjel, utfå af C. E. Björkegren, Vestergarn. Målets uppsköts för utrednings vinnande till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

För utbekommande af 101 kr. hade Anna Maria Siggelin instämt ant. Jakobsson, Fardhem. Enligt kärandens påstående hade J. för hennes räkning uttagit medlen ur Alfva sparbank då sparbankens affärer afvecklades.
Svaranden förnskade krafvet och uppgaf att Siggelin blifvit godtgjord för penningarne med ved och varor m. m., Å kärandesidan hördes ett vittne, som skulle styrka, att veden m. m, bekommits såsom ersättning för af S. verkstäldt arbete. — Uppskof.

Målet Olof Isenberg mot Aug. Melin, Hemse, om jordafträdelse, för hvilket vi förut redogjort, öfverlemnades nu på båda sidor. Utslag faller vid nästa sammanträde.

För afvikande ur tjenst yrkade O. V. Ålander ansvar å drängen N. Söderberg, Stenstu i Hejde stadd af Ålanders rättare till tienst å Hesselby gård. Käranden begärde 200 kronor i skadeersättning. Svaranden medgaf att han aflägsnat sig ur tjensten 2 Jan., blifvit formligen afkörd af Ålanders rättare. Utslag afkunnas vid 4:e sammanträdet.

Ärekränkning. Johan Johansson, Friggårds i När, stämde husbondesonen Johan Gustafsson, Maldes i samma socken, med yrkande att han måtte dömas till »strängaste ansvar, som lagen stadgar» för att han förliden månad i flere personers närvaro sagt om kär. att han vore en tjuf. Svaranden medgaf genom ombud, att han en gång om J. sagt: »det var märkvärdigt att han kunde bli kyrkovärd, när han är en tjuf». Han trodde sig nämligen veta, att Johansson vid ett ägoskifte lagt embargo på ena tun. Utslag afkunnas å första dagen af nästa sammanträde.

För våld och ärekränkning yrkade arbetarne Timoteus Ekelöf ansvar å P. L. H. Schwan i Klinte, Den 14 Januari kl. 9 på qvällen hade 8. kommit till drängstugan och knackat upp Ekelöf. Då denne kommit ut på landsvägen, hade de råkat i delo om något arbete, som skulle utföras, hvarvid Schwan slagit till E. så att han ramlat omkull, Så hade han i hettan kallat honom »rackare» och »fähund», Svaranden erkände allt som lades honom till last. Ekelöf hade varit uppstudsig och olydig, hvarför han trott sig äga rätt taga honom i upptuktelse.

Johanna Lindgren hade instämt K. J. V. Karlsson med yrkande om utfående af barnuppfostringsbidrag. Två vittnen gåfvo hvad upplysningar de hade i saken. Målet uppsköta.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets andra sammanträde vid Alleqvia 13 Februari).
Ed såsom stämningsman aflades af arbetaren Karl Anton Dahlgren från Lokrume annex.

Till 90 kronors böter för uteblifvande från tinget såsom svarande i åtskilliga mål dömdes handlanden Karl Eriksson å Kattham marsvik.

I målet mellan sjökaptenen O. N. Herlitz och hemmansägaren Alfred Pettersson Lilla Ryftes i Fole ang. klander af bouppteckning hördes vid detta tillfälle såsom vittnen Anton Ahlberg och hustru Katarina Hultqvist från Vägume i Lärbro, hvilket berättade, att svarandens fader Pettersson dagen före sin död sagt, att allt hvad som fans i boet skulle tillhöra svaranden.
Uppskof beviljades svaranden till sjette sammanträdet för att få som vittne höra riksdagsman Per Larsson.

För olofligt tillgrepp hade kronolänsman Arvid Jakobsson instämt pigan Karolina Eriksson, Hulte i Endre, på angifvelse af husbonden Adolf Englund, Lera i Endre och Vilhelm Karlsson. Tillgreppen skulle ha skett under 1891—92, då svaranden tjenat vid Lera.
Som vittnen hördes Johanna Södergren, Emma Erlandsson och Maria Otbberg, hvilka intygade att de vid olika tillfällen sett Karolina Eriksson tillegna sig ett afkoksbröd, en meter foderlärft, en lop rågmjöl, en korf, mjölk, hvetemjöl och ull, ett par stumpor och ett par trasiga kalsonger.
Svaranden bestred vittnesmålen för så vidt de skulle afse att hon tillgripit ofvannämda saker till egen nytta. Tillgreppen hade skett i närvaro af vittnena och hade de tillgripna sakerna användts för husbondefolkets del. Hon erhöll uppskof för motbevisning till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet, då hon ägde att inställa sig vid hämtningspåföljd.

I målet mellan hemmansägaren Johan Källgren, Klintegårda, och L. Högberg Viis angående oredovisad auktionsuppbörd för en häst, 165 kronor, hördes denna gång som vittnen Karl Vinberg och hans hustru från Lickershamn. V. hade köpt bästen under hand vid ifrågavarnde auktion, dervid K., enligt hustru Vinbergs utsago, sagt att hästen sålts för en skuld till Högberg. Vinberg hade scdan lemnat revers till Högberg för hästen och äfven infriat den. Detta medgaf Högberg, som påstod sig ha behållit penningarne för en fordran han haft på Hallgren. För att styrka er erhöll han uppskof till tredje sammanträdet.

Skollärare Pettersson i Buttle hade instämt Gustaf Andersson och Viktor Andersson, Stora Velinge i Buttle med yrkan om ansvar och ersättning för det de en natt i slutet af Oktober huggit ned skog å en hemmansdel, som han, med tillträdesrätt genast, i början af Oktober köpt af Viktor Andersson.
Svarandena bestredo genom Gustaf Andersson stämningen, enär det åberopade köpsaftalet ej skulle vara af giltig natur.
Käranden hänvisades på grund häraf, att innan detta mål kunde upptagas, genom rättegång mot Viktor Andersson visa sin bättre rätt till ifrågavarande hemmansdel.

För åverkan hade Klas Andersson, Etebols i Lummelunda, stämt Oskar Nyström, Lilla Helvigs i Fole. Saken var den att Andersson hade intecknad nyttjanderätt i L:a Helvigs å s. k. Malmhagen, och der hade Nyström borthuggit skogen. Nyström bestred på det envisaste att han, trots det stod intaget i köpebrefvet, kände till någon intecknad nyttjanderätt. Han hade väl rätt att hugga skog på sitt eget hemman.
Hemmansägaren Lars Nordström vittnade, att enligt hvad han med bestämdhet antog Nyström huggit skogen i Malmhagen samt ansåg säkert, att Nyström afvetat den intecknade nyttjanderätten.
Nyström yrkade ansvar å käranden för falsk rare samt fordrade 1,000 kronor iskadestånd.
Uppskof till första dagen af tredje sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26