Dag: 3 oktober 2024

En korrespondent till Gotlands Allehanda skrifver från New-York 16 Maj:
Biskop von Schésle måste redan vid sitt landstigande på den amerikanska jorden hafva funnit att han väntats hit såsom den käraste gäst, icke allenast af den svenska kyrkan utan af lutheranerna bland alla nationer.
Dagen efter hans ankomst hölls ett allmänt möte i S:t James Lutherska kyrka, der biskopen helsades välkommen at pa stor Remensnyder, och flere amerikanska, ongelska och tyska prester. De uttryckte sin glädje öfver besöket af en kyrklig representant från just det land, som offrat så mycket för religionsfriheten. De tyska talarne berörde ock i sina välkomsttal Gotland och Visby, biskopens stift, minnande om den rika och mäktiga, med Tyskland i lifligaste förbind:lse stående hansestaden, der en gång den första Iutherska presten i Sverige landade. Der talades äfven mycket vackert om de idoga svenskar, som lefva och verka i Amerika, och en af talarne yttrade, att »innan 40 år äro gåogna, vilja vi se sonen af en biåögd svensk emigrant såsom Förenta staternas president».
Efter talen mottog biskopen den församlade menigheten, och tusentals svenskar strömmade till för att få skaka hand med honom och helsa honom välkommen.
Följande söndag var biskopen närvarande vid de tre gudstjensterna i Gustaf Adolfe-kyrkan till firande af reformationstiden. Äfven här helsades han högtidligt af pastor Stolpe, hvilken nu offentligen uppläste den svenske konungens skrifvelse, hvarigenom biskopen befullmäktigats såsom ombud för svenska kyr kan. Biskopen svarade värdigt och högstämdt, framförande konung Oskars hels ning till svenskarne i Amerika.
Måndagen 15 Maj samlades åter representanter från de lutherska kyrkorna till ett antal af omkring 200 i det nya vackra hotell Savoys festvåning för att deltaga i en middag till öra för biskopen.
Sadan middagen intagits, började talen, som inleddes af presidenten, Jakob Miller.
Uti ett af applåder ofta afbrutet tal, som var både allvarligt och skämtsamt, slutade han med en vacker eloge öfver den representant för svenska lutherska kyrkan, som var sällskapets hedersgäst, och gladde sig åt det. intresse han visade för den lotherska kyrkan i Amerika, hvilken, ehuru den står på egen grund, dock har i tacksamt minne sina förbindelser med samma kyrka i Tyskland och de skandinavi ska rikena, och önskade biskop von Schéele en lyckosam färd, då han nu tänker företaga en resa åt vestera, att äfven der med sina landsmän fira en för kyrkans befästande i Sverige vigtig tilldragelse.
Derefter öfverlemnade han ordet åt d:r Krotell, som höll det egentliga talet för aftonen, Hana hade i lifligt minne den heder, som nyligen bevisats den atörste ingeniören i vår tid, John Ericsson, och uttalade ord, som voro glädjande att höra för hvarje svensk, som värderar sitt fösterlands store män. Derefter framstälde han en skildring utaf de första kolonistattionerna vid Delaware utaf svenskar och gjorde en humoristisk skildring utaf den bekante westfaliske medborgaren Peter Minuonit, som kom| till det då kallade New Amsterdam, numera New York, och blef dess förste borgmästare, hvarefter han reste till Sverige och erhöll af Gustaf II Adolf och hans minister Axel Oxenstjerna löfte om, att on koloni af svenskar skulle anläggas på Amerikas jord, hvilket också sattes i verket, Talet var långt och en mängd historiska fakta anfördes, som vittnade om en förtrolig kännedom om detta lands äldre historia. Derefter, och sedan han med uttryck uttalat: I am an Awericav, but I am a Christian, vände hav sig till biskop von Schésle i det han i högstämda ord prisade den svenska lutherska kyrkan, och förklarade sin glädje öfver, att en af dess förnämste represen tanter ou hedrade sina trosförvandter bär med ett besök.
Härpå svarade biskop voa Schéale på tyska med ett längre tal, deri han bland annat yttrade, att han visserligen gjort sig stora föreställningar om Amerika, men att de redan öfverträffats, hvarjämte han till sin glädje funnit, att lutherska läran kunde utveckla sig och blomstra icke allenast i förening med staten, utan äfven såsom frikyrka likasom i Amerika. Sedan höllos tal af pastor Stolpe på engelska, af major Hallen på samma språk samt till slut af Rev. d:r Ramensvyder, hvilket var i alla afseenden både innehållsrikt och formfulländadt.
Tiden var nu långt framskriden och sällskapet bröt upp. Det var en intressant middag för öfrigt; högst obetydligt vin dracks, och vid hedersgästens bord serverades endast vatten. Men stämningen var god ändå och kändes alls icke nedtryckt.
Vid middagen voro närvarande två gotländingar, hrr Henrik Snöbohm från London och E. A. Holmberg från Newyork.
Biskopen afreste 16 dennes till Filadelfla.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Maj 1893
N:r 83