Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby 5 Juli jakt Marie Nilson, Stockholm, stenkol; jakt Doris, Hederstedt, Katthammarsvik, trä; slup Matilda, Nilsson, Timmernabben, ved; 6 Juli: skonert Hoppet, Johansson, Vestervik, tegel; skonert Betty, Andersson, Sundsvall, trä; 7 Juli; skonert Karl Johan, Andersson, Helsingborg, gödningsämnen.

Utgångna fartyg: Från Visby 5 Juli: jakt Oe Pettaraod, Klinte, trävaror! skonert Nordstjernan, Pettersson, Norrköping, dyngerkalk; 7 Juli: jakt Karolina, Eogberg, Kappelshamn, barlast; slup Delfin, Nilsson, Ar, barlast.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
Ransakning hölls i går å härvarande länsfängelse med för stöld af assurerade postförsändelser m. m. äfvensom för förskingring af medel för Gotlands jernväg häktade stationsinspektoren i Stånga Villy Emil Ernfrid Herman Lönnies. Allmän åklagare var kronolänsman Emil Eneman, hvilken och innehade fullmakt för de per oner, hvilka blifvit lidande genom att Lönnies tillegnat sig deras värdeförsändelser. Såsom fullmäktig för poststyrelsen uppträdde postmästare G. Vigren och för jernvägsbolaget kapten E. A. Arnelius.
Sedan genom åtskilliga frågor af domaren till parterna blifvit till fullo ådagalagdt, att Lönnies i sitt förhållande till postverket vore att betrakta såsom posttjensteman, vidtog ransakningen rörande poststölderna. Lönnies erkände, att han under åren 1892 och 93 2 pe och tillegnat sig penningar ur 3 till Stånga station ankomna assurerade bref: ett till Kristoffer Högberg Stånga, med inneliggande 809 kronor, samt ur tvänne bref till Kristina Grönlund och Helena Båtelsson i Burs respektive 150 och 100 kronor eller tillhopa 1,050 kronor. Han erkände dessutom att han tillgripit från Visby postkontor till Stånga . utsända postanvisningsmedel å resp. 103 kr. 60 öre och 100 kr. 1öre till Johanua Henriksson, Gläfves, och Sofia Lindström, Burs. Vidare medgaf han att han tillgripit en del postverkets medel, influtna för frankotecken, postsparmärken och för med lösen belagda försändelser.På fråga förnekade han, att han tillgripet flere summör än de nu nämda, ehurn han medgaf att han öppnat flere assurerade bref, uttagit peoningarne, användt dem för tillfället, men sedan inlagt dem åter i brefven, som hopklistrats och tillställts adressaterna.
Rörande de förskingrade jernvägsmedlen upplyste kapten Arnelius, att vid inventering å Stånga station 19 sistlidne Juni upptäckts en kassabrist af 687 kr. 10 öre, deraf 283 kronor icke utgjorde egentlig förskingring utan voro beroende på att Lönnies till fraktemottagare utlemnat med efterkraf belagda varor på kredit.
Lönnies erkände bristen. Redan i September 1891 hade han börjat tillgripa af jernvägens medel för att täcka enskilda förluster, men hade alltid för de sedvanliga rapporterna och penningremissorna till jernvägens kassakontor, dels genom lån af vänner, och dels på sista tiden genom tillgrepp af postmedel vetat att täcka de sålunda uppkomna bristerna.
Först i början på Juni hade han ej längre kuonat detta utan balansen upptäcktes. Rörande det kredit utlemnade godset ansåg han sig icke dervidlag ha gjort sig skyldig till förskringring, enär varnemottagarne nog skulle betala jernvägen hvad de voro skyldiga, men medgaf att han i första hand dock ville bära ersättningsansvaret för de nämda 283 kronorna.
Lönnies berättade om sina lefnadsförhållanden, att han vore född i Pommern 1859, derifrån föräldrarna, som ännu lefva, inflyttat till Vesterhejde i början på 1870-talet, att han genomgått 5 klasser i Visby läroverk samt att hau 1879 ingått såsom elev vid Gotlands jernväg, der han 1881 blef stationskarl, 1882 konduktör, 1884 t. f. stationsföreståndare i Bjerges och på hösten samma år ordinarie föreståndare i Stånga.
Åklagaren formulerade sitt ansvarsyrkande sålunda: han yrkade ansvar å Lönniss såsom posttjensteman för det denne på olika tider tillgripit 3 åt allmänna posten anförtrodda assurerade bref, öppnat dem och användt penningarne, för förskingring af postanvisningsmedel och postsparbanksmedel äfvensom för det att han förskingrat medel som af honom skulle förvaltas och redovisas för Gotlands jernväg.
Å postverkets vägnar yrkade postmästare Vigren ansvar å Lönnies såsom posttjensteman för det han tillgripit assurerade försändelser till ett sammanlagdt belopp af 1,050 kronor, samt förskingrat medel för frankotecken och sparmärken m. ms. till ett belopp at 191 kr. 60 äfven som postanvisningsmedel, 203 kr. 61 öre. Han yrkade likaledes, att Lönnies skulle varda skyldig ersätta postverket dessa förstnämda belopp äfvensom postanvisningsmedlen, derest ersättningsskyldighet derför kunde drabba postverket, Från summan ägde Lönnies dock fråndraga 78 kr. innestående arvode.
Kapten Arnelius yrkade ansvar enligt lag för förskringring af 687 kr. 10 öre samt motsvarade ersättningsskyldighet.
För Johanna Henriksson och Sofia Lindström yrkade länsman Enoeman ersättning af svaranden för de från dem tillgripna postanvisningsmedlen, derest postverket ej befunnes ersättningsskyldigt.
Härradsrättens på eftermiddagen i går afkunnade utslag lydde på, att Lönnies sakfäldes för förskingring från Gotlands jernvägebolag, och hänvsiades målet i öfrigt till rådbusrätten i Visby, för att svaranden måtte dömas vid den rätt, der han sist sakföres.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

För dagen.

— Hallå!
— Hvem der?
— Krigskorrespondenten.
— Såå! Välkommen!

Se vi ha en krigskorrespondent med på artillerikårens fältmanöver och nu ska vi låta honom berätta våra läsare, hur det går till i krig.
Vi lemna ordet åt korrespondenten.
Vi tågade i väg i onsdags morgse, som bekant. När vi hunnit till Vall hade damerna der, med prestfrun i spetsen, rest en ståtlig äreport för kåren och officerarne inbjödos på förfriskningar hos kyrkoherde Kolmodin. Så marscherades vidare, öfverallt flaggades och när vi hunnit till Enbjenne i Hogrän, mottogos vi med salut.
På eftermiddagen gafs från Medebys veranda konsert af vår musikkår för en synnerligen talrik åbörareskara.
För att göra affärer hade en gumma slagit upp sitt karamellsbord. Åtgången var ej synnerligen stor. Men så gick en af officerarne ner för att förvärfva en af gummans läckerheter. Han fick tag i en långdragens karamell med följande storslagna, djupt poetiska devis:
Jernväg, inre mission, republiken jag glömmer.
Och endast om hennes tjusande bild jag drömmer.
Detta väckte ett sådant jubel, att officerskåren bums beslöt inköpa gammans hela karamellförråd. Så anstäldes bland ungdomen idrottstäflingar i långa banor och karamellerna utgjorde segrarnes beIövingar.
Sedan allt var slut tågade man med musikkåren I spetsen ned till lägret, der dansen pågick till 11-tiden, då tystnadasignal blåstes.
Tidigt i går morgse tågade vi ut från Medebys genom den öfver en mil långa och synnerligen besvärliga Hejdeskogen till Etelhem och kommo lyckligt fram, ehuru vi lifligt afråddes af befolkningen att taga denna väg. Öfver allt flaggades, der vi rullade fram med våra kanonvagnar. Komna till Ljugarn, mottogo vi besök af kårschefen öfverstelöjtnant Schartau och gafs då för honom och hans sällskap middag. På e. m. hade ortens herrar inbjudit oss till fest. Hos tulluppsyningsman Bolling smakade vi på punschen under musik af vår egen sextett som derifrån begaf sig till lägret, der dans arrangerades. Officerskåren inviterades på aftonen till supé vid Nygårds i den med kulörta lyktor upplysta parken. Här sjörg man och höll tal, allt under det man åt den goda maten.
Krigskorrespondenten prisade pr telefon särdeles äppelkakan.
Kl. 1/2 9 i morgse anlände artillerikåren till Roma.
Ja, så går det, som sagåt, till på fältmanöver.
Osvald Stein har fått mottaga följande »rättelse»:
I sistlidne »Måndags-Epistlar» lästes att »Frälsningskaptenen> skulle ha yttrat från plattformen (sönd. 3 dennes) att han känt i sin ande »att Visby är bara dålighet», Detta är dock en osanning hvilket alla hörande inom lokalen kan intyga. Undertecknad anhåller härmed att få behålla sin ära.
Joh. Ljungcrantz.
Snälla kaptev, å Oavald Steins vägnar få vi svara, att om ock alla »inom lokalen» kunna intyga att ni inte sagt de ord som lagts i er mun, så kunna flere utom lokalen, på gatan stående med lifligaste ed bestyrka, att ni med tordönsröst basunade ut just hvad Osvald Stein omtalat. Det vore väl inte så underligt om i allt ordsvallet någon sats fallit ur minnet. Det är ju ej ovanligt att maa ej alltid vet hvad man säger, när »anden kommer på.»
Och Ni begagnade väl inte papper?
Hr Herman Lindström, som har varmbadhuset och många badgäster, tycker att den sommargästande ungdomen här i staden går och har tråkigt.
Na ämnar han försöka råda bot på den saken. I godtemplarsalen vid Mellangatan vill han för sina badgäster och hvem helst för öfrigt det lyster, från och med nästa tisdag tillställa små tref liga soaréer, en i hvarje vecka. Der skola arrangeras små oskyldiga tidsfördrif. Hafvodändamklet med samqvämen är att man skall lära känna hvarandra och hvar och en sedan bidraga till inbördes trefnad. Meningen är att om tisdag skall väljas en »direktion för nytta och nöje.
Idén är ju bra, och visst skola både vara egna unga damer och alla små flyttfåglar lyssna till hr Lindströms välvilliga uppmaning, hvilken i ett annat nummer får annonsens form.
Stora grupper af herrar och damer spanande uppkt väggarne, ha i dag synts på våra gator och i våra ruiner. Hvadan detta? Jo, det har varit lustresande versterviksbor, som kommit hit med. »Gamleby» i natt på dagsbesök jämte en mängd mjölsäckar. De — lustfararne förstås — återresa i afton kl. 8.
Och k. m:t och amiral Christerson blefvo tydligen rädda för det vi häromsistens i all underdånighet vågade mucka mot att bara tyska »mannevarer» svärmade kring våra kuster. Och så släpte de hit icke mindre än 4 stycken små nätta örlogsbriggar med en hel skrälldus skeppspojkar.
De se pigga ut, och damerna i staden ba snyggat upp sig för de vackra sjö Iöjtnanternas skull.
Då våra egna nu tjusa landsbygdens tärnor.
Botair.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

Abonnenter

i Herman Lindströms varmbadinrättning:
Fru G. E. Ttadqyiet, Visby; jungfru Hilda Uddin, Träkumla; bagare Levander, ötverstinnan von Hohenhausen, Visby; fröken Louis, Stackelberg, Stockholm; fru Palm, Visby; doktor Marström, fröken Eva Marström, Strängnäs, fröken J. Carlman, Stockholm; hr K. A. Marström, Södertelje; frå M. Sillén, herr Sillén, Hörsne; fröken Edla Andersson, Stenkumla; hustru Emma Nilsson, Endre; fröken Sandin, Stockholm; Hulda Källström, grefvinnan Cronstedt, Visby.
S:a 220.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

Badgäster

vid Vattenkuranstalten 5—7 Juli:
Hr N. Hägg, Gotland; fru Agnes Vitt, Grenna; fru Ellen Gråå, frkn Vendla Ihre, Visby; frkn Julie Berglund, Stockholm; mamsell Fredrique Gesell, do, frkn Lilly Löfgren, fru Louise Kyhlén, do; fru Sofia Lagerström, frkn Anna Lagerström, frkn Anna Bergqvist Enköping: kand. Erik Vedberg, Stockbolm; frn Hedera Kullin, apotekare F. Kullin, Linköping; Axel Berg, Gotland; frkn Anna Carlbom, Horn; frkn Lina Borg; Stockholm; fru Katarina Hägg, Gotland; frkn Gerda Ruth, gr V. Fredriksson, Helsingfors; jernh. T. Pettersson, Visby; handl. K. B. Rignell, fru Selma Rignell, Kalmar; fru Elisabet Liedberg, Stockholm; Kornelius, Kullin, Linköping; hr L. F. Nitzell, Stockholm.
Summa 211.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

Efterlyst

såsom förrymd är båtsmannen vid Gotlands första kompani nr 75 Frimodig, Anders Johan Teodor Östergren. Signalement: ljust hår, blå ögon, medelmåtritad smärt, inga skäggväxt, 34 år gammal.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

Ångaren Gamleby

inkom hit i natt kl. 1 med 200 säckar mjöl till handl. Degerman från Vesterviks valsqvarn. Äfven medföljde ett 50-tal lustresande passagerare från vår grannstad.
Ångaren afgår åter i afton kl. 8 till Vestervik.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

Till Snäckgärdet

blir man om söndag, D. B. W.:s dagen, så framt vädret är vackert, i tillfälle att resa sjöledes med ångaren Aina, som då gör turer dit ut.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

För inspektion

af Gotlands jernväg har i dag hitkommit distriktsschefen i östra väg- och vattenbygnadsdistriktet major G. N. Morsing.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

Skeppsgossebriggarne

»Gladan» kapten Pettersén, »Falken», kapten Harry Hamilton, »Skirner», löjtnant Kleman och »Snappopp», löjtnant Eneström, inkommo hit i onsdags afton med skappsgosseskolans olika äro klasser ombord. Afdelningsschef är kommendörkapteven af första graden K. A. E. Hjelm, som hissat sitt befälstecken å »Gladan».
De vackra fatygen, som äro förtöjda utmed vågbrytaren, afgå i afton kl. 8 till Oxelösund.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103