Dag: 18 oktober 2024

Under 1891, det senaste år, för hvilket uppgifter föreligga, utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom länet 94, deraf 93 å landsbygden. Af dessa senare Var ett fördeladt i rote och ett i distrikt. Inom länet funnos följande fattigvårdsanstalter: 83 fattighus med utrymme för för 856 personer, deraf ett i Visby för 120 personer, en fattiggård för 30 personer och 24 mindre fattighus för 138 personer, deraf ett i Visby för 8 personer.
Hela antalet personer, som under 1891 åtnjöto kommunalt understöd inom länet, utgjorde 1,487, deraf 1,139 å landsbygden och 348 i Visby. Hela antalet understödstagare inom länets landsbygd har sålunda sedan näst föregående år minskats med 14 personer eller 1,2 procent. Med hänsyn till proportionen mellan antalet understödstagare och folkmängden visar sig att fattigvårdsprocenten för landsbygden 1891 utgjorde 2,59, eller den lägsta och fördelaktigaste inom riket. Högst i fråga om fattigvårdsprocenten kommer fortfarande Vermlands län med 5,96. I fråga om Gotland är att märka, att antalet understödstagare i en del af länets fattigvårdssamhällen eller Norrlanda, Viklau, Träkumla, Öja och Gerum utgjorde endast 1 procent eller ännu mindre af folkmängden.
Antalet direkta understödstagare, såväl barn som äldre, uppgick till 373 män och 779 qvinnor, deraf å landsbygden 278 män och 629 qvinnor samt i Visby 95 män och 150 qvinnor. De indirekta noderstödstagarne, d. v. s barn tillhörande understödstagare, utgjorde innalles 335, deraf å landsbygden 232 och i Visby 103. De direkta understödstagarne fördelade sig på följande sätt: föräldralösa äkta 12, moderlösa oäkta 27 och andra barn 107. Hela antalet barn som under 1891 åtojöto fattigunderstöd inom länet, vare sig direkt eller indirekt, uppgick alltså till 484.
De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 343, af hvilka 57 qvinnor med dem tillbörande 101 barn;
gifta: 250, deraf 68 med 133 tillhörande barn;
enklingar, enkor och frånskilda: 414 deraf 45 med 101 tillhörande barn.
I afseendo på kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 373 mankön och 779 qvinkön. Härvid gör sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förra räknade 76 mankön mot 69 qvinkön, hvaremot af de senare 297 voro män och icke mindre än 710 qvinnor. Denna qvinnokönets öfvertalighet tydliggjordes deraf, att i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 177 af qvinkön eller 181 på landsbygden och 167 i städerna.
Ser man till proportiooen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v., så fioner man, att å länets landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 9,3 proc., af äldre personer voro 23,8 ogifta med 7,9 proc. tillhörande barn, 16,90 proc. gifta med 6.0 proc. barn samt 296 proc. enklingar, enkor och frånskilda med 6.5 proc. barn. Således inalles 79.6 proc. direkta och 20.4 proc. indirekta understödstagare.
Understödets varaktighet och storlek.
Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick till 200 män, 265 qvinnor och 43 barn, deraf å landsbygden 127 män, 190 qvinnor och 83 barn samt i Visby 738 män och 75 qvinnor. Delvis understödda voro 117 män, 394 qvinnor och 207 barn, deraf & landsbygden 107 män, 327 qvinnor och 138 barn samt i Visby 10 män, 67 qvinnor och 69 barn. Personer med tillfälligt understöd voro 56 män, 120 qvinnor och 85 barn, deraf & landsbygden 44 män, 112 qvinnor och 51 barn samt i Visby 12 män, 8 qvinnor och 34 barn.
Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 111 män, 136 qvinnor och 3 barn, deraf å landsbygden 95 män, 119 qvinnor och 3 barn samt i Visby 16 män och 17 qvinnor. I sjukvårds anstalter vårdades 19 män och 28 qvinnor, deraf å landsbygden 10 män och 19 qvianor samt i städerna 9 män och 9 qvinnor. I egna hem understödda voro 128 män, 379 qvinnor och 223 barn, deraf å landsbygden 114 män, 319 qvinnor och 134 barn samt i Visby 14 män, 60 qvinnor och 89 barn. På annat sätt understödda voro 3 män, 22 qvinnor och 2 barn, alla å landsbygden.
Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 62 män, 102 qvinnor och 61 barn, deraf å landsbygden 45 män; 78 qvinnor och 27 barn samt å Visby 17 män, 24 qvinnor och 34 barn. Under året afledo 30 män och 56 qviunor, deraf å landsbygden 28 män och 42 qvinnor samt i Visby 2 män och 14 qvinnor. På annat sätt afgångna voro 46 män, 63 qvinnor och 70 barn, deraf å landsbygden 25 män, 45 qv nnor och 31 barn samt i Visby 21 män, 18 qvinnor och 39 barn. Till nästa år qvarvarande voro 297 män, 660 qvinnor och 265 barn, deraf å landsbygden 225 män, 542 qvinnor och 201 barn samt i Visby 72 män, 118 qvinnor och 64 barn.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet år 1891 utgjorde 70,889 kronor, deraf för landsbygden 45,572 kr. (3,959 kr. för hus och inventarier, 38,560 kr. för understödstagarnes vård och underhåll samt 3,053 kr. för öfriga utgifter) samt för Visby 25,317 kr. (995 kr. för hus och inventarier, 18,126 kr. för vård och underhåll samt 3,196 för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje understödstagare utgjorde & Gotlands landsbygd 40 kr. 1 öre, deraf underhållskostnad 33 kr. 85 öre, och utgjorde högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning 200 kr. och lägsta samma värde 40 kr. eller i medeltal 104 kr.
Fördelade på länets olika härader och Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnaden sålunda:

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Juli 1893
N:r 109