Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby 22 Juli: slup Odessa, Keilström, Tyrsö, tegel; 23 Juli: galeas Skjöld, Rathström, Slite, barlast; skon. Falk, Olsson, Ekviken, trä; skonert Hoppet, Jobansson, Kappelshamn, sten; 24 Juli: År nert Retzia, Sandqvist, Lübeck, stenkol. — Till Slite 10 Juli: skon. Anna, Svensson, Ljugarn, gödningsämnen; jakt Rikard, Andersson, Ronneby, barlast; 12 Juli: skonert Falk, Olsson, Stockholm, fotogén; 15 Juli: jakt Två Systrar, Olofsson, Umeå, ved; 17 Juli: skon; Favoriten, Hägvall, Ystad; 18 Juli: jakt Matilda, Lundberg, Vismar; 19 Juli: galeas Skjöld, Ruthström, Rendsburg, jakt Karolina Lyders, Jakobsson, Vismar, skon, Fenix, Rubarth, Kiel; jakt Alvine, Samuelsson, Vismar; 20 Juli: galeas Olga; Assarsson, Köbenhavn, alla i barlast; jakt Eilen, Hellström, Stockholm, gödning. — Till Klinte 17 Juli: skon. Karl Joban, Fisch, Femern, jakt Fyra Systrar, Sandelin, Rastock; 18 Jnli: galeas Margareta, Nyman, Neustadt; 20 Juli: skonert Fritjof, Afvelin, Apenrade; 21 Juli: skonert Felix, Veström, Kiel, skon. Laura, Löfberg, Ystad; 22 Juli: jakt Josefina, Pettersson, Visby, alla i barlast. — Till Katthammarsvik 19 Juli: skonert Martin, Vehle, Flensburg; 20 Juli: skon. Fru Lona, Nyman, Femern; 20 Juli: skon, Karl Erik, Carlsson, Vismar, alla i barlast.

Utgångna: Från Visby 22 Juli: jakt Karolina, Engberg, Gamleby, dyngerkalk, — Från Klinte 17 Juli: skon. Primus, Viderberg, Torshälla, slipers; 21 Juli: skon. Karl Johan, Fisch, Visby, plank; skon. Felix, Veström, Rostock via Bureå, barlast; 29 Juli: jakt Fyra Systrar, Sandelin, Simrishamn, kalk och trä. — Från Slite 12 Juli: skon, Falk, Olsson, Östergarn, fotogén; 13 Juli: galeas Ellida, Falk, Umeå, kalk; jakt Rikard, Andersson, Kungebacka, do; skepp Arbutus, Roskamp, Rio, trä 14 Juli: galeas Två Bröder, Haosson, Umeå, kalk; 15 Juli: skon. Anna, Svensson, Falkenberg, d:o; 20 Juli: skon. Fenix, Rubarth, Olofsholm, barlast. — Från Katthammarsvik 21 Juli: skon. Karl Erik, Carlsson, Slite, plank.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådshusrätt.
Den för misshandel och hemfridsbrott häktade och tilltalade skomakeriarbetaren Johan Gotfrid Larsson dömdes i dag till 9 månaders fängelse.

För förseelse mot helsovårdsstadgan, försummad renhållning, var instämd sakföraren A. EK. Stenmark, hvilken ej anträffats med stämning.

För olaga afträden voro instämda sadelmakeren L. Ekengren och arb. J. Ahnell. Uppskotf för vittnen.

I målet mellan hustru Jakobsson och bryggare J. Sjöberg, flere gånger omnämdt, ålades den senare edgång.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113

Från landsbygden.

Hemse, 23 Juli.
Valmöte för öfverläggning om det stundande riksdagsmannavalet hölls härstädes å folkhögskolans stora sal i dag. Omkring 150 personer hade samlats från omkring 20 socknar.
Mötet jön af herr Hansén från Bursvik, som helsade de närvarande välkomna samt föreslog till ordförare att leda förbandlingarna godsägaren W. Wöbler, hvilket enhälligt antogs.
Ordföranden uppmanade de närvarande att i föreliggande fråga afgifva sina tankar.
O. Pettersson, Odvalls Linde, ansåg att vi hade bäst af att hålla oss till vår gamle represeotant L. Norrby.
Åkerbäck, Hejde. ansåg att den erfarne person, vi nu ha, vore bättre än en ny och oerfaren.
Nilsson, Stjups Hablingbo, ansåg att den gamla repres. borde bibehållas.
Söderberg, Hablingbo, föreslog profval med slutna sedlar.
Krusell, Hafdhem, instämde med föreg. och ansåg att den som då erhölle högsta röstetalet borde offentligen ge till känna sina åsigter.
Skoll. Lingström, Klintehamn, ansåg att de egenskaper och åsigter, som böra känneteckna en riksdagsman, borde först diskuteras.
Kand, Lundgren ansåg jämväl att först sedan diskussion uttömt ämnet profval borde företagas.
Åkerbäck önskade, att andra, som möjligen bade kandidater att föreslå, måtte nämna sådana på det att de närvarande om möjligt skulle förena sig om en, och derigerom undvika röstsplittring.
Krusell instämde i hufvudsak med föreg.
Handl. Hansén uppgaf med anledning häraf utom Norrby, som förut förordats, kyrkoberden Sundblad i Garda och landtbr. Jakobsson, Spenarfve i Hafdhem; han hade sade han god tanke om Sundblad.
Hederstedt, Sallmunds, ansåg att man borde bålla sig till Norrby och ej till Sundblad för att undvika spittring.
Skoll. Gardell, Lye, uppmanade att ytterligare nämna kandidater.
Ordförande meddelade härefter en skrifvelse från Näs, deri T. Norrby, L. Hansson, Hans Cederlund, Olof Närström, N. P. Södergren Ravgsarfve m. fl. förklarade sig fasthålla vid sin kandidat Jacobsson, Spenarfve i Fardhem.
Hederstedt, Sallmunds, yrkade härpå att man ovilkorligen borde »hålla på den gamle riksdagsmannan».
Åkerbäck tyckte det vara roligt höra kyrkoherde Sundblad omtala sina tankar.
Krokstedt, Hafdhem, yrkade detsamma om Norrby.
Åkerbäck ansåg, att Norrby ej behöde yttra sig, emedan hans åsigter vore för oss kända, men en ny kand. borde tramlägga dem.
Riksdagsman Norrby, närvarande, ansåg att han för sin del borde gifva sina åsigter tillkänna, hvilka vore Nya Landtmanapartiets (han uppläste dessa ur en tryckt skrift).
Ordföranden uppmanade derpå byrkoh. Sundblad att äfven gifva sina åsigter tillkänna.
Kyrkoh. Sundblad förklarade sig ej hafva tänkt göra Norrby äran stridig; hade i hutvudsak samma åsigt som Norrby, men ansåg dock nya landtmannapartiets syften sväfvande; ansåg man 6) borde göra några vidare eftergifter. Kunde si gå in på en sänkning at strecket till 500, ty det vore ett lockbete. Vore bättre att taga steget helt ut.
Sänkes strecket till 500 kr., så är det samma som makten ur dina händer nya landtmannapartiet.
Ordföranden ville förorda Norrby, ty enighet ger styrka; må vi derföre förena oss om en kandidat.
Norrby förklarade sig villig att representera valkretsen ännu en 3-årsperiod.
Hansén ansåg ätven enighet ge styrka; alla borde derföre komma öfverens att rösta på Norrby.
Kand. Lundgren ansåg att den 3:je kandidaten Jacobsson Spenarfve borde framlägga sina åsigter.
Jacobsson förklarade sig vara tullvän emedan bondeståndets hufvudnäring vore jordbruk.
Man borde derför ej stoppa till dess vigtigaste hufvudkällor; instämde i det program Norrby uppläst. Vore absolutist, men hade för öfrigt å varit så mycket med och kunde derför ej vidlyftigare yttra sig. Ansåg att Norrby ej gjort landet väl, då han röstat för den långa värnpliktstjensten.
Vid af ordf. framstäld fråga om slut på disskussion ansåg Krusell, att man borde ytterligare diskutera åtskilliga — frågor såsom sparsamhetsfrågen m. m.
Kand, Lundgren gjorde härpå en kort sammanfattning af den förda diskussionen och yrkade att man borde förena sig om Norrby samt frångå vidare personlighet.
Jakobsson Spenarive upplyste, att hans mening ej vore att förkasta försvaret, han som flere år varit sjelf militär, men ansåg att de som då öfvades i 6 dagar voro lika skickliga som de som nu exercara i 90 dagar. Man borde äfven hushålla med tiden, ty tid är ock pengar.
Sedan Krusell yrkat på vidare diskussion om sparsamhet och bemötts af veter. Boman yrkade Åkerbäck att man ej borde i allt tvinga en riksdagsman att hafva bestämda åsigter med valkretsen, utau borde han hatva fria händer, han borde vara representant men ej tjenare.
Krusell ville blott fråga om riksdags mannen vore till för valkretsen eller valkretsen för riksdagsmannen.
Ordf. yttrade, att man ej borde klafbinda en riksdagsman utan att åtnöja sig med de bestämda 8sigter han hade.
Norrby (riksdagsmannen): en riksdagsman är ej enligt grundlagen bunden af valkretsen men borde dock göra det valkretsen önskade.
Vestberg, Kruse i Alfva: största sparsam het borde dock iakttagas, nya landtmannapartiets program håller ej alltid streck, det såg man af tidningarne; önskade en repre sentant som vore sparsam, ty Sveriges stats skuld höjer sig årligen.
Sundblad anhöll att ingen borde taga hänsyn till hans person, på det att Norrby måtte få enhälligt röster.
På framst. at ordf. slöts diskussionen hvarefter profval anstäldes hvarvid Norrby erhöll 782 röster, Sundblad 7, Jakobsson Spenartve 9 och Nisson Ålarfve i Rone 1 röst.
I omröstningen deltogo dock ej alla närvarande. En stor del aflägsnade de sig eller afhöllo sig för röstning.

Burgsvik, 22 Juli.
Öfvervåld. För ett lömskt öfverfall var i torsdagsnatt drängen August Pettersson från Hemse utsatt. Pettersson, som befordrar posten å linien Hemse—Burgsvik hade om qvällen gått till hvila i sitt logis härstädes och ombedt sin värdiona att väcka honom kl. 2 hr natten, då han skulle anträda färden åt Hemse med posten, men deremot ej insläppa möjligen besökande, hvem det vara må. Omedelbart efter Pettersson gått till hvila stördes värdinvan af häftiga bultoingar på dörren och fönstret, hvilka, då ej något svar kom, upprepades allt häftigare, då qvinnan bad de besökande aflägsna sig alldenstund hon hade främmande, som ej ville blifva störda. Då denna begäran ej åtlyddes, uppsteg Pettersson, som från sitt rum hört oväsendet och sade sig vilja höra efter hvad besökarne förde i skölden, alldenstund det väl var honom de ville åt, samt utgick, Knapt hade han kommit utom dörren förr än han träffades i hufvudet af att slag af en selloke, så att han dignade sanslös till marken och blodet sprutade vidt omkring. Folk tillkallades om natten för att taga vård om den slagne, som i hufvudet hade ett stort gapande sår så att hjernan blottats hel. Sedan den sjuke förbuvdits måste en person fortskaffa såväl posten, som den alltjämt medvetslöse, Pettersson till Hemse för läkarevård. Det säges att fara för lifvet lär förefionas. Af Petterssons yttrande till värdinnan, vill synas som han varit i gurgel med någon förut. — Våldsverkarne äro en dräng och en plåtslagarearbetare Johavsson, som på sin meritförteckning bland annat står som straffad för lösdritveri. Polisförhör om saken hölls igår af kronolänsman Lindström, hvarefter Johansson häktades.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113

Från sjön.

— Ångfartyget Blekinge, fördt af kapten Svensson, har i lördags natt strandat vid vestsa Hästholmen utanför Karlskrona. Hermes har från Ystad afgått till strandningsstället för att assistera.
— Sedan största delen af lasten blifvit lossad samt fockmasten, som var af jern, sprängts öfver bord, har fregattskeppet Belted Will, som för en tid sedan strandade å Yttergrund, sydost om Söderarm, 20 dennes af Belos blifvit flottaget och dagen derefter inbogserats till Furusund. Fartyget blir troligen kondemneradt, enär det har svåra bottenskador och dess köl lär vara bräckt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113

Badgäster

vid vattenkuranstalten 19—25 Juli:
Fröken Matilda Hellgren, Norrköping; handl. P. A. Vestin, Torpshammar; fru Alma Stjernschantz, frkn Helene Gustafsson, kommersrådinnan Olga Kiseleff, Finland; fröken Marg. Andersson, Karlshamn, fröken Greta Lundström, fröken Anna Lundström, Upsala; landskamrer Gardell, Anna Andersson, Visby; handl, Auton Jakobsson, Levide; fröken Ammi Mattsson, fröken Anna Mattsson, Stockholm; Maria Svensson, Ljugarn; frkn Hanna Pettersson, Stockholm; Anna Stenström, Visby.
Summa 349.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113

Snabb resa.

Skonert Retzia, kapten Sandqvist, som hit inkom i dag, bar gjort sin resa från Lybeck på den korta tiden af 39 timmar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113

Stark sydvestlig blåst

har varit rådande härstädes sedan i lördags afton, Stockholmsbåten blef med anledning härat försenad ett par timmar i går morgse.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113

Ett rörligt lif

tedde vig i går e. m. å planen framför paviljongen. Der spelade. bollklubben under flere timmar pärk och kastade varpa, beskådade af hundratals personer, som slagit sig ned på bänkarne rundt om i boskeerna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113

Vidgad stenhuggerirörelse

på Gotland? Byggmästaren Vinberg från Köbenhavn har med härvarande länsstyrelses förord hos regeringen ansökt att få på Gotland idka stenhuggerirörelse.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113

Hur annorlunda förr än nu.

I V—e församlings kyrka, en af de skönaste på Gotland, uttogs för omkring 40 år sedan altarväggens 3 höga målade fönster och nedstäldes bakom altaret. Efter någon tid ansågos dessa gamla rariteter äfven på denna undangömda plats vara till hinders. Vid »tinträckningi» beslöt kyrkorådet, med prosten i spetsen, att skräpet skulle försäljas, En person inom socknen köpte fönstren, för blyets skull, för omkriog 1 krona, hemtog dem i sin smedja, der glaset urskakades ur blyinfattnioges. En fördjupning fans i smedjegolfvet der glaset passade förträff ligt till fylnadsämne, men för att icke fördertva »baindonti» på glasbitarna, så öfverhöljdes de med litet jord.
I Jani månad 1893 får vår glasmästare se de nya fönstren i vår domkyrka, och veta att »daim kosta 18,000 daler». Nu börjar han minnas smedjan och sina glasbitar, han reser dit — han hade nämligen för åtskilliga år sedan flyttat från platsen — för att gräfva upp sin skatt, men smedjan var bortrifven och ett plank i stället der uppfördt, hvars ena stolpe fått sin plats just i glashögen, så att hvad som icke gick förloradt vid urskak: ningen ur blyet blef nu vid stolpens nedsättning i grund sönderkrossadt.
Vid gräfning utmed stolpen anträffade skattsökaren endast en mängd småbitar, hvilka blifvit oss förevisade, men tyvärr äro allt för små för att åter kunna sammanföras.
På liknande sätt hafva ur våra sköna Gotländska ’helgedomar försvunnit, utom fönstermålningar, dyrbara altarskåp, dopfuntar, triumfkors, dörrbeslag m. m., alla värdefulla och konstvärligt utförda arbeten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113