Överklagat förslag trots allt bäst?
Fröjel (GA). För att framlägga sina synpunkter på förslagen om vägomläggningen i nedre Fröjel var berörda markägare på fredagen samlade i Skolgården. Sammanträdet leddes av vägdirektör Einar Ek. Bland de närvarande märktes vägnämnden, representanter från hembygdsföreningen, stiftsnämnden, kommunen och pastoratet.
En skiss över de olika arbetsplanerna var uppsatt till påseende. De flesta ville, i enlighet med det förslag som vägförvaltningen tidigare gjort upp, att den nya vägen skall dras uppe på höjden öster om kyrkan.
Det var denna plan som Kristian Frödahl överklagade på grund av att han då skulle bli tvungen att flytta sitt hus. Hembygdsföreningen vidhöll sin åsikt om att vägen skulle gå nedanför kyrkan. Mot det senare förslaget, som vägförvaltningen gjort upp på Kungl. Maj:t begäran som ett alternativ till det föregående, opponerade sig de fastighetsägare som mer eller mindre skulle få sin mark avdelad genom den tilltänkta vägprojekteringen.
Harry Johansson, Bottarve, som skulle få det största intrånget, då hans gårdstomt då blir delad och boningshus och ladugård kommer på var. sin sida av vägen, ansåg förslaget oantagbart. Emil Stenberg, Skolgården: — Jag är klart emot förslaget och vill inte ha tomten kluven. Vattenfrågan skulle också bli lidande.
Astrid och Svante Ingmansson-Nyman: — Vi kommer inte att gå med på denna planering.
Den kommer att förstöra åkrarna. För några år sedan fick vi köpa tillbaks jord som tidigare tillhört gården, den vill vi ha odelad.
Vad som i huvudsak sades från opponenternas sida om den senaste sträckningen kan sammanfattas i Konrad Ahlqvists, Sälle, yttrande: — Den nya planen får större skadeverkningar än den förra.
Fastighetsvärde minskas.
Fastigheterna förlorar i värde och ett stort markområde blir förstört.
Dir. Ek kunde till sist upplysa om att vilket det definitiva beslutet än blir kan arbetet med den nya vägen inte tänkas bli påbörjat i år. Det var 1959 som vägförvaltningen började göra upp den första planen.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 juni 1965
N:r 128