Om de sanitära förhållandena i Visby.

Med anledning af den sanitära inspektion, som af t. f. förste provinsialläkaren jämte helsovårdsnämdens ledamöter företogs för någon tid sedan har dr Björkman i dagarne ingått till nämden med några anmärkningar.
Dessa gälla först

aflopp för vatten och flytande orenlighet.
Ehuru beklagligt nog — säger dr B.— den allmänna anslutningen till den förut anlagda delen af kloakledningen blifvit fördröjd, torde, då den nu 2 år gamla befintliga ledningen vid besiktningen visade sig vara i godt skick, få antagas, att ledningens utsträckning till hela staden, tack vare gynsamma lutningsförbållanden, skall medföra, äfven utan vattenledning, en mot kostnaderna svarande nytta för stadens renhållning. Likväl är sjeliklart att samtidigt anläggande af vatten- och kloakledning skulle lemna större trygghet för att den senare skulle medföra största möjliga gagn, nå samma gåog som anläggningen blefve billigare genom att ske på en gång än å olika tider. Skulle en helsovårdsnämdens framställning om kloakledningens allmännare utsträckning ännu ej kunna vinna stadsfullmäktiges bifall, anser dr B. att detta ej skall kunna vägras till utförande af vissa delar deraf, eller ock måste staden på annat sätt ER några större brister i den flytande orenlighetens afledning, Bland dessa nämnes det otillfredsetäl!ande tillståndet i området för gamla hamnen, som delvis ännu utgör en sumpig äng. Från ofvanliggande stadsdel ledes den stinkande smutsen i en trumma under garfvare Öding hus och sedan 3—400 fot genom havs trädgård i en öppen otät träränna och vidare i diken under artillerigården för att sist i makligt lopp ända sin förpestande bana vid hafvet. Äfven från andra håll komma afloppsledningar ner till detta område. Dot synes dr B. derför nödigt att snart taga i öfvervägande’ bästa sättet att på en gång torrlägga gamla hamnen och vinna en ändamålsenligare afledning för orenligheten från ofvanliggande stadsdelar.
Äfven på andra aflopp till hafvet torde uppmärksamheten böra riktas. Utom diket vid Fiskarport:o sprida äfven ett par trummor från Hallenbergs och Ekvulls tomter stundom elak lukt i strandpromenad u. Afloppet för den sistnämda lär ba blifvit igenlagdt vid arbetena med strandskoningen.
Hela norra Klinten är äfven i atort babof af ordnad afledning, Å ena sidan är Kyrkberget upplagspats för fast och flytande orenlighet, å andra sidan använda husägarne vid Norra Murgatan allmänt smygvägar under stadsmuren för spillvatten o. d., ja stadens fattigvård har nyligen på eget bevåg anlagt en kloakledning från de s. k. arbetarbostäderna åt samma håll. På detta sätt komma östra grafvarne småningom att bli en reservoar för all möjlig smuts, Större delen af denna stadsdel saknar rännstenar. Skulle ej sådana med större skyndsamhet, än som sker, kuna anläggas? Mot en del redav utförda arbeten af detta slag synes med fog kunna anmärkas, att de visa sig oändamålsenliga, såsom dea öfvertäckta rönnstenen i Strandgatan nedom Hästgatan, rännstenen uteftar Donnersplats från stadshotellet nedåt Hamngatan m. fl.

Om dricksvattnet.
Vid besigtning häraf syntes vattnet i en del brunnar vara klarare och bättre till smaken, än vanligen är förhållandet. Om detta får ställas i sammanhang med sommarens torka, skulle deraf kunna slutas att de brister, som ibland iakttagas, hufvudsakligen bero på brunnarpas oändamålsenliga inrättning och öfverbyggnad. På andra håll ha brunnarne torkat ut, och behofvet af vattenledning gör sig der mycket känbart, Stort skäl synes vara att låta kemiskt undersöka dricksvattnet.

Om garfverier, slagterier. o d.
Med afceende på garfverierna höras ofta klagomål öfver den stank de eprida. Såsom medel att delvis afleda dennva föreslår dr. B. väl lagda cementgolf i arbetslokalerna och ofvan taken uppdragna lufttrummor från dessa. Då det vid ett af slagterierna visat sig medföra synnerligen godt resultat att anväda en på vagn stående tät lår med lock för affallets uppsamlande, anser dr. B. samma åtgärd kunna töreskrifvas för öfriga slagterier inom staden, naturligtvis under fortsatt användande af tortströ. Tanken på slagthus måste af flere ekäl tyvärr tillsvidare förfalla.

Afträdesrenhållningen.
Förbättringarna häri ha ej varit få. Dock fiones ännu många ställen, der intet gjorts och ännu flere, der steget ej tagits fullt ut. Stadens eller ett enskildt bolags snara öfvertagande af bortforslingen synes dr. B. oundgängligt, om renhållnings/rågan skall kunna föras framåt. Kostnaderna för sakens ordnande borde utredas och plan uppgöras. Initiativet torde tillkomma helsovårdsnämden. I alla händelser borde den söka förbereda sakens utförande genom att, om möjligt, få införd en passande modell för latrinkärl och tillse att anordningen för afhämtning göres mera beqväm. För denna fråga är äfven torfetröets allmänna införande af stor betydelse.

Svinhållningen.
Vieby har uppgifvits stå främst bland landets städer i afseende på antalet svinfödare.
F. n. finnas inemot 100 med 1 eller 2, ofta 3 och i ett fall t. o. m. 10 svin. Detta ej i utkanterna af staden, utan öfver allt i de tätare bsbygda delarna, och på mer än ett ställe synes man ha förbisett helsostadgans b:stämmelse: »ej må någon hålla svin i trångt bebygd gård». En del af Sveriges städer, mindre än Visby, ha redan hunnit derhän, att all svinbållning är förbjuden inom stadens egentliga område. Något sådant har äfven bär visats tendens till, då för några år sedan mejeribolaget nekades att hålla svin å sin tomt, Nu synes denna tanke vara öfvergifven, enär alldeles invid samma tomt pu ett 10-tal svin hållas af stadshotellets ägare. Det synes önskvärdt, att någon princip fuones för sådana frågors afgörande och att denna ginge ut på att efterhand inskränka svinhållningen.

Fähus och stall.
Med högst få undantag äro dessa änna i sitt gamla skick, hvilket ingalunda öfverensstämmer med helsovårdsstadgans fordringar. För att vinna ändamålsenliga förbättringar anser dr B. enda utvägen vara att på samma 2-årg-föreskrift lemnas om förändringars införande en tryckt anvisning äfven tiilställes vederbörande husägare om hvad helsovårdsstadgan fordrar och hvarest ändamålsenligt utförda förbättringar finnas att bese.

Afskräden och sopor.
Vanligen förvaras ej dessa »i täta, lätt flyttbara kärl, som äro stälda ofvan jord», utan i de murade kistorna, Här och der å gator och öppen platser fionas olagliga upplag af afskräden.

Om epidemivården.
En stor brist häri synes snart afhjelpt genom nya epidemisjukhusets fullbordande, men åtskilliga luckor återstå ännu att fylla för att möjliggöra effektiva åtgärder mot utbrytande farsoter. Det är kändt, att vissa sjukdomar hafva lång inkubationstid (d. v. s. det dröjer länge innan de bryta ut) och att de redan i detta stadinm kunna smitta. Det är derför ej nog att en smittkoppsjuk genast intages å sjukhus, utan hans familj och alla i huset boende måste äfven i två veckors tid ställas under observation på isoleradt ställe och bostaden härunder rensas från smitta. En för sådana tillfällen användbar lokal behöfdes således. Möjligen skulle s. k. kopphuset efter nödig upprustning kunna användas för detta ändamål.
Till transport af de insjuknade och af de föremå!, som sändas till desinfektionsugnen, borde särskilda fordon finnas och en bår, lätt att desinficiera. För transporten af sängkläder, orena persedlar o. d. borde rymliga säckar finnas samt tryckta blanketter att ifylla såsom qvitto å mottagna föremål. På sjukhuset borde fionas för sjukvården och för besökande lösa kåpor att påtaga under vistelsen i sjukrummen etc.
Slutligen påpekar dr B. vigten af, att den sjuksköterska, som antages för epidemisjukhuset, vunnit sin utbildning å något större dylikt sjukhus, så att hon är fullt förtrogen med alla åtgärder och försigtighetsmått som erfordras under smittosamma sjukdomar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Augusti 1893
N:r 130

Från landsbygden.

Burgsvik, 22 Aug.
Strypt och dränkt blef vid härvarande skeppsbro i söndags ett sto tillhörigt landtbrukaren Jakob Pettersson, Sibbjens i Vamlingbo. Djuret, bundat blott genom tömmarnes kastande kring en pållare, sköt vagnen tillbaka, så att tömmarae strypte till, och kom, under sina ansträngningar att komma lös, dervid aå nära brobjälken att han damp på rygg i sjön, under det vagnen blef hängande å bron. Olyckan varsnades genast, då en tillstädesvarande sjöman sprang i ejön och befriade djuret från seldon och vagn, hvarefter en mängd personer hartpnade med båtshaker drogo henne till lands, Trots djuret blott en kort-stund varit i vattnet, kunde man ej med de mest energiska ansträngningar få det till lifs igen, utan det var och förblef dödt.

En ovälkommen uppenbarelse ofvanifrån kom i går en yngling tillhanda, då han stälde sig under en hasselbuske och dervid vidrörde en gren, Rätt i hufvudet på honom damp ner en orm, som hängt uppe i busken. Ynglingen blef i början så förbluffad af den ovanliga nederbörden, att han tappade koncepterns, men hämtade sig dock snart och förpassade gynnaren, som ej gjorde sig brådtom, till en annan verld.

Slite, 22 Aug.
Se efter barnen. I en bondgård härnere i Eipe inträffade förliden lördags afton en svår olyckshändelse, då en fyrårig flicka erhöll så svåra brännskador,- att oaktadt läkarehjelp anlitats föga hopp lär finnas om barnets lif. Olyckan tillgick på följande sätt. En äldre qvinna som för tillfället var hemma hos barnen, hade kokat gröt till qvällsvarden och deraf öst i ett fat och stält på en stol för att ge barnen att äta. Medan hon vände sig bort för att se till gossen som var yngre, kom flickan springande och föll ikull och stjelpte stolen med grötfatet öfver ansigtet. Man kan tänka sig den hjertslitande jämmer, som följde, och de arma föräldrarnes och gummans sorg.
I en grannsocken hade förliden onsdag då den orkanlika stormen rasade mycket lätt en olycka äfven der kunnat inträffa. Då körsvennen skulle afhämta likvagnen till begrafningshuset hade han ej hunnit långt från kyrkan förrän likvagnen af stormen kastades öfver ända och hästarne satte af i sken. Mannen blef dock lyckligtvis ej på något sätt skadad men vagnen spolierades, så att den blef obrukbar för dagen och närmaste framtiden.
Den »myr», som den torra jorden erhöll genom det efterlängtade regnet, har landtmannen begagnat sig af, i ty att rågsådden nu pågår som bäst.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Augusti 1893
N:r 130

Från sjön.

— Då skonerten »Richard», hemma i Frötuna och stadd på resa från Lübeck till hemorten i barlast, i onsdags natt befann sig i närheten af Kopparstenarne, skulle skepparen, hvilkens namn var Mattsson, i något ärende gå förut, hvarvid hände, avt han af skutans våldsamma slingringar kastades ned i lastrummet, till hvilket luckan var öppen. Olyckshändelsen hände kl. half 2 på natten och lefde M., fastän utan sans, till kl. half 8 på torsdags afton, då han af skadorna afled.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Augusti 1893
N:r 130

En större bro

å kommnnikationsvägen invid Ahner gård i Boge socken rifves och omlägges tisdagen 4 Sept. och påföljande 2 dagar, på grund hvaraf vägen förbi Ahbner och Laxarfve gårdar blir ofarbar. I stället kan begagnas vägen öfver Slitehamn.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Augusti 1893
N:r 130

En ovanlig resa.

Adjunkten vid härvarande högre allmänna läroverk fil kandidat P. Skoglar, hvilken skall tillträda sin plats med nu instundande hösttermin, hitkom i måndags afton från Göteborg seglande i en liten präktig båt om 2 ton. Hr Skoglar har gjort hela färden i sin lilla farkost, alldeles ensam i sällskap med hela sitt lilla bohag. Resan har gått rundt den svenska kusten. Under stormen i torsdags befann sig lyckligtvis den djerfve seglaren i sär kerhet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Augusti 1893
N:r 130

Regn

föll här i går i rätt stor myckenhet. Äfven i natt har det regnat något på sina ställen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Augusti 1893
N:r 130

Pulchauska sällskapet

som f. n. befinner sig i Norrköping, torde första dagarne af September vara att hitförvänta för uppträdande i paviljongen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Augusti 1893
N:r 130

Bifallit

har k. m:t danske undersåten byggmästaren Vinbergs från Köbenhavn anhållan att på Gotland få idka stenhuggerirörelse.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Augusti 1893
N:r 130

Afsked

har beviljats kustroddaren N. P. Nordin vid Kappelshamn. Tjensten skötes t. v. af e. o. kustroddaren L. L. Esklund, som flere å under Nordins sjukdom vikarierat för honom.
Platsen är anslagen ledig till ansökning inom 30 dagar från och med idag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Augusti 1893
N:r 130

Till nötboskapsafvelns höjande

här på Gotland har premieringsnvämden föranstaltat om att as. k. stamtjurar af gotlandsras blifvit stationerade på skilda ställen å ön, nämligen vid Bjerges i Vänge, Lillrone i Lye, Kyrkljufves i Gammalgarn, Hafvor i Hafdhem och vid Alfvegårda i Sproge.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Augusti 1893
N:r 130