till 25 Augusti har af dömkapitlet beviljats prosten: O. Ötverberg i Stenkumla. Förordnandet för pastor Sjögren att vikariera är utsträckt till samma tid.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Juli 1893
N:r 116
Om åläggande
för kyrkolerde Ahlander i Alskog satt utfärda hinderslöshetsbetyg till äktenskap för honom har Jakob Larsson derstädes hot domkapitlet gjort framställning.
Jakob Larsson har i flere år vistats på Nya Zeeland, och hans papper känna ej gifva vid handen om han ej derunder möjligen gift sig.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Juli 1893
N:r 116
I Roma sockerfabrik
är till dato af minimikapitalet tecknadt 420 turen kronor.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Juli 1893
N:r 116
Gotlands kreatursförsäkringsbolag
har i dag haft årestämma, ledd af hr J. N. Wiman.
Af styrelseberättelsen framgick, att bolaget vid ingkången af mitt 16:e försäkringsår, 14 Mars 1892, hade 844 delägare, som inbördes försäkrat 1,352 hästar, värda kr. 297,835 och 1,076 nöt till värde af kr. 88,215. Under årets lopp ha 886 delägare haft kreatur försäkrade, af dem 463 endast hästar, 151 både hästar och nöt, 282 endast nöt. Försäkringavärdena, efter hvilka årstillskotten beräknats, utgjorde å hästar 325,230 kr. och å nöt 95,980. Vid ingången af det nu löpande 17:e försäkringsåret hade 763 delägare försäkrade 1,199 hästar till värde af 282,385 kr. och 1,001 nöt till värde af 84,490 kr. Medelvärdet k hästar var vid ou löpande försäkringsårs ingång 235 kr. och å nöt 85.
För skador, timade under 16:e försäkringsåret, har styrelsen utgifvit ersättningar för 17 olycks- och sjukdomsfall å hästar med sammanlagdt 2,518 kr. och för 20 olycksfall ä nöt med tillhopa kr. 1,472: 58.
Utgifterna under året ha varit, inklusive dessa ersättningar, kr. 6,712: 26. Sedan härifrån afräknats de 1892 afsatta medlen till skadeersättningår m. m., kr.
889: 90 återstår att debitera å årets delägare kr. 5;822: 36, hvilket belopp så fördelats, att försäkrare af hästar bestrida kr. 3,902: 76 och försäkrate af nöt kr. 1,919: 60, hvilket motsvarar en debitering af kr. 1:20 för hvarje 100 Er. försäkringsvärde å hästar och 2 kr. för nöt. Bolagetå reservfntid utgjorde 14 Mars 1893 kr. 1,937: 51.
Ansvarsfrihet beviljades.
Till styrelseledamöter omvaldes hrr J. N. Viman och A. Palm med hrr R. Vallér, A. Hellgren, Hanes, och M. F. Gahne, Hästnäs, till ersättare.
Revisorer blefvo hrr Axel Endérberg, G. Cedergren och J. A. Dahlström med her A. Andersson, Bjers, J. Munthe och Herman Lindström till ersättare.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Juli 1893
N:r 116
Blekingeseger i friidrottamatchen.
Nytt gotlandsrekord på 5,000. — Ronneby-Andersson populär dubbelsegrare.
Blekinges unga idrottsgarde drabbade i går kväll samman med gotlänningarna till landskapsmatch i allmän idrott och efter en lång rad utmärkta prestationer vunno gästerna en ganska överlägsen seger med 62 poäng mot Gotlands 44. Blekingarna kunde notera seger i nio av matchens elva grenar och av dessa nio voro sex dubbelsegrar. Gotland fick två dubbelsegrar — i diskus och spjut — och andraplaceringar på 100 och 5,000 meter. I den sistnämnda grenen satte 34-årige ”Esse” Pettersson, Tingstäde, nytt gotländskt rekord, vilket kom att lyda på 15,46 min. Även Anders Dahlin gick under John Örves gamla rekord på 15,55,3, som sattes i Karlskrona i 1929 års landskapsmatch. Blekingarna togo rubb och stubb i hoppen och löpningarna och det blev våra kastare, som fingo rädda äran.
Gästernas stora trumfess var givetvis Ronneby-Andersson, som tog hem två granna segrar på 400 och 1,500. I hoppen märktes Olle Johansson framför de andra och tog även han två förstaplaceringar.
Matchen började på slaget sex med start för 100-metersloppet. Man tjuvstartade tre gånger innan det blev allvar av. Gotlänningarna hade de båda inre banorna. Johansson på ytterbanan hade i halva loppet ett försprång på någon meter, men Danielsson gick ut kolossalt hårt på slutet och var endast några decimeter efter i mål Nisse Ekström hade en hård strid med Comstedt, som han lyckades få bakom sig någon meter. Poängberäkningen var 4, 3, 2, 1 och ställningen alltså 5—5 efter första grenen.
Därefter började kulstötning och höjdhopp. — Kulstötningen blev som väntat en överlägsen blekingseger, där Skantze fick se sig slagen av Carlborg. Skantze hoppade samtidigt och blev också här andra man. Segrare här blev Blekinges 17-årige juniormästare R. Svensson, som ensam klarade 1,72. Nästa höjd, 1,75 rev han mycket knappt. Enligt vad man upplyste oss om tog Svensson sitt mästerskap på 1,73 och vidare fick man höra att det är första året pojken tävlar i höjdhopp. Ett namn att lägga på minnet så länge; han kommer säkert igen på större Köjder, sedan han fått växa. litet mera. Skantze och Hartzell nådde samma höjd men efter de: nyaste bestämmelserna blev Skantze tvåa, då han börjat hoppa på en högre höjd. Åkerlund ramlade ur på ett tidigt stadium.
19—211 efter tre grenar.
Ronneby i aktion.
I 1,500-metersloppet fick publiken se ”Ronneby” i aktion. Booberg tog ledningen -under det första varvet och Ronneby löpte efter honom med långa, lösa kliv. På andra varvet gick han upp och lät sedan ingen störa sig. De övriga löparna lågo på tredje varvet 30 meter efter i en klunga, men under sista varvet spurtade blekingen nr 2, Liljeqvist, kraftigt och lämnade Booberg definitivt. Olle Johansson hade redan tidigare förlorat kontakten med de övriga. Ronneby tog inte i särskilt hårt denna sträcka utan han sparade sig till 400-metersloppet, där han hade planer på att slå blekingerekordet.
Hans mellantid på 800 m. var 2,11 min.
Återigen dubbelseger och 26—14 till Blekinge efter fyra grenar.
Härefter startades diskuskastning och längdhopp och under tiden dessa grenar avverkades gick 400-metersloppet. Efter en tredjedel av banan lågo båda blekingarna främst och drogo ifrån i stor stil. Nisse Ekström gjorde sitt bästa för att hänga med, men distanserades med ungefär 15 meter. ”Ronneby” var endast en tiondedel från. blekingerekordet, som lyder på 51 sek. jämnt. Ekströms fina notering, 53,6, är blott 5 tiondelar från gotlandsrekordet och är den hittills bästa här i år.
33—17 till Blekinge.
De gotländske i teten.
I diskuskastningen ficn man äntligen se de gotländske i teten och det var ju ungefär så man: väntat att det skulle bli. De största förhoppningarna ställde man nog på Bendegard, men i stället blev det Dahlgren som tog förstaplatsen med Bendegard som säker tvåa.
Sak samma — det blev dubbelseger.
I längdhoppet kunde våra män inte skära några lagrar mot Blekinges spänstiga pojkar, utan nu blev det dessas tur til dubbelseger. Olle Andersson hade en vacker serie med fyra giltiga hopp över sex meter — 6,44, 6,25, 6,41, 6,55. Segerhoppet kom i sista omgången. Klasén hade ett hopp med hårfint övertramp långt över sex meter.
Efter sju grenar 43—27 till Blekinge.
Spjut, tresteg och 5,000 säåttes i gång samtidigt. På halvmilens första varvlåg ”Esse” Pettersson först och sedan tog Dahlin hand om dragningen med de båda blekingarna efter. Till sjätte varvet lågo löparna väl samlade, men då släppte Blekinge-Karlsson och Esse gick upp till tredjeplatsen tätt efter de båda andra. På 3,000 m. var mellantiden 9,26. Tätgruppen låg samlad ända till sista varvet, då Jönsson, Blekinge, ökade farten och gick ifrån gotlänningarna, så att han var ungefär 50 meter före i mål. Dahlin var totalt slut men kämpade tappert. På de sista hundra meterna gick Esse om honom och höll god fart under det att Dahlin stannade av alldeles. 34-åringen från Tingstäde gjorde ett alldeles utmärkt lopp och förbättrade rekordet med över nio sekunder. Heder åt en sådan oldboy! Unge Dahlin som också gick under det gamla rekordet med två sekunder är värt lika stort beröm för att han kämpade så gott och klarade sig loppet ut. 5,000 var dock för långt för honom; han borde allt ha hållit sig till sin vanliga distans — 1,500. Vi få hoppas att han vilar sig ordentligt under veckan så att vi få se honom på 1,500 i DM-tävlingarna nästa söndag. Så fort Esse kom utanför planen stodo hans kamrater redo att ta emot den nye rekordmannen och man hissade och hejade en god stund.
Tresteget bjöd inte på någon större överraskning i resultatväg. Av de tävlande voro blekingarna emellertid de minst svaga och det blev ännu en gång dubbelseger.
Gotlänningarnes andra dubbelseger.
I spjut fingo gotlänningarna sin andra dubbelseger genom Carlsson, VIF, och Svensson, Roma, som stannade ovanför 50-metersstrecket, medan blekingarna hamnade under.
Farligast var Carlborg under det att Skantze endast nådde 40 meter. Carlsson kastade som vanligt både vackert och långt och nådde årets bästa resultat — 54,60.
Ställningen 58—42 efter tio grenar.
Därmed var det klart för det stora slutnumret — stafetten 1,000 meter. På 100-meterssträckan var ställningen lika mellan Comstedt och Nysell. Danielsson och S. G. Johansson sprungo sedan mot varandra på 200 meter, och här var det Danielsson, som var den starkaste. Han gick ut oerhört hårt och gav Wallin ett par meters ledning.
Wallin hade emellertid självaste Ronneby-Andersson emot sig och fick snart se Ronnebys rygg före sig på kolstybben. Wallin låg fem meter efter, då han växlade till sista sträckan, som löptes av Carlheim-Gyllenskiöld. Det blev ett hårt lopp mellan denne och Blekinges Eklund, som hade all möda att hålla undan. De sista 100 meterna spurtade dock Eklund friskt och skakade av sig sin besvärlige konkurrent.
Tiden för Gotland blev 2,06,2, vilket är väsentligt bättre än rekordet, som lyder på 2,10,2. Rekordnoteringarna gälla emellertid som bekant endast för klubblag.
För stafetten räknades poängen 4 och 2 och det blev för Blekinges del 62 och för Gotlands 44.
Och sedan härolden ”Kina” ropat ut dessa siffror började publiken dra sig hemåt efter att ha varit med om några timmars spännande tävlingar, där var och en gick till sin uppgift med prima kämpahumör och glatt gemyt. De sympatiska blekingeungdomarna skötte sig storfint enligt vad deras förtjuste ledade anförtrodde oss, ”men så hade de fått ordentligt med skäll i tidningarna också”. Och det hade tydligen hjälpt upp energien en hel del.
Här på Gotland hade vi kanske väntat att kampen skulle bli något jämnare, men någon anledning att vara missbelåten finns inte. Ett bra rekord såg dagens ljus och i andra grenar nåddes flera toppnoteringar efter gotländsk måttstock, vill säga. När sedan blekingarna kan bättre, så äro de värda att vinna.
Publikintresset var ganska stort liksom det varit vid friidrottstävlingarna förut i år, och allt som allt inräknades 627 betalande åskådare.
Hoppen.
Höjdhopp: 1) R. Svensson, B. 1,72, 2) B. O. Skantze, B. 1,67, 3) G. Hartzell, G. 1,67, 4) D. Åkerlund, G. 1,58.
Längdhopp: 1) Olle Andersson, B. 6,55, 2) S. G. Johansson, B. 6,21, 3) N. Hägg, G. 6,08, 4) S. Klasén, G. 5,98.
Tresteg: 1) Olle Andersson, B. 13,08, 2) C. Comstedt, B. 12,75, 3) S. Stålbrand, G. 12,68, 4) C. Svensson, G. 12,43.
Kasten.
Kulstötning: 1) G. Carlborg, B. 13,38, 2) B. O. Skantze, B. 13,36, 3) H. Bent degard, G. 12,55, 4) B. Lundgren, G. 11,78.
Diskus: 1) G. Dahlgren, G. 39,36, 2) H. Bendegard, G. 38,99, 3) G. Carlborg, B. 37,64, 4) B. O. Skantze, B. 37,62.
Spjut: 1) J. Carlsson, G. 54,60, 2) C. Svensson, G. 52,84, 3) G. Carlborg, B. 49,15, 4) B. O. Skantze, B. 40,02.
Löpningarna.
100 m.: 1) S. G. Johansson, B. 11,6, 2) H. Danielsson, G. 11,6, 3) N. Ekström, G. 11,7, 4) C. Comstedt, B. 11,9.
400 m.: 1) Bertil Andersson, B. 51,1, 2) K. Eklund, B. 51,6, 3) N. Ekström, G. 53,6, 4) B. Löf, G. 56,6.
1,500 m: 1) Bertil Andersson, B. 4,14,2, 2) G. Liljeqvist, B. 4,19, 3) M. Booberg, G. 4,19,8, 4) Olle Johansson, G. 4,22,8.
5.000 m.: 1) N. E. Jönsson, B. 15,36,8, 2) E. Pettersson, G. 15,46, (nytt gotländskt rekord), 3) A. Dahlin G. 15,53,4 (under gamla rekordet), 4) G. Karlsson, B. 16,59,4.
Stafett 1,000 m.: 1) Blekinge (Comstedt, S. G. Johansson, Bertil Andersson, K. Eklund) 2,04,8, 2) Gotland (I. Nysell H. Danielsson, P. S. Wallin, Carlheim-Gyllenskiöld) 2,06,2.
Anmälningarna till DM i allmän idrott.
skola vara inlämnade senast i morgon har man bett oss meddela idrottsmännen. Som bekant är det Visby IF som arrangerar, och det kommer säkert att bli många spännande strider om mästerskapstecknen.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Juli 1938
N:r 168
Varpaslaget mot Stockholm.
Gotlänningarna i särklass — ännu så länge.
Det. småregnade när kampen mellan Stockholms och Gotlands varpkastare började i går förmiddag, men ju längre det led på dagen ju vackrare blev vädret.
Stadsmatchen mellan Stockholm och Visby, som inledde dagens tävlingar, var snabbt undanstökad och här vann Visby stort med 7 segrar mot 1.
Huvudtävlingen — Gotland mot Stockholm — var lagd efter utslagningsmetoden och blev därför av långvarigare art. Inalles deltogo 16 lag från vardera sidan och det blev de kända gotländska elitlagen som gingo vidare till slutomgångarna. Finalen blev en ren gothemsuppgörelse mellan bröderna Arwessons och O. Blombergs lag.
I stadstävlingen bibehölls fortfarande den gamla räkningen med både kullslag och läge, och man använde därför stadigt fyrkantvirke i pinnarna, A. Larssons lag hade kommit samman med bröderna Netzel, som vunno första kulan lekande lätt med 12—3. Stockholmarna gjorde sedan det berömvärda krafttaget att slå Netzlarna i nästa kula med 12—9, men i tredje kulan voro visbyborna åter i gång och släppte ingenting. Bästa prestationen svarade emellertid Gauffins lag för, ty det var enda segrande stockholmslag i matchen.
Redan nu hade man fått se prov på stockholmarnas utmärkta varpteknik, som gör stora framsteg för varje år.
Varpkastningen är en mycket populär sport i Stockholm och allt som allt äro 21 klubbar anslutna till Stockholms varpkastningsförbund. Gårdagens trupp räknade 72 man, därav 54 kastare, som representerade 12 av huvudstadens klubbar.Strax efter kl. 12 började huvudtävlingen mellan Gotland och Stockholm med 16 lag från vardera sidan. Dessförinnan hade stockholmarna omröstning angående valet av pinnar, och man beslöt att följa gotlänningarnas regler med att använda mjuka pinnar.
Lagen ”sorterades ut” till målplatserna av folkskollärare Dahlgren och kastningen kunde börja. Stockholmarna kämpade manligen, men gotlänningarna voro dem för svåra och efter första omgången fanns endast S. Leeiners lag kvar bland alla gotlänningar.
L. Petterssons lag hade fått stryka på foten och fick gå till trösttävlingen tillsammans med 15 stockholmslag.
Leeiners kom upp mot bröderna Netzels lag och även de lyckades ta en kula på visbylaget. Siffrorna här blevo 12—38, 9—12, 12—5. Därmed var det ute med stockholmarna i huvudtävlingen och fortsättningen blev en rent gotländsk uppgörelse. I kvartsfinalen blevo bröderna Netzel klart och snabbt utslagna av Lundgrens lag medan Knut Pettersson kämpade en lång strid med K. F. Söderdahls lag. Båda gothemslagen gingo utan svårigheter vidare. Semifinaien kom att stå mellan O. Blombergs och Knut Petterssons lag och bröderna Arwesson mötte Lundgrens lag. Båda gothemslagen segrade återigen och första och andra priset fick sålunda avgöras sockenbor emellan. Arwesönerna togo första kulan lätt med 12—5 men sedan ryckte motståndarna upp sig och vunna andra kulan med 12—11. Sista kulan blev mycket jämn också den, men bröderna Arwesson klarade sig och vunno med 12—10. Knut Petterssons lag knep tredjepriset i kastningen mot Lundgrens lag.
Efter tävlingarna samlades varpkastarna till ett samkväm på Stadshotellets terrass, där tal höllos av folkskollärare Dahlgren och bankdirektör Sigurd Melin, vilken framförde deltagarnas tack och överlämnade en silverpokal till folkskollärare Dahlgren. Vidare förrättades prisutdelning och prislistan fick följande utseende:
För stadstävlingen: A. J. Johanssons vandrinspris till visbykastarna. A. Gauffins lag erhöll Stockholms varpkastningsförbunds hederspris för bästa stockholmslag.
För huvudtävlingen: 1) Bröderna Arwessons lag; Gothem, Stånga IF:s hpr., 2) O. Blombergs lag, Gothem, Varpaväns hpr, 3) Knut Petterssons lag, Roma, 4) E. Lundgrens lag, Visby.
För trösttävlingen: 1) Alvar Kohlströms lag, Stockholm, 2) A. Berglunds lag, Stockholm.
Samtliga av de nämnda lagen erhöllo silverpokaler till värje man i laget.
Bankdirektör Sigurd Melins hederspris för en vacker prestation under tävlingarna tilldelades Leeiner j:r, som erhöll en silvertallrik.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Juli 1938
N:r 168
I Nicolai ruin.
Några intryck från Petrus de Dacia-spelen.
I världens mest stämningsfulla ”teatersalong”, den härliga kyrkoruin, i vilken troligen den märkelige dominikanermunken Petrus de Dacia ligger begraven, upplevde jag, djupt gripen, det drama, vars kärnpunkt är hans trofasta kärlek till bondfliekan och undergörerskan Christina von Stombelen. Det störde ej, att det historiska sammahanget i någon mån var rubbat. Det väsentliga skildrades gripande i färg, ord och framförallt toner: ett människohjärtas kamp mellan jordisk och himmelsk kärlek i en ofördragsam tid, som ej förstod, att de båda egentligen ha samma ursprung, för så vitt som den förra är, likt Petrus’ och Christinas, djup, ren och trofast. Och denna kamp framställdes i toner, som stego mot de höga tempelvalven med en sådan uttrycksfullhet, att den andlöst lyssnande, fulltaliga publiken kände, hur musiken kan tolka vad som rör sig djupast i en människosjäu. Och detta det kanske ädlaste av alla språk är internationellt. Musiken binder samman människor av olika ras och från skilda länder. Den är världsspråk, ty den går direkt från hjärta till hjärta. — Länge än skall i mitt öra ljuda priorns vackra, djupa röst, Christinas klara, litet spröda, innerliga stämma, den sjuka kvinnans varma alt, skälvande av kroppslig smärta, Petrus de Dacias uttrycksfulla sång, klosterfolkets mjukt och ändå klangfullt sjungna körer, fiolernas, särskilt i ett par intermezzon, underbart ljusa klang, allt en stor konstnärlig framgång för alla de medverkande och inte minst för dirigenten-kompositören. Det var en fest även för ögat: dräkternas vackra, harmoniska färgspel i en utomordentligt vacker belysning mot bakgrunden av den majestätiska grå ruinen. Då den sista tonen förklingat och det sista altarljuset, tänt av människohand, slocknat, lyste genom det vackra, höga fönstret i väster den ljusa aftonhimlen som ett stort löfte om den frid, som vinns först bortom jordelivets strider. Tyst och stilla reste sig publiken, vid facklors sken lämnade vi ruinen och voro efter några timmars förtätad medeltidsstämning åter i vår egen tid.
Och när jag sedan gick hem genom de tysta gatorna, en ättling till de många, som där gått kanske ofta tunga steg, men som för länge sedan slutat sin vandringy -tänkte jag på människohjärtats oföränderlighet. I oro, i kärlek och hat har det klappat under munkkåpan och riddarens rustning såväl som i en jäktad nutidsmänniskas bröst. Vilken människa har väl helt undgått dess stormar? Och så efter några korta, hastigt svinnande år — tystnad och frid. Vi gripas för var gång vi få blicka in i ett människohjärta. Så som den fromme donimikanermänkens öde framställdes i den kyrka, där han en gång varit prior och där han sover den sista sömnen, blev det till ett skönhetsminne, som jag aldrig glömmer.
Esther Lindström.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Juli 1938
N:r 168
Det nya gränsintermezzot.
Japanerna skylla på ryssarna.
Tokio, 23 juli. (TT.) Med anledning av Moskvameddelandet om det nya intermezzot på Ussurij-floden förklarar man här att 10 mandsjuriska soldater under färd nedför floden beskötos av tre sovjetryska patrullbåtar. Händelsen inträffade på mandsjuriskt område, 15 km. ovanför Tungantsjen.
”Krigsfaran betydligt överdriven.”
Helsingfors, 23 juli. (TT.) Sovjetryske ambassadören i London, Majskij, passerade på fredagen Finland på väg från Moskva till London. Han beviljade därvid en intervju vari han uttalade sig om läget i Fjärran östern. Han förklarade bl. a. att Moskva förhåller sig lugnt till konflikten om intermezzot vid mandsjuriska gränsen. Man är så van vid dylika intermezzon att det senaste ej gjort sovjetryssarna nervösa. Relationerna till Japan äro som bekant spända, och spänningen märkes tydligt vid gränsen, där Japans aggressiva politik flera gånger tagit sig uttryck i liknande konflikter. Den situation som uppstått genom de senaste dagarnas händelser är trots allt icke så kritisk, och Majskij anslöt sig oreserverat till Litvinoffs förklaring, som han ansåg hållen i en lugn anda. I varje fall måste en del tidningars uttalanden om krigsfara anses betydligt överdrivna.
Japan föreslår gränsregleringskommitté.
Tokio, 25 juli. (TT.) Officiellt meddelas, att Japan beslutat föreslå Sovjetunionen att tillsätta en kommitté för reglerandet av gränsintermezzona vid Tsjangkufeng i och för ett definitivt fastställande av gränsen mellan Sovjetunionen och Mandsjukuo resp. Korea. Detta skulle enligt Domei ådagalägga Japans avsikt att vilja lösa konflikten på fredlig väg.
Konseljpresidenten furst Konoye, som själv lär ha tagit initiativet till detta förslag, lär även planera stora administrativa reformer och en omläggning av utrikespolitiken.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Juli 1938
N:r 168
Kiukiang i lågor.
Offensiven i full gång.
Sjanghai, 23 juli. (TT.) Kiukiang står för närvarande i de militära operationernas medelpunkt. Stora delar av staden härjas av eldsvådor.
Japanska meddelanden från fronten göra gällande att kinesernas motstånd öster om Kiukiang i det närmaste brutits, vilket möjliggör framförandet av japanska trupper till lands och på Jangtsefloden. I militära kretsar i Sjanghai väntar man därför också när som helst att kombinerat japanskt anfall med lantmilitära styrkor och marinstridskrafter i syfte att ockupera Kiukiang, en viktig etapp på vägen till Hankou. I japanska militärkretsar tror man att högsta japanska arméledningen efter Kiukiangs intagande kommer att igångsätta ett generalangrepp mot Hankou från tre håll. Takten i operationerna lider emellertid avbräck till följd av det varma och fuktiga vädret.
Man torde därför först i slutet av september kunna räkna med. Hankous fall, förklaras på japanskt håll.
Hankou, 24 juli. (TT. fr. Reuter.) Den japanska offensiven mot Kiukiang är nu i full gång. Det japanska flyget utsätter staden för häftigt bombardemang, medan japanska trupper, som landsatts 12 km. nedanför staden, äro på framryckning mot densamma i två kolonner en i västlig och en i sydvästlig riktning. Strider rasa för närvarande på Matsjusjanhöjden, sydost om Kiukiang.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Juli 1938
N:r 168
Ännu en norsk ångare bombad.
Nytt övergrepp på söndagen.
Tanger, 24 juli. (TT.) Den norska ångaren Tirrana meddelade kl. 7,30 på söndagsmorgonen att den anfölls av en flygmaskin, som fällde en bomb. Positionen var 36 grader 35 minuter nordlig bredd 0 grader 20 minuter västlig längd.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Juli 1938
N:r 168