Tjänste- och lönereglementet för stadens tjänstemän.

Länsstyrelsen fordrar särskilt lönereglemente för polispersonalen.
Länsstyrelsen har fastställt stadsfullmäktiges i Visby den 23 november 1937 fattade beslut rörande tjänste- och lönereglemente för Visby stads tjänstemän jämte därtill hörande lönestat i vad detsamma rör polispersonalen.
Från fastställelsen undantages dock regleringen av löneförmånerna för poliskommissarien, varom beslut kommer att fattas i samband med den på k. m:ts prövning ankommande frågan om fastställelse av lön för stadsfiskalen, med vilken tjänst är förenad befattningen som poliskommissarie.
Länsstyrelsen finner det vara påkallat att det för polispersonalen, beträffande vilkens allmänna tjänsteåligganden gäller av länsstyrelsen fastställd instruktion, uppgöres särskilt lönereglemente, upptagande endast sådana bestämmelser som ha avseende på denna personal.
Länsstyrelsen anser det ur flera synpunkter mindre tillfredsställande, att av de fjorton poliskonstaplarna, tillhörande ordningspolisen, icke mindre än fyra äro upptagna i lönestaten såsom extra befattningshavare. Vad sålunda anförts finner dock länsstyrelsen ej utgöra tillräcklig anledning vägra fastställelse å stadsfullmäktiges beslut. Det från vissa av polispersonalen framställda yrkandet att lönereglementet skulle förklaras tilllämpligt fr. o. m. den 1 januari 1937 anser länsstyrelsen ej ha tillräckligt fog.
Länsstyrelsen förelägger stadsfullmäktige i Visby att låta utarbeta och antaga särskilt lönereglemente för stadens polispersonal samt att före den 1 april 1939 ha underställt länsstyrelsens prövning beslutet härom.
Det åligger magistraten i Visby att samtidigt till länsstyrelsen inkomma med förslag till de ändringar i gällande instruktion för polispersonalen i Visby stads polisdistrikt; som kunna vara på kallade i samband därmed.
I lönestaten har upptagits nedanstående polispersonal med följande löneförmåner, nämligen två extra ordningspoliskonstaplar, utan polisskola, i tolfte lönegraden med en årlig grundlön av 2,400 kr. och tre ålderstillägg ett vart å 240 kr.; 2 extra ordningspoliskonstaplar med polisskola, i femtonde lönegraden med en grundlön av 2,760 kr. och tre ålderstilllägg, ett vart å 276 kr.; tio ordinarie ordningspoliskonstaplar i adertonde lönegraden med en grundlön av 3,120 kr. och tre ålderstillägg å 312 kr.; två kriminalkonstaplar i tjuguförsta lönegraden med en grundlön av 3,480 kr. och tre ålderstillägg å 348 kr.; en överkonstapel för ordningspolisen i tjuguandra lönegraden med en grundlön av 3,600 kr. och tre ålderstillägg, ett vart å 360 kr.; en kriminalöverkonstapel i tjugutredje lönegraden med en grundlön av 3,720 Kr; med tre ålderstillägg, ett vart å 372 kr.
Ålderstilläggen skola utgå efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring.
I lönestaten har dessutom upptagits en poliskommissariebefattning, förenad med stadsfiskals- och polischefstjänsten, med en grundlön av 7,080 kr., varav 4,080 kr.
för den första och 3,000 kr. för den senare befattningen, samt med tre ålderstillägg, ett vart å 708 kr. efter ovannämnda års intervaller.
Av tjänste- och lönereglementet inhämtas bl. a. att detsamma skall träda i kraft den 1 januari 1938.
Polischefen har i sitt yttrande anfört att polispersonalen borde utökas med ytterligare en kriminalkonstapel, att av de fjorton ordningspoliskonstaplarna tolv borde vara ordinarie, och att särskilt tjänste- och lönereglemente borde upprättas för polispersonalen samt att stadsfullmäktiges beslut i fråga om stads fiskalens—poliskommissariens lön stode i strid med av k. m:t fattat beslut.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 28 Juli 1938
N:r 171

D. B. V:s Paviljong

I afton
förevisar Rev. Zack Menton från New Sweden. Amerika.
ett stort antal filmer Amerika — Kanada — Paris — Berlin.
— Konung Gustav V som konung och privatman. —
Fri entré. Beställ bord i tid. Tel. 832.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 28 Juli 1938
N:r 171

Med cykel och tält i ”Semesterlandet.”

Ingenstädes i Sveriges rike är det väl så livlig turisttrafik på färdevägarna som på Gotland, ön som verkligen gör skäl för epitetet ”Semesterlandet”. Tusentals semesterfirande söka sig sommartiden till Gotland för att där njuta den storslagna naturen och idka frisksport. Många äro de som färdas med tåg eller omnibus till de olika badorterna, men en mycket stor del både turister och infödingar föredraga att ge sig ut på egen hand för att studera landskapet och pröva var badstranden är bäst.

I campingens tecken,
med cykel som fortskaffningsmedel och ”sommarstugan”, d. v. s. tältet, på paåkethållaren, tillbringa både äldre och yngre sin sommarledighet. Ser man sig om i bygderna, upptäcker man den ena lilla tältstaden efter den andra och däremellan åtskilliga campare, som flytta sina bopålar titt och tätt. Det är icke heller att undra på att campinglivet år från år blir allt populärare, så trevligt man numera kan ordna en färd genomnatursköna bygder. För en natursköna bygder. För en relativt ringa penning kan man ju tillhandla sig den utrustning, som gör campinglivet angenämt.

Hur bör man ekipera sig?
Den frågan är lätt att besvara — dessbättre. En välförsedd sportfirma visar oss allt upptänkligt, som kan vara bra att ha med sig, när man skall ut på camping, så egentligen har man endäst att välja. Först på listan av de saker man oundgängligen behöver, är naturligtvis en stark och lättrampad cykel. Vi välja t. ex, en E. A.-Special, känd för att äga alla de goda egenskaper vi önska hos en cykel och utrustad med modernaste finesser, vilka medverka till att göra själva eyklandet till ett nöje. Nästa detalj, som förresten icke är minst viktig, är tältet. Köp inget skräp, utan se till att Ni får ett riktigt prima tält, ty ett sådant ställer sig i längden billigast. I firma Emil Appelquists katalog över tält och andra campingartiklar, finna vi bl .a. ett trevligt pyramidtält, nr 926 F., som är 2X2 meter och icke kostar mer än 14: 75. Billigare ”sommarvilla” kan man väl näppeligen tänka sig. Ett annat utmärkt tält är ryggåstältet nr 958 K, som är impregnerat och försett med golv av samma väv. Förutom här nämnda tälttyper finnas flera andra att välja på, både störe och mindre.

Packväskorna till cykeln
böra vara såväl rymliga som lätta, så att man ej belastar sig med för stor dödvikt! I ovannänmda katalog över campinggrejor finna vi ändamålsenliga kokkärl, vattenhämtare av duk, stora och små spritkök, sovsäckar, campingsängar, bord och en stor myckenhet andra riktigt bussiga saker.
Skulle man kosta på sig en något styvare campingutrustning än vad man först kalkylerat med, så skadar det inte, ty det blir i alla fall den billigaste semestern. Skaffar man sig bra grejor, har man ju dem i behåll till ett annat års campingsemester, och behöver icke då vidkännas några nämnvärda utgifter.
På Gotland liksom på fastlandet är det gott om trevliga campingplatser, där man blir väl mottagen, när ortsbefolkningen får klart för sig att camparna äro av den kategori, som äro försedda med allt vad som behövs för en friluftsvistelse, och ej springa omkring i gårdarna för att låna redskap och köksattiralj.
Har man skaffat sig sadelväskor och därtill rymlig ryggsäck, så kan man föra med sig en ganska stor packning med förnödedheter, utan att detta behöver inVerka menligt, när man har en lättrampåd E. A. Special.

Utmärkta vägar och härliga campingplatser
är det naturligtvis gott om i ”Semesterlandet”, så det finns anledning nog att sadla sin ”stålhäst” och trampa utåt bygderna. I vilken riktning man ställer färden, har man bra vägar även vid sidan om de stora turiststråken, och en trevlig campingplats finner man snart sagt var som helst utmed stränderna. Och detta har givetvis i hög grad bidragit till att Gotland blivit ”upptäckt” av turistande campare, som genomkorsa ön i alla väderstreck. — Men hur är det med gotlänningarna? Äro även de pigga på det uppfriskande campinglivet? Naturligtvis är även den gotländska ungdomen glad åt att få ge sig ut på sommaräventyr med cykel och tält. Tack vare skolresorna har också intresset blivit väckt för vidare upptäcktsfärder, men för de flesta av oss finns det många ännu ”vita fläckar” på Gotlands karta värda att närmare studeras.
På Gotland har man förmån av en härlig sensommar, som sträcker sig ett gott stycke in i september, men naturligtvis bör man just nu under högsommaren starta en campingfärd ut till skogarna eller havet. Försitt därför icke tiden, utan förse er snarast med en campingutrustning, som Ni sedan kan ha glädje av under flera somrar.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 28 Juli 1938
N:r 171

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Visby» 6 Juli häradshöfdivg Vessman, postkontrollör Amnér, kyrkoherde Odin, hrr Stenström, Fredriksson, Lagervall, Ambrosiani, Amnér, Eriksson, Hansson, frök:va Ahlström, Longgren, Berglund, Borg, Sandberg, Eriksson, Hansson, Severin samt 25 däckspassagerare. — Med »Klintehamn» 7 Juli: herr Marks, Hallberg, Dahlbom, Nygård, Henrikson Pettersson, Pålsson, Lindgren; fru:na Eriksson, Södergren, Erlandsson, Snäckenström; fröken Giöbel, Vallin, Westöö, Vigsten, 19 däckspassagerare. — Från Norrköping med »Gotland» 7 Juli: postmäst. Moberg med fru, major Morsing med fru, doktor Engelbrecht med fru, teol. dr Broman, veterinär Berglund, hrr Hildebrand med frn, Vinblad, Johnsson, Holmberg, Stenmark, Verner, Pettersson, fru:na Vallenberg, Dillman, Palmqvist, Bohlin, frök:na Nordling, Scheliv, Alderio, Carlsson, Hansson, Andersson samt 14 däckspassagerare, — Från Kalmar med »Tjelvar» 6 Juli: häradshöfding Bergström, d:o Lindroth, herr Collin med familj, hrr Regnell, Arnhem, Nilsson, fru:na Regnell, Lindroth, frök:na Kleman, Ehrnberg samt 18 däckspassegerare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby 5 Juli jakt Marie Nilson, Stockholm, stenkol; jakt Doris, Hederstedt, Katthammarsvik, trä; slup Matilda, Nilsson, Timmernabben, ved; 6 Juli: skonert Hoppet, Johansson, Vestervik, tegel; skonert Betty, Andersson, Sundsvall, trä; 7 Juli; skonert Karl Johan, Andersson, Helsingborg, gödningsämnen.

Utgångna fartyg: Från Visby 5 Juli: jakt Oe Pettaraod, Klinte, trävaror! skonert Nordstjernan, Pettersson, Norrköping, dyngerkalk; 7 Juli: jakt Karolina, Eogberg, Kappelshamn, barlast; slup Delfin, Nilsson, Ar, barlast.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
Ransakning hölls i går å härvarande länsfängelse med för stöld af assurerade postförsändelser m. m. äfvensom för förskingring af medel för Gotlands jernväg häktade stationsinspektoren i Stånga Villy Emil Ernfrid Herman Lönnies. Allmän åklagare var kronolänsman Emil Eneman, hvilken och innehade fullmakt för de per oner, hvilka blifvit lidande genom att Lönnies tillegnat sig deras värdeförsändelser. Såsom fullmäktig för poststyrelsen uppträdde postmästare G. Vigren och för jernvägsbolaget kapten E. A. Arnelius.
Sedan genom åtskilliga frågor af domaren till parterna blifvit till fullo ådagalagdt, att Lönnies i sitt förhållande till postverket vore att betrakta såsom posttjensteman, vidtog ransakningen rörande poststölderna. Lönnies erkände, att han under åren 1892 och 93 2 pe och tillegnat sig penningar ur 3 till Stånga station ankomna assurerade bref: ett till Kristoffer Högberg Stånga, med inneliggande 809 kronor, samt ur tvänne bref till Kristina Grönlund och Helena Båtelsson i Burs respektive 150 och 100 kronor eller tillhopa 1,050 kronor. Han erkände dessutom att han tillgripit från Visby postkontor till Stånga . utsända postanvisningsmedel å resp. 103 kr. 60 öre och 100 kr. 1öre till Johanua Henriksson, Gläfves, och Sofia Lindström, Burs. Vidare medgaf han att han tillgripit en del postverkets medel, influtna för frankotecken, postsparmärken och för med lösen belagda försändelser.På fråga förnekade han, att han tillgripet flere summör än de nu nämda, ehurn han medgaf att han öppnat flere assurerade bref, uttagit peoningarne, användt dem för tillfället, men sedan inlagt dem åter i brefven, som hopklistrats och tillställts adressaterna.
Rörande de förskingrade jernvägsmedlen upplyste kapten Arnelius, att vid inventering å Stånga station 19 sistlidne Juni upptäckts en kassabrist af 687 kr. 10 öre, deraf 283 kronor icke utgjorde egentlig förskingring utan voro beroende på att Lönnies till fraktemottagare utlemnat med efterkraf belagda varor på kredit.
Lönnies erkände bristen. Redan i September 1891 hade han börjat tillgripa af jernvägens medel för att täcka enskilda förluster, men hade alltid för de sedvanliga rapporterna och penningremissorna till jernvägens kassakontor, dels genom lån af vänner, och dels på sista tiden genom tillgrepp af postmedel vetat att täcka de sålunda uppkomna bristerna.
Först i början på Juni hade han ej längre kuonat detta utan balansen upptäcktes. Rörande det kredit utlemnade godset ansåg han sig icke dervidlag ha gjort sig skyldig till förskringring, enär varnemottagarne nog skulle betala jernvägen hvad de voro skyldiga, men medgaf att han i första hand dock ville bära ersättningsansvaret för de nämda 283 kronorna.
Lönnies berättade om sina lefnadsförhållanden, att han vore född i Pommern 1859, derifrån föräldrarna, som ännu lefva, inflyttat till Vesterhejde i början på 1870-talet, att han genomgått 5 klasser i Visby läroverk samt att hau 1879 ingått såsom elev vid Gotlands jernväg, der han 1881 blef stationskarl, 1882 konduktör, 1884 t. f. stationsföreståndare i Bjerges och på hösten samma år ordinarie föreståndare i Stånga.
Åklagaren formulerade sitt ansvarsyrkande sålunda: han yrkade ansvar å Lönniss såsom posttjensteman för det denne på olika tider tillgripit 3 åt allmänna posten anförtrodda assurerade bref, öppnat dem och användt penningarne, för förskingring af postanvisningsmedel och postsparbanksmedel äfvensom för det att han förskingrat medel som af honom skulle förvaltas och redovisas för Gotlands jernväg.
Å postverkets vägnar yrkade postmästare Vigren ansvar å Lönnies såsom posttjensteman för det han tillgripit assurerade försändelser till ett sammanlagdt belopp af 1,050 kronor, samt förskingrat medel för frankotecken och sparmärken m. ms. till ett belopp at 191 kr. 60 äfven som postanvisningsmedel, 203 kr. 61 öre. Han yrkade likaledes, att Lönnies skulle varda skyldig ersätta postverket dessa förstnämda belopp äfvensom postanvisningsmedlen, derest ersättningsskyldighet derför kunde drabba postverket, Från summan ägde Lönnies dock fråndraga 78 kr. innestående arvode.
Kapten Arnelius yrkade ansvar enligt lag för förskringring af 687 kr. 10 öre samt motsvarade ersättningsskyldighet.
För Johanna Henriksson och Sofia Lindström yrkade länsman Enoeman ersättning af svaranden för de från dem tillgripna postanvisningsmedlen, derest postverket ej befunnes ersättningsskyldigt.
Härradsrättens på eftermiddagen i går afkunnade utslag lydde på, att Lönnies sakfäldes för förskingring från Gotlands jernvägebolag, och hänvsiades målet i öfrigt till rådbusrätten i Visby, för att svaranden måtte dömas vid den rätt, der han sist sakföres.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

För dagen.

— Hallå!
— Hvem der?
— Krigskorrespondenten.
— Såå! Välkommen!

Se vi ha en krigskorrespondent med på artillerikårens fältmanöver och nu ska vi låta honom berätta våra läsare, hur det går till i krig.
Vi lemna ordet åt korrespondenten.
Vi tågade i väg i onsdags morgse, som bekant. När vi hunnit till Vall hade damerna der, med prestfrun i spetsen, rest en ståtlig äreport för kåren och officerarne inbjödos på förfriskningar hos kyrkoherde Kolmodin. Så marscherades vidare, öfverallt flaggades och när vi hunnit till Enbjenne i Hogrän, mottogos vi med salut.
På eftermiddagen gafs från Medebys veranda konsert af vår musikkår för en synnerligen talrik åbörareskara.
För att göra affärer hade en gumma slagit upp sitt karamellsbord. Åtgången var ej synnerligen stor. Men så gick en af officerarne ner för att förvärfva en af gummans läckerheter. Han fick tag i en långdragens karamell med följande storslagna, djupt poetiska devis:
Jernväg, inre mission, republiken jag glömmer.
Och endast om hennes tjusande bild jag drömmer.
Detta väckte ett sådant jubel, att officerskåren bums beslöt inköpa gammans hela karamellförråd. Så anstäldes bland ungdomen idrottstäflingar i långa banor och karamellerna utgjorde segrarnes beIövingar.
Sedan allt var slut tågade man med musikkåren I spetsen ned till lägret, der dansen pågick till 11-tiden, då tystnadasignal blåstes.
Tidigt i går morgse tågade vi ut från Medebys genom den öfver en mil långa och synnerligen besvärliga Hejdeskogen till Etelhem och kommo lyckligt fram, ehuru vi lifligt afråddes af befolkningen att taga denna väg. Öfver allt flaggades, der vi rullade fram med våra kanonvagnar. Komna till Ljugarn, mottogo vi besök af kårschefen öfverstelöjtnant Schartau och gafs då för honom och hans sällskap middag. På e. m. hade ortens herrar inbjudit oss till fest. Hos tulluppsyningsman Bolling smakade vi på punschen under musik af vår egen sextett som derifrån begaf sig till lägret, der dans arrangerades. Officerskåren inviterades på aftonen till supé vid Nygårds i den med kulörta lyktor upplysta parken. Här sjörg man och höll tal, allt under det man åt den goda maten.
Krigskorrespondenten prisade pr telefon särdeles äppelkakan.
Kl. 1/2 9 i morgse anlände artillerikåren till Roma.
Ja, så går det, som sagåt, till på fältmanöver.
Osvald Stein har fått mottaga följande »rättelse»:
I sistlidne »Måndags-Epistlar» lästes att »Frälsningskaptenen> skulle ha yttrat från plattformen (sönd. 3 dennes) att han känt i sin ande »att Visby är bara dålighet», Detta är dock en osanning hvilket alla hörande inom lokalen kan intyga. Undertecknad anhåller härmed att få behålla sin ära.
Joh. Ljungcrantz.
Snälla kaptev, å Oavald Steins vägnar få vi svara, att om ock alla »inom lokalen» kunna intyga att ni inte sagt de ord som lagts i er mun, så kunna flere utom lokalen, på gatan stående med lifligaste ed bestyrka, att ni med tordönsröst basunade ut just hvad Osvald Stein omtalat. Det vore väl inte så underligt om i allt ordsvallet någon sats fallit ur minnet. Det är ju ej ovanligt att maa ej alltid vet hvad man säger, när »anden kommer på.»
Och Ni begagnade väl inte papper?
Hr Herman Lindström, som har varmbadhuset och många badgäster, tycker att den sommargästande ungdomen här i staden går och har tråkigt.
Na ämnar han försöka råda bot på den saken. I godtemplarsalen vid Mellangatan vill han för sina badgäster och hvem helst för öfrigt det lyster, från och med nästa tisdag tillställa små tref liga soaréer, en i hvarje vecka. Der skola arrangeras små oskyldiga tidsfördrif. Hafvodändamklet med samqvämen är att man skall lära känna hvarandra och hvar och en sedan bidraga till inbördes trefnad. Meningen är att om tisdag skall väljas en »direktion för nytta och nöje.
Idén är ju bra, och visst skola både vara egna unga damer och alla små flyttfåglar lyssna till hr Lindströms välvilliga uppmaning, hvilken i ett annat nummer får annonsens form.
Stora grupper af herrar och damer spanande uppkt väggarne, ha i dag synts på våra gator och i våra ruiner. Hvadan detta? Jo, det har varit lustresande versterviksbor, som kommit hit med. »Gamleby» i natt på dagsbesök jämte en mängd mjölsäckar. De — lustfararne förstås — återresa i afton kl. 8.
Och k. m:t och amiral Christerson blefvo tydligen rädda för det vi häromsistens i all underdånighet vågade mucka mot att bara tyska »mannevarer» svärmade kring våra kuster. Och så släpte de hit icke mindre än 4 stycken små nätta örlogsbriggar med en hel skrälldus skeppspojkar.
De se pigga ut, och damerna i staden ba snyggat upp sig för de vackra sjö Iöjtnanternas skull.
Då våra egna nu tjusa landsbygdens tärnor.
Botair.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

Abonnenter

i Herman Lindströms varmbadinrättning:
Fru G. E. Ttadqyiet, Visby; jungfru Hilda Uddin, Träkumla; bagare Levander, ötverstinnan von Hohenhausen, Visby; fröken Louis, Stackelberg, Stockholm; fru Palm, Visby; doktor Marström, fröken Eva Marström, Strängnäs, fröken J. Carlman, Stockholm; hr K. A. Marström, Södertelje; frå M. Sillén, herr Sillén, Hörsne; fröken Edla Andersson, Stenkumla; hustru Emma Nilsson, Endre; fröken Sandin, Stockholm; Hulda Källström, grefvinnan Cronstedt, Visby.
S:a 220.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103

Badgäster

vid Vattenkuranstalten 5—7 Juli:
Hr N. Hägg, Gotland; fru Agnes Vitt, Grenna; fru Ellen Gråå, frkn Vendla Ihre, Visby; frkn Julie Berglund, Stockholm; mamsell Fredrique Gesell, do, frkn Lilly Löfgren, fru Louise Kyhlén, do; fru Sofia Lagerström, frkn Anna Lagerström, frkn Anna Bergqvist Enköping: kand. Erik Vedberg, Stockbolm; frn Hedera Kullin, apotekare F. Kullin, Linköping; Axel Berg, Gotland; frkn Anna Carlbom, Horn; frkn Lina Borg; Stockholm; fru Katarina Hägg, Gotland; frkn Gerda Ruth, gr V. Fredriksson, Helsingfors; jernh. T. Pettersson, Visby; handl. K. B. Rignell, fru Selma Rignell, Kalmar; fru Elisabet Liedberg, Stockholm; Kornelius, Kullin, Linköping; hr L. F. Nitzell, Stockholm.
Summa 211.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juli 1893
N:r 103