Månad: oktober 2024

(Intryck och minnen).
Efter en angenäm sjöresa, dervid Borgholm som hastigast anlöptes, anlände sällskapet, 42 till antalet, vid 1/6-tiden på morgonen 19 dennes till Kalmar, hvarefter sällskapet, anträdde färden vesterut genom Smålands torftiga bygder i den bästa sinnesstämning, till Emmaboda, derifrån telegram afsändes till Gotlands Allehanda om sällskapets välbefinnande, Under färden. hit toge vid Örsjö station Örsjö fe kyrka i betruktande; bygd af byggmästare J. Axell för omkr. 45,000 kr. af huggen granit med fönster-, dörromfattningar och gesimser af rödt tegel i sexkantig form med gallerier upptill, invigdes det härliga templet dagen förut (eller 18 Juni).
Till Vexjö anlände sällskapet i vanlig tid och man skyndade ut för att på den sparsamt tillmätta tiden af en half timma söka inhämta så mycket som möjligt var rörande den prydliga Tegnérstaden. En välvillig talför barberare förde de mera fotfärdiga af sällskapet i språngmarsch från den ena sevärdheten till den andra, från kyrkan till kyrkogården. Å denna senare togs Fritjofeångarens enkla, men värdiga minnesvård i skärskådande.
I Hästvedatrakten skådade man den första torfmossen med torfupplag. Till Eslöf anlände man välbehållen kl. 6,42 e. m. och samtlige resenärer, fördelade på tvänne lag, inqvarterades dels å »Hôtel du Sud» dels å »hotell Nilsson». Här var förvaltare Möller å Hviderup till möte.
Den 20 på morgonen kl. 6 afgick sällskapet med extratåg till Ystad, dit ankomsten skedde kl. 9. Genom hrr Jacobæus’ m. fl:s välvilja hade tillfälle beredts gotländingarna att redan nu vinna inträde till landtbruksutställningen, samt den dermed förenade industri- och slöjdutställningen mot 1/3 af den vanliga afgitten, Under besöket å utställningsplatsen lemnades gotländingarne tillfälle att inför öfriga utställningsbesökande uppvisa sin färdighet i pärkspel, ity att tre sådana partier spelsdes, hvarefter riksdagsmannen Lasse Jönsson i Sandby till erkänsla härför inbjöd de spelande på förfriskningar.
Gotländingarnes återresa till Eslöf anträddes kl. 7 på aftonen.
Den 21 juni kl. 9 f. m. skedde allmänt uppbrott och kosan styrdes till Örtofta, dit man anlände kl. 9,84 och mottogs med flaggning å sockerfabrikens bygnader samt varma servietter i dess matsal. Efter ett rikligt inmundigande af Guds gåfvor anträddes uttärd i vagnar med hrr Jacobæus och Möller som ciceroner. Från Örtofta styrdes kurs på Östergård. Under vägen stannade vagnarne så ofta pågående arbeten med rensning och gallring dertill lemnade avledning och hvar och en steg af för att närmare taga reda på förfaringssätten. Å Östergård togs ladugården i betraktande samt mejeriet och det tidsenliga svinstallet, hvarefter färden styrdes till Nygård, hvarest pågående gallringsarbete bedrefs med ett tjogtal arbetare på en areal af omkr. 50 tnl. Ej långt derifrån var man i tillfälle att se huru mindre arealer sköttes å Getinge ägor, der handhackning och rensning ägde rum, så äfven å Östra egendom, der betydliga betfält lågo längs vägen man drog fram.
Sedan fälten å Odarslöf besetts och förfriskning intagits derstädes, styrdes kosan förbi Igellösa till Svenstorps stora egendom, hvarest middag intogs hos hr Jacobus. De resande hälsades här välkomna och värden föreslog en skål för det gotländska jordbrukets höjande, för hvilken skål d:r Sätervall tackade med att framhålla den stora anpart som för det höga målets förverkligande lemoats sedan flera år tillbaka af hr Jacobseus derigenom att han ledt det unga Gotland på den praktiska vägen samt i öfrigt på allt sätt visat sitt intresse för detsamma. Sedan kaffe serverats i det gröna, gjordes en promenad till fots öfver Svenstorps stora betfält, långt öfver 100 tnls vidd, till Hviderups betfält af 67 tnl., hvarest pågick särskild anordnad instruktiv gallring och rensning, afsedåa för dagens besök, En del arbetare voro här under gårdsbokhållarens ledning i verksamhet och fick hvar och en här tillfälle dels att åskåda, hur en ordnad och samvetsgrann skötsel skall bedrifvas, dels ock afs gtligt och oafsigtligt slarf. Sedan åskådarne lemnats tillfälle att sjelfva med verktygen i hand under förvaltare Möllers ledning pröfva på de erforderliga handgreppen för betornas gallring, hand- och hästhacknivg, upplogning och nackning m. m. och sedan man under tiden erhållit gratismusik från den närbelägna lunden, der näktergalen började slå sina behagliga drillar, anträddes färden till Hviderups stora park der supé intogs i slottets granskap. Ömkr. 10-tiden skildes sällskapet för att i 3 skilda läger, Svenstorp, Örtofta och Hviderup, tillbringa natten.
Kl. något före 9 på morgonen 22 Juni samlades hela expeditionen å Örtofta station, hvarifrån tåget förde det till Lund. Ändamålet med dagens färd var att erhålla en sammansluten och helgjuten bild af hvad resan åsyftat. För sådant ändamål togs här först domkyrkans yttre och inre i betraktande samt den nya kyrkan, akademihuset m. m, Det kulturhistoriska museet, till hvilket sällskapet lemnades tillträde mot half afgit, lemnade en åskådlig bild af allmogelifvet under flydda århundraden; man fann här hela utvecklingsserien af åkor- och körredskap rikhaltigt representerad och det åstadkom en egendomlig sinnesstämning på en hvar att så der behändigt återflyttas i våra förfäders bovingar och utkus med alla deras redskap, såsom träpinnharfvar, bultvagnar m. m. för att ej nämna den nu för länge sedan försvunna handqvarnen med den tidens bedröfliga konsument bränvinspannan, allt naturtroget ordnadt utom det att ett nyktrare slägte nu genomströfvade de enkla gemaken.
Tack vare nutidens lätta kommunikationer voro vi snart sagdt ögonblickligen förflyttade till Alnarp och väl och artigt instutvade i vagnar för att under dr. Eogströms och inspektor Forsbergs ledning göra en rundresa omkring nämda landtbruksinstituts lägenheter, hvarvid man med förvåning och beundran fann hvad vetenekap och klok beräkning kan förmå framkalla ej blott på af naturen mest gynnade platser utan äfven der den varit ytterst njugg med utdelande af sina håfvor. I den slottslika institutsbygnaden samlades slutligen alla, sedan tillika en hastig blick tagits af stallbygnaderna öch undervisningslokalerna. Förfriskningar intogos och institutets föreståndare professor Vinberg helsade de resande gotländske landtbrukarne och önskade Gotland lycka och framgång i dess sträfvanden. Sedan dr. Sättervall å resenärernas vägnar tackat för all åtnjuten välvilja bar det af öfver Alnarp och Tand till Staffanstorps jernvägsstation och sockerfabrik, Der voro till mötes fabrikens tjenstemän, hvilka stälde vagnar till de resandes förfogande. Tåget sattes i gång mot Torups stora jordagods och fabriksdistriktets vida betfält å ömse sidor om vägen, Vid Torup hade man tillfälle att beundra de omkring liggande storartade bokskogarne, genom hvilka färden äfven delvis gick, samt efter utkomsten ur dem, den majestätiska utsigten ötver det bördiga skånska slättlandet. Efter art ha rest förbi flere stora egendomar, 88, FORE m. fl. bar det af upp till fabrikens verkställande direktör godsäg. Lorens Nilsson å Torreberga. Sedan förfriskningar der intagits och hans ladugård och landtbruk beskådats — det utgjorde 440 tnl., deraf 200 tnl. äng, resten åker i 3 skiften, af hvilka en del har betor och lemnade minst 29 tusen kr, i afkastning (9 par hästar, 108 ostfriesiska kor, inga oxar) — egnades värden ett tack och trefaldigt hurra, hvarefter resan slutade vid Staffanstorp, der sällskapet gick till det af rätter dignande bordet; nu åts och pokulerades, hölls afskedstal och hurrades. KI. 8 e. m. for man till Örtofta och de förra lägerplatserna.
Den 23 tidigt på morgonen samlades gotländingarne. Efter ett kraftigt »lefve» för hr Jacobæus, ångade man i väg för att öfver Alfvesta, Vexiö och Emmaboda hamna i Kalmar kl. 9 samma qväll.
Midsommardagen tillbragtes med att bese denna stad och dess sevärdheter samt Borgholm.
Återkomsten till Visby skedde i går på morgonen.
Vid färden genom de skånska betfälten fann
man öfverallt att torpare och husemän använde sina trädgårdstäppor till betodling, tydligen af det skäl, att de derigenom fingo större afkastnivg af jorden.
Resans iakttagelser äro i korthet: Ingen i norden f. n. använd kulturväxt kan gifva så stor afkastning som sockerbetan, men intet hinder härför finnes heller som är så svårt som ogräset — det är värre än »mange husetyve». Skall betodling lyckes, bör jorden redan hösten förut bearbetas på ett ändamålsenligt sätt och till vederbörligt djup, före och under förra hälften af växtperioden bör den allra största omsorg egnas ogräsets förgörande och jordens luckrande för den unga plantan. Sedan reder hon sig sjelf.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 Juni 1893
N:r 97