Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
hade i skrifvelse till fullmäktige anhållit få veta, på hvilka vilkor bolaget kunde få förvärfva någon eller några af de tomtplatser, som ligga mellan kolladorna och länsfängelset, i syfte att der uppföra magasinsbygnader.
Skrifvelsen remitterades till drätselkammaren.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 September 1893
N:r 142
Länsstyrelsen hade till stadsfullmäktige remitterat en från underlöjtvant K. J. Gråå inkommen klagoskrift öfver att han för 1893 blifvit härstädes mantals- och skattskrifven, ehuru han vistades här blott för tillfället på grund aftjenstgöring, och ansåg han, att hans rätta skattskrifningsort vore Lidingö församling af Stockholms län, der han ägde och bebodde egendomen Yttringe.
Ärendet hänsköts till stadskassören för förklarings afgifvarde.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 September 1893
N:r 142
Till stadsfallmäktiges gårdagssammanträde hade uvpskjutits frågan om förklarings afgifvande öfver de besvär, handl. Aug. Johansson och pastor N. Palmqvist anfört öfver det stadsfullmäktiges beslut, hvarigenom kälkbacksåkning i Bremergränd för läroverkots ungdom skulle vara vissa tider på dagen tillåten.
Förklaringen, uppsatt af rektor Jacobson, lektor Bergman och handl. Val!ér, sökte gendrifva klagandenas påståenden att det fattade beslutet om tillåtandet af kälkbackåkningen i Bremergränd vore vare sig stridande mot lag och ordningsföreskrifter eller hinderligt för trafiken.
Vid ärendets föredragning begärdes ordet af hr Hellgren, som hemstälde om formella hinder mötte för minoriteten att yttra sig om förklaringen, som innehölle rena felaktigheter. Ordf. ansåg att majoriteten borde få sköta sig sjelf, minoriteten hade endast att till protokollet anteckna, att den ej deltagit i beslutet.
Sedan förklaringen at majoriteten blifvit godkänd, anmälde hrr Bokström, Jeurling, Hellgren, Palm, Vartvinge, Björkander och Ericsson till protokollet, att de ej deltagit i föreliggande beslut, bvarjämte br Höjer lät anteckna, att han ej alls deltagit i frågans behandling.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 September 1893
N:r 142
beviljade stadsfullmäktige i går å nedannämda tomter:
nr 49 öster om staden, på ansökan af Maria Andersson;
nr 2 i Klinterotens 1 qvarter, på ansökan af bokbindare Fr. Segerdahl;
nr 52 i Klinterotens 2 qvarter, på ansökan af skomakare K. A Löfqvist och
nr 71 i Klinterotens 3 qvarter, på ansökan af Alida Rylander.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 September 1893
N:r 142
om att staden skulle af kronan få tillbyta sig vissa tomter i södra staden i och för genomförande af beslutad reglering har nu af k. m:t medgifvits, hvarjämte en härmed sammanhängande fråga om rättighet för staden att borttaga det vester om kronomagasinet befintliga planket äfven afgjorts af k. m:t till stadens förmån.
Med anledning häraf beslöto stadsfullmäktige i går appdraga åt drätselkammaren,
att å stadens vägnar vidtaga alla förverkställandet af den utaf k, m:t medgifna expropriationen af ifrågavarande tomter erforderliga åtgärder, bestrida derför nödiga kostnader samt mottaga, lagfara och förvara det köpebref, som kommer att å det åt staden sålunda förvärfvade området utfärdas;
att å stadens vägnar hos vederbörande myndigbet göra framställning om att det kring kronomagasinstomten genom de militära myndigheternas försorg under sommaren 1887 uppförda stängslet måtte så fort ske kan varda borttaget med undantag dock af den del af samma stängsel, som är uppfördt å det område af denna tomt, hvilket, enligt kungabrefvet och den faststälda regleringeno, blifvit, på grund af stadsfullmäktiges medgifvande, kronan tills vidare förbehållet;
att sedan staden kommit i besittning af den i regleringskartan utmärkta vestligare del at tomten kring kronomagasinet, hvilken skall till staden återlemnas, till stadsfullmäktige inkomma med af kost nadsförslag åtföljdt yttrande beträffande arbeten, som för Magasinsgatans förlängning mot Slottsbacken och för andra af regleringsområdet beroende gators och vägars ordnande äro erforderliga;
att, när så ske kan, till planteringsgillets disposition i och för vård och planteringar i den mån gillets tillgångar det medgifva, tills vidare öfverlemna de delar af tomterna nr 55 och 60, som ej äro för andra ändamål afsedda, samt
att låta bygnadsnämden få behörig del af ifrågavarande kungabref med tillhörande karta, i hvad det rör den reglering af deri omförmälda tomter, hvilken blifvit af k. m:t faststäld.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 September 1893
N:r 141
meddelade hr Lindell i går stadsfullmäktige. Orsaken härtill är, att cementfabriken fortsätter med sprängningsarbetet i närheten och dervid redan nu är helt nära den enda vattenåder, som förser fattighuset med vatten, och som, om sprängningen fortsättes, kommer attalldeles förstöras. Han förslog derför att stadsfullmäktige ville uppdraga åt drätselkammaren att skyndsamt vidtaga de åtgärder som för vattnets framtida bevarande kunde blifva af nöden.
Stadsfullmäktige godkände hvad hr Lindell sålunda föreslagit.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 September 1893
N:r 141
Såsom vi redan bebådat, inkom helsovårdsnämden i går till stadsfullmäktige med begäran om ett anslag af 1,550 kronor till inredande på epidemisjukhusets vind af ett bostadsrum åt sköterskan och ett afsedt för patienter, som ligga under observation, samt dessutom 400 kr. till anskaffande af en badkamin då det blefve för dyrt att värma badvatten i desinfekt!onsugnen.
Härom uppstod någon diskussion:
Hr Bergman til’styrkte avslagen till rumsinredning, men ansåg att med badkaminen kunde anstå tillsvidare.
Borgmästaren ville ej bestrida detta senare, men påpekade att värmning af badvatten i desintektionsugnen nog blefve både dyr och framför allt besvärlig.
Hr Hellgren: En badkamin vore nog oundgänglig.
Borgmästaren: Drätselkammaren borde lämpligast taga hand om denna sak.
Ordföranden ansåg, att alltför bristfällig utredning förelåg. Sköterskan bör finnas på nedre botten, der hon har kommunikation med patienterna. Stadsingeniören hade förklarat att det mycket väl ginge an att få badvatten från desiufektionsugnen. Innan således vore visadt, at: detta vore omöjligt, ville han ej heller vara medjom att lemna anslag härtill.
Borgmästaren förklarade den anmärkta bristen i utredning så, att helsovårdsnämden haft mycket knappt om tid, Rummet på vinden skulle begagnas af sköterskan blott, när sjukhuset ej hade patienter. Vigtigt vore att hon då bodde u’om de mer eller mindre inficierade ejukrummen.
Hr Hellgren: Dyrt blefve att värma vatten i desinfektionsugnen. Badkaminen skulle äfven uppvärma sjelfva badrummet.
Hr Björkman förordade såväl rummet på vinden åt sköterskan som observationsrummet.
Iostämde med hr Hel!gren ifråga om badkaminen.
Hr Bokström. Sjukhuset vore större än behofvet någonsin visat sig. Det fans tillräckligt med rum på nedre botten för sköterskan.
Hemstälde om afslag f. n. å anslaget till rumsinredningarne.
Hr Höjer upptog borgmästarens förslag om att drätselkammaren skulle ombestyra badkaminen.
Hr Jacobson förordade helsovårdsnämdens hela förslag.
Stadsfullmäktige afslogo det begärda anslaget af 1,550 kr. till inredning af rum å vinden, men anvisade 400 kronor till en badkamin, och fick drätselkammaren i uppprag att anskaffa och låta insätta denna.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 September 1893
N:r 141
Hr Höjer hade i motion föreslagit, att genom särskildt ordningsstadgands måtte förbjudas att med bantåg färdas öfver hamnområdet en half timme före och en qvarts timme efter våra ordinarie båtars afgång samt en ha!f timme efter deras ankomst.
Häröfver hörd, yttrade hamndirektionen, att det föreslagna ordningsstadgandet blefve allt för betungande för jernvägsbolaget utan att för allmänheten medföra åsyftad pytta. Direktionen hemstälde derför att motionen måtte afslås, men på samma gång en bemställan göras till jernvägsstyrelsen, att vederbörande lokomotiv/örare finge sig ålagdt att strax ionan ett å hamnspårvt stående tåg sättes igång och sedermera, så länge rörelsen fortfar, rioga i en klocka.
Vid ärendets föredragning hos stadsfollmäktige igår förklarade hr Höjer, att han skulle anse det beklagtigt om motio nen fisge endast den påföljd, att hemställan gjordes om signal med klocka. Dormel hade stadsfullmäktige uttalat, att de avsåge hamntrafiken väl ordnad. Klockao ansåg han ej mycket gagnelig, då den skulle komma att förväxlas med ångbåtsklockorna. Han föreslog derför att follmäktige, på samma gång lämpligheten af hamndirektionens förslag om varningssignal med klocka understäldes jernvägsstyrelsens pröfning, tillika måtte hemställa, att trafik och lastning måtte så ordnas, att bantåg, såvidt utan större olägenheter möjligt är, icke måtte passera hamnområdet 1/2 timme före och 1/4 timme efter båtarnes ordinarie, annonserade afgångstider. — Hr Bergman ansåg denna admonition onödig, och häri instämde hr Jeurling. Hr Jacobson deremot ansåg att den icke kunde skada.
Stadsfullmäktige beslöto, med afslag å hr Höjers motion, att godkänna hvad hamndirektionen föreslagit.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 September 1893
N:r 141
har under sistl. sommar fått emottaga tvänne vackra minnetmärken från vår foratid uti två runstenar, den ena från Hogrän, den andra fråo Boge socken. Den förra, som kyrkoherden M. Kolmodin låtit på sin bekostnad inforsla till fornsalev, utgöres af en betydligt stor — omkring 8 till 9 fot hög, 3 till 4 fot bred — kalkhäll, försedd med prydlig drakslinga och dels deri, dels vid sidan deraf inristad runinskrift, en af de längsta gotländska sådana och märklig, bland annat, derför att den delvis är affattad på vers. Laskriften är af docenten dr Sven Söderberg läst såInnda:
Sigmutr lit rasa sain eftir bruther sina auk bro gieraa eftir sigbiern santa mikal hie (Ibi ant h)*) ans auk at botraifankatsigraif auk at aibiern fatbur thaira altr (a) auk bikni han i by suoarst gairuithbr lekthi ormalur nemr inti ur
karmanum thet ar
(merk;) kun
hier mun stanta
staia at merki
bie(r)tr a blergi
eu bro fyrir
Sigmutr — — slika unit kumli
rothbiern risti
ruvar thessi
gairleifr sumar
ar garla kan.
Öfversatt till nu brukligt språk lyder inskriften:
Sigmund lät resa sten efter sina bröder och göra bro efter (till minne af) Sigbiörn — Sankt Mikaël hjelpe hans själ — och efter Botraif och Sigraif och Aibjörn, allas deras fader; och bodde han sydligast i byn. Gairvider tecknade ormslingorna och tager intet ifrån.
För män är detta
märke välkändt.
Här skall stånda
sten till märke
lysande på berget
och bro förut.
Sigmund (har) sålunda utfört minnesmärket.
Rodbjern riste
runor dessa
Gairleifr somma
han som godt kan.
Denna inskrift är antagligen omkring 800 år gammal och utgör således ett märkligt prof på det urgamla gutamhlet. Af intresse är också att den ionehåller så många personnamn, hvilka, om än i annan form, bibshållits till våra dagar. Ty uppenbart är att Simunde eller Simunds gård fått namn efter en Sigmund, Sibbjens efter en Sigbjern, Botreifs efter Botraif, Sigreifs efter BSigraif, Gervide efter Gairvider, Robbjens efter Rodbiern, och att Aibiern varit den förste Ainbjennen.
Den andra stenen har genom benägen åtgärd af doc. Söderberg och skolläraren Mörby inkommit till fornsalen. Denna, som tyvärr är sönderslagen i fyra delar och eljest ofullständig, har ej varit så stor som Hogränsstener, men är, likasom denna, försedd med draks’ioga och runinskrift. Innehållet af denna skrift kan f. n. icke meddelas.
Önskligt vore om allt flera af de Gotländska runstenarne kunde införas till fornsalen, der dessa för vårt gamla språk vigtiga minnesmärken blefve bevarade för skada och åverkan af väder och vind.
*) Det inom () upptagna är otydligt eller utplånadt.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 September 1893
N:r 141
mellan kl. 4—7 e m. å rådhuset, som vi skola välja riksdagsman för Visby och Borgholm.
Den tystnad, som föregått detta val, vittnar, såsom vi häromdagen tilläto oss uttalas, derom att valmännen icke atå tveksamma om sin kandidat. Men den rösträtt, som vid detta val tillkommer en hvar till 800 kr. inkomst eller för 1,000 kr. fastighetsvärde upptaxerad man, innebär ock en plikt att utöfva denna medborgerliga rätt vid det mest betydelsefulla tillfälle som bjudes. Må valmännen derför icke af likgiltighet eller på grund af medvetandet att det går nog bra mig förnotan återhålla sig från att offra några minuter af morgondagens eftermiddag när som helst mellan 4—7 för att afgifva sin röst på kronofogden Aug. Bokström.
Fallmakt får vid valet icke användas. En hvar måste porsonligen infiona sig och ingen, hög eller låg, har mera än en röst.
Valsedlar följa med dagens nummer af Gotlands Allehanda. De skola vikta och utan någon påskrift eller märke aflemnas i valurnan.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 September 1893
N:r 141