Östergarn, 20 Okt.
Huru djupt vidskepelsen ännu sitter rotad på landsbygden bevisas af följande:
För någon tid redan luffade en tiggare omkring här i trakten uppgifvande sig vara finne och som som sådan äfven mäktig att bota allehanda Nerasane hos fåväl menniskor som kaeatur. En arbetare, som tiggaren händelsevis anträffade och för hvilken han omtalade sin förmåga, skickade honom till en härstädes boende hemmansägare, hvilken fått den idéan i sitt hufvud, att hans hästar blifvit, hvad han kallar »skämda». Hemmansägaren i fråga har till och med gått så långt, att han beskylt en person för att hafva »skämt» hans hästar.
Att undergöraren här mottogs med öppna armar, säger sig sjeltt och efter att hafva gilvit några anvssningar, erhöll han en ej så liten summa penningar.
Under tiden hade ej heller hemmansägarens hustru varit overksam, och som undergöraren ragt sig äfven kunna bota menniskor, så tog hon nu hans konst i anspråk.
Den sjuke var ingen mer och ingen mindre än hemmansägaren sjelv; han led nämligen af samma sjukdom som den älskare, den der ser det älskads föremålet föradraga andra än honom sjelf, och detta ville nu hustrun skaffa hjelp för. Men denna hjelp blet dock hustrun ganska dyr. »Doktorn» ordinerade nämligen att en mängd saker skulle insys i den hufvudkudde, på hvilken hemmansägaren plägade gofva och bland dessa saker skulle äfven hustruvs vigselring finnas, men hon fick ej sy in sakerne, de skulle endast framlemnas, så skulle han (tiggaren), nog sy in dem så att alltsamman skulle blifva bra och hemmansägaren botad.
Det insydda skulle qvarligga 9 dygn hvarefter, det åter skulle borttagas, ty efter denna tids förlopp skulle helsa hafva inträdt.
Man tänke sig emellertid hustruns förvåning, då hon vid kuddens öppnande kom under fund med hvilken skojare bon haft att göra, ty i stället för vigselringen, hade han inlagt endast en messingring, vigselringen försvann naturligtvs i skojarnes egen ficka.
Att ringen för alltid är försvannen säger sig sjelft, men förvånande är, att folk ännu kunna vara så lättrogna.
Potatisupptagningen är nu i det närmaste afslutad; skörden medelmåttig på grund af sommarens ihärdiga torka. På sidländ mark har resultatet blifvit något bättre.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 21 Oktober 1893
N:r 164
