Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
inkom hit i morgse kl. 9 från Stettin, efter att ha genomgått observation vid Utlängans karantänsplats. Först sedan besigtning ombord företagits af dr. Ramberg, tilläts besättningen att ha kommunikation med land.
Här lossades endast 2 säckar humle, och intages last af malt från maltfabriken.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Oktober 1893
N:r 166
är inne. Till följd af broomläggning äro följande vägar aflysta:
Onsdagen 1 Nov. vägen från Larsarfve i Roma till Vall, då i stället kan begagnas vägen förbi Kulstäde genom Akebäck;
torsdagen 2 Nov. vägen från Ekeby kyrka till Röstäde, i st. f. hvilken väg s. k. Lindarfveqvior kunna begagnas;
samma dag s. k. Grangatan från Fole till Bro, då i stället kan begagnas prestvägen mellan Fole och Lokrume eller tingsvägen mellan Bro och Hejdeby.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Oktober 1893
N:r 166
gör i afton sin sista sommarresa härifrån; vid uppkomsten till Stockholm går den till varfs, och intager sina vinterturer onsdagen 15 Nov. Vi få således ingen båt hit om lördag.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Oktober 1893
N:r 166
blåste här natten till tisdagen. Ångaren »Gotland», som på måndagsmiddagen afgick från Stockholm, måste, utkommen i den höga, brytande sjön, vid 8-tiden på aftonen vända och gå mot Landsort. Först vid 1/2 1-tiden på natten kunde kursen sättas på Visby, och ångaren ankom hit omkring kl. 7 i går morgse efter en djerf insegling i hamnen.
»Klintehamn» hade en både svår och långvarig resa härifrån till Stockholm i den hårda motsjön, Först kl. 12 i går middag passerades Landsort och vid 7tiden i går afton anlända ångaren till hufvudstaden.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Oktober 1893
N:r 166
har direktör Söhrling inlemnat, med begäran om förord, till k. m:t stäld ansökan om tjenstledighet från musiklärarebefattningen vid allmänna läroverket.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Oktober 1893
N:r 166
Den 20 da afled i Stockholm f. d. possessionaten, skrift ställaren Johannes Alfthan, något öfver 63 år gammal.
Alfthan var född i Viborg och tillhörde en i Finland högt ansedd slägt, af hvilken flera medlemmar nått de högsta embeten och intagit en ledande ställnisg i sitt fosterland. Sjelf egnade han sig först åt skötseln af en ärfd egendom, hvilket emellertid synes ha slagit illa ut, så att han redan för omkring 30 år sedan öfverflyttade till Stockholm för att der söka sin utkomst. Af naturen begåfvad, kunskapsrik och ägande ovanlig lätthet att skriftligea uttrycka sig, har han här tidtals utvecklat en ganska mångsidig litterär verksamhet. Bland annat har han författat en Handbok i handelsvetenskaperna, öfversatt Kolbs Kulturhistoria i två delar, skrifvit åtskilliga noveller samt deesutom lemnat bidrag till flera tidningar. Han efterlemnar fem barn.
Alfthan, hvilken på långt håll var befrynad med Säveska slägten, vistades för jämt 30 år sedan, eller 1863, i Visby. Under det år han var bosatt härstädes, egnade han sig uteslutande åt litterära arbeten och var en ganska flitig medarbetare i den tidens Visbypress. Särskildt uppseende väckte då hans artiklar om Gotlands neutralitet och om inrättande af en frihamn härstädes.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Oktober 1893
N:r 166
beslöt måndagens kyrkostämma att, derest sällskapet godkände sin trädgårdstyrelses framställniog härom, af Lundinska åkern utarrendera för folkskolan icke behöflig jord till en areal af 4—5 tunnland på en tid af 10 år och mot en afgift af 25 kronor pr tnl.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Oktober 1893
N:r 166
hade, såsom vi förnt omtalat, folkskolans manlige lärare — med undartag af föreståndaren — ingått till kyrkostämman. I sin skrifvelse anförde sökandena dels att en betydande prisstegring de senare åren ägt rum härstädes på lifsförnödenheter och ved, så att den nuvarande lönen ej med största sparsamhet ens kunde räcka till, dels att deras löner vore betydligt mindre än i en mängd andra städer, lika stora som Visby, och dels slutligen att det låge i församligarnas välförstådda intresse att aflöna sina skollärare så, att de utan allt för stora ekonomiska bekymmer kunde hängifva sig åt sitt kall.
Skolrådet hade tillstyrkt, att från och med nästa år lägsta lärarelönen skulle utgå med 700 kr. (i st. f. nu 600 kr.), som sedan skulle efter resp. 5 och 10 års oförvitlig tjenstgöring höjas till 800 och 900 kronor, hvartill sedan naturligtvis komme 300 kronors ersättning för bostad, bränsle och kofoder.
Hvad skolrådet sålunda föreslagit blef af måndagens kyrkostämma enhälligt bifallet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Oktober 1893
N:r 166
Enligt den ofvannämda staten, skulle det eya folkskolehuset, fullständigt färdigt, draga en kostnad af jämt 75,000 kronor. De under byggandets fortgång erforderliga medlen ha upplånats på kortare tid. Skolrådet föreslog nu församlingarna å måndagens stämma att för gäldande af dessa tillfälliga låna upptaga ett amorteringslån å 75 tusen kronor.
Äfven för orgeln och de reparerade pelarne i domkyrkan häfta, som bekant, församlingarna i en skuld af 12,850 kr, och det gälde nu att besluta äfven om dennas betäckande genom ett lån på längre tid.
Efter ärendenas föredragning uppstod först fråga om, buruvida det vore lämpligare att för täckande af såväl skolans som kyrkans skuld upptaga eft gemensamt lp, eller hellre taga tvänne sådana.
Landskamrer Melin var för det senare alternativet.
Biskopen hade ej funnit skäl för att koppla ihop de båda lånen, helst väl ej för det mindre för kyrkan borde behöfvas så lång amorteringstid.
Lektor Höjer ausåg bäst att taga ett enda lån å erforderligt belopp, hvilget ock kanske vore lättare att erhålla än tvänne.
Landskamrer Melin: Ja, båda lånen borde tagas på 40 år, men det vore nog redigare att taga hvart och ett särskildt, Stämman borde uppdraga åt sin ordförande att hos k. m:t säka rätt att upptaga de båda lånen på 40 år.
Landssekreterare Hambræus och lektor Bergman förordade lånens hopslagning till ett.
Kronofogden Bokström likaså, med tillägg att en viss genom alla amorteringsåren i möjligaste mån lika stor annuitet bestämdes.
Stämman beslöt, att åt sin ordförande uppdraga att å församlingarnas vägnar ingå till k. m:t med anhållan om att få för kyrkans och skolans behof på en tid at högst 40 år upptaga ett amorteringslån å 87,850 kr. och med likformig annuitet. De vidare åtgärderna rörande lånet öfverlemnades åt kyrko- och skolråden.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Oktober 1893
N:r 166
för år 1894 för såväl kyrka som skola voro i måndags afton föremål för kyrkostämmans behandling. Utgifterna för kyrkans behof slutade på en summa af 14,593 kr. 88 öre och de olika posterna föranledde ingen debatt utom ifråga om den, som rörde bränslet till domkyrkans värmeledning, hvilken i årets stat varit upptagen till 1,200 kr., men nu höjts till 2,075 kronor. Detta förklarades dels så, att för 1893 funnits en del bränsle qvar från föregående år, dels hade man nu gjort beräkningen efter den af bolaget Atlas ingeniör antagna bränsleåtgången för värmeledningen, eldad hvarje dag.
Den föreslagna utdebiteringen, var kr. 11.300 och staten i dess helhet godkändes af stämman.
Samma blef förhållandet med staten för skolornas behof, slutande på en utgiftssumma af 31,804 kr. 63 öre och med en föreslagen utdebitering af 20,200 kr. För de olika posterna i denna stat ha vi förnt redogjört. I fråga om de nya utgilftssummorna i den samma, återkomma vi till dem i särskilda notiser.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Oktober 1893
N:r 166