Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
vid vattenkurinrättningen 25—27 Juni:
Hrr V. Lindström, Sthlm, O. F. Flink, Östergötland, handl. P. O. Elf, Jämtland, borgmäst. Een, Visby, enkefra M. Holmblad fru:na K. Florin och Kristina Andersson, Visby, frkn Helfrid Sjögren, Kalmar.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Juni 1894
N:r 99
i Herman Lindströms Varmbadinrättning:
Hrr K. O. Bergström, G. A. Vallén, A. Månsson, Linköping; fröken Eberstein, Stockholm; herr J. Lundström, Träkumla; förste landtmätare Warfvinge, handl. Måhrbeck Visby fru Elsa Enoderberg, Hudiksvall; fröken Mia Lindström, Kristinehamo; fru Emelie Laurin Amerika; fröken Laurin, Visby; majorskan Jägerhielm, fröken Stina Falkenberg, Linköping; kammarrättsrådinnan Wallensteen, fröken Sigrid Hallman, fröken Gerda Hallman, Stockholm, snickaremästar Jacobsson, fru Jacocsson, fru Pettersson, Visby; herr K. A. Marström, Södertelje; fröken Klara Andersson, fröken Hilma Jonsson, fröken M. Jonasson, Stockholm; herr O. M. Jönsson, Värmland; doktor Marström, fröken Eva Marström, Strängnäs, fröken Viktorine Hägg, jägmästare Sylvan, Visby.
S:ma 85.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Juni 1894
N:r 99
ha förordat prosten A. H. Nybergs ansökan om att få utarrendera Fleringe annexhemman.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Juni 1894
N:r 99
inkom hit igår f. m. och ligger förtöjd i yttre hamnen.
Befälbafvare å briggen, hvilken senast kommer från Hudiksvall och om måndag afgår till Karlskrona, är kapten H. Hamilton; som kommenderad off:cer tjenstgör löjt. Arnelius. Gladan har ombord 70 skeppsgossar och skall efter ankomsten till Karlskrona förena sig med Skirner, Saappopp och Falken för vidare order.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Juni 1894
N:r 99
har beviljats länsman J. Håkansson till följd af sjukdom från 1 Juli till 1 Januari 1895. E. o. landskanslisten Arvid Jacobson sköter under tiden tjensten.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Juni 1894
N:r 99
Den 25 Oktober 1887 omkom vådligen under fiske utanför Fröjel husbonden Nils Johan Ananias Nymander. Då kyrkoherde Hulteman vägrat att i Fröjel kyrka hålla tackeägelse efter den omkomne, har dennes fader nu hos domkapitlet anhållit, att kyrkoherde H. måtte tillhållas att förrätta tacksägelse och själaringning efter Nymander.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Juni 1894
N:r 99
å allmänna landsvägen vid Halldinga gård i Hemse i närheten af kakelugosmakaren Korsmans bostad kom mer att omläggas torsdagen 5 och freda gen 6 nästkommände Juli, då sagde väg aflyses från begagnande och då i stället kan tagas vägen genom Burs förbi Rone kyrka.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Juni 1894
N:r 99
till Stockholm hade ångf. Klintehamn i måndags. Ångaren afgick härifrån i vanlig tid under stark vestlig storm, som snart antog nästan cyklonartad form. För att stötta fartyget hissades stagfocken, som dock svart bokstafligen sönderslets i trasor. Fartyget, rätt dugtigtlastadt, vräktes som en boll bland vågorna och de talrika passagerarne sleto rätt ondt. Några vattenpytsar på styrbyttens tak kommo lösa och slungades öfver bord, under färden trasslande in sig i linan till ånghvisslan, hvarigenom denna började arbeta, ingifvande passagerarne den tron att nödsignal gafs. Ju längre mot norr färden fortgick, desto mera mojnade vinden af, men framkomsten till Landsort skedde dock först kl. 5 på morgonen. Fartygetsbefälhafvare, som pröfvat mångea hård dust, kan dock icke erinra sig ens höstetid hafva varit med om så svår sjö som natten till i tisdags.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Juni 1894
N:r 99
har kungjorts emellan kyrkoherden i Martebo pastorat J. W. Gutenberg och teckningslärarinnan i Umeå fröken Helena Huss, dotter af länsbokhållaren i Umeå Huss och maka, född Friedlieb, båda aflidna.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Juni 1894
N:r 99
sammanträdde i onsdags efter förhandlingarna, för hvilka vi förut redogjort, å Sicklings-ängen, i Klinte, der diskussion hölls öfver de uppstälda frågorna.
Den första löd:
Hura bör den yttre och inre missionsverksamheten ordnas, på det att de icke må störande inverka på hvarandra, utan fastmer ömsesidigt främja hvarandras syftemål?
Inledaren, kontraktsprosten Reuser, framhöll i ett längre föredrag, dervid han inledningsvis bad, att få lägga missionsverksamheten hvar och en på bjertat, att missionen i sin helhet, såvida dess yttre och inre verksamhet skulle ändamålsenligast främja hvarandra, bör ställas under och ordsas af en kyrklig myndighet, för bvilken biskopen skulle stå i spetsen.
Öfver frågan yttrade sig äfven biskopen och reseombudet Öblom, af hvilka den förstnämde påpekade att man behöfde icke vara prest för att verka för missionens ordnande; man kurde gagna dess syften äfven inom familjen.
Sedan man sjucgit andra versen af ps. 134 öfvergick man till andra frågan: Hvilken är innebörden af 3:dje budeta Tänk på, och hvad kan göras för att bringa vårt folk till allvarligt behjertande deraf?
Stadsmissionär Renström, som inledde denna fråga, uttalade som sin meniog att det är nöjena och förlustelseställena — särskildt 1 de större städerna — som draga folket från gudstjenst och sabbatsfirande och göra att det icke nog zommer till insigt om de bebjertansvärda orden »Tärk på». Och för att få folket, att eftersinna dessa ord, att förstå innebörden af dem, borde söndagen icke blott vara en hvilana utan en sabbatens dag.
För att man skulle komma derhän ansåg tal. nödvändigt att nöjen på en söndag icke skulle få finnas till, icke en gång lustresor, ty hur det är, föra äfven de bort tankarne från allvarliga ting.
Utom inledaren yttrade sig äfven prosten — Alfvegren, skollärare Pettersson, pastor Söderberg och kyrkoherden Hulteman och prosten Uddin, hvilka alla framhöllo att sabbatens heligbållande vore ett oeftergifligt vilkor för vår välgång.
Härpå följde den tredje frågan:
Hvad kan vara orsaken till den alltmer öfverhandtagande gudlösheten och sedeslösheten bland det uppväxande slägtet, och huru råda bot deremot?
Öfver densamma talade folkskollärare Andersson. Sedan afsjöngs psalmen 324, 2 vers, hvarefter man åtskildes för att hålla middagsrast.
Klockan fyra samlades man åter, då kontraktsprosten Uddin talade ötver frågan:
Harn kunna de i Guds ord anvisade två vägarna till bimmelen (lagens väg Luk.
10,28 och evangelii väg Apostiag. 16,31) sägas vara en väg (Math. 7:14)?
I ett kortare, varmt föredrag betonade han dervid att gerniogsrnas väg icke föra till salighet, utan trons väg.
Häri instämde biskopen, anslutande sig till föregående talare, hvilkas ord han bekräftade.
Vid den derpå följande frågan:
Stå vår tids kristna i någon fara att underskatta eller öfverskatta detta lifvets kraf på vaturlig gädje och vederkvickelse?
betonade inledaren, kyrkoherde Olofsson, den kristliga fribeten såsom nödvändig och att en verklig sannskyldig glädje gifves både för kropp och själ i Guds rike.
I diskussionen deltog sedan bland andra äfven kyrkoherde Hulteman, som exempelvis fann kortspel som vederkvickelse icke vara nämvärdt skadligt.
Detta bestred biskopen, betonande der: vid särskildt, att en kristen, om han skulle deltaga i sådant, icke hunnit den stadga, som för det kristliga lifvet erfordras, Ville dock framhålla att det ju finnes många olika temperament och uppfattningarne hos dem vore olika.
Sedan reseombudet Öblom härefter talat öfver sista frågan: Kan en menniska tänkas i sanning vara Guds barn utan att äga personlig erfarenbet om sitt barnaskap?
sjöngs sista vers af psalmen 247, hvarefter biskopen yttrade att denna kära dag, som nu gått till ända, komme att afslutas i skolhuset med ett kortare föredrag af prosten Ålfvegren jämte bön.
Sjelf kunde han dock ej längre pergonligen närvara men ville i tankarne vara med dem.
Det det så ovanligt härliga vädret gaf åt mötet en viss stämningsfull och högtidlig prägel, hvartill icke minst bidrog den omgifvande rika naturen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Juni 1894
N:r 99