Ur den berättelse, som förste provinsialläkaren dr. Sörensson ingitvit till medicinalstyrelsen rörande den för någon tid sedan här i staden verkstälda sanitära besigtningen, taga vi oss friheten att göra några utdrag.
Vid inspektionen af afledningen för flytande orenlighet anmärktes, att arbetena på den sammas försättande i någorlunda ordentligt skick visserligen småningom fortgå, men att den ännu i mycket är otillfredställande. Rännstenarne äro på de flesta gator af så dålig beskaffenhet, att de ingalunda uppfylla sitt ändamål. Stenläggningen idem är nämligen så gles och atenarne så uppstående, att bakom nästan hvarje sten samlar sig en liten pöl, hvilken ej kan afrinna, utan står och sprider en stinkande lukt, tills den suges ned i marken. Hur marken härigenom skall förorenas ligger i öppen dag. Något bättre gestaltar sig föthållandet vid de cementerade rännstenarne, som i allmänhet visade sig rena och snygga. I vissa delar af staden saknas allde= les rännstenar, t. ex. på norra Klinten, hvarför man der ock kan få se diverse högar och pölar af mer eller mindre stinkande beskaftenhet på det s, k, Kyrkberget endast några få steg från husen — ett bekvämt, men synnerligen dåligt sätt att blifva af med smutsen. Till följd af samma brist på afloppskanaler få östra grafvarne mottaga en hel mängd orenlighet, som genom smyghål under stadsmuren direkt dit utsläppes. Särskildt från fattigvårdsinrättningens arbetarbostäler bärstammar i östra grafvårne en vidrig samling orenlighet. Utanför Kajsarporten finnes ock ett helt litet fält, som tjenar till upplagsplats för allt möjligt afskräde. För öfrigt synes det, som om spolning af rännstenarne med rent vatten allt för mycket försummades, trots god tillgång på vatten i åtskilliga gårdar. Såsom ett önskningsmål frambåller dr. Sörensson, att efter hand få alla rännstenar cementerade och nya sådana anlagda, der sådana saknas, samt skärpt tillsyn öfver deras renhållning.
Hvad de större ledningarna beträffar, synas dessa å området för gamla hamnen — som egentligen utgör en sumpig äng med stora, breda diken, falla af stillastående, orena vattensamlingar — vara i samma skick som vid föregående års inspektion. Hela området torde behöfra torrläggas, hvarvid samtidigt ock en ändamålsenligare afledniog för orenligheten från ofvanför liggande stadsdelar borde kunna vinnas. Nu utflyter denna i en öppen, otät träränna flere hundra fot för att slutligen utmynna i hafvet. Hela detta aflopp behöfde gruadligt upprensas och i öfrigt restaureras. Den från lasarettet anlagda kloakledningen visar sig — åtminstone ännu — uppfylla det med densamma afsedda ändamålet, Åtminstone syntes alla de gator, der denna ledning pasgar, torra och luktfria. Då så visar sig vara förhållandet, vore det naturligtvis önskvärdt, att en allmännare anslutning till densamma kande åstadkommas. Dock eyneg ledningen vara lagd med rör af så pass liten kaliber samt utan möjlighet att kuona upptaga regavatten, att det torde vara betänkligt att till alltför stora områden utsträcka anslutvingen. Tillsvidare har den emellertid erhållit 25 anslutningar, och flere väntas, Till följd af de goda lutningsförhållandena och den jämförelsevis goda vattentillgången från bruunarne bör man väl nu — då ledningen tjenstgjort i vära 3 år — våga antaga, att en dylik ledning utan vattenledning bör kunna göra god nytta, eburu naturligtvis garantierna härför vore vida större, ifall äfven en vattenledning funnes eller kunde åstadkommas.
Dricksvattnet
syntes från nästan de flesta brunnar vara tämligen godt, rent och klart. Dock voro infattningen och öfverbygnaden vid åtskilliga i behof af förbättring. Bristerna vid Klosterbrunnen befunnos vara afhulpna, så att intet med fog kunde anmärkas mot densamma.
Garfverierna
hade undergått förbättringar sedan sista inspektionen och gåfvo ej anledning till svårare anmärkningar. God vilja syntes finnas hos vederbörande att småningom få dem i någorlunda hyggligt skick.
Vid ett och annat
slagteri
anmärktes, att väggarne ej voro oljemålade utan bestodo af visserligen hyflade bräder, men med diverse springor, hvilka försvåra rengöringen. Man lofvade dock att afhjelpa bristerna, och öfver hufvud taget tycktes slagterierna: ha undergått diverse förbättringar; dock äro några fortfarande dåliga.
Bagerierna
gåfvo ej anledning till anmärkningar.
Mejeriet
deremot visade sig, hvad beträffar desa stall afdelning, ej vidare snygt; ej heller var dess gårdsplan i så renligt skick, som man måste ha rätt att fordra vid dylika etablissement.
Ett hemmabryggeri (Sjöbergs)
midt i staden visade en ovanlist hög grad af snuskighet och anbefaldas på det allvarligaste i helsovårdsnämdens åtanke, synnerligast som dess skötsel är mycket besvärande för nedanför liggande gator och som dess brister med en smula god vilja och ej allt förstora kostnader borde kunna afhjelpas.
Afträdesrenhållningen
synes något förbättrad, men på många ställen äro förbättringarna slarfviga och en och annan olaglig inrättning finnes fortfarande. I allmänhet finnas dock flyttbara kärl på högre underlag. Kärlen voro likväl ofta oåtkomliga och tömning syates ej ske tillräckligt ofta. Till undantagen hörde att påträffa luktfria latriner, hvadan påbudet om torfströs användande efterlefdes för slapt. Här behöfves skärpt kontroll. Afhämtniagsfrågan måste snarast möjligt ordnas. Staden bör sjelf eller genom kontrollerad entreprenör öfvertaga latrinbortforsliogen, och anser dr. Sörensson detta ärende f. n. vara det vigtigaste på helsovärdnämdens dagordning samt att det ej tål vid långt uppskof.
Afskräden och sopor
hopsamlades flerstädes i kistor i jorden, omöjliga att kontrollera till tätheten.
Svinhållningen
tåldes i alltför stor utsträckning. F. n. finnas omkr, 80 svinhållare, ofta inom stadens område i trånga gårdar. Dertill bedrifves svinskötseln osnygt. Att å stadshotellets gård hölls ett 10 tal svin anser dr. Sörensson alldeles orimligt. Önskligt vore att all svinhållning i staden anskaffades.
Fähus och stall
äro med högst få undantag alla i strid mot helsovårdsstadgan; icke ens artillerigårdens nyanlagda stallar kunna anses vara lagenliga.
Epidemisjukhuset
lemnade ej rum för väsentligare anmärkningar. Dock saknades afloppsledning i duschrummet och en brist vore och att ej isoleringslekal fans för Hel smittad familj.
Fattighuset
saknade badrum, hvilket dock lätt kunde inredas.
Slutomdöme:
Den sanitära inspektionen har sålunda ej gifvit något gynnsamt resultat, Dock måste erkännas, att det ser ut, som om man vore stadd i en period af framåtskridande i dessa hänseenden: Att framåtskridandet går långsamt synes emellertid vara påtagligt och torde i viss mån kuona förklaras af den hänsyv, som ständigt måste tagas till stadens dryga skattebörda, som väl förbjuder hvarje kostbarare företag på detta område. För alla bristerna utgör detta dock ej tillräcklig ursäkt, ty en del af dem äro af den be; skaffonhet, att de utan större uppoffringar vare sig från samhällets eller den enskilde: sida borde kunna afhbjelpas. Och, som ofvan nämts, lider iatrinafbemtnoingssystemet af så stora brister, att deras afhjelpande, trots kostnaderna, dock snarast möjligt måste tagas i öfvervägande.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Juli 1894
N:r 115
