Infanteriregementet.

Den till årets infanterivolontärskola å Karlsborg kommenderade kontingenten samlas 24 Sept. kl. 8 f. m. vid regementets förråd i Visby. Kl. 5 e. m. samma dag inspekteras Kontingenten at öfverstelöjtnant Carlstedt och afgår sedan på aftonen, ander befäl af sergeant Dahlman, med »Klintehamn» till Stockholm, der kapten Åkerhielm tillstöter, hvarefter kontingenten fortsätter till Karlsborg.
— Att inspektera militäröfningarna under innev. år vid högre allm. läroverket har major Cronstedt beordrats.
— Tjerstledighet har beviljats. underlöjtnant K. Falk fr. 14 Aug. till 14 Sept.
— Till spel vid Lärbro kompani har antagits ynglingen Karl Johan Samnelsson från Slite.
— Föreskrifven besigtning efter slutade vapenöfningar af kronan tillhöriga bygpader, mötesfält m. m. kommer att äga rum 28 dennes med början kl. 10 f. m. å Visborgs slätt.
Till deltagande deri har beordrate kapten Olsson.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Augusti 1894
N:r 132

Liket

efter den ene af dej förra månader utanför Lickarshamn drunknade fiskrarna, Petter Karlsson från Sudergårda i Stenkyrka, har nu hittats vid kusten utanför Halls socken och jordfästes i förgår.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Augusti 1894
N:r 132

Öfverstelöjtnant Ihre

åtnjuter tjenstledighet från och med 30 dennes under en månad från handhafvandet af den dagliga förvaltningen vid härvarande riksbankskontor. Hans tjenst skötes af kamrer K. Norrby.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Augusti 1894
N:r 132

Tidning för idrott

har i sitt i dag hitkomna nummer egnat söndagens idrottstäflingar ett längre omnämnande af märket V G. B. Deri säges om höjdsprången, att i dem ej uppnåddes någon särdeles höjd, om än en och annan visade god form. I längdsprången saknades fart i anloppet och säkerhet i nedsprånget. Stångstörtningen deremot betecknades som synnerligen vacker. Om de båda slutkämparne i femkamp säges att Hellgren, Östergarn, var bättre än segraren Borg i de föregående täflingarna, ehuru han dukade under i brottningen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Augusti 1894
N:r 132

Tjenstledighet

under år 1895 har af k. m:t beviljats direktör Vilhelm Söhrling.
— Tjenstledighet har beviljats vaktmästaren vid tullbevakningen i Burgsvik M. Andersson under två månader fr. och m. 1 inst. Sept.; tjensten under denna tid skötes af e. o. vaktmästaren vid samma bevakning K. H. Westberg.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Augusti 1894
N:r 132

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Visby» 28 Aug.: baron Stümpel, pastor Andersson, direktör Wessberg, adjunkt Johansson, mr Hickt och Forter, hrr Hederstedt, Öberg, Dreilick, Måhrbeck, mrs Hickt, Adams Hickt, frök:na Vessberg, Månsson, 12 däckepassagerare. — Från Kalmar med »Tjelvar» 28 Aug: hrr Johansgon, Zettergren, Malmros, Kjellberg; fru Kristersson, frök:na Byström, Dahlgren, 3 däckspassagerare. — Från Stockholm med »Klintehamn» 24 Aug.: pastor Wik, doktor Zettervall, hrr Blom, Westfelt, Sillén, Holst, mr Komdorfer; fru:na Kättilson och Zettervall, frök:na Pettersson, Petre, Lagervall, Vablberg, Nyberg, 8 däckspassagerare. — Från Norrköping med »Gotland» kassör Andersson, grossh. Pettersson, dr Öberg, licentiaten Langlet, hrr Sjunneson, Hedin, Sköldberg, Oden, Blank, Andersson, Bergman, Björkman, Almqvist; fru Werner, 5 däckepassegerare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1894
N:r 131

Handel och Sjöfart.

Inklarerade fartyg: Till Visby 23 Aug.: gal. Johanna, Nilsson, Heleingborg, gödningsämnen. — Till Ljugarn 5 Aug.: skon. Barta, Österberg, Vismar, barlast; 20 Aug.: skon. Karl, Nordgren, Rone.

Utklarerade fartyg: Från Visby 28 Aug.: skepp Flid, Jörgensen, Santos, trävaror; skepp Marvix, Aartz, Hernösand, barlast; skon. Hanna, Samuelsson, d:o, cement; slup Magnus, Larsson, Böda, barlast. — Från Ljugarn 14 Aug.: skon, Berta, Österberg, Kiel, trävaror; 21 Aug.: skon. Karl, Nordgren, Vismar, d:o.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1894
N:r 131

Om pärken vid Idrottstäflingarna 19:de Aug.

Det må först sägas, att vädret icke var rätt gynnsamt för pärkspelet, ty det blåste hårdt. Jämför man pärkspelet vid denna täfling med föregående, så kan man säga, att bakpärken gått framåt, särskildt beträffsnde konsten att mera sllmänt drifva och möta bollen. Riktigt vackra spal företeddes möllan Dalhems och Sanda bollspelare, mellan Östergarns och Eadra samt seaare mellan Dalhems och Visby bollspelare. Hallaborna, som vid omtäfling spelade mot Visby Idrottsförening, visade sig icke så styfva eom vid föregående täfliog. Dalbemborna, som nu eröfrade vandringspokalen, häfdade sitt gamla anseende. Dalhembornas lag består af jämna, påpassliga och uthålliga spslare, hvari just deras styrka ligger. De andra lagen kunna hafva två eller tre mera framstående spelare, men hafva ofta en och annan mindre god, Dalhembornas pärkkarl besitter en visa färdighet med foten, så att hav aldrig i pärken använder hand, utan sparkar ot bollen och detta till och med på 2:dra och 3:dje stöt, ett fel, som tycke passera oanmärkt. Om vid frampärken bakkarlen boginge ett sådant fel, ekulle det gerast anmärkas, Visby bollspelares pärkkarl utmärkte sig särskildt, och han fick allt som oftast höra mängdens högljudda bifall. En glädje var det att skåda Iandabornad pärkkarl, ty ingen aatte ut bollen så högt och vackert; ja, han gjorde det för vackert, så att han derigezom spelade motpartiet segern i händerna. Ha riktigt skarp strid stod mellan Östergarn och Endre. Båda dessa lag hade hvar sin kajtlasse (spelare med venstra handen), hvilka alltid ute sökte draga fördel af vinden, hvarigennom bollen ofta kunde drifvas bort öfver avgränsande spelares område, Östergänningarne bade med Endre sin svåraste täfling för dagen. Ett nytt bakpärklag, som förtjente uppmärksamhet, var laget från Anga.
Sedan i bakpärken mot aftonen täflingen med 8 pärkar upphört, fick mellan Dalhemborna och Östergänningarna slumpen i en pärk bestämma 1:sta och 2:dra pris, och hade, såsom det föreslogs, först vunnet tjugu fått afgöra utgången, hade slumpen gynnat Östergänningarna.
Puttpärken vid denna täfling spelades icke så bra som vid de föregående, eller så som men får se den ute på landsbygden. Orsaken är ieke så lätt att finna, Den plats der puttpärken epelades, var väl mycket utsatt för blåsten, och puttpärkens i allmänhet lättare boliar drogos med vinden, så att c, ex. vid inslag pärkkarlen ofra fick bollen för mycket på sig. Stundtals gick dock spelet äfven här med lust och lif, så att omkringstående gubbar från sudret rättvist jublade och klappade i händsrna; De gamla, kända lagen från Rone, Al.va, Ljugarn—Alskog och Hablinogbo fingo detta år göra en angenäm eller oangenäm bekantskap med 2 nya lag från Garda och Lan, och föga fattades, att de segervana Roneborna hade gått som tappande part från striden med Gardaborna. Ronelage: ser man emellertid alltid med synnerligt nöje, ty hvar man står der på sin rätta plats, och den sköter han. Altvabornas ryktbara puttkarl, som lär varit påtänkt till pris, var tydligen icke fallt disponerad. Ljugarn—Alskog — laget hade till puttkarl den gamle, kände veteranen från Alskog, och liflig och ståtlig som han är, fröjdar han alltid en pärkspelares hjerta.
Observator.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1894
N:r 131

Från landsbygden.

Södra Gotland, 23 Ang.
Ovanliga fosterföräldrar. En person härstädes, ägare af ett dufslag, fick isomras det infallet att till ett dufpar, som förvarades i särskild bur, inlägga ett vanligt hönsägg ir att se, huru detta förfarande skulle upptagas af de nämda fåglarne. Men dessa i stället för att, såsom man vore restad tro, förnämt draga sig tillbaka från det efter deras förhållanden otympliga tuppämnet, satte sig deremot genast in i sina husliga plikter och rufvade ägget turvis under trenne veckors tid, intill dess en vacker dag nu för kort tid sedan, en liten pipande kyckling, förvånad och nyfiken, tittade fram genom det sprängda skalet. Men dermed tyckte sig ock dutvoparet hafva uppfylt allan rättfärdighet, antagligen inseende att det blifvit grymt luradt, ty nu få kycklingens ägare sjeltva sörja för hans kosthåll och vård, till dess han känner sig stark nog att försörja sig sjelf, oberoende af både menniskor och dufvor.

Många död af en smäll. Då en person i tisdags var ute på harjagt i närheten af sjöstranden, gjorde den medföljande hunden plötsligt stånd vid en enbuske i en hage och kunde ej vare sig med lock eller pock förmås att lemna sin intagna ställning. Förvånad öfver detta hundens beteende, då den ej vore fallen för eller dresserad för rapphöns, gick jägaren fram till honom och fann då på marken tvärt öfver en liten sten ormar sammanflätade i sådan mängd att de motsvarade en arms tjocklek, hvilka så hade tjusat hunden, att den ej rörde sig ur fläcken förrän ägaren tog honom i nacken och drog bort honom en bit, då förtrollningen bröts. Derefter riktade han på några stegs afstånd ett skott i ormklungan, hvilken derefter slets i trasor sönder. Sedan räknade man ej mindre än nio hufvuden.

Regn, föregånget af några hårda åskknallar, föll härstädes i så riklig mängd, att jorden fick en ordentlig »myr».

Rå sådden, som egentligen skulle börjat, enligt gammal praxis, som i lördags, har ej kunnat verkställas i brist på fuktighet i jorden. Visserligen finnes en och annan bonde, om sått ut någon tunna, men något mere hafva de ej vågat sig till. Det lilla regn som föll i början af förra veckan var, då såningsdagen kom, allaredan uttorkadt ur jorden.

I dag syns så många, som jord och dragare hafva, beså sina åkrar med en ifver, som tydligen visar att man är ense med sig sjelf att man, fast mot sin vilja, försi kat sig några dagar.

När, 23 Aug.
Säkerheten här på vår gamia goda ö börjar bliva dålig numera och skulden härtill är den mängd tillfälliga arbetare, som så mångenstädes här hafva fått arbete, en sak hvarför de borde vara tacksamme i stället för att såsom nu väcka ondt blod bland den gotländska befolkningen.
Dessa arbetare aufalla t, o. m. utan föregående ordväxling och tilltyga de öfvertallne dervid ganska illa.
Ett bevis härpå lemnar oss följande händelse från När socken:
För ett par dagar sedan var pastor Kalströms dräng sysselsatt med något arbete i trädgården, då dit inkommo ett par riktigt äkta »Sm aulandsrallabusar» och började samspråka med drängen ifråga, dervid en af dem låtsade sig träffa on gammal bekant. Dräingen, som ej kände till heller visste sig förut hafva sammavträffat med dem, svarade helt lugnt att de voro honom fullständigt obekanta.
Detta tyckt: emellertid »busarne» icke om, hvarför en at dem gaf drängen ett så häftigt slag i ansigtet att denne föll om kull och näsan sprang i blod.
Vid ett försök att åter resa sig, flck han slag af käppar, som bofvarne medförde.
Arbetarne lära dagen efter hafva blifvit tilltalde för sitt djerfva tilltag men endast svarat med hånekratt.
Det tycks västan som det ej skulle finnas lag öfver dessa arbetare, ty från alla socknar, der de flanas, hör man nästan liknands berättelser. — Ej nuderligt då om de hos befolkningen injaga skräck och afsky.

Levide, 21 Aug.
Ett häftigt åskväder drog fram här öfver en i dag vid-elfvatiden. Vid förste urladdningen slog blixten ned i ett ladugårdshus hos arbetaren J, Norrby, och dödäde en gris utan att anställa vidare skada.
En annan del af samma stråle följde en telefonledning, som framgår öfver nämnda hus, till telefonstationerna i Levide och Hemse, der apparaterna delvis skadades och tre trådar på förra samt fyra på det senare afsletos. Åskvädret åtföljdes i socknenens norra del af en skur hagel, stora gom bönor, som smart betäckte marken till ett kvarters höjd. På somliga ställen hopades haglen i drifvor, som ännu kvarlågo vid sex tiden på kvällen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1894
N:r 131

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy