som ljödo vida omkring, läto i måndags kväll mellan 11—12 höra sig från S:t Nikolaigatan. Vandrare, som voro ute, kände sig obehagligt berörda adde ihållande, hjertskärande ropen, och då några af denna anledning skyndade till platsen, fanno de att ropen kommo från ett mindre hus vid nämda gata alldeles intill Silfverhättan och som är bebodt af två äldre, ogifta, aktningsvärda fruntimmer.
Dessa, som voro ensamna i hela bygningen, hade lagt sig tidigt, då de senare strax efter elfva, väcktes af att någon tog på dörrlåset flere gånger och gjorde försök, ehura fruktlösa, att komma in. Det ena af fruntimren, som är sjukligt och klent, fattades härvid af en onämbar förskräckelse och under det plötsliga inflytandet deraf uppgaf hon dessa rop, som väckte närboende och troligen skrämt de närgångne på flykten.
Att ett försök till inbrott här föreligger är nästan antagligt och är det nog samma person eller samma personer, som för några nätter sedan aflade ett besök i öfverstinnan Meukows trädgård, ej långt från nämda plats, och då krossade några rutor till köket, till hvilket de sålunda beredde sig inträde; äfven de blefvo skrämda och hunno endast förse sig med litet mat; silfret, som förvarades i ett skåp, läto de eget nog ligga orördt.
Föröfrigt ha flere gånger underliga personer strukit der omkring på kvällarne, men, då de sett folk, försvunnit.
Någon spaning på de personer, som här varit framme, har man icke.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Augusti 1894
N:r 134