Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Gotlänningar med anknytning till Amerika.
Härmed tillkännagives att Linjeförmannen Teodor Sjösten efter en kort sjukdom avled å Visby lasarett lördagen den 17 november i en ålder av 58 år; närmast sörjande är en syster i Amerika samt slakt och många vänner.
Visby den 19 nov. 1928.
Margit Anderson.
![\"Dödsannons\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2020/06/19281119-01-03.jpg\")
Gotlands Allehanda
Måndagen 19 november 1928
Nr 272
Tillkännagives att förra Husbondehustrun Emma Fredrika Cegerlund, f. Gardell, avsomnads stilla i dag kl. 5,45 f. m. i sitt 88 levnadsår, sörjd av barn i Amerika samt övriga släktingar och vänner.
Örter i Väte den 5 nov. 1928.
Hanna och John Bäck.
Klara. Johannes.
![\"Dödsannons\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2020/06/19281107-01-01.jpg\")
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 November 1928
N:r 262
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Maj 1923
N:r 106
Sedan värnpliktige n:r 54 14/1903 Johansson, hvilken efter fullgjord fredstjänstgöring år 1906 utflyttat till Amerika och, efter vistelse därstädes, år 1912 återinflyttat till Sverige och därvid jämlikt då gällande inskrifningsföroidning § 79: 3 hänforts till 1909 års klass, inkommit till k. m:t med ansökan att oaktadt sin vistelse utomlands fortfarande få tillhöra 1903 års klass, har k. m:t genom beslut 29 sistlidna januari icke funnit den ingifna ansökan föranleda något yttrande, enär uti inskrifningsförordningen 31 december 1914, § 81, mom. 1 e, numera stadgats, att till riket återinflyttad värnpliktig, som vid utflyttningen fullgjort all honom i beväringen åliggande tjästgöring, skall hänföras till den årsklass, han på grund af sin lefnadsålder bör tillhöra.
Ifrågavarande beslut utgör prejudikat beträffande dylik före 1 januari 1915 återinflyttad värnpliktigs hänföring till klass.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 11 februari 1915
N:r 34
från Gotlands län har för hela året 1914 utgjort endast 53 emot 131 året därförut.
Gotlands Allehanda
Måndagen 8 februari 1915
N:r 31
hr Ludvig Norman, som tog första priset med en nyligen af Edison C:o anordnad utställning i Newyork, meddelar nu Svenska Tribunen några biografiska data.
Ludvig Norman föddes för 47 år sedan i Visby. Färäldrarne voro Victor och Nisida Norman, den senare en dotter till musikdirektören och tonsättaren T. N. Ahlström, hvilken stod i nära förbindelse med August Blanche och komponerade musiken till dennes komedier.
Unge Norman studerade några år vid Visby allmänna läroverk och började efter att ha lämnat skolan hvad han själf helt anspråkslöst kallar en »kaleidoskopisk karriär som hittills icke medfört några resultat värda att omnämna, ty fastän han varit ganska lyckosam såsom »Jack of all trades», så innebär detta på grund af den ledsamma omständigheten att hans sträfvan efter att nå mästerskap på något område varit fåfäng icke att han varit framgångsrik i detta ords egentliga betydeles».
År 1888 anlände Norman till Amerika, och här har han sedan haft en myckat skiftesrik lefnadsbana, än som sjöman, och än som handelsbiträde, än som möbelreparerare, än som arbetare i en ångpannefabrik, än som landtarhetare på en egendom i Connecticut och än som indianvaktare i Arizona i egenskap af soldat i Förenta Staternas armé. Senare var han praktiserande massör och sjukgymnast, ett kall, som han utbytte mot en »chief yeoman» befattning i Förenta Staternas flotta, med speciell tjänstgöring som sekreterare hos numera aflidne konteramiralen H. C. Taylor, den tappre öfverbefälhafvaren på slagskeppet »Indiana» under spansk-amerikanska kriget. Därefter var han farmare i Vermont, och så trädde han i Edison-bolagets tjänst. För närvarande är han sysselsatt med tillverkning af en automatisk »phonograph stop», som han själf uppfunnit och patenterat.
Det kan tilläggas att han äfven ägnat sig åt litterär verksamhet samt musik och konst samt gjort sig bemärkt på dessa områden.
Sedan 1901 är Norman gift med Karin Wolke, en syster till skådespelerskan Lillian Walker, och familjen, som tillökats med två barn en son och en dotter, är bosatt i 1381 East 18th st., New York.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 4 februari 1915
N:r 28
Änkefru Carolina Wiman, sedan 43 år änka efter hemmansägaren Jakob Wiman, Stenstu i Kräklingbo, afled härstädes 11 januari i den höga åldern af 96 år. Hon sörjes närmast af dottern fröken Carolina Wiman, hos hvilken den gamla sedan 10 år varit bosatt härstädes, en annan dotter, bosatt i Stockholm, och tvänne söner i Amerika.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 januari 1915
N:r 9
Den gamle krigsbussen, mannen med den trots de 76 åren oböjda gestalten och det långa böljande silfverhvita skägget, f. d. kaptenen vid Gotlands infanteriregemente, f. d. öfverstelöjtnanten i Förenta Staternas armé, majoren i svenska armén Axel Arvid Leatz, en af de få svenskar i vår tid som på allvar ”luktat krutrök” har skattat åt förgängelsen och tillhör ej mera de lefvandes antal. I förgår inslumrade han helt stilla i sitt hem härstädes, närmast sörjd af maka, född Asplund, två söner, hvaribland kaptenen vid Gotlands inf.-reg. Sten Leatz, och två ogifta döttrar.
A. A. Leatz föddes 6 sept. 1838, och föräldrarna voro förste landtmätaren Gustaf Leatz och dennes maka, född Bergner. Våren 1859 aflade Leatz studentexamen i Upsala men valde omedelbart därefter krigarens yrke och utnämdes i juli 1861 till underlöjtnant vid Södermanlands reg. samt erhöll i dec. samma år transport som underlöjtnant till Gotlands nationalbeväring.
Åren 1863-1865 deltog L. i nordamerikanska inbördeskriget. Han inträdde (1863 8/7) som frivillig officer vid 5. Newyorksregementet och medföljde detta regemente, då det (s. å. 26/10) afgick till staten Virginia för att taga del i Potomacarméns operationer mot Richmond. Blef (1864 14/3) löjtnant vid nämda regemente samt förde ett kompani af detsamma i slaget vid Bethesda Church (s. å. 1-2/6), hvarvid han svårt sårad och tagen till fånga affördes till Richmond. Utväxlad redan i augusti transporterades L. till militärlasarettet i Annapolis i Maryland. Härifrån utskrifven i januari det följande året, anstäldes han som adjutant hos chefen för V. armékårens 2. divisons 1. brigad (general Winthrop) och deltog i bataljen vid Katchers Run (7-8/2), hvarefter han omnämdes i general Winthrops rapport ”for the most officient assistance” – ”and conspicious along the line encouraging the men by his own gallant bearing”. Deltog i bataljen vid White Oak Road (31/3) och vid Five Fochs (¼), där general ”Winthrop stupade, samt tjänstgjorde i staben hos dennes efterträdare, general Hayes. Deltog vid Petersburgs och Richmonds intagande, förföljelsen af general Lees armé samt därunder i bataljen vid Appomator Court House (9/3), där denna armé kapitulerade. 1865 (30/3) utnämdes L. till kapten i 5. Newyorksregementet, hvilken utnämning Förenta staternas president på grund af ådagalagda ”gallant and meritorious services” i slaget vid Bethesda Church behagade bestyrka blef (s. å. 15/6) af presidenten befordrad till major samt (13/9) till öfverstelöjtnant i amerikansk tjänst för ”gallant and meritorious conduite” under kriget. 1875 (17/7) kallades L. till ledamot af ”The society of the Army of the Potomac”.
Efter hemkomsten från kriget belönades Leatz af konung Carl XV med guldmedaljen för tapperhet i fält. Han återinträdde nu i sin, underlöjtnantsgrad vid nationalbeväringen, men här gick hans befordran ej lika fort som på slagfältet. Han avancerade emellertid i tur och ordning till kapten och utnämdes, då han år 1891 tog afsked ur den aktiva tjänsten, till major i armén. Dessförinnan hade han 1886 hugnats med Svärdsordens riddarkors.
Efter afskedstagandet ägnade sig Leatz, som äfven dessförinnan varit anstäld vid kontrollvänsendet, mera odeladt häråt samt var under var under en följd af år förordnad som öfverkontrollör inom Gotlands län.
Trots tidtals svåra lidanden, som vållades den gamle kämpen genom blessyrer och å slagfältet ådragen reumatism, bibehöll han till det sista sinnets spänstighet och följde med lifligaste intresse dagshändelserna, framför allt naturligtvis det pågående världskrigets skiftande faser. Han var alltid vänsäll och glad, och med fullt skäl kunde om honom sägas, att han var ”I med- och motgång lika”. Hvile han nu i frid!
Gotlands Allehanda
Torsdagen 7 januari 1915
N:r 4
Att vår älskade moder fältskärsänkan Maria Elisabeth Dahlberg, född Eklund, lugnt och fridfullt afled idag kl. 9 f. m. i en ålder af 79 år, 2 mån., 25 dagar; mycket sörjd och saknad af oss barn och barnbarn, broder i Amerika och många vänner, tillkännagifves.
Visby den 5/1 1915.
Barnen.
Hvila ljuft, älskade moder.
Sv. Ps. n:r 487, v. 3.
![\"Dödsannons\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2020/05/19150105-01-03.jpg\")
Gotlands Allehanda
Tisdagen 5 januari 1915
N:r 3
I en af en stockholmstidning offentliggjord förteckning öfver under senare tider i Amerika aflidna svenskar, märkas bl. a. tvänne gotlänningar, nämligen bagaren Johan Elof Carlström, Brooklyn N. Y., som afled 19 jan. i en ålder af 54 år, och Olof Nelson, Weston. Nehr., hvilken afled 7 jan. 81 år gammal. Carlström, som kom till Amerika 1891, uppgifves vara född i Anga socken, under det att för Nelson, som kom till Amerika 1870, ingen socken uppgifves.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 februari 1913
N:r 49