Gotlands näringslif.

(Från Godl. Allehandas flygande.)
Nyby tegelbruk.
Ungefär tjugu minuters väg från Barlingbo jernvägsstation ligger Nyby tegelbruk. Det skönjas redan på något afstånd genom tegelugnen, som skjuter upp öfver några kringliggande lador och skjul.
Den fabrikation, som här bedrifves, sker visserligen ännu i liten skala, men är likväl förtjent af uppmärksamhet såsom bidragande att fylla ett af ortens behof, och har antagligen framtid för sig, då var landtbefolkning en gång fullkomligt fått klart för sig fördelarna af tegel som bygnadsmateriel framför den nu så allmänt använda kalkstenen.
Ty det kan ja ej förnekas, att kalkstenen som ämne för boatadsbygnader är mycket olämplig, hafvudsakligen på grund af den fuktighet, som aldrig ur ett af den samma nppfördt hus kan aflägsnas. Utom detta är kalkstenen svårare att forsla samt tager betydligt mera utrymme än tegel. Detta har man också börjat inse, i del man nu för det mesta använder tegel åtminstone till skorstenspipor och spisfar, hvilka förut onödigtvis inkräktat på nt. rymmet.
Tegelbränningen vid Nyby har pågått redan sen flere år tillbaka, eller från 1882, men först på de allra senaste åren hat den tagit något uppsving. Den första tiden brände man teglet på öppna fältet, d. v. s. man staplade upp de formade ler klampare, täckte öfver dem, och brände dem sålunda. Leran användes da också sådan den toge från fälten. Men detta tillverkningssätt ville ej slå riktigt väl ut. Materielet särskildt var ej så rent att del utan vidare kunde ge tegel af god qvali tet. Det innehöll nämligen kalkpartiklar i ganska stor mängd, hvilka förringade teglets hållbarhet. Leran måste, om den skulle bli fullt användbar, befrias frän dessa, och så blef man nödsakad att, ehuru det för en så liten fabrikation var förenadt med ganska dryga kostnader, auläg ga slamdammar för lerans renande. Och då man dessutom kommit under rund med att bränningen ä det fria fältet ej häller gaf godt resultat, uppförde man en särskild tegelugn för omkring 30 tusen tegel.
Med de här ofvan antydda förbättringarna tillgår nu tegeltillverkningen vid Nyby på följande sätt:
Leran upptages ur marken och föres ned i de vattenfylda slamdammarne. Här upplöses den en till en tjock välling, hvarvid stenar och annan orenlighet sjunka till botten. Den sålunda renande leran flyter sedan genom särskilda kanaler in i ännu en annan dam, der den lär stå, tills vattnet afdunstat. Leran är nu ren och går härifrån till lerkranen, der den till vissa delar uppblandas mot sand. Den är nu färdig att använda. På kärror kö. res den till tegelladorna och öfverlemnas till formaxen. I en mycket enkel form af trä göres nu tvänne stenar åt gången hvilka derefter läggas till torkning. Huru fort denna försiggår, beror naturligtvis på vädret. Så kommer slutligen bränningen. I ordentliga skift med mellanrum för luften staplas nu lerklumparna upp i ugnen från golf till tak. Då ugnen väl blifvit fyld, muras den igen och eldas så upp. Bränningen brukar taga en tid af ungefär 10 dagar, hvarpå ugnen får stå ännu ett par dygn för att svalna. Ugnsöppningen rifves ånyo upp — och teglet tages ut, färdigt till användning.
Nybyteglet är hårdt och klangfullt samt af en vacker, ljusgul färg, beroende på lerans beskaffenhet. Tillverkningen omfattar såväl vanligt murtegel som tunnare eller s. k. klinktegel samt dräneringsrör. Brukets tillverkning uppgår för närvarande till omkring 100 tusen tegel, men fabrikationen ökas årligen på grund af allt större afsättnieg. Man är betänkt på att nu vidtaga sådana utvidgningar, att man äfven kan bli i tillfälle att tillverka s. k. fasadtegel, ett slags färgadt tegel, som nu kommit mycket i kruk i de stora städerna. Bruket sysselsätter för närvarande ungefär ett dussin arbetare.
Som ofvan nämte, är Nyby tegelbruk egentligen afsedt att fylla ett ortens behof på god och ändamålsenlig bygnadssten. Detta hindrar dock icke att man i en framtid kan tänka sig en afsättning, som sträcker sig äfven utom våra landamären.
Ifrågasättas kan likvisst, med tanke på möjligen blifvande anläggningar af detta slag, huruvida icke de lämpligast böra förläggas till kusten. Så högt upp som Nyby är beläget kan tillverkningen icke undgå att besväras af de orenligheter, som följa med den der förherskande moränleran, under det åter leran vid åtskilliga kuststräckor uppträder mera rent silurisk.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1888
N:r 65.

Visby arbetareförening

hade igår extra sammanträde hvarvid beslöts att en utfart om söndag skulle äga rum till Henriksdal i Barlingbo, såvida vädret är lämpligt och ägaren, possessionaten Wiman ej då för något sitt ändamål sjelf vill disponera sin vackra park.
Till värdar utsägos handl. Enström, snickare Axel Lindbom och vagnmakare Karl Lindell.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Juli 1888
N:r 59.

Auktion vid Lilla Åkra i Barlingbo.

Onsdagen den 25 d:s kl. 10 f. m. kommer medels frivillig auktion att försäljas 1/64 mantal Lilla Åkra i Barlingbo socken. Denna hemmansdel, som är bebygd med en manbygnad af trä under spåntak samt ett ladugårdshus af trä, innehar omkring 3 1/2 tunnland god åkerjord och säljes antingen med eller utan gröda. Om antagligt anbud erhålles bör köparen vara beredd, att kontant betala det köpeskillingsbelopp, som kan öfverstiga en i hemmansdelen varande inteckning. Pröfning af anbud förbehållas; likaledes försäljes äfven en del lösegendom såsom 1 häst, 1 ko, en gris, 1 vagn m. m., hvarför anstånd lemnas till 1:sta instundande September.
Barlingbo d. 14 Juli 1888.
AUKTIONSFÖRRÄTTAREN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Juli 1888
N:r 57.

Utstättning och premiering af får

har i dag på förmiddagen ägt rum å östra byrummet. Såsom prisdomare hafva fungerat direktören J. Hofman Bang, landtbrukaren A. Dassow och agronomen Kihlberg. De utstälda fåren utgjorde 54 stycken, fördelade på 29 nummer. Prisen utgjordes dels af medaljer (första Serien), som endast kunde tillfalla brukare af mer än 1 1/2 mantal, Samt af penningar, (andra serien) afsedda för brukare af mindre än 1 1/2 mantal.
I förda serien erhöll hr O. Myhrman: för bagge öfver 2 år 1:a pris (silfvermedalj); för bagge öfver 1 år 1, och 2:dra pris silfver- och bronsmedaljer); för tacka med lam 1:a pris (silfvermedalj) och för tacka öfver 1 år likaledes 1:a pris (silfvermedalj).
I andra serien erhöllo: för baggar öfver 2 år J. Endrell, Bäcks i Akebäck, 1:a pris (30 kr.); L. J. Eklund, Dune, Dalhem, 2:a pris (20 kr.) och J. Markusson, Gardarfve i Fardhem, 3:e pris (15 kronor);
för baggar öfver 1 år: J. Ekedahl, Godrings i Ekeby 1:a pris (30 kr.); O. Christersson, Ekeby, 2:a pris (20 kr.) och L. J. Eklund, Duns i Dalhem, 3:e pris (15 kr.);
för tackor öfver 1 år kyrkoherden J. Odin, Dalhem, 1:a pris (40 kr.), N. Jacobsson, Kyrkljufves i Vänge, 2:a pris (25 kr.) och J. N. Wiman, Barlingbo, 3:e pris (20 kr.);
för hamlar: E Johansson, Kodings i Hemse, 3:e pris (10 kr.);
för lam under 6 månader: N. Jacobsson, Kyrkljufves i Vänge, 1:a pris (5 kr.).
Prisdomarna ansågo sig böra påpeka, att bedömandet af de utstälda djuren varit förenadt med stora svårigheter på grund af deras olämpliga placering i höga vagnar, hvadan domaren med bästa vilja ej varit i stånd att gå tillväga med all den omsorg, som varit af nöden för ett rättvist bedömande.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Juli 1888
N:r 54.

Angående Melinska skolan

har Barlingbo församling gjort den hemställan, att de 10 tunnor spanmål som utgå till denna skola, måtto i stället tillflyta skolkassas och folkskollärarens län ökas med motsvarande 100 kronor, då Melinska skolan skulle uppgå i folkskolan.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Juli 1888
N:r 54.

Till ordförande

i Barlingbo sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse har valts stationsföreståndaren Algot Kullberger.

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Juni 1888
N:r 48

Jemlikt 4 § i lagen

angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres att i handelsregistrets afdelning för enskilde näringsidkare och handelsbolag denna dag intagits anmälan af
Maria Mathilda Lindgren att hon ämnar idka handel i Barlingbo socken under firma Maria Lindgren ;
Johan Reinhold Snöbohm att han ämnar fortfarande utöka handel vid Klintehamn i Klinte socken under firma R. Snöbohm.
Hanna Maria Fredrika Giselius att hon ämnar fortsätta förut idkad handelsrörelse i Tingstäde socken under firma Hanna Giselius;
Johan Reinhold Snöbohm, C. S mitterberg och Willy Wöhler att de ämna fortfarande i bolag idka kalkbruksrörelse i Klinte socken under firma Klinte kalkbruksbolag. Firman tecknas endast af R. Snöbohm.
Visby i Landskansliet 13 Juni 1888.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
Johan Hambraeus.
Johan Gardell.

Jemlikt 4 § i lagen angående handeleregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres, att i handelsregistrets af delning för enskilde näringsidkare och handelsbolag denna dag intagits anmälan af
Bengt Carl Siggelin att han ämnar fortfarande idka handel vid Burgsvik i Öja socken under firma B. C. Siggelin;
Olof Rundqvist att han ämnar fortfarande utöfva handelsrörelse i Othem socken under firma O. Rundqvist.
Visby i Landakansliet 12 Juni 1888.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
Johan Hambraeus.
Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Juni 1888
N:r 48

Lärarbostäderna.

K. m:t har medgivit Akebäcks församling uppskov intill utgången, av år 1933 beträffande småskollärarinnebostadien Barlingbo skola och för Endre församling intill utgången av år 1933 beträffande småskollärarinnebostaden i distriktets skola.
För Barlingbo församling hade skolöverstyrelsen tillstyrkt uppskov till utgången av år 1934.
Skolöverstyrelsen tillstyrker hos k. n:t, att Havdhems församling medgives att i församlingens för tre läraravdelningar avsedda spolhus inrymma, förutom nu befintliga två tjänstebostäder, ytterligare en tjänstebostad för lärarinna, dock under förutsättning att de i kungörelse angående boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor i övrigt givna föreskrifter iakttagas. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 November 1928
N:r 259