Etikett: Boge

Boge är en socken på Gotland.
Gårdsnamn: Aner, Annexen, Friggars, Hägvide, Klinte, Lauritse, Laxarve, Mojner, Pilgårds, Sles, Tjälder, Vike, Västers.

Publicerat

Födelsedag.

Sextio år fyllde på fredagen hemmansägaren Johan Eriksson, Sles i Boge, och han blev på sin högtidsdag föremål för. hjärtliga hyllningar. Jubilaren, som i 15 år varit ledamot av församlingens kyrkoråd och ännu efter sin avgång därifrån fungerar som dess kassör, uppvaktades i arla morgonstund av kyrkorådet och några personliga vänner, vars talan fördes av kyrkoherde Anders Wernberg. Denne överlämnade till sextioåringen en käpp med silverkrycka samt en blomsteruppsats. Grannar, släktingar och vänner uppvaktade sedan under dagen med blommor och presenter.
På kvällen inbjöd jubilaren ett antal vänner till en högtid i sitt trevna hem, varvid han blev föremål för ytterligare hyllningar i tal och sång.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 februari 1943
N:r 36

Publicerat

Fjolårets isolering

ser inte ut att bli upprepad i år. Den 28 jan. i fjol anlände ångaren Drotten hit och sedan hade vi ingen båt förr än Ymer kom hit med Visby den 25 febr., varpå Drotten och Visby under Ymers hägn avgingo till Nynäshamn den 26 febr. Den dagen var det —36 gr. i Boge. Den 23 mars hade vi i fjol den förstadagen med plustemperatur sedan den 4 jan. —det är något anorlunda i år, då man under samma tid kunnat vårplöja på åkrarna. Det var den 6 febr. i fjol som bombflyget under överstelöjtnant Schybergs ledning flög hit karbid till de i mörkret sittande gotlänningarna — när överstelöjtnanten i år skall hit och hålla föredrag — den 23 d:s — torde knappast isarna komma att hindra överfarten med båt. Vid den här tiden i fjol låg is så långt man kunde se från Visby och den 14 hade en ångare legat en hel månad fast i isen utanför Arköbådan på fastlandssidan.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 11 februari 1943
N:r 34

Publicerat

ANBUD

infordras å värmeledningsinstallation i lärarebostaden vid Kyrkskolan i Boge. Ritning och arbetsbeskrivning erhålles hos lärare Adolf Lavergren.
Anbud ställes till folkskolestyrelsens ordf., adress Boge, Slite, och skall vara inkomna senast den 20 febr. 1943.
Boge den 3 febr. 1943.
GUNNAR KLINTBOM,
ordf.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 februari 1943
N:r 27

Publicerat

Bröllop.

Vigsel förrättades i söndags i Othems kyrka mellan chauffören Karl Bolin, Othem, och fröken Ingrid Jakobsson, Laxarve i Boge, dotter till hemmansägare Gunnar Jakobsson och hans maka, född Dahlström. Vigseln förrättades av kyrkoherde Anders Wernberg, som också höll ett lyckönskningstal till de nygifta.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 januari 1943
N:r 19

Publicerat

Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolaget

har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under november månad:
För hästar till: Karl J. Larsson, Gangvide, När, 630 kr., Chr. Pettersson, Haltarve, Väte, 530 kr., Knut Olsson, Björkhaga, Dalhem, 600 kr., Alex Olofsson, Boters, Hejnum, 250 kr., Percy Falk, Kännungs, Hellvi, 500 kr., Otto Arvid Thomsson. Kyrkebys, Hejnum, 700 kr., Willy Johansson, Hallvide, Dalhem, 350 kr., Emrik Joh:s Ardgren, Bjärby, Etelhem 850 kr., Artur Olofsson, Hägur, Eksta 350 kr., Samuel Eklund, Bäcks, Endre, 1,000 kr.
För föl till: Edvin Klintberg, Snoder, Sproge, 70 kr., G. A. Kolmodin, Nederbjers, Hörsne med Bara, 59 kr., Julius Karlsson, Stenbro, Silte, 81 kr., Gustav Wahlin, Smiss, Stenkyrka, 90 kr., Alex Pettersson, Sigdes, Burs, 155 kr.
För nötkreatur till: Konrad M. E. Johansson, Ljugennes, Burs, 300 kr., Einar Karlsson, Stenstu, Västerhejde, 150 kr., J. E. Lindkvist, Bjärges, Ala, 100 kr., K. A. Lindström, Stenstugårda, Ekeby, 500 kr., K. J. A. Johansson, Nygranne, Lummelunda, 245 kr., J. V. Gahne, Norrgårda, Björke, 400 kr., Erik Lindberg, Viby, Gothem, 200 kr., Karl Olofsson, Pilgårds, Boge, 250 kr., Ernst Klingvall, Gurpe, Kräklingbo, 100 kr., Karl Johan Karlsson, Bommunds, När, 150 kr.
För svin till: Arvid Nilsson, Sandhedsskogen, Västerhejde, 70 kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 januari 1943
N:r 3

Publicerat

Folkmängden på Gotland vid årsskiftet.

Vall socken: Födda 9 (5 m. 4 k.), döda 7 (5 m. 2 k.), inflyttade 17 (8 m. 9 k.), utflyttade 22 (10 m. 12 k.). Folkmängd 31/12 291. Minskning 3.

Atlingbo socken: Födda 4 (2 ni. 2 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 18 (10 m. 8 k.), utflyttade 11 (6 rn. 5 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 245. Ökning 9.

Hogrän socken: Födda 8 (2 ni. 6 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 22 (7 m. 15 k.), utflyttade 36 (15 m. 21 k.), vigde 3 par. Minskning 10.

Vänge socken: Födda 18 (7 m. 11 k.), döda 8 (3 m. 5 k.), inflyttade 58 (24 ni. 34 k.), utflyttade 46 (17 ni. 29 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 709. Ökning 22.

Buttle socken: Födda 6 (2 ni. 4 k.), döda 3 (3 k.), inflyttade 3 (3 m.), utflyttade 15 (9 m. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 279. Minskning 8.

Guldrupe socken: Födda 3 (2 m. 1 k), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 14 (4 m. 10 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 222. Minskning 8.

Garda socken: Födda 7 (6 ni. 1 k.), döda 3 (1 m. 2 k.), inflyttade 15 (10 m. 5 k.), utflyttade 20 (9 ni. 11 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 439.. Minskning 1.

Alskogs socken: Födda 7 (4 in. 3 k.), döda 7 (5 ni. 2 k.), inflyttade 6 (2 ni. 4 k.), utflyttade 13 (7 ni. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 369. Minskn. 7.

Etelhems socken: Födda 9 (5 ni. 4 k.), döda 7 (3 ni. 4 k.), inflyttade 51 (14 ni. 37 k.), utflyttade 59 (29 ni. 30 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 589. – Minskning 6.

Lye socken: Födda 6 (4 rn. 2 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 9 (3 m. 6 k.), utflyttade 9 (5 ni. 4 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 305.

Barlingbo socken: Födda 9 (4 m. 5 k.), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 37 (12 ni. 25 k.), utflyttade 40 (13 m. 27 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 402. Ökning 2.

Ekeby socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 3 (2 ni. 1 k.), inflyttade 14 (6 ni. 8 k.), utflyttade 5 (4 ni. 1 k.) Folkmängd 31/12 319. Ökning 11.

Endre socken: Födda 6 (4 m. 2 k.), döda 5 (1 ni. 4 k.), inflyttade 27 (12 ni. 15 k.), utflyttade 32 (18 ni. 14 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 362. Minskning 4.

Hejdeby socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (I m. 1 k.), inflyttade 20 (8 ni. 12 k.), utflyttade 19 (12 in. 7 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 210. Ökning 3.

Sanda socken: Födda 16 (7 m. 9 k.), döda 10 (5 m. 5 k.), inflyttade 45 (25 m. 20 k.), uttiKtade 52 (23 ni. 29 k.),
vigde 5 par 31/12 817.

Västergarn socken: Födda 3 (.2 m. 1 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 10 (2 m. 8 k.), utflyttade 17 (5 m. 12 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 227. Minskning 6.

Mästerby socken: Födda 7 (1 m. 6 k.), döda 1 (1 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 405. Ökning 10.

Lärbro socken: Födda 30 (15 m. 15 k.), döda 19 (8 m. 11 k.), inflyttade 66 (33 m. 33 k.), utflyttade 76 (37 m. 39 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 1,467. Ökning 1.

Hellvi socken: Födda 12 (9 rn. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 30 (11 m. 19 k.), utflyttade 44 (22 m. 22 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 688. Minskn. 9.

Kräklingbo socken: Födda 4 (1 m. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 24 (9 m. 15 k.), utflyttade 23 (12 m. 11 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 381. Minskning 2.

Ala socken: Födda 5 . (2 m. 3 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 17 (10 m. 7 k.), utflyttade 12 (6 m. 6 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 303. Ökning 4.

Anga socken: Födda 0, döda 6 (2 m. 4 k.), inflyttade 19 (11 m. 8 k.), utflyttade 31 (14 m. 17 k.) Folkmängd 31/12 232. Minskning 18.

Rone socken: Födda 22 (14 m. 8 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 38 (16 m. 22 k.), utflyttade 41 (19 in. 22 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 916. ökning 12.

Eke socken: Födda 6 (5 rn. 1 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 3 (3 k.), utflyttade 6 (5 m. 1 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 205. Minskning 2.

Stenkumla socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 0, inflyttade 29 (16 m. 13 k.), utflyttade 16 (6 m. 10 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 415. ökning 20.

Västerhejde socken: Födda 18 (7 in. 11 k.), döda 8 (8 k.), inflyttade 57 (27 m. 30 k.), utflyttade 66 (29 ni. 37 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 666. ökning 1.

Träkumla socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (2 m.), inflyttade 40 (16 m. 24 k.), utflyttade 20 (7 m. 13 k.) Folkmängd 31i12 264. ökning 22.

Boge socken: Födda 6 (5 ni. 1 k.), döda 5 (3 m. 2 k.), inflyttade 29 (8 m. 21 k.), utflyttade 28 (11 in. 17 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 489. ökning 2.

Othem socken: Födda 48 (25 m. 23 k.), döda 18 (6 in. 12 k.), inflyttade 106 (52 ni. 54 k.), utflyttade 189 (78 m. 111 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 2,023. Minskning 53.

Follingbo socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 32 (16 m. 16 k.), utflyttade 42 (21 ni. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 505. Minskning 7.

Akebäck socken: Födda 2 (2 m.), döda (1 m.), inflyttade 11 (5 m. 6 k.), utflyttade 20 (13 in. 7 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 155. Minskning 8.

Stenkyrka socken: Födda 10 (4 m. 6 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 25 (13 m. 12 k.), utflyttade 29 (13 m. 16 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31112 714. Minskning 2.

Martebo socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 5 (4 m. 1 k.), inflyttade 38 (24 m. 14 k.), utflyttade 51 (24 m. 27 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 346. Minskning 6.

Tingstäde socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 50 (24 m. 26 k.), utflyttade 49 (22 m. 27 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 460.

Lummelunda socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 21 (10 ni. 11 k.), utflyttade 46 (22 ni. 24 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 333. Minskning 18.

Hangvars socken: Födda 11 (1 m. 10 k.), döda 8 (4 in. 4 k.), inflyttade 37 (17 ni. 20 k.), utflyttade 48 (23 ni. 25 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 781. Minskning 8.

Halls socken: Födda 4 (2 m. 2 k.), döda 2 (2 ni.), inflyttade 16 (8 in. 8 k.), utflyttade 11 (5 ni. 6 k.) Folkmängd 31/12 226. ökning 7.

Hejda socken: Födda 13 (8 m. 5 k.), döda 4 (3 ni. 1 k.), inflyttade 25 (10 m. 15 k.), utflyttade 36 (19 in. 17 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 535. Minskning 2.

Väte socken: Födda 9 (2 m. 7 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 42 (20 m. 22 k.), utflyttade 40 (19 in. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 580. ökning 6.

Gothem socken: Födda 15 (8 m. 7 k.), döda 6 (3 m. 3 k.), inflyttade 11 (3 m. 8 k.), utflyttade 23 (10 m. 13 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 633. Minskning 3.

Norrlanda socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 1 (1 m.), inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 4 (3 m. 1 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 297. ökning 8.

Hörsne socken: Födda 6 (3 m. 3 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 49 (27 m. 22 k.), utflyttade 45 (19 m. 26 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 468. Okning 8.

Burs socken: Födda 9 (6 m. 3 k.), döda 14 (7 ni. 7 k.), inflyttade 29 (14 m. 15 k.), utflyttade 43 (18 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 779. Minskning 19.

Stånga socken: Födda 8 (5 ni. 3,k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 37 (19 m. 18 k.), utflyttade 48 (21 ni. 27 k.), vigde 5 par. Folkmängd 672. Minskning 8.

Klinte socken: Födda 31 (19 m. 12 k.), döda 18 (8 m. 10 k.), inflyttade 106 (36 m. 70 k.), utflyttade 109 (47 ni. 62 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 1,338. Ökning 10.

Fröjels socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 12 (8 m. 4 k.), inflyttade 16 (7 ni. 9 k.), utflyttade 25 (11 m. 14 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 490. Minskning 14.

Eksta socken: Födda 10 (2 m. 8 kl, döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 33 (14 m. 19 k.), utflyttade 28 (10 ni. 18 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 544. Ökning 12.

Levide socken: Födda 17 (7 m. 10 k.), döda 9 (6 m. 3 k.), inflyttade 33 (16 m. 17 k.), utflyttade 40 (15 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 581. Ökning 1.

Gerum socken: Födda 3 (3 m.), döda 2 (2 k.), inflyttade 3 (3 in.), utflyttade 3 (2 in. 1 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 161. Ökning 1.

Havdhem socken: Födda 14 (5 m. 9 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 60 (22 m. 38 k.), utflyttade 48 (20 m. 28 k.), Vigde 13 par, Folkmängd 31/12 865 Ökning 21.

Näs socken: Födda 7 (2 m. 5 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 2 (1 m. 1 k.), utflyttade 9 (4 m. 5 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 336. Minskning 2.

Närs socken: Födda 14 (10 in. 4 k.), döda 13 (6 m. 7 k.), inflyttade 25 (12 m. 13 k.), utflyttade 25 (9 m. 16 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 829. ökning 1. Äldsta församlingsmedlem f. 1839 den 7/4.

Lau socken: Födda 14 (7 m. 7 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 12 (6 m. 6 k.), utflyttade 25 (10 m. 15 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 443. Minskning 7. Äldsta församlingsmedlem f. 1850 den 28/10.

Fardhem socken: Födda 8 (6 m. 2 k.), döda 3 (3 in.), inflyttade 8 (3 m. 5 k.), utflyttade 14 (4 m. 10 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 363. Minskn. 1.

Linde socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.), inflyttade 19 (8 m. 11 k.), utflyttade 42 (21 m. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 360. Minskning 19.

Lojsta socken: Födda 8 (5 in. 3 k.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 21 (9 m. 12 k.), utflyttade 14 (8 in. 6 k.) Folkmängd 31/12 286. ökning 12.

Vamlingbo socken: Födda 14 (5 in. 9 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 11 (4 m. 7 k.), utflyttade 8 (3 m. 5 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 555. ökning 13.

Sundre socken: Födda 1 (1 k.), döda 0, inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 7 (3 m. 4 k.) Folkmängd 31/12 125. Minskning 1.

Väskinde socken: Födda 13 (6 m. 7 k.), döda 9 (4 in. 5 k.), inflyttade 41 (21 m. 20 k.), utflyttade 42 (21 Tri. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 780. ökning 3.

Fole socken: Födda 8 (2 in. 6 k.), döda 6 (1 in. 5 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 37 (14 in. 23 k.), vigde 7 par. Folkmängd 31/12 450. Minskning 10.

Bro socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 16 (9 m.7 k.), utflyttade 18 (9 m. 9 k.). Folkmängd 336. ökning 1.

Lokrume socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 in. 1 k.), inflyttade 26 (16 rn. 10 k.), utflyttade 46 (25 ni. 21 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 435. Minskning 17.

Fårö socken: Födda 18 (9 m. 9 k), döda 13 (9 m. 4 k.), inflyttade 26 (10m. 16 k.), utflyttade 48 (18 m. 30 k.), vigde 11 par. Folkmängd 31/12 1,022. Minskning 17.

Alva socken: Födda 9 (4 ni. 5 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 28 (15 m. 13 k.), utflyttade 34 (17 m. 17 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 481. Minskning 1.

Hemse socken: Födda 17 (8 m. 9 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 104 (47 m. 57 k.), utflyttade 101 (40 m. 64 k.), vigde 13 par. Folkmängd 13/12 961. ökning 12.

Öja socken: Födda 13 (8 in. 5 k,), döda 7 (5 in. 2 k.), inflyttade 37 (14 ni. 23 k.), utflyttade 26 (5 m. 21 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 697. Ökning 17.

Hamra socken: Födda 4 (3 m. 1 kl, döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 4 (3 m. 1 k.), utflyttade 12 (6 ni. 6 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 243. Minskning 11.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 januari 1943
N:r 2

Publicerat

Beredskapsmönstringen i Slite o. Boge.

Mönstringsblanketter för Slite och Boge tillhandahållas i SLITE å pastorsexpeditionerna, postanstalterna, kommunalkontoret och cementfabrikens kontor; i BOGE hos handl. Svensson samt hem.-äg:a Löfqvist, Ahner, och Gahnström, Tjelder.
Blanketterna skola vara inlämnade till pastorsämbetet senast den 15 jan.
Se vidare kyrkotidningarna.
Pastorsämbetet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 januari 1943
N:r 1

Publicerat

Postföringen Slite—Boge.

Generalpoststyrelsen föreslår k. m:t lämna utan åtgärd av korrespondenter anförda klagomål över att styrelsen avslagit deras hemställan om utsträckning av lantbrevbäringen på linjen Slite—Boge—Slite till Gane gård. Styrelsen motiverade sitt beslut med att antalet postförsändelser till gården är alltför ringa och att en utsträckning av linjen skulle medföra en avsevärd kostnadsökning för postverket.
Postmästaren i Visby har färeslagit korrespondenterna att använda sig av lösväska. som skulle befordras med järnväg mellan poststationen i Slite och Gane hållplats, vilket kan ske utan särskild kostnad vare sig för dem eller postverket. Befordringen av lösväskan mellan hållplatsen och gården, 2 1/2 km., skulle förmedlas av korrespondenterna. Härtill ha dessa förklarat, att de äro villiga att på försök lä sin post på detta sätt ett år framåt, men endast under förutsättning att postverket även bekostar lösväskans transporterande mellan hållplatsen och gården. Under sådana förhållanden ansåg postmästaren, att hans förslag ej borde upptas till prövning.
Generalpoststyrelsen åberopar nu endast vad som förekommit i saken. (P)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Publicerat

Skogsauktion

hålles onsdagen den 4 febr, kl. 12 hos hem.-äg. Ernst Klintbom, Laxarve i Boge, varvid försäljes 66 kbm. utstämplad skog från ecklesiastika bostället Boge annex (Beteshagen). Stämplingslängd finnes hos E. Klintbom.
Samma dag kl. 13,30 försäljes i Othems kyrkskola 57,5 kbm. skog från Lillhagen, Othems prästgård. Stämplingslängder tillgängliga på pastorsexpeditionen.
Inropare skall avlämna nöjaktig borgen. Prövningsrätt förbehålles.
Pastoratskyrkorådet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1942
N:r 22

Publicerat

Omfattande kol- och tjärtillverkning på Gotland.

Ökad tjärproduktion att förvänta.
Så snart det blev klart att det var på upphällningen med bensintillförseln, började man bränna träkol dels i milor efter det gamla systemet och dels i ugnar av olika modeller. I de landskap där man sedan gammalt är van att handskas med kolning gick allt sin gilla gång, men i de landsändar där kolning inte förekommit på kanske en mansålder, blev det att börja lära sig kola på nytt. Och att dessa lärdomar kostade många kbm ved som gick upp i flammor ha vi förut hört talas om vid flera tillfällen. Man fick således en smula aska i st. för prima kol till motorbränsle. Det är nu ett par år sedan de första försöken gjordes på Gotland, och nu har kolningen här liksom på fastlandet blivit en industri att räkna med.
Till Bränslekontoret i Visby skall produktionen alla kolugnar i länet deklareras, varför vi vända oss dit för att få höra något om tillverkningen under 1941 och vilka utsikter som föreligga för fortsatt produktion. Chefen för Bränslekontoret jägmästare Seved Englund anser att kolningen i stort sett gått bra:
— Det finns nu 21 anläggningar på Gotland, upplyser hr Englund.
Och det ser ut som om kolningen lämnar önskat resultat. Många ha byggt om sina ugnar, så att utbytet blivit bättre och säkrare. Kolning har under året förekommit i ett 30-tal socknar på än.
— Vi ha nu fått in rapporterna för december förra året och resultatet blir sammanlagt 1,112 kbm. kol. Under hela föregående år har levrerats sammanlagt 11,285 kbm. Därav har 8,973 kolats i ugn och 2,312 i milor.

Kolproduktionen under dec. 1941.
Kolproduktionen var under deeemk er månad kommunsvis: Ugnskol: Alskog 40 kbm., Boge 42, Dalhem 10, Fröjel 36, Garda 20, Gothem 35, Hejde 95, Hejnum 10, Hellvi 110, Hogrän 24, Hörsne 23, Klinte 80, Kräklingbo 116, Lärbro 30, Rone 30, Rute 174, Visby 43 kbm. Milkol har levererats från: Buttle 17 kbm., Fole 25, Fårö 65, Hejde 11, Klinte 8, Slite 48 och Viklau 20 kbm. Från ugnar ha således levererats 918 kbm. och från milor 194 kbm, kol under december.
Det tycks som om kolningen stabileserats och som om man kan räkna med fortsatt jämn produktion, då man synas kunna få fram lämplig kolningsved i behövliga mängder. Då vi i detta sammanhang undra hur det förhåller sig med avverkningarna just nu, svarar jägmästaren:
— Vädret är idealiskt. Det är lagom kallt och lagom med snö i skogarna, så arbetet går nog raskt undan. Skogsarbetena äro emellertid något senare i år, vilket dels beror på att, betskörden blev sent avslutad och kylan inte kom så tidigt som förra året.
Vad tjärtillverkningen beträffar få vi veta att producenterna få deklarera sina partier direkt hos Bränslekommissionen.
Sedan vi hört vad chefen för den centrala bränsleinstitutionen har att säga, vända vi oss till några ägare av kolugnar och tjärbrännerier, för att höra deras utlåtande sedan de första svårigheterna övervunnits.
Tjärtillverkningen har på Gotland gamla anor och fordom brändes tjära långt utöver det egna behovet. Den gotländska tjäran hade också ett mycket gott namn ute i marknaden I vår tid har emellertid tjärbränningen inte varit så allmän som förr, och det är först nu man kan tala om tjärtillverkning i störe skala.
Kolmilor ha kanske förr funnits på Gotland, men något större behov av träkol har man väl knappast haft. Nu ha vi som bekant stort behov av träkol till bilar, traktorer, vägmaksuner o. dyl. motordon.

Flera kolugnar ha byggts om.
Den första kolugnen på Gotland uppfördes hösten 1939 på Norrbys i Hörsne. Det var lantbrukaren Karl Jakobsson, som då prövade lyckan som kolare. Till en början gick det förstås inte så bra. Men man lär av missgreppen och så småningom gick det allt bättre. Nu gäller det emellertid att spara på bränslet.oeh tillverka kol så snabbt som möjligt och därför ha flera kolugnsägare byggt om sina ugnar. Herr Jakobsson framhåller också vikten av att minska kolningstiden och för att rationalisera driften bygger han nu om sin ugn.
— I den nya ugnen, säger hr Jakobsson, kan man kola på mycket kort tid o. samtidigt framställa tjära. För att det skall bli någon rimlig avkastning, måste man också kunna tillvarataga stubbarna och av dem utvinna kol och tjära. Den nya ugnen blir inte så stor, men jag tror att jag ändå skall uppnå gott resultat tack vare ugnens produktionskapacitet.
— Under det gångna året har jag inte kolat några större massor. Jag har dock hunnit med att leverera rätt skapliga partier och samtidigt försett mig själv med kolbränsle till traktor och bil.

Stybbeldningsaggregat sparar bränsle.
På Kvie gård i Endre finns också en ny ugn, d. v. s. en nyare typ, soni fått ersätta en mindre tillförlitlig som förut varit i bruk. Lantbrukaren Erik Hellgren lät i höstas bygga om sin kolugn efter anan modell, som visat sig vara mycket bra:
— Kolningen går nu alldeles utmärkt, förklarar hr Hellgren och stubbeldningsaggregatet fungerar tillfredsställande. Tack vare denna apparat kan ugnen förse sig själv med bränsle, vilket är av stor betydelse. Det går åt cirka 4 hl. stybb till varje kolning. Vi vänta nu på ett aggregat, som skall påmonteras ugnen, så att vi även ska kunna taga vara på tjäran.
Den största ugnen torde vara den, som grosshandlare Thure R. Hanson har A Gurpe ägor i Kräklingbo Denna ugn har stor kapacitet och koli gen har skettaxtan avbrott alltsedan starten.
— Det har visat sig att detta kolugnssystem varit mycket tillförlitligt, för vi ha inte förlorat en enda laddning. Kolningen sker snabbt och kolen bli bra.
— Jag har nog också funderat på att skaffa ett stybbeldningsaggregat, säger hr Hanson, då vi undra vad han tycker om denna eldningsmetod. Tyvärr har jag inte tillgång på elektrisk kraft, vilket är nödvändigt ofri gagregatet skall fylla sin funktion tillfredsställande. Säkert är dock att stybbeldningen är mycket ekononomisk både ur arbets- och bränslesynpunkt. Det kan ju tänkas att man kan anlägga ett vind-elverk, för att få elektrisk energi till stybbeldningsaggregatet. Jag har ännu ej bestämt mig för den saken.

Tjärbränningen.
Förra kristiden brändes tjära i flera ugnar. Det är ganska troligt att även de gamla ugnarna tagas i bruk i år, varför man kan förmoda avsevärt ökad tjärtillverkning.
Lantbrukaren Carl Bergkvist, Petsarve i Norrlanda, har brännt tjära i flera år, och är således väl hemma i branschen. Han har brännt en del under förra året., men ämnar öka produktionen i år.
— Första kvartalet ämnar vi inte bränna någon tjära, säger hr Bergkvist, men jag har anmält ett ton för andra kvartalet, tre ton för tredje och ett ton för fjärde kvartalet.
— Och biprodukter blir det kanske också.?
— Ja det blir 3 å 4 säckar kol pr kbm. tjärved. Den kolen säljes till smeder och hönserier.
— Hönserier?
— Jo, hönsgårdsägare köpa kol, som de krossa och blanda i hönsmaten. På så sätt motarbetas tarmsjukdomar hos hönsen.

A/B Gotlands tjärfabrik har fördubblat sin kapacitet.
I somras startade A.-B. Gotlands tjärfabrik sin verksamhet i Hejde. Det var från begynnelsen en rätt stor anläggning, som under året utvidgats. Från början hade man en ugn med mycket stor kapacitet, men eftersom tillgången på stubbar var god, lät man bygga till fabriken för ännu en ugn, varmed tillverkningen fördubblats.
På sistone har man installerat fläktaggregat, meddelar jourhavande driftschef herr Edmund Pettersson, då vi undra om något nytt är att anteckna om rörelsen.
— Tack vare fläkten elimineras risken från utströmmande gaser, vilket ju är en förbättring man kan vara glad åt.
— Hur är det med tillgången på stubbar?
Ännu är det ingen brist på stubbar, för vi ha förråd, som troligtvis räcker till slutet av februari månad. Under tiden få vi nog in mera stubbar så att fabriken kan hållas igång i samma utsträckning som hittills. Fabrikationen går således som vanligt, fastän nu är det en smula besvärligt att skilja tjäran från vattnet i avfallsprodukten. När det blir varmare går det lättare att separera tjärvattnet.
Statsmakterna ha propagerat för ökad tjär- och kolproduktion, då dessa produkter kunna ersätta importerade drivmedel och smörjoljor, i stor utsträckning. Av vad som framgår av rapporterna till Bränslekontoret och uppgifter vi inhämtat från producenter på Gotland, ser det ut som am vi skulle kunna bidraga med avsevärda kvantiteter kol och tjära trots att Gotland anses vara ett ganska skogfattigt län.
Geo.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Januari 1942
N:r 13