Efterlysta i Länskungörelserna äro,

bland andra, följande för brott dömds personer: jungmännen H. A. J. Friberg från Visby och E. J. Törnvall från Friggårds i Boge, som af Trälleborgs rådhusrätt 17 sept. 1908 dömts för rymning från fartyg till hvardera en månads fängelse;
hemmansäg. Albert Larsson från Suderbys i Vänge som 11 maj 1914 dömdes af norra häradsrätten till två månaders fängelse för uppsåtlig misshandel.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 28 januari 1915
N:r 22

Minnen från mobiliseringen 1904.

Den kontigent landstorm som för närvarande bestrider bevakningen af våra kuster här på Gotland består till största delen af Visbybor.
Då nu snön ligger på marken och vinden hviner i knutarna, så att öfningarna ej kunna fortgå, och endast vaktposterna fullgöra sina pass, sitta vi inne helt sysslolösa, och tankarna gå de tillbaka i tiden till tillfällen som upplefvats under liknande förhållanden.
Jag åsyftar här mobiliseringen 1904. Bevakning var då ordnad öfver norra Gotland och bestriddes af första uppbådet växelvis från de olika rullföringsområdena.
Den 1 mars inlastades A. 7:s 4:de batteri (positionsbatteriet under kapten Zetterlings befäl) på järnväg och fördes ut till Slite.
Till en början förlades hela batteriet vid Länna gård, men där var trångt, hvarför de flesta af beväringen förflyttades till några af kronan nere på Slite förhyrda rum. Det var bra kallt de dagarna och mycket snö, och litet hvar kommer nog ihåg, hur det gick till vid eldningen på Länna i de stora öppna spislarna. Någon sågning och huggning af veden förekom icke förr än dåvarande sergeant F. upptäckte den stora åtgången däraf. Då blef det annan ordning, hvarför det mesta som gjordes de närmast tre veckorna framåt var vedsågning och huggning. Där stodo vi och knekade på träna, och stora P. hade nog rätt i sin anmärkning, att den konsten kunde vi snart. Bilden af när kanonerna transporterades från stationen till Länna är väl inristad. Vi drogo dem i långa linor och voro omkring tjugu man om hvarje pjäs. Det var en syn att se oss plumsa fram i snön som gick oss till knäs. Josef H. och en del andra passerade på tillfälle och knäppte af karavanen, så bilder finnas nog kvar från det tillfället.
Myrstenska spritvaruförsäljningen existerade då och droppar hämtades nog ofta där för att lifva humöret, och det gick friskt till ibland. Jag mins, att sämjan mellan infanteristerna, som lågo förlagda i Boge, och artilleristerna icke alltid var den bästa, utan ibland arrangerades en och annan liten stilla batalj. Det stora allvaret och samhörighetskänsla som nu gör sig gällande tycktes ej förefinnas då.
Skarpskjutningen på lotsberget, då fönsterrutorna skramlade ut, har väl ej heller glömts.
Bland dem som var med var äfven Henrik med sitt glada gemyt och sina historier, som ofta ”drogos” på det lilla marketenteriet på Länna. Han låg bland oss nere i Slite, men då han en dag kom ut från staden med några hundar, så uppskattades ej sällskapet till fullo, hvarför han flyttade tillbaka till Länna.
Han och tvänne andra prissar företogo en gång en mycket lustig åktur efter ett par skenande oxar. Munterheter var stor, då herrarne kommo susande fram och förbi oss, där vi stodo uppstälda.
Då de skulle stiga af skjutsen, som var i stark fart, stod H. på hufvudet i en snödrifva och applåderades på det kraftigaste.
Enholmsvakten är ej att förglömma. Färderna dit och tillbaka vid aflösningarna hade åtskilligt med omväxling att bjuda på. Ibland var det hög sjö och ibland is som lade hinder för bekvämligheten vid öfverfarten; allting gick dock väl, och humorn var alltid med som svit.
En afton då vi just voro i färd med att gå till kojs väcktes vår uppmärksamhet af klockringning. Vi sprungo nyfiket ut att höra hvad som stod på. Det var bestämdt eldsvåda i trakten, men någon eld stod ej till att upptäcka. Ringningen som hördes nedifrån varfvet, fortsatte likväl. Hvad kunde vara å färde? Förklaringen kom. De herrar som hade vakten den natten på Enholmen hade det trist och då en af dem erinrade sig, att handlanden i Slite hade bemärkelsedag den dagen, kommo de snart öfverens om att till hans ära kimbe ett slag på den för tillfället på holmen upplagda klockbojen, förklarade de. Historien fick sitt lilla efterspel, men då slutet är godt är allting godt, och så skrattades åt det hela.
Ja, litet hvar hemförde nog ett och annat gladt minne från den tiden, då vi 5 april blefvo aflösta af mannar från ett annat rullföringsområde.
43:an.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 januari 1915
N:r 7

Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygd

vid årsskiftet 1914 – 1915, benäget meddelade genom pastorsämbetena:

Hörsne med Bara: Födda 12 (7m. 5k.), döda 11 (5m. 6k.); inflyttade 27 (16m. 11k.), utflyttade 35 (17m. 18k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 454; minskning 7.

Klinte: Födda 20 (11m. 9k.), döda 15 (5m. 10k.); inflyttade 61 (25m. 36k.), utflyttade 96 (32m. 64k.); vigde 7 par; folkmängd 31 dec. 1,193 personer; minskning 30.

Fröjel: Födda 9 (4m. 5k.), döda 4 (2m. 2k.); inflyttade 11 (5m. 6k.), utflyttade 7 (3m. 4k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 520, ökning 9.
Pastoratets folkmängd 1,713; minskning 21.

Levide: Födda 13 (6m. 7k.), döda 7 (5m. 2k.); inflyttade 20 (8m. 12k.), utflyttade 26 (15m. 11k.); vigde 5 par: folkmängd 31 dec. 556; hvarken ökning eller minskning.

Gerum: Födda 1m., döda 3 (1m. 2k.); inflyttade 6 (4m. 2k.), utflyttade 19 (12m. 7k.); vigde 2 par; folkmängd 172; minskning 15.
Pastoratets folkmängd 728; minskning 15.

När: Födda 14 (6m. 8k.), döda 13 (7m. 6k.); inflyttade 25 (5m. 20k.), utflyttade 37 (17m. 20k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 899; minskning 11.

Lau: Födda 6 (4m. 2k.), döda 5 (2m. 3k.); inflyttade 13 (9m. 4k.), utflyttade 14 (6m. 8k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 476; hvarken ökning eller minskning.
Pastoratets folkmängd 1,375; minskning 11.

Othem: Födda 19 (14m. 5k.), döda 22 (11m. 11k.); inflyttade 48 (20m. 28k.), utflyttade 58 (27m. 31k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 1,144; minskning 13.

Boge: Födda 14 (9m. 5k.), döda 14 (6m. 8k.); inflyttade 24 (10m. 14k.), utflyttade 10 (2m. 8k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 466; ökning 14.
Pastoratets folkmängd 1,610; ökning 1.

Rone: Födda 20 (12m. 8k.), döda 15 (8m. 7k.); inflyttade 64 (31m. 33k.), utflyttade 42 (16m. 26k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 1,040; ökning 28.

Eke: Födda 4 (3m. 1k.), döda 1k.; inflyttade 9 (5m. 4k.), utflyttade 11 (7m. 4k.); vigde intet par; folkmängd 31 dec. 273; ökning 1.
Pastoratets folkmängd 1,313; ökning 29.

Sjonhem: Födda 6 (3m. 3k.), döda 3 (2m. 1k.); inflyttade 30 (16m. 14k.), utflyttade 39 (17m. 20k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 364; minskning 4.

Viklau: Födda 7 (6m. 1k.), döda 6 (1m. 5k.); inflyttade 10 (4m. 6k.), utflyttade 26 (12m. 14k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 170; minskning 15.
Pastoratets folkmängd 584; minskning 19.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 4 januari 1915.
N:r 2

Från landsbygden. Boge.

BOGE, 6 februari.
Räfskall anstäldes i Boge sistlidna gårdag. Som vanligt voro tvänne skallarmar anordnade, en från norr och en från väster. Skyttarna voro placerade i tvänne skyttalinier längs en mot sjöstranden utskjutande udde. Tyvärr hade, oaktadt kallelsa från predikstolen, blott ett 40-tal drefkarlar och ett tiotal skyttar infunnit sig. Tack vare de präktiga ledarna af de båda skallarmarna, hvilka förenade bildade en not, lyckades det att fälla de i skallet inneslutna 2:ne räfvarne. De lycklige mästerskyttarne voro sjökaptenerna J. A. Jakobsson från Fole, som ligger med sitt fartyg i Slite, och den gamle räfakyttan N. Lyth i Slite.
Att efter ett så lyckadt resultat ett glädtigt graföl firades må ej förtänsas. Högljudda hyllningar ägnades för segerskyttarne, för skallfogden, kyrkovärden Johan Hansson, Klinte, som blef återvald till sin befattning, för handlanden Lyberg, som med anordningarna verksamt bidragit, samt till sist för den förre gamla skallfogden.
Eftersom det befunnits vara än flera räfvar i trakten beslöts att, därest tjänlig väderlek inträffar, anordna ännu ett skall under vinterns lopp.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 februari 1913
N:r 31

Egendomsaffär.

För 9,500 kr. samt öfvertagande af utdikningslån har fru Mary Stenmark, Bringes i Norrlanda, köpt 5/24 mantal Friggårds i Boge af fru Selma Törnvall. Tillträdet sker 1 mars.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 februari 1913
N:r 31

Auktion i Boge.

Tisdagen den 28 januari kl. 11 f. m, låter hemmansägaren N. Nyström, Klinte i Boge, genom auktion försälja ett värdefullt ladugårdshus af sten under stäftak, utbjuder först i mindre lotter och sedan i sin helhet, samt en vindmölla.
Betalningsanstånd till den 1 oktober för kände inropare.
Auktionsförrättaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19

Folkmängdsuppgifter. Gotlands landsbygd.

Gotlands landsbygd vid årsskiftet från 1912 – 1913, benäget meddelade af pastorsämbetena:

Roma: Födda 18 (13 m. 5 k.), döda 9 (7 m. 2 k.); inflyttade 93 (37 m. 56 k.), utflyttade 78 (33 m. 45 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 675; ökning 24.

Björke: födda 11 (5 m. 6 k.), döda 2 (2 m.); inflyttade 44 (18 m. 26 k.), utflyttade 49 (26 m. 23 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 357; ökning 4.
Pastoratets folkmängd 1,032; ökning 28.

Grötlingbo: födda 10 (8 m. 2 k.), döda 9 (2 m. 7 k.); inflyttade 13 (6 m. 7 k.), utflyttade 17 (11 m. 6 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 624; minskning 3.

Fide: födda 3 (1 m. 2 k.), döda 3 (2 m. 1 k.); inflyttade 6 (3 m. 3 k.), utflyttade 27 (16 m. 11 k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 269; minskning 21.
Pastoratets folkmängd 893; minskning 24.

Hafdhem: födda 10 (5 m. 5 k.), döda 11 (7 m. 4 k.); inflyttade 48 (24 m. 24 k.), utflyttade 45 (18 m. 27 k.); vigde 7 par; folkmängd 31 dec. 708; ökning 2.

När: födda 5 (1 m. 4 k.), döda 4 (4 k.); inflyttade 6 (2 m. 4 k.); folkmängd 31 dec. 385; ökning 1.
Pastoratets folkmängd 1,093; ökning 3.

Burs: födda 12 (6 m. 6 k.), döda 5 (4 m. 1 k.); inflyttade 37 (21 m. 16 k.), utflyttade 26 (15 m. 11 k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 838; ökning 18 personer.

Stånga: födda 15 (8 m. 7 k.), döda 10 (4 m. 6 k.); inflyttade 42 (21 m. 21 k.), utflyttade 62 (38 m. 24 k.); vigde 6 par; folkmängd 696; minskning 15 personer.
Pastoratets folkmängd 1,534; ökning 3.

Garda: födda 7 (5 m. 2 k.), döda 11 (4 m. 7 k.); inflyttade 20 (12 m. 8 k.), utflyttade 23 (11 m. 12 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 457; minskning 7.

Etelhem: födda 16 (9 m. 7 k.), döda 8 (7 m. 1 k.); inflyttade 76 (37 m. 39 k.), utflyttade 79 (33 m. 46 k.); vigde 4 par; folkmängd 603; ökning 5.
Pastoratets folkmängd 1,060; minskning 2.

Atlingbo: födda 7 (4 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.); inflyttade 13 (10 m. 3 k.), utflyttade 11 (4 m. 7 k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 238; ökning 5 personer.

Hörsne med Bara: födda 15 (4 m. 11 k.), döda 2 (2 k.); inflyttade 44 (25 m. 19 k.), utflyttade 39 (23 m. 16 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 441; ökning 18.

Fole: födda 11 (6 m. 5 k.), döda 8 (2 m. 6 k.); inflyttade 24 (10 m. 14 k.), utflyttade 34 (12 m. 22 k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 441; minskning 7 personer.

Lokrume: födda 9 (4 m. 5 k.), döda 10 (5 m. 5 k.); inflyttade 43 (25 m. 18 k.), utflyttade 35 (17 m. 18 k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 422; ökning 7 pers.
Pastoratets folkmängd 863; hvarken ökning eller minskning.

Hangvar: födda 30 (17 m. 13 k.), döda 18 (10 m. 8 k.); inflyttade 66 (35 m. 31 k.), utflyttade 88 (48 m. 40 k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 889 (440 m. 449 k.); minskning 10.

Halls: födda 3 (1 m. 2 k.), döda 5 (3 m. 2 k.); inflyttade 8 (6 m. 2 k.), utflyttade 19 (8 m. 11 k.); vigde 1 par; folkmängd 223 (112 m. 111 k.); minskning 16.
Pastoratets folkmängd 1,112; minskning 26.

Othem: födda 28 (13 m. 15 k.), döda 13 (4 m. 9 k.); inflyttade 70 (25 m. 45 k.), utflyttade 92 (43 m. 49 k.); vigde 11 par; folkmängd 31 dec. 1,141; minskning 7.

Boge: födda 7 (2 m. 5 k.), döda 12 (5 m. 7 k.); inflyttade 17 (9 m. 8 k.), utflyttade 20 (9 m. 11 k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 459; minskning 8.
Pastoratets folkmängd 1,600; minskning 15.

Lärbro: födda 31 (17 m. 14 k.), döda 33 (10 m. 23 k.); inflyttade 105 (49 m. 56 k.), utflyttade 95 (48 m. 47 k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 1,300; ökning 8.

Hellvi: födda 19 (12 m. 7 k.), döda 13 (5 m. 8 k.); inflyttade 80 (41 m. 39 k.), utflyttade 34 (18 m. 16 k.); vigde 2 par; folkmängd 627; ökning 52.
Pastoratets folkmängd 1,927; ökning 60.

Rute: födda 11 (6 m. 5 k.), döda 6 (3 m. 3 k.); inflyttade 35 (16 m. 19 k.), utflyttade 54 (24 m. 30 k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 549; minskning 14.

Bunge: födda 17 (8 m. 9 k.), döda 9 (5 m. 4 k.); inflyttade 79 (46 m. 33 k.), utflyttade 84 (51 m. 34 k.); vigde 7 par; folkmängd 700; ökning 2.

Fleringe: födda 5 (4 m. 1 k.), döda 5 (1 m. 4 k.); inflyttade 27 (13 m. 14 k.), utflyttade 26 (11 m. 15 k.); vigde 1 par; folkmängd 375; ökning 1.
Pastoratets folkmängd 1,624; minskning 11.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 2 januari 1913
N:r 1

Från landsbygden. Boge.

BOGE, 29 mars.
En trevlig fest, arrangerad av härvarande sockenförening av J. R., hölls i folkskolesalen i lördags kl. 7 e. m. Som introduktion spelades ett musikstycke av fiolisterna Adolf och Nils Ljungberg, far och son, ackompagnerade till orgel av läraren K. Segerdahl, varefter föreningens ordf., Arv. Lindström i, Vesters, hälsade de närvarande välkomna. Efter avsjungande av ps. 124:1 hölls festtalet av hr M. P. Nilsson från Väte, som i detsamma framhöll vikten av jordbrukarnes sammanslutning kring ett samhällsbevarande program, dels till skydd för sig och sin egen näring, dels för att främja fosterlandets intreessen i övrigt. Föredraget, som åhördes med intresse, belönades med en kraftig applåd och efter detsamma sjöngs unisont: \”Sverige är mitt allt på jorden\”, varefter föredragshållaren utbrakte ett 4-faldigt leve för konung och fosterland, kraftigt och taktfast besvarat. Programmet fortsatte sedan med deklamation och musik, dels av de förenämnde musikvänerna, dels av grammofon, i rik omväxling och flera nummer senterades livligt. Som deklamatör visade sig lärare Segerdahl vara en förmåga av rang och hans båda deklamationsnummer: »Odalbonden» av Geijer samt »Jan Erssa och Per Perssa» av Gustav Fröding vunno i hög grad åhörarnes intresse och bifall.
Festen, som var mycket talrikt besökt — skolsalen var fullpackad med folk — avslöts med korum av hr Nilsson. Trots att mycket ungdom kommit tillstädes, rådde absolut stillhet och ordning, vilket viket till de ungas heder må nämnas. En kollekt, upptagen till förstärkning av föreningens kassa, inbrakte över 15 kronor.
Alla sätt äro bra etc. Boge kommun ingick på sin tid till domkapitlet i Visby med anhållan om att under den kalla årstiden få använda skolan till gudstjänstlokal, vilken anhållan dock ej av domkapitlet kunde bifallas. Emellertid användes skolan ändå till gudstjänstlokal, men för att uppläsningen av kungörelsen skall bli laglig går pastor, åtföljd av klockaren och kanton, före gudstjänstens början in i kyrkan och läser upp kungörelserna, varefter de återvända till skolan, där gudstjänsten förrättas. Efter dess slut uppläsas kungörelserna, även där. Följden av detta arrangemang är, att mycket mera folk nu bevistar gudstjänsterna, än vad fallet skulle vara, om de höllos i den kalla kyrkan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1920
N:r 75

Dödsfall. Katharina Öman

Att f. d. husbondeänkan Katharina Öman, född den 25 mars 1830, stilla och fridfullt avled vid Friggårds i Boge torsdagen den 4 mars 1920, får jag härmed tillkännagiva.
Johanna Bolin.

\"Dödsannons\"

Gotlands Allehanda.
Måndagen 8 mars 1920.
N:r 56.

Sammanträde med fiskare.

Genom k. befhdes utelag den 4 mad 1877 har fastställelse meddelats å en mellan delägarne i Bogevikens fiskevatten träffad överenskommelse, innehållande bland annat, beträffande Sjuströmmar: »att ingen skulle äga rätt begagna sig av länningar för båtar i rännorna eller å vallarna mellan dem eller i deras närhet under fisketiderna, Men att Bogeviks fiskare för utfart på fiske till saltsjön skulle bibehållas vid dem förut lämnad rätt till genomfart i ena \’strömmen, benämd Gären, emot därför åtagen skyldighet att varannan gång rensa denna strömfåra.»
Nu ha emellertid åtta delägare i Boge hos k. befhde hemställt om sådan ändring av berörda. stadgande, att det dels bleve tillåtet att landa med båtar och ilandföra redskap å vallen söder om strömmen Gären, dels ock Bogevikens fiskare berättigades att begagna sistnämda ström icke blott vid utfart till saltsjön utan även vid infart från saltsjön.
Fiskeritillsyningsmannen i länet bar tillstyrkt bifall till framställningen, med tillägg ifråga om landning med båtar att det lämpligen borde föreskrivas, att båtar ej finge uppdragas närmare kanten av rännorna än 2 meter samt att redskap och fångst, som urlastades vid kanten av mimerna, skulle emedelbart efter urlastningen, bortföras fråu ränmornas närhet A mimstona 8 meter upp ph vallen.
Även fiakeriintendenten har, med instämmande i huvudsak i vad fiskeritillsyningsmännen anfört, tillika framhållit, att det horde äläggas havsfiskarena att, dit fisk vore i rörelse genom strömmen eller väntades komma, undvika allt onödigt buller och slammer med båtar, redskap och annat, som kunde oroa eller skrämma fisken.
För att höras över nämda framställning har k. befhde kallat delägarna i Bogevikens fiskvatten, övriga fiskare, som av saken beröras. samt vederbörande jordägare till sammanträde inför landsfogden i länet å Slite järnvägsstation fredagen den 21 instundande maj kl. 11,30 f. m.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 April 1920
N:r 99