Etikett: Burgsvik

Burgsvik är belägen sju och en halv mil söder om Visby.
Burgsvik ligger i Öja socken på södra Gotland.

Publicerat

Från landsbygden.

Nordöstra kusten, 23 Jan.
Ofog och öfvervåld. Stor rädsla är rådande här i trakten af Bäl och omnejd allt sedan skjutsen från Tibbles i Hejdeby blef öfverfallen, såsom förut omtalats. Flera nya uppträden hatva ägt rum; troligen af samma personer. En skjuts på väg trån Visby till Gute i Bäl upphanns på vägen dit af några personer, som anropade skjutsbonden; då denne höll, frågade landsvägsriddarne om skjutsen skulle till Gute och denna fråga besvarades af körsvennen med ja. Då kunna vi väl få skjute, lär svaret ljudit med mycket råa tillmälen. Emellertid var mannen slug nog att ej direkt neka, då han anade, med hvilka ban bade att göra. Han svarade: Det kan bli skjufs bara jag kommer utför; jag skall in här ett litet ärende; gå före så upphinver jag er snart. Nu begåfvo de sig af före; när de kommit ett stycke bort, körde mannen efter och tog en stör med sig i åkdonet. För att ej komma i vidare krångel med karlarne skulle vägen tagas åt ett annat håll; detta märkte emellertid dessa och satte efter så fort ske kunde. En af dem lyckades äfven komma fatt skjutsen och höll just på att klifva upp i åkdonet, då körsvennen fattade den medförda stören och med alla krafter tilldelade honom: ett slag i hufvudet så att han föll ned från åkdonet och blef liggande medvetslös å vägen. Ursinninge försökte nu de andra, som sågo sin kamrats öde, att upphinna skjuteen; de uppaloao alla sina krafter men utan resultat. Såvida man få tro ryktet, lära de ha sprungit efter med uppfälda knifvar.
En kvinna, som häromdagen passerat i Bältrakten, lära tre stycken karlar, troligen samma nidingar, på det grufligaste sätt våldtagit och misshandlat.

Burgsvik, 25 Januari.
För ett ganska hotande olyckstillbud var postföraren å linien Hemse—Burgsvik utsatt en natt i förra veckan då ban var stadd på resa åt Hemse, medhafvande post, i det att hästarne blefvo skrämda af några från ett dansgillo hemvändande ynglingar, och satte af i sken, då tistelstången först bräcktes, hvarefter vagnen for i diket och välte, dervid postväskarne och öfriga föremål flögo hit och dit. Lyckligtvis framilade i detta ögonblick en ung rådig man som fattade tag i hästarnes remtyg, och med tillhjelp af den i tömmarna släpande körsvennen, postföraren, hejdade de skrämda djuren. Posten och de öf riga sakerna jämte spillroroa af den betydligt ramponerade vagnen hopplockades nu och inpraktiserades i en närbelägen bondgård, der ny vagn erhölls till låns, hvarpå den så ofrivilligt afbrutna resan omsider kunde for:sättas, En på skjutsen åkande person erhöll vid vagpens kullerbytta i diket några kontusioner i hafvud och på kropp. För öfrigt aflopp alltsammans med blotta förskräckelsen.

Helsgotillständet är fortfarande allt annat än godt här på södra landsbygden. Otaliga fall af infinensa m. fl. sjukdomar förekomma, hvaribland många med dödlig påföljd. Ett exempal må bär anföras. Sistlidne gårdag afled i Hamra en 25-årig hemmansägare, som en kort tid varit bårdt angripen. De öfriga medlemmarne i familjen, utom hans sedan tre månader tillbaka blifna unga hustru, äro fgamtliga sängliggande, hvadan främmande personers hjelp måste anlitas för att sköta och vårda kreaturen.

Blekingelaxfiskarena börja uu anlända, Häromdagen styrde en laxbåt österut förbi Faludden.

Södra Gotland, 25 Jan.
Vådaskott eller vårdslös handtering af skjutvapen. I söndags morgse skulle en yngre landtbrukare från Vamlingbo på jagt och skulle derför före utgåendet se om sitt vapen, en enkel centralbakladdare. Men som bössan ej på en längre tid varit begagnad, var den alldeles tillrostad och hvad som var värst var att tändstiftet, som har sin bana genom slutstycket, hade så rostat fast att det var omöjligt att få att löpa. Då det i sin intryckta ställning bindrade slutstycket och med det hanen att falla ned för patronen och det genom bultning ej kunde fås tillbaka, isatte han en skarpladdad patron samt slog med en hammare på slutstycksgrenen med den påföljd att skottet brann af, — och kastar upp slutstycket samt går tillbaka samma väg hvar ifrån det var isatt, rakt in i ansigtet & skytten. Haglen med förladdning gingo lyckligtvis rätta vägen, men patronen och krutet åt motsatta hållet. Som ett minne af denna profekjutning fick mannen, förutom att hår och hufvudbonad, sveddes äfven ansigtet öfversålladt med blåsvarta prickar. Med denna besynnerliga tatnering, torde mannen få dragas, om ej för alltid, dock för en längre tid.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Januari 1894
N:r 13

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
Vårtingets första sammanträde vid Alleqvia 15—16 Januari.
Tinget öppnades i vanlig ordning med tingspredikan af kyrkoherde Odin i Dalhem, som derid till text hade valt Joh, ev. 3:91—21 hvarpå domhafvanden Jyste tingsfrid. Härpå företogos till behandlivg enligt uppropslistan följande mål.

Ersättning för födoråd. Handlanden Anton Klintbom i Boge hade instämt hemmansägaren Olof Sleselius, Sles, med yrkan om att af denne utfå 91 kronor, som han till honom utgifvit i undantagsförmåner, hvilka han icke ansåg åligga sig. I början af 1891 hade Klintbom af Slegelins köpt 1/32 mantal Sles i Boge, hvarvid hade bestämts att köparen ej skulle behöfva betala på bemmansdelen belöpande undantag till säljarens fader Mattias Jonsson, hvilket han dock sedan måst göra.
Kärandeombudet genmälte härtill, att denna bestämmelse influtit för framtida säkerhet samt att ett annat muntligt aftal funnits mellan parterna, Rörande detta förhållande hördes såsom vittnen skollärare L. Mörrby och hemmansägaren Karl Eriksson, Sles, hvilka underskrifvit köpekontraktet såsom vittnen. De berättade sammanstämmande att Sleselius, då den ofvan anförda punkten i köpekontraktet kom på tal, sagt att så länge han, Sleselins, vore innebafvare af stamhemmanet och så länge det vore, såsom det vid tillfället var, skulle Klintbom vara fri från utgörande af spanmålsundantag, hvilket han ansåg ej behötva skrifvas i kontraktet, då han sade det i två lefvande vittnens närvaro, Kontraktsbestämmelsen ville han ba formulerad, som den blef, till faderns framtida säkerhet. Svaranden påpekade, att käranden redan i 2 år utbetalat undantaget utan invändning. Målet öfverlemnades å båda sidor och utslag faller vid tredje sammanträdet.
— I ett avnpat mål hade Mattias Jonsson instämt Anton Klintbom om utbekommande af 63 kronor för förfallet födoråd, Detta mål förklarades hvilande på vidare anmälan till dess det ofvan refererade först hunnit afgöras.

För uteblifrande från rätten dömdes sjökaptenen O. Högqvist, Kappelshamn, i ett skuldfordringsmål, att böta 5 kronor.

K. Jacobson i Bro hade instämt hemmansägaren M. A. Berg, Riddare i Hejnum, med yrkande att utfå 26 kronor för en ogulden revers, lemnad af svaranden till käranden för förskotterade kommunalutskylder. Svaranden påstod att han redan i Mars 1890 betalt reversen, ehuru han ej tagit den tillbaka, Käranden bestred. Svaranden fick höra som vittne hemmansägaren Erik Petter Brobäck, hvilken tog på sin ed en ingifven attest afinnehåll, att vittnet i April 1890 hört käranden vid ett tillfälle säga till svaranden, att derna ej vore skyldig honom något samt att reversen hade han öfverkorsat eller förstört. På fråga af käranden kunde vittnen dock ej upplysa, om detta yttrande gält just den revers, hvarom nu var stämdt, För hörande af ytterligare vittnen erhöll svaranden uppskof till andra dagen af tredje sammanträdet.

För ölutskänkning på annan tid än hans rättigheter medgitva var instämd stationsinepektor V. Lokrantz i Roma. , Svaranden erkände. Utslag vid andra sammanträdet.

För misshandel voro instämda statkarlarne Axel Johansson och Ernst Broström båda vid Tjuls i Lummelunda, Lördagen 4 sistlidne Nov. kl. mellan 5 och 6 på aftonen hade de utan ringaste anledning med hugg och slag öfverfallit hemmansägaren K. E. Ahlberg, Bex i Hangvar, då denne just satt sig upp på sin skjuts efter att ha rastat i närheten af Lummelunds bruk. De hade slagit honom öfver näsa, ögon och mun, så att han afsvimmat. De erkände skriftligen. Målsägaren fordrade 20 kronor för sin inställelse och 30 kronor för sveda och värk, Åklagaren öfverlemnade målet och utslag faller vid nästa sammanträde.

För åverkan hade länsman Boberg instämt J. N. Budin Kyrkljufves i Vänge. Budin gick vid detta tilltälle ålagd värjemålsed. Utslag faller vid tredje sammanträdet.

För olofligt beträdande af jernvägen var instämd drängen Olof Teodor Johansson, Smedegårda i Björke. Han uteblef, men skall vid hämtningsäfventyr inställa sig vid andra sammanträdet.

Målet mellan pigan Selma Johansson, Smiss i Sjonhem, och maskinisten Karl Magnus Johansson Tule i Ganthem angående uppfostringshjelp förklarades hvilande, beroende på vidare anmälan.

Ersättning för af hundar ihjälbitna får med 15 kr. stycket samt för skada å bitna men ännu lefvande får med 20 kronor begärde hemmansägaren Johan Bergström, Nickarfve i Vänge, af landtbrukaren Johan Smedberg, Möllbos i Halla, Svaranden bestred. Käranden yrkade bifall till sina påstäenden eller ock att svaranden måtte åläggas edgång.

Målet: mellan sjökapten O. N. Herlitz i Amerika och hemmansägaren Alfred Pettersson, Lilla Ryftes i Fole, angående fordringsanspråk uppsköts till sjette sammanträdet, bland annat för att möjligen få käranden hörd personligen.

Hemmansägaren J. P. Jacobsson Bjers i Guldrupe, hade instämt O. Sjögren, Norrbys i Vänge, emedan denne ej ville betala på auktion inropad skog. Svaranden afgaf vid detta tillfälle slutpåstående och käranden erhöll uppskof till första dagen af andra sammarträdet för att vise, att svaranden sjelf vid auktionen uppgifvit sig såsom inropare af skogslotten samt i öfrigt för att bemöta svaromålet.

Utdikningsmål. Johan Pettersson, Broungs i Stenkyrka m, fl. hade instämt vämdeman O. Löfvenberg och löjtnanten E. Löwenberg, Lauhage i Stenkyrka, med yrkan att de måtte med visst belopp deltaga i kostnaderna för Nordermyrs utdikning. Som svarandena ej iakttogo inställelse, då målet ropades, dömdes de att böta 10 kronor hvardera och uppsköts handläggningen till andra dagen af tredje sammanträdet.
— I liknande mål — här gällande andelar i kostnaden för upprensning af norra afloppskanalen i Elinghems myr — hade godsägaren D. A. Malmros instämt hemmansägarne L. P. Tingström, K. E. Ahlberg och A. P. Andersson, Bäcks i Hangvar. Käranden sökte i ingifna svaromål bevisa att svarandena med vissa belopp vore skyldiga att deltaga i rensningskostnaderna, hvilket bestreds af svarandenas ombud, under åberopande af att käranden icke visat något uppdrag af denn. v. styrelsen att inkassera beloppen. Utslag faller vid tredje sammanträdet.

Ersättningsanspråk. Mikael Ekström å Fårö hade af Mikael Bogren, Bota å Fårö, köpt en skogspark till afverkning med vilkor att han ej finge fälla träd som voro under 8 verktum i omkrets vid roten Ekström hade nu gjort detta och käranden fordrade ersättning för 18 undermåliga träd. Svaranden bestred emellertid halt och hållet käromålet Utslag afkunnas vid tredje sammanträdet.

Skadeersättning. Målet mellan arendator E. Gustaf Olsson från Lummelundsbruk och Martebo myrs utdikningsbolag om ersättning för genom uppdämning i myren minskadt vatten vid Lummelunds kvarn, förevar nu ånyo. Å käraresidan hördes som vittnen arbetaren IL. Söderström, f. rättaren Oskar Billberg samt arbetarne Oskar Svensson och T. Källström, hvilka alla intygade att vattentillgången vid kvarnen under de tider uppdämningen i myren ägde rum varit ojämn och otillräcklig.
A. svarandesidan förklarade landtbruksingeniör K. A. Sylvan och landtbruksstipendiaten G Sjöberg, att uppdämningarna varit nödvändiga för utdikningens ändamålsenliga utförande. Skulle man gått tillväga på annat sätt ansågo de att utdikningsarbetet hade blifvit ekonomiskt outförbart.
Målet uppsköts till andra dagen af tredje sammanträdet.

Johan Pettesson Broungs i Stenkyrka och K. O. Högberg, Tystebols, hade instämt hemmnnsägaren Nils Klasson, Smiss, med yrkande att han måtte åläggas deltaga i kostnaderna för Nordermyrs utdikning. Svaranden sade sig icke äga någon del i myren, vore alltså ej betalningsskyldig. Käranden anmärkte, att sv:s sankmark blifvit odlingsbar genom utdikningen, hvadan han borde deltaga i dikningskostnaderna. Utslag vid tredje sammanträdet.

Det högnigtiga förskingrings målet, som hr V. von. Corswant å Stafva väckt mot förre statdrängen Adolt Filip Casar, nu å Skäggs, förevar ånyo. Som bekant yrkades ansvar och ersättning för det Cesar slarfvat bort ett par nycklar, huggit några bräder ur om gammal säng, värd 4—5 kronor, och brutit sönder en spatserkäpp, värderad till 1 krona.
Cesar nekade att ha slarfvat bort de ifrågavarande nycklarne, men medgaf att han tagit och sågat till ved ett par bräder ur bottnen på en »säng», som egentligen var en gammal bruklave, som stälts ut på en sophög, då den var full med ohyra. Han hade tagit bräderna, då han ej fått annat bränsle.
Som vittnen åberopade käranden statkarlarne Karl Eriksson och August Sandberg.
Trots kärandens försök att få den senare förklarad vara i fru von Corswants tjenst, påstod Sandberg mycket energiskt att han var städelad af svaranden och ej hade annan husbonde, Käranden afstod tillsvidare från hans hörande.
Karl Eriksson skulle dock vittna.
Cesar: Han vet ingenting.
Domaren: Det är det vi få se.
Cesar: Ja, skall han vittna, fordrar jag att hans syn undersökes, han är nästan blind och kan inte ha sett något.
Domaren: — (till vittnet) Har ni klena ögon?
Vittnet. Ja, det har jag, men jag svarar, för min sak sjelf.
Domaren: Kan ni se föremålen här omkring Vittnet: Ja då.
Domaren (pekande på en vattenkaraffin): Nå, hvad är det här då?
Vittnet: Å det ser jag väl; det är en lampa!
Sedan rätten och menigheten slutat skratta, fick Eriksson vittna, Han hade sett hr F.
von Corswant ge svaranden en nyckelknippa, men visste ej om det var den gången här var i fråga. Icke förrän långt efter hade han hört att Cesar skulle ha slarfvat bort ett par nycklar. Vidare hade han sett Cesar såga sönder några bräder, som han sagt sig ha tagit ur sängen, som var bra och hvitmålad.
Cesar: Nej, den var brun.
Vittnet: Hvit var den; men kanske den var brun af lort.
Kusken Karl Pettersson meddelade i en ingifven attest, att Cesar sagt sig skola göra husbondefolket så mycken förtret som möjligt.
Svaranden bestred. För vidare bevisning uppsköts målet till andra dagen af tredje sammanträdet.

Sergeant Elof Johansson, Hällinge i Sjonhem, hade instämt Oskar Björkqvist och August Pettersson, Bjerby i Sjonhem, med yrkande om skadeersättuing tör det de vägrat honom uttaga ur ett kvarnhus vid Bjerby honom tillhöriga 2 par stenar, sigt, axelledningar m. m., hvilka voro hans tillhörighet. Han yrkade 8 kr. ersättning för hvarje dag han varit i mistning af de omstämda sakerna, Sedan Pettersson, såsom ej delägare i Bjerby anhållit bli skild från målet, genmälte Björkqvist, att Enskilda banken 16 April förlidet år köpt ifrågavarande hemmansdel och att i auktionskungörelsen tillkänngifvits att vädermjölkvarn skulle följa med. Sedan hade sv. köpt egendomen af banken på samma vilkor och han ansåg att en kvarn vore ej en kvarn, om der ej funnos stenar. Alltså vore de hans.
För vidare upplysningars införskaffande uppsköts målet till första dagen af tredje sammanträdet.

Djurplågerimålet mot Mikael Ekström å Fårö förekom ånyo. Ett förut hördt vittne, Johan Eriksson, återkallade nu skriftligen sitt vittnesmål. Han hade i öfverilning låtit förleda sig att vittna mot svaranden. Ytterligare hördes Anna Pettersson, Alfred Bolin och Johan Norberg hvilka intygade att sv. alltid varit öm mot sina djur, att hästen ifråga ej körts selbruten med sv:s vetskap, men att ban användts till körslor innan såret varit riktigt läkt, dock med iakttagande af sådana försigtighetsmått, att djuret ej haft men derat. Åklagaren vidhöll att sitt ansvarsyrkande Svaranden bestred åtalet och yrkade att angifvaren måtte vidkännas alla kostnader. Utslag vid tredje sammanträdet.

Domarend aflades af nyvalde nämdemannen Olof Karl Larsson, Grausne i Stenkyrka.

Södra häradsrätten.
Vårtingets första sammanträde å tingsstället Skogs i Lefvide 15—16 Jan. (Förhandlingarne leddes af e. o. hofrättsnotarien K. P. Lundblad).

Tingspredikan förrättades af kyrkoherde Ahlander i Alskog, som med ledning af 5 Mos, 1 kap. 16—20 v. till ämne valt: Hurusom domareembetet tillhör Gud och hurusom domareembetet har sitt ursprung och sin makt ifrån Gud och således är domaren ansvarig inför Gud.

Vid inställelse i förra husbonden G. N. Bodine, Mickelbys i Gerum, konkurs utsågs till syssloman Oskar Stenström, Hellgårds i Halla. Staten visar skulder, 1,434 kr., tillgångar inga.

Ansvar och ersättving yrkade J. N. Jacobsson, Smissartve i Rone, å Jakob Fredriksson Halor i samma socken, för att denna under sommaren 1892 olofligen begagnat en kär. tillhörig strandbod. Kär. fordrade nu 50 kr. i ersättning, samt en del rättegångskostnader. För att komma in i boden hade kär. måst bryta upp dörren, Svar. erkände att ban begagnat strandboden, men med kär. medgifvande. Ansåg att 50 kr. vore för mycket, 50 öre vore tillräckligt.
Utslag första dagen af tredje sammanträdet.

Utflyttningsersättning. Jonas Vigren, Burge i Ejsta, yrkade att af Alfred Uddin från samma socken utbekomma 6 kr. för nedrifna och bortförda ladugårdshus, samt i utflyttningsbidrag sin fulla andel med 196 kr. om Uddin ville bortföra hvad som ännu återstod. Kär. äger 1/8 mtl Burge, men 1/6 i åbygnaderna. Ersättningen medgafs af svar. och finge kär. sjelf ärfva och bortföra sin anlott. Utslag samtidigt med förra målet.

Om förmyndareredovisning. K. A. A. Göransson från Michigan i Amerika yrkade att hemmansägaren Oskar Andersson, Mickels i Silte, måtte åläggas att redovisa för det förmynderskap och de arfsmedel, som denne för Göranssons räkning innehade. Svar.
medgaf kär. påståenden. Utslag vid tredje sammanträdet.

Tvist om födoråd. Anna Alström, Boxartve i Levide, hade instämt landtbrukaren Olof Båtelsson från samma gård och socken om utbekommande af 1894 års födoråd, förfallet till utlemniog Tomedagstid 1893. På grund af födorådskontraktets otydliga stilisering ansåg svarandeombudet Björkegren sin huvudman ej skyldig att lemna födorådet, oaktadt svar. i 30 år lemnat sådant åt kär. Svar. hade äfven för detta år lemnat födorådet i det rum som var afsedt till bostad åt kär. å Boxartve gård. Kär. medgaf detta till en del, men när kär., som måst flytta från Boxarfve, samt bosatt sig 1/8 mil derifrån, kommit för att hemta sin rättighet, hade hon icke kunnat taga den, emedan svar. ej ville bestå något målkärl att mäta säden med. För att styrka det nämda kontrakt afsåg födorådet åt kär., erhölls uppskof till första dagen af tredje sammanträdet.

För oloflig utskänkning af maltdrycker under år 1893 var värdsbusidkare Louis Mührer i Hemse af åkl. länsman J. A. Lindström åtalad. Svar. erkände genom af ombud inlemnad skrift. Utslag vid nästa sammanträde.

Snatteri. Länsman Svallingsson hade å tjenstens vägnar åtalat pigan Anna Söderlund från Veskinde för det hon från landtmätare Schyl å Klintehamn 18 sistl. Dec. olofl. tillgripit en muff, en nattröja samt ett linnetyg och en duk, alltsammans värdt en krona. Svar., som innehaft tillfällig tjenst hos Schyl, hade sagde dag aflägsnat sig derifrån och återkommit dagen derefter för att hämta sina i ett koyte inknutna saker. Knytet hade då i vittnes närvaro öppnats och befunnits bland Söderlunds saker ätven innehålla nämnda persedlar. Svar. erkände, men’ sade sig tillgripit sakerna för att erhålla betalning för sitt arbete. Utslag vid tredje sammanträdet.

Janne behöfde mynt. Adertonåriga pigan Augusta Josefina Pettersson, Isums i Atlingbo, som till 24 Okt. sistlidet år innehaft tjenst hos Johan Olsson, Vallbys i Hogrän, hade erhållit orlofsedel af Olsson, å hvilken hon redan i våras tagit städsel hos sin nuvarande husbonde Edvin Volter, Isums. Under gista friveckan hade hon i Visby sammanträffat med en person vid namn Janne, hvilken för hennes räkning i förenämda Johan Olssons namn skrifvit en ny orlofssedel, å hvilken Josefina hos arrendatorn H. Dassow å Visborgs kungsladugård tillnarrat sig 5 kr. i städsel af hvilka Janne fått 4. För sagde förseelse yrkade nu länsman Svallingsson ansvar å Josefina för förfalskning och bedrägeri. Att så tillgått vid orlofssedelns skrifning upplystes af svar., som bestämt förnekade att hon sjelf skrifvit densamma. Åkl. yrkade häktning. Målet oppsköts till första dagen af nästa sammanträde då svar. ålades inställelse vid hemtningsäfventyr.

Oloflig utskänkning af maltärycker Länsman E. Eneman hade å tjenstens vägnar instämt gästgifvaren L. P. Jacobsson i Etelhem för det denne till andra. än vägfarande utskänkt maltdrycker. Svar., ej tillstädes, åladea inställelse vid 25 kr. vite första dagen af tredje sämmanträdet.

Samme åkl. hade äfven instämt hanil. O. Jacobsson i Garda för olaga handel med eldfarliga oljor. Svar. erkände genom inlemnad skrift, men som som ingentiag nämts i stämningen om tiden, uppsköts målet till tredje sammanträdets andra dag.

Oloflig jagt. Arrendatorn å Furillen Bernhard Rettig, som för oloflig jagt tilltalat Viktor Cedervall, Sigleifs i Näs och Oskar Cederlund, Kälder i Hafdhem, samt Karl Andersson, Kulla i samma socken, var ej tillstädes vid rätten och dömdes till böter tör uppskofsförsummelse. Målen uppskötos ytterligare till andra degen af tredje sammanträdet.

Slagsmålet i Hemse. Med vittnen styrk tes nu att såväl Albert Karlsson samt Johan Johansson från Hemse 1 sistlidne Sept. slagit drängen Gustaf Jakobsson i bufvudet så att han stupat ikull i ett dike. Uppkommen hade Jakobsson blödt ur ett större sår i hufvudet som af utseendet ansågs kunna vara åstadkommet med en sten. Utslag vid tredje sammanträdet.

Olaga utskänkning af maltdrycker erkändes denna gång af gästgifvaren Karl Andersson, Domerarfve i Öja. Utslag vid tredje sammanträdet.

Djurplågeri. Med vittnen styrktes nu att Adolf Johansson, Roes i Rone, kört fram med ett par oxar förspända ett stort sliperslass, å ett vägstycke omkring 60-steg der slädföret var totalt borta. Utslag samtidigt med förra målet.

Statkarlen Alfred Engström från Uggårds i Rone har äfven varit af samme åkl. åtalad för djurplågeri. Att Engström brukat köra fort samt äfven flitigt begagnat piskan styrktes med vittnen. Ett vittne påstod att svar. handterade sina djur som ett kräk.

Målet emellan A. M. Elgstrand i Burgevik och Karl Jakobsson, Frida i Fide, angående en skjuten hund förevar, men som kärandeombudet icke var i besittning af protokoll i målet, blef det ej handlagdt. Utslag vid ardra sammanträdet.

Hästkrånglet emellan K. J. A. Vestberg Kruse i Alfva och O. N. Kolmodin Bjers i Gerum förevar ånyo. Vittnen hördes i målet å kär, siden som intygade att hästen målts utan garanti för ålder, utan som den för tillfället befanns. Svar. vittnen återigen svuro på att kär, vid auktionstillfället sålt hästen under uppgift att den ej var ötver16 år gammal, Visste äfven att hästen var 27 år gammal och vore den ej värd mera än 25 kr. Utslag vid tredje sammanträdet.

Olaga utskänkning af maltdrycker. Åkl. länsman Svallingsson hade mot Josefina Österberg å Klintehamn till detta tingssammanträde inkallat tvänne vittnen, men som dessa icke iakttogo inställelse, måste målet ytterligare uppskjutas till tredje sammanträdets andra dag.

För stenkastning å allmän väg, är såsom förr är omnämdt Emil Larsson från Gröttlingbo at åkl. länsman Lindström åtalad. Läkarebetyg för Jenny Norrby företeddes, Syunförmågan å högra ögat betydligt nedsatt, kärnhinnan inflammerad, ögat känsligt för ljus.
Föga hopp finnes att synförmågav någonsin blir återstäld. Kär. begärde 234 kr. i ersättning. — Utslag vid tredje sammanträdet.

I barnuppfostringsmålet emellan Matilda Norrbom och Johan Mårtensson Lingvide i Burg, hördes ett par vittnen, som ingenting visste. Utslag samtidigt med föregående mål.

Lovisa Viberg å Klintehamn, af länsman Svallingsson tilltalad tör oloflig utskänkning af maltdrycker, instälde sig genom ombud. Ett par vittnen hördes, som af en tredje person i Vibergs lokal blitvit bjudna på öl, men ingenting visste om ölets tillkomst, om det blifvit rekvireradt i förening med mat eller ej. Flera andra personer hade dock vid samma tilltälle vistats i rummet och druckit öl. Mat hade funnits på bordet. Utslag vid tredje sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Januari 1894
N:r 8

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
Två ransakningar ha i dag hållits å länstängelset. Ordförande i rätten var e. o. notarien K. P. Lundblad.

Föret ransakades plåtslagaren Anton Johan Magnus Andersson (Plåt Johan), född 1858 i Veskinde. Dels af polisprotokollen, dels af den, tilltalades egen berättelse framgick följande:
Den 22 sistlidoe November hade Andersson lösgifvits från härvarande fängelse efter aftjenade 4 månaders straffarbete för osämja med postiljon Pettersson, hvilken slutade med misshandel. Han hade då begifvit sig till Burgsvik för att hämta sitt der qvarlemnade betyg, men som han — enligt egen utsago — aldrig fick vara nykter, kom han inte derifrån, utan gick i gårdarne och hjelpte folk med plåtslagararbeten.
Dagen före julaftonen hade han mött länsman Lindström nere vid Burgsviks hamn, och der hade denne tillsagt honom att aflägsna sig från orten. Andersson blef nu rädd, att han skulle bli häktad som lösdrifvare och dömd till tvångsarbete vid Svartsjö. Der hade han blifvit så sönderslagen och illa behandlad, att han aldrig glömde det. Hellre då häktas för stöld. Och sedan han kommit så långt i sitt resonnemang, tog han sig några supar och gick så hän till färgaren Kar Petter Bergström, der han ur ett vindsrum tillgrep ett silfverur, som han sedan inne hos en AreIare Othberg hängde på väggen utan vidare.
Vid stölden hade ur Bergströms köksdörr försvunnit en nyckel och åklagaren påstod nu att Andersson tagit äfven denna och dermed öppnat dörren till vindsrummet, enär detta stängts strax lanan Andersson begat sig dit och nyckeln tagits ur låset.
Detta bestred Andersson, oaktadt han, såsom han ock erkände, innehaft den ifrågavarande nyckeln.
För att skaffa vidare bevisning i denna del erhöll åklagaren uppskof i målet till 22 dennes.
— Vidare ransakades f. husbonden Olof Nilsson, Forssa i Hejde, för förfalskning. Den 9 Januari 1887 hade Nilsson hos enskild pergon belånat en af honom sjelf utgifven revers på 100 kronor med borgen af Petter Pettersson Bolarfve och Jakob Nilsson Bjerges i Garda, För uteblifven betalning hade slutligen beloppst utsökts och dervid kom i dagen, att såväl borgesmännens som vittnenas namn voro falska. Nilsson erkände det ock vid hållet förhör, och vidhöll äfven inför rätten denna sin bekännelse. Enär han tillika erkänt, att han förfalskat flere andra papper på större belopp, belånade dels hos enskilda, dels i sparbank, uppsköts ransakningen för vidare utredning i saken till 22 dennes.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Januari 1894
N:r 5

Publicerat

Från landsbygden.

Boge, 2 Januari.
En angenäm öfverraskning bereddes socknens i går till ottepredikan talrikt församlade menighet, då den genom de öppnade tempelportarne inträdde i den till det yttre nyrenoverade och nu rikt upplysta kyrkan, Det eljest i och. för sig prydliga altaret hade nämligen iklädts en högtidlig skrud, bestående af en ny altarduk med dertill hörande af nytt silkesplysch med silfverbrokad utsiradt antipendium.
Hvarifrån har väl detta kommit, sporde sig undrande en hvar, enär kostnaden för den pyligen uppförde tornbygnaden för närvarande omöjliggjert en sådan uppoffring. Jo, inom socknen verkar för närvarande en förening, som under namnet af Boge syförening under ett sextal af år gjort sig känd för sin nitiska verksamhet, och som nu öfverraskade församlingen med denna storartade göfva. Denna är dock ej en enastående produkt af flitiga och sparsamma händer, i det att den för några dagar sedan till vår allmänt afhållne och aktade kyrkoherde öfverlemnade ett belopp af 50 kr., i ändamål att i någon mån söka såväl skingra okunnighetens mörker bland ett hedniskt folk som ock att meddela ett tröstens ord åt kringirrande sjöfarande.
Högtidligheten ökades gerom afsjungandet af en utaf Davids härliga psalmer med orgelakompanjemang, hvilket presterades af socknens svart 30-åriga sångförening.

Södra Gotland, 4 Jan.
För att lasta marmor från Lindströmska brottet å Hoburgen inkom i natt till Burgsvik ångtartyget Visborg. Med en otalig mängd skjutsar har stenen forslats den en och en halt mil långa vägen, dertill början gjordes i lördags förra vecken och har allt aedan dess fortfarit hvarje arbetsdag.

Litet spökeri, hade ofvanskrifne marmorKörning framkallat hvilket ses af följande:
I fredags förra veckan på qvällen hade en bonde från Vamlingbo hämtat ett lass marmor vid Hoburgen för att följande morgon fortsätta till Burgsvik. Kommer i skogen mellen Vamlingbo och Sundre för att låta djuren pusta, så i detsamma en man kommer gående en byväg rakt på landsvägen. I det becksvarta mörkret såg han ingenting förr än han var blott en femtio fot från landsvägen, då han varsnade skjutsen. Men hurudan tedde sig den då för vandrarens mörkrädda blickar? Jo! marmorblocken som voro utlagda på sidorna långs skjuten sågo ljusa ut och spelade i hans förskräckta isbillnipg fram skepnaden af en — likvagn. Nu greps mannen af panisk förskräckelse och frammumlade ett »far i frid», Men då »likvagnen» det oaktadt ej ville ge sig i väg började han läsa högt en mängd böner och bibelspråk samt uppstämde till slut en aftoppsalm. Nu kunde skjutsbonden ej längre tygla sig utan utbrast i ett gapskratt då den spökrädde igenkände i den skrattande en gårdekarl. Tablå!

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Januari 1894
N:r 2

Publicerat

Från landsbygden.

Burgsvik, 14 December.
Liket efter en af de under sistlidne Oktober månad drunknade Hamrabofiskarne har nu ilandflutit och hittades i söndags af en hemmansägare från Lilla Sindarfre i Hamra uppslaget på land strax norr om det fiskläge Ejmundsbod, från hvilket de vid olyckstillfället utgingo. Den funna var husbondesonen Lars Hansson Sindarfve. Hafvet hade så illa tilltyget sitt offer att det var alldeles oigenkänneligt, så att det blott var på klädespersedlarne ingenkände detsamma.
Egendomligt är att man i den dödes portmonnä fann en nästan oskadad sedel af femkronors valör, oaktadt liket legat två månader i hafvet. Portmonnän af papp var äfven oskadad, men då man rörde vid den föll den tillsammans. Klistret med hvilken den var hopsatt var utblött.
I går ägde jordfästningen rum å Hamra kyrkogård och hade der framlats många deltagande ungdomsvänner för att egna den så sorgligt bortgångae kamraten en sista vänskapsgärd.
Mössorna efter de förolyckade lära förut enligt hvad det berättas, vara upphittade vid Faludden i Öja.

Olyckshändelse. Från Vamlingbo berättas att, då en bonde vid Siffride derstädes på eftermiddagen i tisdags skulle hämta sina på morgonen i en åker utslöppta nötkreatur fann han en tjur liggande med afbrutet lår oförmögen att kunna resa sig hvarför djuret på stället nedslagtes. Trolgen hade olyckan skett vid brottning mellan djuren. Tjuren lär vara försäkrad i pastorarets försäkringsbolag.

Många djur i en ficka. En bonde, som i måndags vid en resa iklädt sig en ej förr i år begagnad respels fodrad med skinn, märkte då han var kommen ett stycke på väg något passlande i bröstfickan. Han knäppar upp rocken och känner efter i fickan, men häpnade då han fann att han hade med många lefvande att göra. Raskt kastade han rocken af sig samt skakade den upp och nedvänd, då ej mindre än nio stycken råttungar föllo ur. Ett fullständigt råttbo fanns der äfven, så att troligen hade råttmamma fått ögonen på den varma pelsan, att deri hafva sin nedkomst.

Att lasta spannmål för härvarande exportörers räkning gjorde ångfartyget Klintehamn en extra tripp hit ned. Det är ej ofta vi få se denna »budbärare», här så sent på året.

Ett tillbud till olycka yppade sig för några dagar sedan i en större väderqvara härute, då den s. k. grynstenen sprang sönder i flera delar under det qvarnenv var i full gång. Lyckligtvis skadades ej någon vid tillfället, men hade olyckan timat några ögonblick förut, då kunde man med säkerhet antagit att mjölvaren blifvit massakerad af de kringdansande stenstyckena, alldenstund han då uppehöll sig i närheten, Nu inskränkte sig skadorna blott till ramponering af åtskillgt i qvarnens innandöme.

Vidskepelse florerar ännu här och hvar. Se här ett exempel som är ganska löjligt: En gammal gumma som led af svår frossa, hade tätt i sitt hufvud att hennes sjukdom blefve botad om hon kunde erhålla ett »likben» till låns från kyrkogården på en liten tid. Alltnog hon sände, i hemlighet företås, tvänne af sina barnabarn till bemälde plats för att hämta »botemedlet» i fråga, men som dessa voro rädda att gå på kyrkogården efter det begärda och ej heller tordes komma hem utan det radikala medlet, hittade de på råd. Ien hage bredvid gården hade för en tid sedan en bagge ljutit döden. Skelettet låg ännu qvar, och från detta bemtade de ett »likben», hvilket gumman lade i sängen bredvid sig, och hvad häder; efter en kort tid var gumman återstäld från sin svåra sjukdom och det lånta fingo barnen tillsägelse att lemna igen på samma plats der de tagit det. Detta upptylde de och så till vida att de slängde fårbenet ut på sophögen, men hufvadändamålet blef dock vunnit!

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 December 1893
N:r 196

Publicerat

Mönstring

med beväringsmännen inom Hafdhems kompaniområde nr 188 förrättas för innevarande år:
Fredagen den 15 dennes kl. 10 f. m. vid Sandesrum i Grötlingbo socken med alla inom Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar samt
Lördagen den 16 dennes kl. 10 f. m. med dem inom Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Fullständiga underrättelser om mönstringsskyldigheten m. m. finnas införda i länskungörelsen nr 203 för detta år.
Burgsvik & Fide den 1 December 1893.
Hugo Wennemo,
Kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 December 1893
N:r 190

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 8 Nov.
Frågan om Vamlingbo pastorats sparbanks vara eller icke vara behandlades sistlidne gårdag härstädes i extra kommunalstämma. Beslutet föregicks af en längre diskussion, hvaraf det framgick att större delen af de närvarande voro med om bankens upplösning. Såsom skäl för sitt yrkande framhöllo åtskilliga talare särskildt att, till följd af den nya lagens bestämmelser, det blefve en mera skärpt kontroll, hvilket föranledde att flera tjenstemän behöfdes, och då äfven styrelsen hade mycket arbete och tidspillan, vore det ju klart att alla dessa skulle hafva lön för sin möda; men då kunde banken icke bära en sådan utgift. Derför vore bäst att sluta upp medan man hade sina resurser »klara» så ginge man ej i förlust. Det beslöts utan omröstning att banken skulle upplösas och afvecklas på en sid af 5 år. För att af sakkunnig person inhemta råd och upplysningar i fråga om bankens afveckling på ett tillfredsställande sätt, både för låntagare och insättare, utsåg stämman kyrkoherde Kallin, stämmoordf. N. L. Olsson, Nora och sparbanksdeputerades ordf. Joh. Pettersson Stenstu, hvilka finge i uppdrag att framlägga förslag i ämnet.
Då Suadre kommunalstämma icke varit I tillfälle att bli hörd öfver den föreslagna »upplösniogsfrågan» uppdrog kom.-stämman åt sin ordförande att meddela stämmans ordförande i Sundre om dagens beslut, för att den äfven skulle få uttala sig i frågan.

Ur djurlifvet förtjerar att antecknas följande. En på söder bosatt jordägare hade nyligen en broder ifrån fastlandet på besök. Denne senare hade en särdeles klok hund, då de begge bröderna en dag voro ute tillsammans på jagt cirka 3/4 mil från hemmet, kastade hundens ägare, oförmärkt för djuret, bort en af sina handskar, hvarefter färden fortsattes åt hemmet. Kommen dit visar han sin hund den bara handen med tillsägelse att söka rätt på den förlorade handsken. Genast bar det i väg och se, efter en kort stund återkom det trogna djuret, bärande den bortkastade handsken i munnen. Ett ganska ovanigt prof på detta djurs klokhet.

Burgsvik, 9 November.
En mängd straffvärda ofog ha nu under ett årstid föröfvats hos en hemmansägare här i socknen. Början gjordes en natt med att en vagn skildes åt och delar af densamma sönderslogos eller bortburo. En natt kort efteråt söndersloges ett par nya värdefulla grindar jämte några mindra andra ofog. Sedan dess har blott med några dagars mellanrum större eller mindre skador gjorts, såsom nedtagning af gärdesgårdar eller förstörandet af landtbruksredskap och dylikt. En ny fotsack å en resvagn kom också en natt i nidingarnes händer och sönderskars i remsor. Kronan på verket gjordes dock häromnatten, då en person ljudlöst smög sig in i sofrummet genom de olåsta dörrarna och obemärkt lyckades tända eld å ett på bordet stående ljus. Vid utgåendet förorsakade han dock något buller så att de i rummet sofvande personerna vaknade och skyndade efter den nattlige fridstöraren, men denne hade för långt försprång, så att man ej lyckades fasttaga honom ehuru man tyckte sig i den flyende personen igenkänna en yngling i närheten. Allt tyder ock på att det måtte varit någon närboende, som var väl lokaliserad och som genom fönstret iakttagit hvarest ljuset hade sin plats då det släcktes. Flere dylika ofog kunna nämnas, men kan det sagda vara nog.
Att söka motivet till de föröfvade illbragderna i yttring af hämd, är föga troligt, utan är det väl blott illasinnade nidingar, som drabbats af en kronisk förstörelselusta.
Sista akten kommer väl att utspelas vid vederbörande domstol.

Ett ovanligt högt hafsvattenstånd, har varit och är ännu i höst, såsom det ej varit på flere år.

Hafstång eller släke har i höst flutit i land och till följd af det höga vattenståndet långt upp på land och detta i ymnighet. Klagade strandägarne i fjor öfver missväxt å hafstången, så ha de i år ej skäl dertill, ty då det allaredan kommit så mycket till lands är det bevis på att det är godt om detta ypperliga gödningsämne i hafvet.

Fisket har i år ntfallit ganska ringa i allmänhet. Visserligen händer det någon natt att en och annan kan få sig några valar strömming eller tjog torsk, men detta är nästan undantagsvis, så att t. o. m. fiskeriidkande parsoner måste köpa fisk till eget behot. Den stormiga och ogynsamma väderleken gör ock sitt att lägga hinder i vägen för ett jämt sökande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 November 1893
N:r 175

Publicerat

Bröllop

firades i går å Burgsvik mellan veterinärläkaren J. Hederstedt och fröken Hulda Claudelin, dotter till handl. A. V. Claudelin och hans maka, född Beckström.
Extratåg utgick i lördags från staden med en stor mängd bröllopsgäster.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 November 1893
N:r 173

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
(Hösttingets tredje sammanträde å Skogs i Levide 30—31 Okt. 1893).
Oloflig jagt. Barnbard Rettig, Furillen, hade instämt ynglingen Axel Jakobsson, husbondesönerna Karl Andersson, Viktor Cedervall och Oskar Söderluod för att de upprepade gånger jagat hare inom Näs socken på mark, hvarå jagträtten varit arrenderad af käranden. I fråga om Axel Jakobsson återtog käranden stämningen, och tillerkändes J. som ersättning för inställelsen 7 kr. De andra tilltalade nekade, Målen uppskötos för bevisnings anskaffande till andra rättegångsdagen af vårtingets första sammanträde.

Slagsmål. På angifvelse af drängen Gustaf Johansson från Hulte i Hemse åtalade t. f. kronolänsmannen Svante Lindström tjenstedrängarne Albert Karlsson och Johan Johansson samt mjölnaredrängen K. A. Holm, alla från Hemse, med yrkande och ansvar för misshandel, föröfvad å allmän väg. Målsäganden berättade att han 1 Sept. gått att »se brud»; på hemvägen hade han vandrat efter Albert Karlsson, med hvilken han förut varit i ordväxling. Plötsligt hade K. vändt sig om och utan vidare rusat på Johansson och tilldelat honom flere knuytnäfslag i ansigtet. Vid den derpå följande brottningen hade kämparne ramlat omkull, hvarvid K. slagit J. med en sten i nacken, så att blod ymnigt flutit. Sedermera hade de båda andra tilltalade kommit tillstädes. Johansson hade slagit målsäganden två slag med knuten hand i ansigtet; Holm hade ryckt omkull honom på vägen.
Karlsson och Johansson förnekade allt som lades dem till last, hvaremot Holm medgaf ati han bragt omkull Jakobsson genom att sätta »krokben» för honom.
Målet uppsköts för bevisnings anskaffende till andra rättegångsdagen af vårtingets första sammanträde, då Karlsson och Johansson vid 25 kronors vite skola komma tillstädes.

Oloflig utskänkning. Gästgifvaren K. J. Andersson, Domerarfve i Öja, anklagades af kronolänsman Sv. Lindström att hafva försålt maltdrycker äfven åt icke vägfarande. Den tilltalade nekade. För bevisnings anskaffande FRED målet till vårtingets första sammanträde.

Djurplågeri. På angifvelse af P. Andersson, Simes, tilltalade kronolänsman Svante Lindström husbondesonen Jakob Lursson, Mickels i Hablingbo, med yrkande om ansvar för grym bebandlirg af djur. Angifvelsen uppgaf att Larsson ständigt velat köra sina oxar i traf och för att förmå dem springa slagit dem med både pisksnärt och piskskaft, samt, när icke annat hjelpt, sparkat dem på hälarne.
Svaranden nekade.
Som vittnen hördes Oskar Engström, Johan Söderlund och sergeanten Eilertz, hvilka alla intygade angifvelsens riktighet. Utslag faller, vid nästa sammanträde.
— För samma förseelse instämde samme åklagare på angifvelse af Per Simander hemmansägaren Adolf Johansson, Roes i Rone. Johansson ekulle lördazen 2 Sept. och sedan hvarje dag under derpå följande vecka hafva till svåra körslor användt en häst, som haft öppet sår i lokstaden. — Dessutom hade svaranden vid ett tillfälle i våras obarmhertigt piskat ett par oxar för att få dem att dragu ett tungt lass slipers öfver en sträcka barjord.
Den tilltalade erkände delvis. Uppskol för vidare utredning till vårtingeta första sammanträde.
— Statkarlen Alfred Engström, Uggårds i Rone, var likaledes af länsman Lindström instämd för djurplågeri. Angifvare var nu f. lotsåldermannen Vigsten. Engström lades till last att bafva vid många tillfällen behandlat hästar med stor grymhet. Svaranden nekade genom ombud. Målet uppsköts för vittnens inkallande till vårtingets första sammanträle.

För oloflig jagt var husbondesonen Hjalmar Pettersson, Sigleifs i Näs, åtalad af kronolänsman Svante Lindström. Svaranden medgaf skriftligen att han förliden Februari skjutit en rapphöna. — Utslag faller vid nästa sammanträjle.

Misshandel å allmän väg. På anmälan af tjensteflickan Jenny Norrby åtalades husbondesonen Lars Göransson, Slees i Grötlingbo, för att han å allmän väg skulle på aftonen 29 Juni ha slungat en sten mot ett åkdon, hvilken sten träffat Jenny vid högra ögat så att blodvite uppstått och ögats synförmåga blifvit nedsatt, Vid det polisförhör, som om saken hölls af länsman Sv. Lindström, kunde ingen upplysning vinnas om hvem som kastat stenen, en då sedermera kommit i dagen att Göransson härtill varit oskyldig och att husbondesoven Emil Larsson, Norrqviei Grötlingbo, i stället varit föröfvaren, återtog åklagaren anklagelsen i hvad den gälde Göransson och åtalade i stället Larson.
I följd häraf skildes Göransson från målen och tillerkändes 7:50 i ersättning för sin inställelse. Larsson erkände att han kastat en sten utan afsigt att skada någon menniska, — Målet uppsköts till nästa sammanträdes andra rättegångsdag, för att målsäganden skall få tillfälle inkomma med ett nytt läkarebetyg.

Kaffemål. T. f. kronolänsman Sv. Lindström instämde fyra personer med yrkande om ansvar för att de å sistlidne torgdag i Grötlingbo sålt kokadt kaffe utan vederbörligt tillstånd: enkan Vilhelmina Söderström, Stenstugu i Grötlingbo, medgaf i inlemnad skrift att hon gjort sig skyldig till förseelsen; hon hade dock trott sig äga rättighet dertill, då hon fått lof af kommunalnämden, Då hon icke till rätten sändt befullmäktigadt ombud, uppsköts målet för hennes hörande till nästa sammanträde.
Arbetskarlen Karl Pettersson, Rovalds i Grötlingbo, erkände sin förseelse, Utslag faller vid nästa sammanträde.
Hustru Karolina Hammarlund var frånvarande, Uppskof till nästa sammanträde för hennes hörande.
Hustru Kristina Söderström, Norrqvie, erkände. Utslag vid nästa sammanträde.

I barnuppfostringsmålet mellan Maria Viddin, Smida i Väte, och Ludvig Larsson Broa i Halla, förklarade sig rätten obehörig upptaga målet till pröfning, alldenstund brottet blifvit föröfvadt utom domsagan och dessutom svaranden är bosatt utom häradet.

Hundmålet mellan A. M. Elgstrand, Burgsvik, och husbondesonen Karl Jakobsson, Frida i Fide behandlades. Två at svaranden åberopade vittnen berättade att de hört Martell bedja Jakobsson döda hunden, sedan M. först bjudit J. att få köpa hunden eller få den för iogentiog. Vittnen hade icke hört Martell uppgifva att han sålt hunden till Elgstrand. Målet uppsköts på kärandens begäran till andra rättegångsdagen af vårtingets första sammanträde.

Djurplågeri. Som vi förut omnämt hade kronolänsman M. E. Svallingspn åtalat husb. Lars Pettersson Tjengdarfve i Träkumla, för djurplågeri, bestående deruti att han öfveransträngt sina hästar, tvungit en unghäst om 1 1/2 år till hårdt arbete i åkern m. m. Tre vittnen berättade att Pettersson länge varit känd för att arbeta sina djur för hårdt, ehuru de ej kunde påstå att han svältfödde dem. P. hade många gånger tillsagts af grannarne att taga sig i akt. — Utslag afkunnas vid tingets slut.
Pettersson hade uttagit da å ett af vittnena, Th. Eriksson, för ärekränkning och ville på den grund jäfva detta vittne. Rätten förklarade efter öfverläggning att som stämningen uppenbarligen tillkommit för att göra E. jäfvig, så ogillades anmärkningen; hvarpå Pettersson återtog sin stämning.

För misshandel å allmän landsväg tilltalade arbetaren Oskar Dalman från Fride i Fide var denna gång personligen tillstädes.
Avgifvaren stenhuggare Rich. Nyström företedde betyg från lasarettsläkaren. Kunifhugget hade genomträngt venstra pannbenet.
Tvänne vittnen hördes. Det ena hade tillsammans med Nyström 8 Juli kl. Dar e.m, mött Dalman, som genast råkat i ordväxling med Nyström. Vittnet, som gått några steg före Nyström, hade på dennes rop om hjälp kommit tillstädes och funnit Nyström blödande ur ett sår å venstra sidan af pannan. Hade äfven tillsammans med ett annat vittne hört Dalman säga att han gifvit Nyström två hugg, men var ej viss om, att mer än ett träffat. Svaranden nekade. Utslag vid tingets slut.

För likadant brott är Anders Sandsjö från Öja åtalad. Två vittnen hade på qvällen den 23 Juli vid ett bråk å allmänt landsvägen i Öja sett Sandsjö öfverfalla angifvaren Jakobsson och med något föremål (antagligen sten) inknutet i en näsduk, gifva denne tre slag i hufvadet så att han stöp omkull. Ymningt blodflöde uppstode. Utslag vid tingets slut.

Olaga vinhandel erkände nu handl. Fritiof Kahl å Ljugarn. Kahl är för likadan förseelse förut bötfäld. Utslag vid tingets slut.

Olofl. skogsåverkan. I målet emellan Henrik Olsson Isume i Väte och C. J. Edman Gullarfve, förekom ingenting nytt. Målet öfverlemnades, Utslag vid tingets slut.

I krånglet emellan f. nämdemannen Johan Engström och Gabriel Bolin Mafrids, angående de förr omnämda förbindelserna och fiskelotter, hördes två vittnen, som ingenting visste.
Utslag vid tingets slut.

För olaga upplag af eldfarliga oljor, var firman A. Pettersson & i Oskarshamn instämd, men uteblef äfven nu. Uppskof till sista sammanträdet.

Norra häradsrätten.
Tredje sammanträdet 30 Oktober.
Utslag afkunnades: emellan grosshandlaren H. H. Kristensson i Göteborg och handelsidkerskan Johanna Höök i Kapelshamn. Käromålet ogillades;
— emellan drängen Karl Johan Hammarström vid Stora Hammars i Kräklingbo och kronolänsmannen Gustaf Boberg ang. ansvar för misshandel. Svar. dömdes att böta 30 kr.
samt att ersätta målsäganden med 43 kr. 49 öre tilliga med vittneslöner och protokollslösen;
— emellan hemmansägaren Olof Johansson, Batrefs i Norrlanda, och Johan Larsson, Burs i samma socken, ang. ansvar för ärekränkning.
Åtalet ogillades, likaså svar:s yrkande om ansvar å kär. för obefogad rättegång. Kostnaderna qvitterades;
— emellan pigan Selma Johansson, Smiss i Sjonhem, och maskinisten Magnus Johansson, Thule i Ganthem, ang. utbekommande af barnuppfostringsbidrag. – Svar. dömdes till edgång, som skall fallgöras å nästkommande vårtings 1:sta sammanträde;
— emellan t. f. kronolänsman Arvid Jacobson, åklagare, och drängen Otto Gahnström, Säggeby i Källunge, ang. ansvar för misshandel. Svar. dömdes till 40 kronors böter;
— emellan t. f. kronolänsman Arvid Jacobson, åklagare, och drängen Ernst Stenberg, Duse i Bro, ang. ansvar för misshandel och oljud. Svar. dömdes att böta, för misshandeln 20 kr. och för oljudet 10 kr.;
— emellan f. löjnanten E. Björkman från Malms i Hellvi, och inspektoren H. Nyberg vid Vifiings i samma socken, ang. skadestånd m. m, Svar. dömdes att dels betala sammanlagdt 88 kr. 61 öre med ränta, dels utbetala bidrag till aflöning åt en i kär:s tjenst städslad piga, som svar. användt i sitt arbete, dels utgifva ersättning med belopp af högst 650 kronor för utfordring af 2 svar. tillhöriga hästar under en tid af 17 månader och dels att inom 2 månader vid 50 kronors vite afgifva redovisning för 1889 och 1890 års skörd vid Malms egendom, Svar., som frikändes från af kär. yrkadt ansvar, ålades härjämte att gälda kär:s rätregångskostnader med 246 kr.
öre tillika med vittneslöner och protokollslösen.

Djurplågeri. Uti målet emellan kronolänsman J. Smedberg, åklag., och handlanden Mikael J. Ekström, Stora Gåsemora å Fårö, svar. förekom intet af vigt. För vittnens hörande uppsköts målet, till tingets nästa sammanträde.

— Kronolänsman J. Smedbergs mål emot drängen Alfred Bolin &å Fårö, ang. ansvar för djurplågeri, öfvelemnades, — Utslag å sluttinget.

Tvist om utmätt gods. Målet emellan Anders Herlitz, Bengts i Östergarn, kär. samt dennes son Johan Herlitz och lotsförmannen Olsson, båda vid Östergarn, svar. öfverlemnades, Utslag å sluttinget.

Barnuppfostringsbidrag. Målet emellan Enma Lundberg i Stockholm och f, löjtnant E. Björkman, förut boende å Malms i Hellvi, ang. utbekommande at barnuppfostringsbidrag på grund af skriftlig förbindelse, förevar åtal.
Uti en ingifven skrift erkände svar. sin namnteckning å förbindelsen men bested krafvet af anförda skäl. Målet öfverlemnades,; Utslag å sluttinget.

Skadeersättning och ansvar. Målet emellan Mikael J. Ekström å Fårö kär., samt P. Karlström och Mårten Nordström derstädes, svar. ang. olofligt bortflyttande af en kär. tillhörig såg uppsköts för svar:s hörande till 4:de semmanträdet.

— Uti målet emellan hemmansägaren Johan Bergström, Nickarfve i Vänge, kär. samt hemmansägaren Johan Smedberg vid Möllbos i Hala och J. Pettersson vid Broa i samma socken ang. ersättning för 9 st. får, som ibjälbitits af svar. hundar, hördes vittnen af båda parterna, Undantagades omvittnade värdet å fåren förekom intet af synnerlig vigt, Svar:na erhöllo uppskof för vidare bevisning till vårtingets första sammanträde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 November 1893
N:r 170

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy