Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Dalhems socken ligger i inlandet på östra delen av Gotland.
Gårdsnamn: Anderbåtels, Binge, Björkhage, Burge, Busarve, Dune, Dunegårde, Gandarve, Granskogs, Grinder, Hallfose, Hallvide, Harstäde, Hässelby, Kaungs, Malms, Munkebos, Nygårds, Nykvie, Näsungs, Prästgården, Räkarve, Siggur, Slitegårds, Suderbys, Suderbys-Stenstugu, Vidunge, Vidunge-Stenstugu, Åkre.
vid vattenkurinrättningen 15 Juni:
Fru E. K. Liedberg, Sthlm; fru T. Odin; Dalhem; bokhandl. P. A. Vassberg, Visby, landtbr. Lars Pettersson, Öja; s. m. kand. J. Norrby, Visby; garfveriarb. A. P. Pettersson, Visby; postexped. F. Landergren, Falkenberg; fru B. Westöö, Visby; Maria Nilsson, d:o; enkefru Anna Andersson, d:o.
Sma. 10.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Juni 1894
N:r 91
att s. k. Högbro å landsvägen. från Sjonhem till Roma kommer att omläggas, är sagda väg afstängd för trafik onsdagen 30 och torsdagen 31 innevarande månad. Resande kunna under nämda dagar begagna sig af vägen genom Halla och Dalhem socknar.
— Vägen mellan Anga och Kräklingbo socknar blifver äfvenledes; medan en bro invid Stenstugu kommer att omläggas, afstängd för trafik tisdagen 22 och onsdagen 28 innev. månad; kunnande under nämda dagar vägfarande i stället begagna sig af vägen från Anga kyrka till s. k. Galten å Gurpe hed.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 Maj 1894
N:r 76
har läns styrelsen stält 5/8 mant. Björkhage i Dalhem, tillbörigt landtbrukarne Jacob Olsson, Kyrkebys, och Oskar Larsson, Westringe i Etelhem, vid vite af 300 kronor att skogen å nämda fastighets till skog eller beteshage häfdade mark tills vidare anlita för annat än husbehof.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 April 1894
N:r 64
Länsstyrelsen har nu meddelat utslag i anledning af inkomna ansökningar om ändring eller nyanläggning af allmänna vägar inom öns båda väghållningsdistrikt.
Länsstyrelsen har funnit följande dels ännu icke anlagda, dels redan mer eller mindre fullständigt utlagda och af enskilde underhållna vägar, hvilkas upptagande såsom bygdevägar begärts, vara af det allmänna gagn såsom sammanbindande socknar och i öfrigt af afsevärd betydelse för allmänna samfärdseln, att de böra såsom bygdevägar upptagas, nämligen:
Inom norra häradet:
Vägen från allmänna vägen i Anga socken till allmänna vägen vid s. k. Galten i Ganthem; vägen mellan Martebo och Lokrume öfver Martebomyr; vägen från Dunegårda i Dalhem öfver Roma myr till Roma kyrka; vägen från Norrlanda kyrka i riktning öfver Broa, Loipstäde och Björke gårdar till Ganthems kyrka, samt vägen från Stux gästgifaare: gård i Bunge socken till Fårösund, hvilka vägar derför, sedan de p& bekostnad af dem, hvilka af vägarne närmast hafva gagn, blifvit till sträckningen närmare undersökta och i sådant afseende af länsstyrelsen godkäoda samt i öfverensstämmelse dermed till den för bygdevägar föreskrifna bredd anlagda och vid vägsya godtagna, såsom varande i ett för allmän samfärdsel fullt tillfredsställande skick, skola såsom allmänna vägar af väghållvingsdistriktet underhållas. Vidare har länsstyrelsen funnit, att vägen från Koparfve i Rate till landsvägen i närheten af Rute kyrka samt norra vägen från Stenkyrka kyrka till landsvägen åt Grausne numera ej ha den vigt för allmänna samfärdseln, att de böra såsom allmänna vägar underhållas, hvarför de väghållningeskyldige från deras underhåll befrias mot skyldighet att till vägkassan erlägga motsvarande ersättning enligt nya väglagen §§ 17 och 18. Öfriga vägar, om hvilka ansökning gjorts, har länsstyrelsen, åtminstone ej för närvarande, funnit så vigtiga, att de böra upptagas som allmänna.
Inom södra häradet:
Länsstyrelsen har faovit, i fråga om de föreslagna vägarna från Tane till Väte kyrka och s. k. Kulstäde kvior emellan Akebäcks och Valls socknar, att, då allmän väg redan finnes inom länets norra bärad anlagd till häradets gräns å här ifrågavarande ställen, bygdevägar böra på södra häradets väghhllningsdistrikta vägkassas bekostoad anläggas och underhållas från häradets gräns, dels å den från Tuoe i Viklau ledande vägen till allmänna vägen vid Kakuse i Väte, dels å vägen från Akebäcks soeken till allmävna vägen vid Levide i Vall, eller s. k. Kulstäde kvior. Beträffande åter öfriga vägar, hvilkas upptagande såsom bygdevägar sökandena begärt, så, ehuruväl bland dessa åtskilliga synas hafva skådant läge, att de må kunua lagligen bänföras till bygdevägar, har länestyrelsen icke funnit de derom gjorda ansökningarna för närvarande föranleda vidare yttrande, enär beträffande ett icke ringa antal af de sålunda föreslagna vägarne ej ens af sökandena ifrågasatts att de skulle upptagas såsom allmänna förrän vid blitvande vy vägdelniog inom häradet och dessutom alla de i dessa afseenden väckta frågor lämpligast kunna pröfvas i ett sammanhang samt, hvad särskildt angår de ännu icke anlagda vägarne, närmare utredning saknas rörande den i vissa fall antagligen gauska betydande anläggningskostnaden.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 April 1894
N:r 56
som förrättas vid Björkhage i Dalhem torsdagen den 19 innevarande månad från kl. 10 f, m. komma att till den högstbjudande försäljas, takspån, bräder af flere dimensioner, omkring 200 kastar floved af ek, tur och gran, 50 kastar grenved af ek, och fur, ett större parti tveit och spånaffallsved, samt grenar till upprödjning i pärkar, ett parti vrakplank af ek, fur, och gran. Almplank af flere dimensioner, stängselstolpar af ek, troder, och granstör samt ett parti utsädeskorn m. m.
Med betalningen lemnas fullt kände inropare anstånd till den 1 nästkommande September.
Barlingbo den 11 April 1894.
HERMAN STENBERG.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 April 1894
N:r 56
har domkapitlet kyrkoherde Odins i Dalhem ansökan om rätt till ekutstämpling å hans kyrkoherdeboställe.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 April 1894
N:r 52
i medelkontraktet efter kyrkoberde Budin i Eskelhem, som på begäran entledigats, har biskopen i dag utnämt kyrkoherden i Sanda, Mästerby och Vestergarns pastorat Reinhold Uddin, hvilken vid omröstning bland kontraktets prester erhållit 9 röster. Tre tillföllo kyrkohorden Odin i Dalhem samt 1 kyrkoherde Eneqvist i Roma och kontraktsprosten Alfvegren i Ejsta.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 2 April 1894
N:r 50
I lördags hölls i Roma skolhus af landshöfdingen ett tre timmar långt sammanträde med delägarne i Roma- och Storemyr, angående dessa myrars utdikning. Omkring ett 50-tal personer var närvarande.
Landtbruksingeniör Sylvan utvecklade den af honom uppgjorda utdikningsplanen. Utdikningen af de båda ifrågavarande myrarne blefve kostsammare än något annat utdikningsföretag på Gotland.
Olika förslag hade blifvit uppgjorda. På 1870-talet hade ingeniör Steinmetz uppgjort ett förslag, slutande på en summa af 266 tusen kronor. Senare hade ingeniör Roos uppgjort ett annat förslag, som afsåg myrarnas torrläggning för foderväxtodling, hvilken torrläggning skulle kosta 43,500 kronor. Sedan bristerna hos båda dessa förslag påvisats, framlade hr Sylvan ett eget förslag, grundadt på de båda föregående landtbruksingeniörernas undersökningar och slutande på en kostnad af 208 tusen kronor. Dervid hade beräknats: hufvudafloppet, 3,350 meter i längd, till 86 tusen, en kanal genom Högbro (4,150 m) 50 tusen kr., kanalen genom Storemyr (6,100 m) 12,600 kr, kanalen åt Follingbo(2,950 m.) 14,400 kr., kanalen åt Barlingbo (2,750 m.) 5,190 kr., brobyggnader 5 tusen kr. samt för materiel, tillsyp, dambygnader m. m. 34,810 kr. Hela utdikningsområdet vore 3,200 tnl och skulle sålunda kostnaden pr tnl belöpa sig till 65 kronor. Med ett statslån på 19 års amorteringstid, skulle kostnaden sålunda inalles belöpa sig för delägarne till 5 kr. 50 öre pr tol och år under denna tid. Ingeniör Sylvan framhöll den stora vigten af de ifrågavarande myrarnes torrläggning för odlingen af betor till sockerbruket, och borde man nu göra offret af afdikningen för de efterkommande. Ingeniör Sylvan påvisade ock, att genom myrarnes torrläggning sockerbruket, som man befarat, icke komme att lida någon vattenbrist. Tvärtom skulle vattentillgången genom anbringande af en damm efter utdikningen blifva både rikligare och jämnare.
Efter landtbruksingeniörens föredrag begärdes ordet af hr O. Myhrman, som önskade åtskilliga upplysningar om utdikningsplanen. P. Johansson, Vellarfve, ville, att tiden för utdikningen skulle anstå en 5 eller 10 år. Jordbruket vore tryckt, arbetskrafterna voro dyra och nästan omöjliga att erhålla. Ingen ville arbeta med jorden. Det vore således skäl att tänka sig för, innan man kastar sig in på ett så stort företag som detta. Många instämde. Herr Myhrman var ense med föregående talare och påpekade de kommunala bördornas storlek särskildt för Roma. Herr Corswant, Stafva, var för myrutdikningen och ville, att arbetet skull så fort som möjligt påbörjas. Den gamla åkerjorden rundt omkring myrstränderna kunde icke täckdikas, sålänge myren icke vore torrlagd, och täckdikningen vore dock ett vilkor för en större betodling. Ansåg, att den gamla åkerjorden skulle så mycket förbättras genom myrutdikningen, som denna kostade. Kyrkoherde Enequist ansåg, att man borde hellre använda krafterna och kostnaderna på den gamla åkerjorden. Landtbruksingeniören betonade att just genom myrutdikningen blefve man i stånd att bättre sköta fastmarken. — Hansson, Viklau, förvånades, att Johansson kunde vara emot ntdikvingsförslaget, som ändå haft hushållningssällskapets anslag till myrodling och tillkännagifvit de mest lysande resultat. Vore för sin del för förslaget. Yrkade bifall.
Sedan Johansson, landtbruksingeniören, kyrkoherde Enequist och hr Myhrman åter haft ordet och replikerat hvarandra, sammanfatiade landshöfdingen diskussionen så, att ingen tycktes vara emot förslaget, utan somliga ville, att detsamma skulle sättas i verket strax, andra att det skulle anstå till århundradets slut. Vid votering visade sig, att de senare segrade.
De, som voro för företaget, beslöto emellertid ingå till länsstyrelsen med sökan om förordnande för förrättningsman att genast handlägga förrättningen.
Till sist fäldes några ord om, att vär gen mellan Roma kyrka öfver myren till Dalhem måtte blifva upptagen till allmän väg, synnerligast, som ingen jord behöfde exproprieras, emedan vid laga skiften i Roma och Dalhem jord vore uttagen till 6 meters bredd. Blefve denna väg upptagen borde ock ett bispår till j rnvägen anläggas vid Karby.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1894
N:r 47
låter landtbrukaren Johan Stenbom, Binge i Dalhem, medels offentlig auktion, fredagen den 30 innevarande Mars från kl. 10 f. m. till den högstbjudande försälja all sin yttre värdefulla lösegendom, bestående at flera st. last- och arbetsvagnar, 1 bättre trilla, en kälkrack, 1 ressläde, flera par arbetskälkar, vrång- och foderhäckar, vänd- och spetsplogar, myll-, klös-, rakoch krokpinnharfvar, mullfösor, kornvält och sladdar, flera par bättre par- och enbetsselar, svänglar, oxok och dragkettiogar, en bättre skaktrösk, 3 st. vindmaskiner, hvarat en med skakinräitniog, en nästan ny radsåningemaskin, 1 hackelsemaskin, 1 hästräfsa, diverse: handredskap, 1 större smörtkerpa och 1 köttkvarn; kreatur: bestående af 2 goda dragoxar och en fargalt, samt ett mindre parti vackert utsädeskorn. m. m. Säkre och godkände inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1:sta nästkommmande Oktober, andra ställa godkänd säkerhet, eller betala vid anfordran.
Dalhem i Mars 1894.
Efter anmodan,
G. P. HANSÉN.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Mars 1894
N:r 43
å landsvägen genom Dalhem mellan Slitegårds i nämda socken och Unsarfve i Halla kommer att omläggar, till följd hvaraf vägen måste afstängas till och med 20 dennes. I stället kan begagnas vägen genom Sjonhem (s. k. Svinsundsvägen) till Ganthem.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Mars 1894
N:r 41