Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Follingbo är en socken på Gotland som är belägna cirka åtta kilometer sydöst om Visby nära länsväg 143 mellan Visby och Roma.
Gårdsnamn: Björkebos, Bondarve, Dede, Ekeskogs, Gerete, Hagvards, Hallfrede, Kallings Lilla, Kallings Stora, Klinte, Norrbys, Nygårds, Rosendal, Sylfaste, Tingstomt, Vede Lilla, Vede Stora.
kl. 3 e. m. försäljes å Rosendals gård i Follingbo genom öppen och frivillig auktion till den högstbjudande ett parti prima ostpreussisk hvete och New Zeelandsråg till utsäde samt ett parti vackra spädgrisar af ren Thamworts ras. Kände och säkre köpare erhålla betalniogsanstånod till den 1 nästa December.
Barlingbo den 18 Augusti 1894.
H. STENBERG.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 Augusti 1894
N:r 129
gifves i morgon afton å läroverkets högtidssal af en kvartett blinda herrar och damer, utgångna från blindinstitatet i Stockholm. Programmet, som meddelades i måndagens nummer, upptager uteslutande andlig musik.
Kvartettea konserterar sedan i Follingbo, Björke och Roma kyrkor.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Juli 1894
N:r 109
har sammanträde i dag härstädes. Det öppnades med en kortare predikan af kyrkoherde Kolmodin i Vall, hvilken dervid med ledning af Tim. 1: 7 talade öfver ämnet: Hvilken och hurudan den anda är, som böra leda oss under utöfaingen af vårt embete.
Biskopen intog härefter ordförandeplatsen och helsade med några ord de närvarande presterna välkomna.
Efter protokolljustering utsbgos till sekreterare för dagen pastorerna Kellström och Brounéus.
Till ledamöter i presterskapeta förtroendenämd för åren 1895—97 invaldes: för norra tredingen kontraktsprosten Rouser i Stenkyrka och kyrkoherde Sik i Lärbro med kyrkoherdarne Klint i Follingbo och Gradelius i Othem till ersättare; för medeltredingen: kyrkoherde Enequist i Roma och prosten Öfverberg i Stenkumla, med kyrkoherdarne Berglund i Östergarn och Ehrénström i Kräklingbo till ersättare; för södra kontraktet kyrkyherdarne Löthberg i Hablingbo och Sundblad i Garda med kyrkoherdarne Ahlander i Alskog och Jacobsson i Grötlingbo till ersättare.
Derefter sjöngs ps. 150, första och sista verserna.
Första frågan: Hvari består sakramentens egendomliga betydelse såsom n&demedel till skilnad från Guds ords? inleddes af biskopen, hvilken efter en längre utredning af den historiska utvecklingen af sakramentfrågan och betonande af sak: ramentens vigt såsom förmedlare af Guds oåd till menniskorna, framhöll att ordet visserligen vore det första och väsentligaste af nådemedlen, men sakramenten hade en omätlig betydelse såsom en be: kräftelse på hvad genom ordet gifvits.
För ett direkt besvarande af den uppstälda frågan fordrades en ej ringa beläsenhet; man måste gå till fäderna, till kyrkans stormän, de djupa andarne, hvilka ivåra dagar fört oss fram till en ganska klar utredning, som tagit sig uttryck hos Martin Chemnitz. Hvad likheten vidkommer mellan sakramenten och ordet, låg den deri att hela våden på båda ställena är förbanden; båda meddela ock den korsfäste frälsaren sjelf. Skillnaden vore trefaldig: först bestod den deri, att hvad som genom ordet uttalas för ögat eller örat på ett mera ensidigt sätt, tala sakramenten fulltonigt och till hela menniskan: vidare i den individualiseripg, som våra fäder sökte i absolutionen och slutligen deri, att härigenom sker en beredelse för det eviga lifvet.
Lektor Lemke yttrade instämmande och framhöll att det lyckats vår lutherska kyrka att klargöra olikheten mellan ordet och sakramenten. Ordet, talet, kan stanna utom oss, men sakramenten verka utom vår vilja antingen till välsignelse eller dom. Ordet och sakramenten tilltyllestgöra hvarandra. Ordet blir menniskans egendom endast genom tron; annorlunda är det med sakramenten. Otron utestänger visserligen från sakramentsgåfvan, men ej sakramentet sjeif.
Kyrkoherde Gadd: Sakramenten äro bärare af Guds nåd till oss, vittnesbörd om Guds allmakt.
Kyrkoherde Gutenberg: Sakramenten referera sig till menniskans sinliga sida, försåvidt sinliga element ingå i både dop och nattvard. De tillgodose mer än ordet vår svaghetssida. Gud såg att vi voro fästade vid det timlga, derför ville han genom timliga medel föra oss till andlig frigörelse. Deremot förstod han ej att sakramenten hade en oemotståndlig verkan.
Biskopen påpekade att den, enligt Guds ord, förefans och gaf några antydningar om Barn man borde förstå denna oemotståndlig het.
Kontraktsprosten Uddir: Ordet bör i predikan framhållas såsom hufvudnädemedlet; sakramentet är en hjelp, ett stöd för den svaga tron såsom ett synligt jordiskt medel; ordet kan förfalskas af den som frambär det, ej så sakramenten.
Lektor Lemke replikerade kyrkoherde Gutenberg. En vigtig fråga vore: är ordet enbart bestämmande i fråga om ledamotskap i Kristi församling? Visserligen kan genom tron väckas pånyttfödelse, men denna tro kan aldrig blifva så igenkänlig, ej heller fullständig så länge den ej genom sakramenten bekräftas.
Kyrkoherde Gutenberg: De lär allt vara svårt att ur skriften bevisa, att sakramenten verka på oemotståndligt sätt, ex opere operato.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Juli 1894
N:r 102
Follingbo, 15 Maj.
Stor fruktsamhet. En landtbrukare härstädes har på ett år af en modersugga erhållit ej mindre än 33 griskultingar.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Maj 1894
N:r 74
Kristihimmelsfärdsdag på aftonen voro arbetaren Johan Gustafsson och rättaren Gustaf Vedén, Rosendal i Folingbo, på väg hem ifrån staden. Då de hunnit ett stycke ut på östra landsvägen blefve de utan ringaste anledning öfverfallna bakifrån af i Follingbo boende arbetaren Karl Rörfeldt, hvilken tilldelade Gustafsson ej minän 6 ganska allvarsamma knifhugg i hufvudet, så att G. skyndsamt måste söka läkarhjelp. Vedén erhöll äfven ett par mindre farliga hugg.
Saken är anmäld för härvarande polismyndighet.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 Maj 1894
N:r 70
kostande omkr. 2,000 kr., för underlättande af bettransporter, komma att på Gotlands jernväg anläggas, det ena vid Sylfaste, det andra vid Stånga myr, 4 1/2 kilometer från Hemse. Ett ifrågasatt sådant spår vid Lilla Vede i Follingbo kan deremot icke på grund af banans lutningsförhållanden på platsen komma till stånd.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 April 1894
N:r 60
har Follingbo metodistförsamling efter K. E. Runfeldt valt John August Enander. Tofta metodistförsamling har till föreståndare efter J. E. Henriksson utsett K. O. Thorsell.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 April 1894
N:r 55
från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1893:
Follingbo: födda 19 (10 m. 9 qv.), döda 12 (6 m. 6 qv.) inflyttade 129 (57 m, 72 qv.), utflyttade 82 (39 m. 43 qv.), vigde 3 par, folkmängd 538, ökning 55.
Akebäck: födda 1 m., döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 19 (10 m. 9 qv.), utflyttade 11 (5 m. 6 qv.) vigde 1 par, folkmängd 148, ökning 3.
Levide: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 9 (5 m. 4 qv.), inflyttade 27 (11 m. 16 qv.), utfyttade 37 (22 m. 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 563, minskning 8.
Gerum: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 1 qv., inflyttade 19 (9 m. 10 qv.), utflyttade 11 (6 m. 5 qv.), vigde 1 par, folkmängd 182, ökning 13.
Fole: födda 11 (4 m, 7 qv.), döda 8 (6 m. 2 qv.), inflyttade 47 (27 m. 20 qv.), utflyttade 61 (32 m. 29 qv.), vigde 3 par, folkmängd 478, minskning 11.
Lokrume: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 5 (2 m, 3 qv.), inflyttade 53 (22 m. 31 qv.), utflyttade 40 (15 m. 25 qv.), folkmängd 379, ökning 6.
Rute: födda 7 (3 m, 4 qv.), döda 9 (5 m. 4 qv.), inflyttade 26 (10 m. 16 qv.), utflyttade 44 (17 m. 27 qv.), vigde 3 par, folkmängd 552, minskning 20.
Fleringe: födda 13 (8 m. 5 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 14 (3 m, 11 qv.), utflyttade 15 (7 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 376 ökning 9.
Bunge: födda 18 (7 m, 11 qv.), döda 10 (4 m. 6 qv.), inflyttade 27 (10 m. 17 qv.), utflyttade 23 (12 m, 11 qv.), vigde 3 par, folkmängd 542, ökning 12.
Hejnum: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 15 (7 m. 8 qv.), utflyttade 20 (10 m. 10 qv.), vigde 1 par, folkmängd 299, minskning 3.
Bäl: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.). inflyttade 10 (7 m. 3 qv.), utflyttade 25 (12 m. 13 qv.), vigde 1 par, folkmängd 191, minskning 12.
Martebo: födda 6 (5 m. 1 qv.), döda 1 qv., inflyttade 34 (16 m. 18 qv:), utflyttsde 30 (10 m. 20 qv.), vigde 2 par, folkmängd 303 ökning 9.
Lummelunda: födda 13 (8 m. 5 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 37 (19 m. 18 qv.), utflyttade 36 (20 m. 16 qv.), vigde 3 par, folkmängd 381, ökning 9.
Vall: födda 4 (2 m, 2 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 22 (13 m. 9 qv.), u. flyttade 21 (12 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 286, ökning 2.
Hogrän: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 13 (6 m. 7 qv.), utflyttade 20 (5 m, 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 327, minskning 6.
Hörsne med Bara: födda 10 (5 m. 5 qv.), döda 7 (8 m. 4 qv.), inflyttade 30 (14 m, 16 qv.), utflyttade 39 (20 m. 19 qv.), vigde 2 par, folkmängd 369, minskning 6.
Källunge: födda 3 (3 m.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 28 (16 m. 12 qv.), utflyttade 35 (15 m. 20 qv.), vigde 4 par, folkmängd 239, minskning 9.
Vallstena: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 4 (4 m.), inflyttade 13 (8 m. 5 qv.), utflyttade 21 (12 m.. 9 qv.), vigde 4 par, folkmängd 339, minskning 5.
Veskinde:; födda 17 (12 m. 5 qv.), löda 11 (8 m. 3 qv.), inflyttade 50 (27 m. 23 qv.), utflyttade 38 (22 m. 16 qv.), vigde 4 par, folkmängd 587, ökning 18.
Bro: födda 6 (2 m. 4 qv.), död ingen, inflyttade 23 (9 m. 14 qv.), utflyttade 19 (9 m.
10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 289, ökning 40.
Fårö: födda 24 (11 m. 13 qv.), döda 101) m. 6 qv.), inflyttade 34 (17 m. 17 qv.), utflyttade 33 (13 m. 20 qv.), vigde 5 par, folkmängd 1,177, ökning 15. Församlingens äldste medlem är född 20 December 1794.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Januari 1894
N:r 2
föröfvades fredagen den 15 dennes från drängen Rudolf Andersson vid Björkebos i Follingbo, dervid tillgrepos ett silfverur, en kavaj och ett par byxor. För stölden misstänkes en inom Akebäcks och Valls socknar kringstrykande mansperson, hvilken nu efterlyses.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 September 1893
N:r 149
firades i går afton i Metodistkapellet, då metodistpredikanten i Tofta och Klinte distrikt K. O. Torsell sammanvigdes med Katarina Amanda| Persson från Kappelshamn, Brudparet inträdde under tonerna af en marsch från orgeln, hvarpå församliogen sjöng en psalmvers. Derefter förrättades vigseln efter metodistkyrkans ritual af presiderande äldste, pastorn vid Slite församling K. A, Wik, assisterad af pastorn härstädes K. M. Lindh. Akten afslöts med ett tal af past. Wik, som önskade de nygifta lycka och välsignelse, gifvande dem derjämte goda råd och förmaningar att taga med på lifvets resa, den de pu skulle anträda tillsammans. Sedan skogföreningen härefter sjungit flere aåvger och musik utförts på flöjt, fiol och orgel, höll pred. Verme från Kappelshamn tal för de nu förenade och uppläste af honom författade verser till deras ära. Predikanten Enander från Follingbo, som derefter talade, vände sig till paret såsom brudgummens mångårige vän och studiekamrat och önskade det derför ur bjertats djup all lycka under kommande dagar. Sång och musik utfördes ånyo, hvarefter pastor Lindh talade om hemmets lycka och om den betydelse för denna lycka, som qvinnan med sitt milda väsen, deltagande hjerta och ordnande hand äger.
Till sist nedkallades öfver brudparet och församlingen Guds välsignelse, hvarefter man vid 11 tiden åtskildes.
Kapellet var dekoreradt med grönt och framför talarestolen var placerad en smakfull transparang, upptagande åtskilliga emblem. Det rymliga kapellet var fyldt af högtidsklädda bröllopsgäster.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 September 1893
N:r 147