Prisbedömningen

i pärk vid söndagens täflingar skedde, såsom redan nämts, i första omgåogen efter poängberäkning.
I bakpärken tjenstgjorde 5 prisdomare, hvilka alla gåfvo de olika lagen hvar sin poäng, så att sammanlagdt erhöllo:
Sanda bollspelare 38 poäng; i medelt. 7 3/5
Dalhem bollspelare 40 poäng; i medelt. 8
Anga bollspelare 27 poäng; i medelt. 5 2/5
Ganthem bollspelare 21 poäng; i medelt. 4 1/5
Ekeby bollspelare 29 poäng; i medelt. 5 4/5
Visby art.-kår bollspelare 20 poäng; i medelt. 4
Fole bollspelare 38 poäng; i medelt. 6 3/5
Östergarn bollspelare 40 poäng; i medelt. 8
Buttle bollspelare 29 poäng; i medelt. 5 4/5
Ejsta bollspelare 29 poäng; i medelt. 5 4/5
Björke bollspelare 22 poäng; i medelt. 4 2/5
Silte bollspelare 28 poäng; i medelt. 5 3/5
Endre bollspelare 37 poäng; i medelt. 7 2/5
Halla bollspelare 34 poäng; i medelt. 6 4/5
Visby Idrottsförsning 40 poäng; i medelt. 8
Gammalg. bollspelare 32 poäng; i medelt. 6 2/5
Visby bollspelare 39 poäng; i medelt. 7 4/5
Väte bollspelare 32 poäng; i medelt. 6 2/5
Omspel skedde sedan mellan de lag, som fått minst 33 poäng.
I frampärken tjenstgjorde 4 prisdomare, hvadan poängsumman här måste bli något lägre:
Hafdhems bollspelare 16 poäng; i medelt. 4
Ljugarn-Alskog bollspelare 27 poäng; i medelt. 6 3/4
Garda bollspelare 23 poäng; i medelt. 5 3/4
Rone bollspelare 29 poäng; i medelt. 7 1/4
Burs bollspelare 10 poäng; i medelt. 2 1/2
Lau bollspelare 26 poäng; i medelt. 6 1/2
Alfva bollspelare 24 poäng; i medelt. 6
Habblingbo bollspelare 20 poäng; i medelt. 5

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1894
N:r 131

Från landsbygden.

Garda, 13 Aug.
Detta år har varit och är så avt säga ett den svenska flaggans år. Nästan vid hvarje folkskola ser man flaggstänger resta och på högtidliga; dagar den svenska flaggan med unionsmärket svaja, allt vittnande om att fosterlandskänslan ej törkolnat hos Gotlands folk. Det behöfdes blott det gifna »uppropet» för att folket genast skulle visa sig villigt att genom anskaffandet af detta fosterländska tecken gitva uttryck åt den fosterländska känslan. Der någon inom en kommnn satt sig i spetsen för insamlandet af medel till förverkhgande af de i »uppropet» uttalade förhoppningarna, hafva mycket fort fådana kunnat åstadkommas, och ingen småaktig tvekan har törsports, då det blifvit ifrågasatt att offra en skärf för den vackra saken. På ett och annat ställe har en allmänna offervilligheten icke ens behöft anlitas. Enskilda personer hatva genom att bestrida kostnader för både flaggor, stänger och tillbehör på ett vackert sätt lagt i dagen sitt fosterländska sinne. Dessa hedersmän förtjena ett varmt erkännande. Ett sådant ville Garda församlingsbor gifva den gamle dannemannea Anders Andersson Petarfve i Garda genom den fest, de till hans ära i söndags anordnat. På en hög kulle, derifrån man har en vacker utsigt öfver dalsänkningen mellan Garda och Lau samt bort öfver Östersjöns blåa böljor, var den blågula flaggan hissad, och dit samlades största delen af socknens manliga befolkning, både äldre och yngre. Men midt bland dessa står den åldrige odalmannen. Med strålande ögon ger han upp till den blågula flaggan. Man läser i blicken liksom ville han säga: »Se der hvad jag känner. Denna symbol må tala för mig, den må tolka de känslor, hvaraf jag besjälasl» Ja, visst var det hans varma, fosterländska sinne, som manade honom att med oegennyttig uppoftrivg bekosta flaggan, som ou på kullen sakta böljar för vindens fläktar.
Kyrkoherden Sundblad frambar till den vördige gamle föreamlingens tacksamhet för den vackra gåfvan, genom hvilken den åldrige beredt sig ett minne som sent skalle utplånas.
Den skulle, hoppades talaren, för det upp växande slägtst blifva en kraftig påminnelse om dess plikter mot konung och fosterland. Gifvaren tackade genom en af festarrangörerna för den hyllning man gifvit honom, förviesad om att gåfvan skulle komma att fylla sin bestämmelse, Särskildt ville gifvaren tacka kyrkoherden för hans varma uttalande så väl vid detta tillfälle som ock vid den fest, som firades, då flaggan 6 Juni invigdes, — Genom den fest, som sålunda blifvit anordnad för flaggans gilfvare, ville församlingsborna äfven frambära sitt tack till kyrkovärden Joh. Eliasson Petarfve, som skänkt den 62 fot långa flaggstången. Både flagga och stång äro således gåfvor från samma hus.
Stämningen under hela festen var synnerligen liflig. Täflingar med boll och varpa omväxlade med sång och tal tills sol sjönk i vester. Festen afslöts med ett lefve tör konung och fosterland, följdt af fyrfaldigt, kraftigt hurra.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Augusti 1894
N:r 128

Gotlands skytteförbunds täflingsskjutning

vidtog i dag å skjutbanan invid Visborgs slätt strax efter klockan åtta under det mest gynsamma väder. Fram på förmiddagen mulnade det emellertid och ett ymnigt regn började falla, Det fortfor sedan att dugga ända till vid tvåtiden, då det tycktes vilja klarna. Vid ett besök derute funno vi emellertid skyttarne vid godt humör.
I skjutningen i dag deltaga Visby, Lina, Dalhems, Lummelunda, Tingstäde och Stenkumla skyttegillen; i morgon Klinte, Garda, Fardhems, Hemse, Stånga, Rone, Hoburgs, Fårösunds och Lärbro skyttegillen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Augusti 1894
N:r 127

Ifrågasatt jämkning i länsmansdistrikten.

Den 14 Dec. 1877 förordnade k. m:t, att antalet länsmansdistrikt inom Gotlands län, då utgörande tio, skulle minskas till sex och att af dem tvänne skulle utgöras af, det ena Fardhems, Garda och Burs ting, jämte Eksta pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Burs, Stånga, När, Lau, Etelhem, Garda, Alskog, Lye, Ejsta och Sproge; det andra Hoburgs, Grötlinge, Hemse ting samt Habblingbo pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Hablingbo, Silte, Hemse, Alfva, Eke, Rone, Grötlingbo, Hafdhem, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre. Länsmännen i dessa bägge distrikt hafva icke boställen sig anvisade och äro f. n. boende, den ena i förstnämda di strikt, bvilket, jämlikt af k. m:t senare meddelad bestämmelse, numera benämnes Gotlands Södra fögderis mellersta länsmansdistrikt, vid Etelhems jernvägsstation, och den i det senare, benämdt Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt, i Öja socken i närheten af Burgsviks hamn. Längsta väglängden från länsmännens bostäder till distriktsgränsen är för länsmannen i mellersta distriktet till stranden i Sproge socken 4,2 nymil och för länsmannen i södra distriktet omkring 3 nymil. Folkmängden i mellersta distriktet var vid 1891 års utgång 7,386 personer och i det södra 7,623.
Efter det förutnämda distrikts indelning vunnit tillämpning hafva emellertid förhållanden inträffat, som skulle göra en jämkniog i deona indelning önsklig. Så har i Hemse socken uppstått en allt mera vflig rörelse och mera samlad befolkning af den betydelse att k. m:t uti skrifvelse 25 Juoi 1886 förklarat, att för densamma, benämd Hemse handelsplats, ordningsstadgan, bygnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla, hvarefter särskild municipalstyrelse der ordnats. Då en ganska lifbg rörelse råder å denna plats, bvilken tillika är ändpunkten af Gotlands jernväg, och der anordnade månatliga torgdagar vanligen sammanföra rätt mycket folk, är det af vigt att polistillsya der finnes. Nu bör emellertid denna plats till södra länsmansdistriktet och är belägen på 2 mils afstånd från länsmannens bostad. Då denna länsman jämväl har flera orter med jämförelsevis betydbgare befolkning inom sitt distrikt, såsom Ronehamn på 3 mils afstånd, Bargsviks bamn och ett under senare åreo anlagdt och bedrifvet stenhuggeri vid Hoburgen med en del löse arbetare på omkring två mils afstånd, är det både betuogande och besvärligt för bonom att utöfva den honom åliggande polisuppsigtea ipom distriktet. Länsmannen i mellersta distriktet har åter ingen plats med mera samlad befolkning inom »itt distrikt. Ett otjemnande af denna olikhet till båtnad för en mera verksam polistillsyn kan utan svårighet ske på det sätt att en del af södra distriktet öfverflyttas till det mellersta; och dertill bör i första rummet ifrågakomma Alfva och Hemse socknar, utgörande Alfva pastorat. Om sådan öfverflyttning sker och länsmannen får sin bostad i Hemse socken, der brist på dertill lämpliga lägenheter ej lärer förefia nas, vinnes derjämte den fördelen, att han kommer att bo mera centralt i distriktet än nu, med längsta afstånd till distriktsgränsen af å ena hållet 3 mil, å det andra af omkring två mil, till lättnad för tjenstegöromålen och minskning i kostnader för allmänheten, — Visserligen skulle genom en sådan omreglering ionevånareantalet i de båda distrikten blifva icke obetydligt olika, idet att mellersta distriktet fioge 8,547 och det södra 6,462 per soner efter folkmängden år 1891; men denna omständighet torde ej tillmätas någon afgörande vigt i förhållande till de fördelar, som regleringen komme att medföra i ofvan antydda afseenden, och då tillökningen i innevånareantalet i mellersta distriktet icke medför någon afsevärd svårighet i distriktets skötande. Upplysningsvis kan här nämnas att ionevånareantalet i södra fögderiets norra länsmanvsdistrikt år 1891 utgjorde 8,012 personer.
Med afseende å hvad sålunda anförts har länsstyrelsen hemstält, att k. m:t ville förordna om sådan jämkning i länsmansdistrikten inom Gotlands södra fögderi att Alfva pastorat, bestående af Hemse och Alfva socknar, må öfverflyttas från södra till mellersta distriktet, en förävdring, som ej mindre kronofogden i fögderiet och vederbörande länsman, än äfven Hemse och Alfva sockenmän, i kommunalstämman hörda, förordat såsom önsklig och förmånlig, och att denna förändring må få tillämpas med början af &r 1895. K. m:t har häröfver anbefallt kommarkol legium och statskontoret afgifva utlåtande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Augusti 1894
N:r 126

Gotlands skytteförbunds täflingsskjutning om statens pris

äger rum den 17 och 18 innevarande Augusti å Kongl. Gotlands infanteriregementes skjutbana å Visborgs slätt.
Berättigade att deri deltaga äro skyttegillens medlemmar, som under året skjutit minst 60 protokollförda skott.
Den 17 kallas till skjutningen Visby, Lina, Dalhems, Lummelunda, Tingstäde och Stenkumla skyttegillen, samt den 18 Klinte, Garde, Fardhems, Hemse, Stånga, Rone, Hoburgs, Fårösunds och Lärbro skyttegillen.
Båda dagarne börjar skjutningen kl. 1/2 9 f. m., då de, som vilja deltaga i densamma, skola anmäla sig. Med jernvägen inkommande få anmäla sig till kl. 10 f. m.
Hvarje skytt anskaffar sjelf ammunition.
Verkställande utskottet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Augusti 1894
N:r 122

Till infanterivolontärskolans

öfningar å Karlsborg, hvartill inryckning äger rum 26 nästk. Sept., skola 15 volontärer från Gotlands infanteriremente kommenderas såsom elever, nämligen: volontärerna vid Visby komp. nr 61 Ahlgren, 63 Sahlin; vid Roma komp. 15 Rosberg, 17 Bayard, 23 Gustafsson, 53 Wetterhall, 57 Sjöblad, 60 Stenmark, 62 Ideström, 89 Hedmark; vid Tingstäde komp. 79 Palmroth, 99 Karlberg; vid Garda komp. 148 Nystedt; vid Hemse komp. 157 Höglund; vid Hafdhems komp. 170 Levander.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Augusti 1894
N:r 120

Till ledamöter i årets pröfningsnämd,

som sammanträder måndagen 17 September, har länsstyrelsen utsett: major F. Cronstedt, fabrikör P. A. Hellgren, hanudl. Hugo Pettersson, Visby, stationsinspektor A. Kullberger, Barlingbo, nämdeman J. Larsson, Endregårda, skollärare Axel Bodin, Lokrume, hemmansägare L. Högberg, Vies i Veskinde, tulluppsyniogsman G. V. Kahl, Kyllej, hemmansägare L. N. Pettersson, Lunderhage i Fleringe, kapten K. T. Broander i Källunge, tämdeman E. N. Eriksson, Alfvena i Vallstena, hemmansägarne K. Hagström, Dalbo i Halla och T. Franzén, Kyrkljufves i Gammalgarn, bankdirektör V Åkerman i Stånga, kyrkoherde A. Sundblad i Garda, handl. V. Hansén i Öja, hemmansägare J. Rosendahl, Kattlunds i Grötlingbo, handl. J. V. Broander i Rone, hemmansägare K. Bolin, Buatvier i Sproge, skollärare J. R. Cederlund i Levide, hemmansägarne K. V. Carlqvist, Binge i Väte, och J. Olsson, Rofvalds i Eskelhem, samt skollärare J. R. Lindahl i Atlingbo.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Juli 1894
N:r 113

Vid slutpröfning

med 1893—1894 års infanterivolontärskola å Karlsborg ha nedanstående elever från Gotlands infanteri erhållit följande betyg: med beröm godkänd nr 40 Nylén, 44 Åström, båda, vid Visby komp., nr 50 Forsberg vid Roma komp., 49 Nyberg vid Lärbro komp., 140 Gahnström vid Garde komp., 141 Johansson d:o, 142 Karlsson vid Hemse komp., 144 Hansén vid d:o.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 21 Juli 1894
N:r 112

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Frikänd till följd af ihärdigt nekande blef idag den för oljud och fylleri anklagade arbet. A. Hultgren.

Södra häradsrätten.
Vid vårtingets afslutning afkunnades följande utslag.
— O. N. Alfvins, Nygårds i Etelhem, yrkande att af J. N. Rundlund, Bara i samma socken utbekomma 829 kr. som ersättning för genom skifte förlorad skog, hvilket vid egendomsköp ej skulle af Rundlund uppgifvits, ogillades, enär Alfvin vid tiden för köpet sjelf varit i tillfälle att taga del af skifteshandlingarne. Dessutom skall svar. ersätta kär. med 20 kr. i rättegångskostnader.
— Det långvariga fotogénmålet emellan länsman Emil Eneman å ena, samt handelsfirman A. Pettersson & C:o i Karlshamn å andra sidan, tappades af kär. som dessutom ålades ersätta svar med 30 kr. enär åkl. icke styrkt. att nämda firma vid beslagtagandet varit egare till fotogénen — För hemfridsbrott, oljud m. m. af Georg Bergman, Autsarfve i Garda, tilltalade P. Gardberg, ådömdes edgång.
— För smädelse mot Lars Pettersson Enges i Burs, dömdes dennes granne, Lars Nilsson, att böta 25 kr. samt utgifva rättegångskostnader med 25 kr. Åtalet i öfrigt ogillades.
— För misshandel å allmän väg dömdes drängen Augut Klaasson från lilla Rone i Lye att böta 15 kr.
— Olofligt afvikande ur tjenst. Drängen Anders Carlsson, hvilken olofl. bortgått ur tjenst, från P. Olsson, Pilungs i Mästerby, dömdes härför att böta halfva lönen, med 85 kr. och återbära uppburna 13 kr. samt utgifva 36 kr. i rättegångskostnader.
— Edgång ådömdes Laura Nilsson, Enges i Burs, emedan .ett vittne intygat att hon kallat sin granne Lars Pettersson för »tjuf, rackare och galning.» — Allmänningstvisten i När tappades af kärandena, hvilka äfven ålades ersätta sina vederparter alla kostnader i målet. Kär. erlade vad.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Juli 1894
N:r 109

Visby stifts prestsällskap

har sammanträde i dag härstädes. Det öppnades med en kortare predikan af kyrkoherde Kolmodin i Vall, hvilken dervid med ledning af Tim. 1: 7 talade öfver ämnet: Hvilken och hurudan den anda är, som böra leda oss under utöfaingen af vårt embete.
Biskopen intog härefter ordförandeplatsen och helsade med några ord de närvarande presterna välkomna.
Efter protokolljustering utsbgos till sekreterare för dagen pastorerna Kellström och Brounéus.
Till ledamöter i presterskapeta förtroendenämd för åren 1895—97 invaldes: för norra tredingen kontraktsprosten Rouser i Stenkyrka och kyrkoherde Sik i Lärbro med kyrkoherdarne Klint i Follingbo och Gradelius i Othem till ersättare; för medeltredingen: kyrkoherde Enequist i Roma och prosten Öfverberg i Stenkumla, med kyrkoherdarne Berglund i Östergarn och Ehrénström i Kräklingbo till ersättare; för södra kontraktet kyrkyherdarne Löthberg i Hablingbo och Sundblad i Garda med kyrkoherdarne Ahlander i Alskog och Jacobsson i Grötlingbo till ersättare.
Derefter sjöngs ps. 150, första och sista verserna.
Första frågan: Hvari består sakramentens egendomliga betydelse såsom n&demedel till skilnad från Guds ords? inleddes af biskopen, hvilken efter en längre utredning af den historiska utvecklingen af sakramentfrågan och betonande af sak: ramentens vigt såsom förmedlare af Guds oåd till menniskorna, framhöll att ordet visserligen vore det första och väsentligaste af nådemedlen, men sakramenten hade en omätlig betydelse såsom en be: kräftelse på hvad genom ordet gifvits.
För ett direkt besvarande af den uppstälda frågan fordrades en ej ringa beläsenhet; man måste gå till fäderna, till kyrkans stormän, de djupa andarne, hvilka ivåra dagar fört oss fram till en ganska klar utredning, som tagit sig uttryck hos Martin Chemnitz. Hvad likheten vidkommer mellan sakramenten och ordet, låg den deri att hela våden på båda ställena är förbanden; båda meddela ock den korsfäste frälsaren sjelf. Skillnaden vore trefaldig: först bestod den deri, att hvad som genom ordet uttalas för ögat eller örat på ett mera ensidigt sätt, tala sakramenten fulltonigt och till hela menniskan: vidare i den individualiseripg, som våra fäder sökte i absolutionen och slutligen deri, att härigenom sker en beredelse för det eviga lifvet.
Lektor Lemke yttrade instämmande och framhöll att det lyckats vår lutherska kyrka att klargöra olikheten mellan ordet och sakramenten. Ordet, talet, kan stanna utom oss, men sakramenten verka utom vår vilja antingen till välsignelse eller dom. Ordet och sakramenten tilltyllestgöra hvarandra. Ordet blir menniskans egendom endast genom tron; annorlunda är det med sakramenten. Otron utestänger visserligen från sakramentsgåfvan, men ej sakramentet sjeif.
Kyrkoherde Gadd: Sakramenten äro bärare af Guds nåd till oss, vittnesbörd om Guds allmakt.
Kyrkoherde Gutenberg: Sakramenten referera sig till menniskans sinliga sida, försåvidt sinliga element ingå i både dop och nattvard. De tillgodose mer än ordet vår svaghetssida. Gud såg att vi voro fästade vid det timlga, derför ville han genom timliga medel föra oss till andlig frigörelse. Deremot förstod han ej att sakramenten hade en oemotståndlig verkan.
Biskopen påpekade att den, enligt Guds ord, förefans och gaf några antydningar om Barn man borde förstå denna oemotståndlig het.
Kontraktsprosten Uddir: Ordet bör i predikan framhållas såsom hufvudnädemedlet; sakramentet är en hjelp, ett stöd för den svaga tron såsom ett synligt jordiskt medel; ordet kan förfalskas af den som frambär det, ej så sakramenten.
Lektor Lemke replikerade kyrkoherde Gutenberg. En vigtig fråga vore: är ordet enbart bestämmande i fråga om ledamotskap i Kristi församling? Visserligen kan genom tron väckas pånyttfödelse, men denna tro kan aldrig blifva så igenkänlig, ej heller fullständig så länge den ej genom sakramenten bekräftas.
Kyrkoherde Gutenberg: De lär allt vara svårt att ur skriften bevisa, att sakramenten verka på oemotståndligt sätt, ex opere operato.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Juli 1894
N:r 102

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy