Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Grötlingbo socken ligger vid sydöstra kusten av Gotland.
Gårdsnamn: Botvide, Brunns, Bälshage, Bölske, Dals, Domerarve, Frigsarve, Gansarve, Hallinge, Kattlunds, Kauparve, Linge, Lunde, Lunds, Mattisetomt, Mårtens, Norrkvie, Nymans, Prästgården, Roes, Ronnings, Rovalds, Rums, Sallmunds, Sandes, Sigsarve, Skradarve, Sles, Smiss, Stenstugu, Suderkvie, Uddvide, Viges.
Att den Allrahögste i dag kl. 1 e.m. efter långvarig sjukdom i sitt allvisa råd och beslut behagat hädankalla min käre man kyrkovärden och godemannen Lars Johannes Larsson, Roes, i en ålder af 64 år, 2 mån. och 12 dagar; djupt sörjd och saknad af mig, barn, syskon och vänner, varder endast på detta sätt tillkännagifvet.
Grötlingbo och Roes den 11 Juni 1886.
Catharina Larsson.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 Juni 1886
N:r 48.
Södra Gotland, 27 Maj.
Eldsvådor
hafva i denna månad på flere ställen inträffat, dock lyckligtvis af mindre farlig art, Så ägde härom dagen eldsvåda ram i skogen på Stånga malm på minst tre tunlands vidd; elden, som troligen uppkommit genom. gnistor från lokomotivet, släcktes snart. Å Alfva myr afbrändes mycket fort starr och gammalt gräs på 3—4 tunland. Tre s. k. bodar med deri förvarade redskap, häckar och vagnar hafva nedbrunnit på Rone yttre holme troligen genom oförsigtighet med eld af dem, som besökt holmen. Alla dessa eldsvådor hafva inträffat: midt på ljusa dagen. I fredags på f.m. syntes tvänne skogseldar, visserligen af mindre betydenhet, på båda sidor om Buttle station.
Utan föda i sjutton dygn
var nyligen en sjuk qvinna i Rone, En annan sjuk qvinna på ett annat ställe var utan föda sistl. vinter i 23 dygn, och hennes sjukdom slöt med döden. I förbigående vill jag nämna, att hos allmogen den tron är rådande, att om en person ej intager någon föda på ett par eller tre dygn under någon opasslighet eller sjukdom, han då är nära döden. Huru falsk denna tro är visar ofvanstående.
De anförda besvären
öfver det välbekanta nämdemansvalet i Hafdhem hafva af klaganaen, Nyman, Sigers, återtagits.
Näktergalen
har anvländt till Eke, der enligt hvad Ekebor berätta man kan höra hans drillar mycket tidigt om morgnarne.
Hönsungar i ett kråkbo.
En gosse i Alfva tog alla äggen ur ett kråkbo och lade dit hönsägg. Kråkan låg på dessa och utkläckte fem hönsungar, hvilka nu är väl; de hafva nu flyttats från styfmodren.
Sista processen.
Den här och på många andra ställen välbekanta fjolliga enkan Aona Erasmidottor, vanligen »Smissmor» kallad, förut omnämd i Gotl. Allehanda för sina många egenheter och sin Amerikaresa m. m., afled i förra veckan i sin stuga vid Smiss i Eke, antagligen af lunginflamma:ion, som på fem dagar ändade hennes lif. Hou återfick sitt falla förstånd under sjukdomen och var redig in i det sista. Allt sedan hon kom hem från Amerika, var hon mera lugn och stiila, ja ibland till ucia med vänlig. Liksom förut besökte hon tis ligt häradsrättens sammanträden vid Skogs i Levide, der hon både skonsamt och förståndigt bebandlades af vederbörande; hon var också närvarande vid senaste sammanträdet 10 dennes vid landstingsmannavalen och då yttrade hon följande: »nå lägger ja ner saki — ja har sätt af Wulfeå o Pontus o Enman o så far ja bo på mitt skiftä — Pål är bortä, nå är dä släut.» Kanske hon anade sitt nära förestående slut, ty hon talade något om att samla ihop bandlingarne och förvara dem i kopparskrin. Nu är det emellertid slut både med gumman och hennes processer.
Grötlingbo, 25 Maj.
En sorglig olyckshändelse
inträffade härstädes sistl. söndagsmorgon. Arbetaren Johan Bergström, ynglingarne Olof Olofsson, i tjenst vid Rombs, och dennes broder Vilhelm (söner till arbetare Olof Olofsson i Botvide), samt syskonen Emma, Josefina och Mattias Öhman (barn till hemmansägaren Olof Öhman vid Rombs) begåfvo sig nämligen på en mindre båt från Fluntinge fiskläge ut till en mindre holme Tattarne, der de uppehöllo sig omkring en timme. Vid återfärden fastnade båten på ett ref men kom dock snart åter loss, hvarefter färden mot land fortsattes. En af ynglingarne råkade oförsigtigt att för mycket luta sig öfver relingen, hvarvid båten kantrade, så att alla sex kommo i vattnet, som der var omkring sex fot djupt. En af de äldre ynglingarne Bergström, som var simkunnig, lyckades komma upp på en sten, så att ban fick hufvudet öfver vattenytan, och den yngste gossen Mattias Öhman höll sig fast i årtollen, under det båten flere gånger hvälfde omkring med honom. De andra fyra försvunno deremot inom kort under vattnet. En lycka i olyckan var, att en ung rask kronobåtsman kom ned till fiskläget för att efterse sin båt, hvarvid han fick syn på den kantrade båten. Raskt rodde han ut till de nödstälde och upptog i sin båt Bergström och Mattias Öhman. Så fort sig göra lät, upptogos sedan liken af systrarna Öhman och bröderna Olofsson.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.
Södra häradsrätten.
För jagt af rapp höns under Ft tid var ynglingen Öskar Nilsson, Tipsarfve i Hejde, åtalad aflävsman Ekelund. — Svaranden nekade till brottet. Tvänna vittnen hördes och intygade samstämmande, att de sctt svaranden skjuta ett rappböns, sysselsatt med att krafsa undan snön på en åker, och derpå upptaga den döda fågeln. Svaranden dömdes att böta fyrtio kronor samt ålades ersätta vittnena med sammanlagdt 16 kronor 30 öre.
För oloflig försäljning af maltdrycker till förtäring på stället dömdes bandlanden Ch.
Malkan i Grötlingbo, åtalad af länsman bindström, till sextiofem kronors böter. Malkan bar förut varit dömd för samma förseelse.
— Garfvaren Karl Bökelund i Stenkumla och dennes hustru dömdes att hvardera böta tio kronor för oloflig försäljning af maltdrycker.
För våld på allmän landsväg i Vamlingbo å f. stenhuggaren K. J. Lindström var båtsmannen Sakarias Kopparemed åtalad. Han dömdes till tjugufem kronors böter, och ålades godtgöra målsägaren för inställelse med tretton kronor.
Norra häradsrätten.
För oloflig jagt af rapphöns var sjömannen Petter Johan Gustafsson vid Broväg instämd af länsman Håkansson. Svaranden nekade till förseelsen.
Målet uppsköts till tingets senaste sammanträde, då svaranden vid femton kronors vite skulle infinna sig.
Angående återvinning af egendom till hemmansägare August Thonells, Tomase i Ganthem, konkursbo hade sysslomannen i rämda konkursbo instämt hemmansägaren Olof Bingström, Hartvide i Ganthem. Kärvmålet ogillades och ålades käranden ersätta svaranden för hans kostnader i målet med åtta kronor.
För misshandel af drängen Oskar Anselius dömdes hemmansägare Mårten Persson, Öfverreise i Veskinde, att böta fem kronor samt att utgifva tio kronor i vittnesersättningar.
För försummad hundskatt dömdes hemmansägarne M. P. Pettersson, Kaungs, och Hugo Liljegren, Gellungs, arbetare Petter Pettersson vid Skälsö och fiskaren A. Nyström, Bläsnuovgs, alla i Veskinde, att hvard«ra böta fem kronor och att hvardera utgifva dubbel bundskatt med sex kronor.
För underlåtenhet att vårda hemdjur dömdes hemmansägaren Hans Anderssop, Uppegårds i Vallstena, att böta tio kronor. Svarandeps får-till ett antal af 31 stycken bade nämligen inkommit i hemmarsägare T. Blombergs, Kyrkebjers i Gothem, hage. Svaranden ålades derjämte ersätta Blomberg med nitton kronor för hans kostnader i målet.
— Ofvannämde kärande hade likaledes instämt hemmansägare Hans Thomsson, Rå i Vallstena, för samma förseelse. Thomsson fick böta tio kronor och ersätta käranden med nitton.
Ansvar för olofligt tillgrepp har, såsom förut nämts, hemmansägaren Lars Östman, Karlbjerga å Fårön, yrkat å Anna Bodilla Erasmidotter. Käromålet ogillades och ålades Östman att betala 75 kronor till svaranden för hennes kostnader i målet.
För åverkan å Hörsne kyrkoherdeboställes och Bara annexhemmans skog var arrendatorn af bostället hemmansägare Nils Hemmin, Stora Mörrby i Hörsne, instämd af allmänna åklagarev, på angifvelse at Elof Gabnström och Petter Kel!\’ström, Smiss i Hörsne. Euär det, som afverkats, ägt rum med kyrkoherdens medgifvanden och användts till boställets nytta, frikändes svaranden från ansvar.
Till edgång dömdes sjömannen Fredrik Olofsson, Graute i Hejnum, instämd af pigan Selma Gahnström, Ryskebys i Hejnum, i ett barnuppfostringsmål.
Att genast afträda från arrendet af kaplansbostället Liffride i Anga dömdes Fredrik Alfvegren, Botvatte i Ala, enär han bru tit i en af konutraktets föreskrifter.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Maj 1886
N:r 39.
till notisen om landstingsvalet för södra häradet må meddelas, att till ersättare omvaldes fanjunkare Lars Jacobsson, Hallvans i Garda (14 röster), hemmansägare Olof Hallbom; Hägdarfve i Silte (13), efter lottning med konsul L. Cramér, hemmansägare Jakob Olsson, Kyrkeby i Etelhem (13), samt pyvaldes nämdeman Jakob Ferdinand Sahlsten i Mästerby (12 röster) efter till ordinarie landstingsman valde hemmansägare J. Uddin i Stånga.
Valmännen uteblefvo från följande socknar: Visby södra landsförsamli.g, Vesterhejde, Träkumla, Vall, Hogrän, Atlingbo, Eskelbom, Tofta, Vestergarn, Sproge, Hamra, Vamlingbo, Sundre, Grötlingbo, Fide, Linde, Alskog och Lye.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Maj 1886
N:r 39.
på Gotlands landsbygd:
Hejnums socken: födde 13; döde 8; milyttade 21; utflyttade 24; folkmängd 31 Decemver 330; ökning 2.
Bäls socken: födde 6; döde 6; inflyttade 17; utflyttade 28; folkmängd 31 December 229; minskning 11.
Grötlingbo socken: födde 8; döde 13; inflyttade 31; utflyttade 25; folkmängd 31 December 660; ökning 1.
Fide socken: födde 4; döde 7; inflyttade 21; utflyttade 11; folkmängd 31 December 326; ökning 7.
Hejde socken: födde 10; döde 12; inflyttade 49; utflyttade 52; folkmängd 31 December 666; minskning 5.
Väte socken: födde 10; döde 6; inflyttade 38; utflyttade 84; folkmängd 31 December 567; ökning 8.
Roma socken: födde 18; döde 10; ivflyttade 79; utflyttade 81; folkmängd 31 December 567; ökning 6.
Björke socken: födde 2; döde 3; inflyttade 81; utflyttade 36; folkmängd 31 December 194; minskning 6.
Stenkumla socken: födde 13; döde 6; inflyttade 52: utflyttade 52; folzmängd 31 December 501; ökning 7.
Träkumla socken: födde 6; döde 2; inflyttade 22; utflyttade 20; folkmängd 31 December 223; ökning 6.
Vesterhejde socken: födde 15; döde 16; inflyttade 52; utflyttade 71; folkmängd 31 December 502; minskning 20.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Januari 1886
N:r 5.
i södra fögderiet äro tills vidare förordnade: Karl Johan Flodman för Visby södra landsförsamling och Vesterhejde socken, Karl Potter Jakobrson för Stenkumla, Johan Hejdenberg för Träkumla, Johan Emanuel Wiman för Wall och Atlingbo, Jakob Petter Nygren för Hogrän, Kristian Hem ström för Eskelhem, Oskar Wsssman för Tofta, Adoif Krusell för Sanda, Nils Henrik Hejdman för Vestergatn, Johan Fredrik Hederstedt för Hejde, Lars Niklas August Enequist för Väte, Oskar Fredriksson Klinte, Jakob Petter Sandström för Fröjel, Petter Israel Ekström för Fardhem, Linde och Löjsta, Lirs Henrik Suodvall för Levide och Gerum, Karl Johan Jonsson för När, Lars Östman för Lau, Anders Pettersson för Burs, Johan Melin för Stånga, Lars Petter Viman för Alskog, Lars Levin för Lye, Lorens Herman Forsberg för Etelhem, Karl Hemmander för Ejsta, Nils Lydal för Sproge, Johan Lundgren för Hablingbo, Olof Cederlund för Silte, Daniel Sjöström för Rone, Axel Holmberg för Eke, Vilhelm Vählberg för Alfva och Hemse, Lars Gottfrid Rondal för Öja och Hamra, Olof Segergren för Vamlingbo och Sundre, Johan Petter Hamberg för Grötlingbo och Hafdhem, Olof Lingvall för Näs och Karl August Karlsson för Fide. I Mästerby och Garda socknar utgöres fjerdingsmansbestyret tills vidare turvis af hemmansägarne.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1886
N:r 1.
Svingrunds stångmärke utanför Fårösunds norra gatt, hvilket märke för närvarande är rödmkåladt, kommer att målas svart.
Den vid Söderbriten utanför Ronehamn utsatta svarta konprick med en ballong kommer med det snaraste att förses medl ytterligare en ballong.
Den vid Ytterholmsrefyvet utanför Grötlingboudde utsatta röda konprick med bal long kommer med det snaraste att förses med en nedåt vänd qvist ofvanför ballongen.
Remmaren vid Barshagagrund utanför Hoburg, hvilken nu har en ballong såsom topptecken, skall med första förses med ytterligare en ballong.
Den vid Näsrefvet utanför Burgsvik förlagda röda konprick med en baltong, skall likaledes med det snaraste förses med ännu en bailong.
Remmaren på Deppogrundet vid sydvestra kusten, som nu har en ballong som topptecken, skall med första förses med en nedåt vänd qvast ofvanför ballongen.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 December 1885
N:r 102.
Norr- och Söder- Kvie i Gröttlingbo, hvilket gårdsnamn kommer af det fornnordiska. Qvi eller Kvie, d. ä. fäbodvall, mjölkstad, äro sambygda bondgårdar med sådana gammaldags flata stentak, hvilka ännu brukas på Gotland, men blott i öns södra del, och hvilka åt gårdarne der, ofta liggande i täcka löflundar, förläva en sydligt täck prägel. I det nw mera mest skoglösa »Södret», hvarest man ej kan bygga hus med hög takresning, brukas öfver allt, både på manbygningar och uthus, sådana flata sten-eller flistak, hvilka hvila på grofva runda understockar med vanligt brädtak. Först derofvanpå läggas dessa ofantliga flisar, af kalk- eller sandsten, hvilka stundom hafva en vidd af 6 till 8 alnar och enstjocklek af 3 till 6 tum. Men att kunna få upp dessa tunga. hällar på ett ej sällan två våningar högt tak, är ej lätt. Man gör då af bjelkar en snedt sluttande ställning från marken upp till takfoten, ställer derpå en låg drög med fasta rullar, hvilken kallas »stain-gait» \'(stenget) eller flisvagn, lägger derpå den stora takhällen, tager sedan dragtåget tvärs öfver huset och spänner så en häst för lasset, hvilket sålunda behändigt släpas upp på taket, Sedan takflisorna blifvit på det nogaste sammanjämkade, lägger man mindre täckstenar öfver fogningarne; och om stentaket då är omsorgsfullt och väl lagdt, så är det gildt och tätt mansåldrar igenom. På de, senare åren hafva »sudar-gutarne» börjat bygga dessa stentak vida prydligare derigenom, att man hugger både under- och täckhällarne jämna, rätvinkliga och sins emellan lika stora. Dessa flistak hafva, utom tätheten, den stora fördel i hushållningen, att de säkrare än andra utestänga både hetta och köld; så att bondgumman kan om sommaren ha på vinden sitt öl och dricka, som der ej surnar, samt om vintern t. ex, potatis och annat, som der ingalunda tager skada af kölden.
För öfrigt äro dessa manbygningar, då de bestå af blott en våning, inredda efter vanlig . gutased, eller så, att husets. ena ända utgör hvardagsstugan, hvarest alla »husfolken» ligga; man kokar i »grufvan» och arbetar vid spiseldens sken med slöjd, spånad, nätbindning m. m;, då ännu ofta i skogsbygden en och annan, för att bättre se vid lyset, sitter makligt på den 5 eller 6 alnar långa »gruf-pakken» (en vedstock), som. i början ligger långt ut på stugugolfvet, men: efter hand skjutes in i elden. Den andra ändan af häset innehåller nystugan, som stundom är högtidsrum och hvarest man eljes har i förvar kläder, selar, spamnål, o. s. v. Ändtligen är mellan dessa den afskilda s. k. kammaren, ett mycket litet rum, hvarest gamle »faffar» eller ockenålderstigen »spannemåls-källing», sm har undantåg, bor och stundom hushållar försig sjelf. I senare tider, har man ej sällan jämte den egentliga manbygningen för större; utrymme uppfört ett särskildt litet tillbygge, hvaruti man har köket. — Och i dessa gammaldags hus, när de voro snygga, bodde gutarne. efter forntidens enfaldige seder varmt, godt och trefligt.
Men våra dagar hafva med sin växanr de håg för öfverflöd och; storlefverne lockat vår allmoge, som i allmänhet ännu vanligen har god, och lätt tillgång på timmer eller sten samt. kalk, att uppföra stora granna »på-byggningar» eller tvåvåningshus med tegeltak, som visserligen gifva landsbygden ett rikare utseende, men blott innehålla för bonden alldéles öfverflödigt många. rum, hyilka med sina frånsluppna tapeter, svartnade .spegelglas och gistna dragkistor, o. s. v., skänka huset föga trefnad, men oftast belasta ägaren med en odräglig skuld, alltid draga sinnet och kraften från åkerbruket och hus: värfven, samt ej sällan för all framtid knäcka sjelfva »grundarfvingeén>, eller det af husets barn, som skall iarfskiftet dyrt utlösa syskonen och. sedav alltjämt underhålla den onödiga och kostsamma manbygningen, som blott, står der och ståtar till en ögonfägnad för samtligere: sande och till afund för ofötnöjsamme grannar.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 November 1885
N:r 92.
på folkmängden och taxeringsvärdena för fast egendom äfvensom inkomst bevillningen inom nedannämda socknar enligt senast hållna mantalsskrifnings- och taxeringsförrättningar.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 November 1885
N:r 89.
Södra Gotland, 31 Oktober.
Väderleken
fortfar alltjämt att vara ogynsam ständigt regn och kylig luft. Allt gifver för handen att vintern är i antågande och att landtmannen måste skynda på med sina göromål »utom hus» för att förekomma vinterns inbrott. Potatisen är likväl merändels upptagen och höstplöjningen till största delen afslutad. I Vamlingbo m. fl. trakter har jag funnit, att potatieupptagningen m. m. ännu pågår. Den 19, 20 och 21 Okt. var marken stundvis betäckt med snö. Då visade termometern endast + 2 grader. Sedan dess har den växlat mellan + 5 och — 9 grader.
Orkanen,
som natten mellan 7 och 8 Oktober rasade så fruktansvärdt, framfor ätven här med den vildaste häftighet. Vraket efter barkskeppet Rivalen kastades totalt i land, ty vinden var, vid den tiden fartyget sönderbråkades, S. V. och sålunda kunde icke — som en meddelare till tidningen yttrat — någon del deraf inslås vid Sandvik och allt det öfriga bortkomma.
Stenkolen, som utkastats af ångaren Inwerleith, kastades bokstafligen högt upp på det torra och ha på lediga stunder syselsatt kustborna med bergningen, som derigenom mycket underlättades. Flere träd kullkastades.
I skymningen 9 Okt. syntes härutanför
Ett nödstäldt fartyg
formligen drifva för vinden i sydostlig riktning. Vinden, som då var frisk s. v., gick på natten om till s., och man hoppades, att fartyget då skulle drifva tillbaka mot kusten. Men man bedrog sig härutinnan. Fartyget, som var en skonert, hade på focxmasten intet segel, och det antogs, att seglen i den häftiga stormen blåst öfver bord. I går passerade ett barkskepp härutanför, som upprepade gånger gaf hälsningssignal. Det var förmodligen någon bekant med orten, som endast på detta sätt gaf sin närvaro tillkänna.
Sällsam fångst.
Två personer i Öja gingo en natt i förra veckan till stranden för att draga not vid Stockviken, Man tänke sig deras förvåning, då de i noten fiskade upp en — mansperson, som under inflytande af spritens verkningar förirrat sig till nämda våta ställe och der, iden djupa dyv, hjelplöst nedsjunkit. Den ovanliga E sken fördes medvetslös till närmaste bostad.
Hade icke hjelp i denna stund anländt, hade han säkert under natten öfvergått till en annan verld.
En trogen tjenarinna
från Skoga i Sundre, vid namn Brita Larsson, har en tid af 33 år, troget, redligt och sitt husbondefolk till nöjes tjenat på ett och samma ställe, Flere husmödrar etter hvarandra hafva under hennes dervaro der residerat, men hon kar såsom ett värdefullt inventarium följt med i huset. Som belöning för trogen och långvarig tjenst, har hon blifvit erbjuden medalj, men hon har vägrat att emottaga utmärkelsetecknet.
»Tagal».
Norske barkskeppet »Tagal», som strandat på »Faludens» grund i Öja, har af stormen slitits derifrån och inkastats till Gröttlingebo kust.
Ett uppbyggelsemöte
i det s. k. frikyrkliga samfundet ägde rum vid Norrgårda i Hamra måndagen 26 och tisdagena 27 Okt. Mötet börjades båda dagarne kl. 10 f.m. och slöts kl. 10 e.m., hvarunder en timmes middagsrast förekom. Ett fåtal åhörare hade församlats, dels iföljd af detdåliga väglaget, dels ock emedan under samma tid och på samma ort andra stmmankomster voro ordnade. Mötets ordförande var hr Björkdahl.
Olyckshändelse.
En minderårig gosse från Petsarfve i Vamlingbo dog lördagen 24 Okt. på ett egendomligt sätt. Gossen skulle näml. stiga ned uti en brunn för att upphämta en der flytande brädbit. För att förekomma olycka på denna farliga passage hade ett par andra honom jämnåriga kamrater hållit honom i fötterna, så att han skulle sträcka sig ned med bufvudet före. Genom denna öfveransträngande sträckning hade någon af de inre delerne brustit, hvilket gjorde att gossen strax efter uppkomsten ur brunnen uppgaf andan.
Ovanlig äggtjuf.
Om man ibland hört att tvåfotade äggtjufvar förekomma, har man dock sällan sport att fyrfotade sådana kunna uppträda. Vid Otes gård i Sundre socken hade man en längre tid märkt, att hönsäggen bortkommo, under det de tomma äggskalen qvariågo. Slatligen upptäcktes, att den oförmodade äggtjufven var — en igelkott. På brottslipgen tog man genast fast och bortförde honom ett ansenligt stycke från gården, men inom ett dygn var åter samme »industririddare» på sitt forna goda ställe, men då med den påföljd att han a utom möjligheten att vidare förnya besöken.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 3 November 1885
N:r 88.