Som vi i tisdags omnämde har stiftnämden i Visby nu avgivit berättelse över sin verksamhet under kalenderåren 1934 och 1935. Av berättelsen framgår, att nämden vid 1934 års ingång hade under sitt inseende 36 prästgårdar, 105 löneboställen och 1 allmänt kyrkohemman. Den totala arealen omfattade för löneboställena 10,945,71 hektar, motsvarande ett taxeringsvärde av för jordbruk 1,547,700 kr. och för skogen 683,100 kr. Kyrkohemmanet hade en areal av sammanlagt 160 hektar och ett taxeringsvärde av 30,700 kr., varav för bostadsdelen 7,000 kr., jordbruket 15,000 och skogen 8,700 – kr. De 36 prästgårdarna motsvarade ett taxeringsvärde av 462,500 kr. Löneboställenas areal fördelade sig med 3,530,82 hektar på jordbruksdelen och 7,414,89 hektar på skogsmarken. Sammanlagda taxeringsvärdet för hela fastighetsbeståndet uppgick sålunda vid 1934 års ingång till 2,724.000 kr.
Stiftsnämden består av följande, intill 1 okt. 1935 utsedda ledamöter och suppleanter, nämligen ledamöter biskop V. Rundgren, riksdagsman Th. Gardell, Gans, landstingsmännen Rudolf Bolin, Gandarve, och J. O. Geselius, Angelbos, samt stiftesekreteraren Hjalmar Endre, vilken senare 1 okt. 1935, då han avgick med pension, ersattes med stiftsamanuensen Nore Danielsson för tiden till 30 sept. 1938. Ersättare för de ordinarie ledamöterna äro lektor Holjer Witt, lantbrukarne T. Jacobsson, Bölske, och A. Collberg, Nygårds, jordbrukskonsulent A. Eklund och extra stiftsamanuensen Sten Lundberg. Under berättelsetiden har nämden hållit 27 sammanträden, varvid 752 ärenden varit föremål för behandling.
Syn har hållits två gånger, nämligen 1934 å lönebostället Västerby i Guldrupe och 1935 å allmänna kyrkohemmanet Prästgården i Atlingbo.
Under tiden 1 jan. 1934-31 dec. 1935 ha 25 köpebrev utfärdats för en sammanlagd areal av 15,0896 hektar och en köpeskilling av s:a 15,711 kr. Ytterligare 10 köpebrev ha beviliats på 5,6088 hektars område och för en köpeskilling av sammanlagt 4,248 kr. efter 1 jan. 1936 och till berättelsens avgivande. Försäljningsärendena ha utgjort en betydande del av de av stiftsnämden handlagda ärendena. Nämden anser att 1927 års lagstiftning å detta område mångenstädes synes uppfattas som ett led i en rent social jordförmedling, därvid kyrklig jord ansetts kunna för värvas på för köparna särskilt gynnsamma villkor.
Stiftsjägmästaren har under de båda åren varit anlitad som skogligt biträde i 30 av stiftets 33 pastorat, och han har i denna egenskap huvudsakligen verkställt förekommande utsyningar samt i övrigt lämnat råd och anvisningar angående skötseln av boställenas skogar. Pastoratens bokföring av boställskassarna har numera omlagts efter mera moderna principer och virkesbokföringen i samtliga pastorat är ordnad efter stiftsjägmästarens anvisningar. Under tiden 1 maj 1933-31 dec. 1935 hava utsyningar om sammanlagt 24,374 kbm. virke verkställts. varav till avsalu 19,393 kbm. och 1,260 kbm. i form av ved till tjänsteinnehavare samt resten i form av virke till boställen, arrendatorer eller kyrka och prästgård. Avverkningarna hava till största delen verkställts i form av gallrings- och rensningshuggningar.
Gotland botas skogsmarkerna kanske intensivare än i någon annan del av riket, framhålles i berättelsen. Skogsföryngringen äventyras på grund härav i högsta grad. Ett intensivt arbete har påbörjats för att få bort beteskrea turen ur skogarna. Betesvallar äro under anläggning, och i vissa skogar kan betet, allteftersom arrendekontrakten utlöpa, slopas utan dylika anordningar. Annexboställena äro nämligen obebyggda, och åkerjorden kan här i de flesta fall utarrenderas utan medföljande betesrätt. En mängd gärdesgårdar bli sålunda obehövliga, och delaktigheten i underhållet av stängsel mot rågrannar minskas. Pastoraten visa rätt stort intresse för skogsdikning och under åren 1933-35 har stiftsjägmästaren upprättat 19 dikningsförslag.
Intet av stiftets pastorat har lämnat sådant överskott, varom uti paragraf 4 i lagen om kyrkofond angives. Samtliga stiftets pastorat hava således måst anlita kyrkofonden för gäldande av pastoratens prästlönekostnader. Endast ett pastorat — Visby pastorat — har med hänsyn till storleken av den för pastoratet utgående allmänna kyrkoavgiften, uppvisat saldo, kyrkofonden till godo, vid de under redovisningstiden företagna avräkningarna. Alla övriga pastorat i stiftet hava vid samma avräkning städse visat saldo pastoraten till godo. Det enda allmänna kyrkohemman, som står under stif tsnä,mdens förvaltning, prästgården i Atlingbo, har under redovisningstiden lämnat en behållning av 1,271 kr. o. 18 öre.
Trots att stiftsnämden numera varit i verksamhet under mera än 3 ½ år anser den sig ännu icke mogen att avge ett allmänt omdöme om verkningarna av 1932 års ecklesiastika boställsreform, detta så mycket mindre som sistförflutna årets lagstiftning å området, jämte övriga omständigheter synas giva vid handen, att den nu gällande kyrkokamerala lagstiftningen ännu icke, enligt stiftsnämdens mening, kan anses slutligt utformad. Nämden påpekar emellertid en del olägenheter i nu gällande ordning, såsom att mer än hälften av stiftsnämdens ledamöter äro bosatta utom stiftsstaden. önskvärt vore att mindre viktiga men brådskande ärenden kunde få avgöras av ordföranden ensam efter föredragning av t. ex. stiftssekreteraren. Ersättningsbestämmelserna tarva också snar reglering.
Ifråga om pastoratens boställsförvaltning vill nämden tillstyrka sådan ändring av boställsordningen, att förvaltningen av pastorats kyrkliga fastigheter ombesörjas av pastoratskyrkoråd eller boställsstyrelse i stället för som nu i regel av pastoratskyrkostämman. Nämden anser att förstnämda organ äro långt mera skickade än stämman att fullgöra sådana förvaltningsuppgifter, som enligt boställsordningen ankomma å pastorat. Boställsstyrelses befogenheter borde också tydligare angivas i boställsordningen och pastor borde vara självskriven ledamot i boställsstyrelsen.
Stiftsnämdens räkenskaper budgetåret 1934 – 1935 balansera å kr. 73,21622.
Gotlands Allehanda
Torsdagen 25 Juni 1936
Nr 144
