Hablingbo – Sida 7 – GUTAR FÖRR

19 juni 2024

Från landsbygden.

Klintekretsens värmöte hölls i Fröjel skolhus 4 Mars. Under mötet, som var talrikt besökt, hölls tvänne proflektioner af folk- och småskolelärarinnorna på platsen, af den förra i kristendom, af den senare i hufvudräkning, Sedan samtal öfver dessa lektioner hållits och protokollet från föregående kretsmötet föredragits, hölls af en af kretsens medlemmar ett föredrag, hvari fordringarna på en 4-klassig folkskola, skött af en lärare, afhandlades, Talaren påpekade, hurusom till följd af undervisningsämnenas mångfald mången lärare, för att medhinna de förelagda kurserna, genom ett oupphörligt, nervöst jägtande från ämne till ämne, genom sönderklyfvande af lärotimmarna i hälfter och fjerdedelar etc. öfveranstränger sig sjelf och undergräfver sin helsa samt uttröttar barnen och framkallar leda hos desamma; att andra deremot bringas till missmod, förlora sjelfförtroende och i hopplöshet om sitt arbetes framgång försjuoka i likgiltighet. En del lärare åter, sade föredragaren, taga, såsom Jakob Ärlig, saken kallt, arbeta efter förmåga med jämnmod och låta dervid bero, huru mycket de kunna hinna. Teckning torde hafva mindre praktisk betydelse för folkskolans barn i allmänhet såsom öfning i att afteckna blad o. d., ja, t. o. m. landskapsstycken; under form af linearteckning borde detta ämne kunna öfvergå i den geometriska undervisningen. Hand och öga får barnet äfven öfva vid skrifning. Hvad som erfordras för olägenheternas undanrödjande är antingen flera lärarekrafter eller en 3-klassig småskola eller ock, hvad som egentligen lättast torde låta realisera sig, en regelbunden fortsättningsskola, dit en del af kurserna i folkskolans ämnen kunde framskjutas.
Folkskollärarne Andersson, Pettersson och Rosvall hade af kretazen anmodets att i samråd med inspektören, kyrkoherden Uddin, upprätta förslag till en normal-läseordning för landsbygdens 4-klassiga folkskolor, hvilket förslag vid detta möte framlades. Efter någon diskussion beslöt kretsen uttala, att den ansåg förslaget böra utgöra ett normalförslag till läseordning för berörda skolor.
Nästa möte hålles i Tofta skolhus, hvarvid lektioner hållas af lärarepersonalen på stället: i folkskolan i decimalbråk, i småskolan i åskådningsöfning.

Slite, 5 Mars.
I dag på morgonen inkom hit ångf. Nautilus, kapten Förster, på resa från hemorten Lybeck till Reval med styckegods och tomfat (sepritfat). Mellan Dagö och Hangö är fullt med drifig, så att åtskilliga ångare, deribland den härifrån på onsdag utgångne ångaren Eos, sitta fast.
Kapten Firster inväntar tre order från Re-val, huruvida han skall vänta här till dess Reval blir tillgängligt eller om han skall afgå till Libau för att der lossa lasten, som till ej ringa del består af frukt. Fartygets kolförråd fylles här.

Körbar har isen mellan Enholmen och Slite varit de senaste dagarne, hållande 7—8 tum; dock är »djuploppet» öppet.

Missionsfest hölls sistlidne torsdag i Boge skolhus, hvarvid föredrag hölls af pastor Gradelius öfver texten om »arbetarne i vingården», I tillämpningen nämde talaren, att hvar och en af oss vore kallade till arbetare i Herrens vingård med särskild syftning å missionsverksamheten. Efter det utmärkta, af en ganska talrik åhörarekrets med uppmärksamhet åbörda föredraget följde auktion å af några missionsvänner inom socknen för missionen förfärdigade arbeten, hvilka, tack vare de många spekulanterna, inbringande en eumma af 106 kr.

Hablingbo, 5 Mars.
Såsom sockenombud vid sammanträde inför domhafvanden å Skogs 14 dennes för beslut om väghållningsdistriktens storlek hafva utsetts för denna socken landtbrukarne N. Nilson, Stjups, och O. Larsson, Bosarfve.

Till valman för landstingsmans väljande har utsetts landtbrukar Juh. Olofsson, Burge, med Oskar Olofsson dersammastädes som ersättare.

Andligt föredrag i härvarande folkskolesal hölls i går afton af predikant G. Nilsson. Efter sång och bön upplästes de första verserna af Esaias 53 k. hvilka gaf talaren anledning att tala om Kristi djupa lidande och förnedring och hans ställföreträdareskap. som profeten förutsagt i både klagande och frågande form. Föredraget väckte bland den talrikt församlade menigheten allmän oppmärksamhet icke blott för det vårdade i talesättet ntan äfven för det undervisande, den reda och ordning med hvilket denna betraktelse framstäldes.

En bondhustru, som nu i tolf års tid legat till sävgs och blott sommartiden, då öfriga husfolket varit ute på arbete stigit upp någon dag, har fått den fixa idén, att hon blifvit slagtad allt sedan en åderlåtning. Den som verkställt den är slagtaren och får hon se honom ropar hon: nå kommer han igen och vill slagtä mi. Någon rubbning i bjärnan har väl föranledt denna hennes fixa idé.

Silte, 5 Mars.
Olyckshändelse, Göran Kristoffersson, Mickels i Silte, i går ensam sysselsatt med rifning af ett gammalt hus råkade genom nerfallande sten och murbruk skada sig så illa, attåföga hopp lär finnas förjhans vederfående, Tränne förbigående personer, med tillhbjelp af en föregående, som skulle biträda honom, kommo den olycklige; till bjelp då de hörde hans svaga klagan och fingo draga honom ur raset och hemforsla honom. Hufvudet är illa tilltygadt och ena örat afslaget. Om ena benet är blott krossadt eller afbrutet är ej, när detta skrifves, ännu konstateradt, Drängen hade dagen förut å samma ställe utsatts för fara som dock ej hade några vidare följder.

Öja, 5 Mars.
Ett beklagansvärdt dödsfall inträffade häromdagen härstädes, då hustrun till en statkarl afled efter verkstäld barnförlossning, efterlemnande make och sex minderåriga barn (det äldsta af omkr. 9 års ålder) i mycket torftiga omständigheter. Vid dylika tillfällen gäller som oftast denna regel att »snar hjelp är dubbel hjelp»; så äfven här. Ty hade icke den oegentligheten inträffat, att skjutsen, som skulle hämta barnmorskan, måste gå till Fide och der på flera ställen uppsöka denne, hvarigenom en dyrbar tid förspilldes, hade kanske statkarlshustruns lif varit räddadt. Nog af, nu afled hon en stund efter barnmorskans ankomst af — som det påstås — förblödning.

Bra betaldt för jagtmark fingo Hamraborna, som i dessa dagar utarrenderat densamma till en »jägareförening» ifrån trakten för ett pris af — som det säges — 40 kr. för år. Tillläggas bör att hemmantalet inom denna socken utgör blott omkring 6 mantal.

God tur med sin fåratvel, kan man med skäl säga att en landtman från Fide har. Se här ett exempel. Förlidet år erhöll han af 10 tackor ej mindre än tjuguen ungar, hvilka samtliga i höstas betingade ett pris af nära 9 kr. stycket. En enda tacka framfödde på 6 år ej mindre än 16 afkomlingar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 Mars 1892
N:r 37

15 juni 202415 juni 2024

Från landsbygden.

Slite, 3 Februari.
Försvarsfest. Några å Slite boende medlemmar af Gotlands försvarsförbrnd anordnade tisdagen 2 dennes en fosterländsk fest i Slite skolhus kl. 7 e. m., hvilken fest var besökt af närmare 250 personer. Redan på middagen kunde man af den på skolgården svajande flaggan ana, att något ovanligare var i görningen. — En halftimme före den utsatta tiden var den rymliga, nu festligt prydda skolsalen fullsatt. En af pastoratets folkskollärare beträdde nu talarestolen och heleade i varma ordalag de tillstädesvarande samt förklarade festens ändamål vara den att, om så behöfdes, höja och stärka fosterlandskänslan. Derpå följde sången »Vårt land», sjungen af en dubbelqvartett, och så ett kort föredrag om »Hvad lär oss historien om fostertandets försvar?» hvarvid i sammandragfyttrades ungefär följande:
Att genomgå hela historien vore inom den lilla ramen af minuter otänkbart. Endast några af de intressantaste sidorna hunne derför betraktas, Talaren hade funnit historiens intressantaste sidor vara de, som afhandlade de stora kulturfolken i gamla tiden. — Ville att åhörarne skulle hålla fast vid en sak: historien hade en benägenhet att upprepa sig sjelf; händelserna gå oupphörligt igen, till exempel seder och bruk för att ej tala om modegalenskaper. — Ett svar ville talaren emellertid strax gifva och det löd: historien lär, att ett folk, som ej ville värna sin frihet och försvara sitt fosterland — är dömdt till undergång. En flyktig blick på den heliga urkundens berättelse om språkförbistringen och derat följande förskingring ställer denna som en fiende mot framåtskridandet. — Men låtom oss betänka, hvad vigt för menniskoslägtets förkofran dét var, att särskilda raser och folk bildades, -— Deraf var — och endast! deraf en möjlighet gifven att utveckla mångsidigheten i menniskonaturen, och på samma gång bilda nationalkänsla eller samhörighetskänslan — samhörighet med sig sjelfva och det land, der man fått sin tillvaro, — Det är denna samhörighetskänsla, som går under namn af fosterlandskärlek, Här påpekade talaren lyckan af att vi svenskar hafva ett sådant ord, som fosterland, då våra grannland hafva mindre sägande, såsom »faedrland», »födeland» och »Das grosse Vaterland», Nationalkänslans bildande var grund och på samma gång första steget till framåtskridande. — Detta framåtskridande har varit utmärkt af stora svallningar. — Vända vi oss till visdomens och på samma gång hemlighetsfullhetens, magiernas och mysteriernas lotusland, hvars byggmästare tyckas bygt för evigheten, så fans der redan 3,000 år för Kristi födelse ordnade samfund. — De gamla folkens makt var en eröfrande makt. Häri orsaken till svallningarna, — Folken gingo från djerthet till hjeltemod, från hjeltemod till eröfringar, från eröfringar till makt, från makt till rikedom, och derifrån till prakt och veklighet samt till de sista scenerna i sorgespelet — inre förderf, förfall och död. Denna skala genomlopp Memfsriket och Tebe kom till glans, — I Tebe möter oss en kraftyttring i syfte att värna frihet och försvara fosterland, en kraftyttring, som i hög grad höjde nationalkänslan och som verkade pånyttfödande i alla delar, ja till och med reformerande på religionsväsendet. »En högstämd ande meddelade sig åt folket», som gjort en god insats i mensklighetens odlingsarbete. Kulturfolken vid Eufrats och Tigris stränder visa samma svallning. Efter åtskilliga växlingar kommo Kaldeerna till makt, hvilken de byggde på spillrorna af Niniveh och Babylon. För denna makt måste ock Egypten böja sig, — Så följde väldenas uppkomst, törfall och fall från nejd till nejd, trån tidehvart till tidehvarf, ur dimma till maktens glans ned i midnattsmörkrets djup — tåget går öfver nationens grafvar,. — En lärdom lemnas oss: så länge fosterlandet var målet för deras sträfvanden, så länge stod herskarstafven vid deras fot. — När veklighet och njutningslystnad trädde fram och tosterlandets väl åsidosattes, var undergång gifven. — Sa der vägen historien visat.
Det till omtång obetyliga Grekland, dertill deladt i flera, hvår för sig sjelfständiga stater, stod, genom sin enighet, då det gälde det gemensamma fosterlandets törsvar, som en mur gent en till antalet ötverlägsen fiende. — Ett fåtal bjeltar, hvars enda tanke var att rädda frihet och ära, bröt Asiens herskare, det stolta Persien, — Hvilken glans i alla tider från Sparta! »Kom åter med den eller på den» voro en spartansk moders ord till sin i kriget utgående son, då hon lemnade honom skölden, och en annan sade vid underrättelsen om sin sons död i striden. »det var derför jag gat honom lifvet». Alla voro besjälade af samma känsla. — Maratons slätt dränkte i blod den träldom som hotade och der spirade upp med fullaste för dem känbara lifsktaft, den frihet och kultur de värnade, ty de hade stridt »innan söadringens ande fått makt öfver dem», — Och det var först när förräderiet kom med som Termopyle pass blef en graf för Leonidas och hans tappra, hvilka prydde sig till en hopplös strid som till en fest. — Det var nämligen deras sed att aldrig vika. — »Vandrare säg Spartanernas folk, att vi ligga här alla döda, emedan vi trogetlydt, hvad lagen oss bjöd», stod att läsa på vården, rest öfver de tallne, men vid Salamis fick ock Persiska öfvermodet en våt graf. — — —

Ett slädparti var i söndags anordnadt här. Vid 1/2-tretiden atgingo 12 skjutsar till Angelbos i Lärbro, der 13 skjutsar från skilda håll mötte, hvarefter, sedan välbehöflig förfriskning inmundigate, tåget af 25 skjntsar i ilande fart återvände bit. I den prydligt dekorerade salen inträdde ett 70-tal personer, hvilka läto de rikliga undfängningarne sig väl smaka, hvarefter dansen under sprittande musik fortgick, med kortare afbrott till ett godt stycke in på småtimmarne. — De för tillfället utsedda värdarne hade all heder af denna sin tillställning.

Hablingbo, 3 Febr.
Tiden tillstundar att Bevillningsstadgan, som nog äger en och annan oegentlighet, skall vid taxeringarne för året tillämpas. Denna del af lagen som för allmänheten torde vara lika obekant som mycket af all annan lag borde dock först och främst intresserar de personer hvilka få detta ansvarsfulla förtroende att debitera allmänheten och vi önska taxeringsmännen må göra detta efter bästa förstånd i förening med rättvisa. Till ledamöter i beredningen för taxer. i detta distrikt äro här valde: landtbrakarne Nilsson Stjups och O. Jakobsson Vadstäde.
Granskning af socknarnes inom Södra Häradets Brandstodsförening upprättade värderingsiostrument har i dagarne verkstälts af Sfrälben och för den det intresserar knnna vi nämna att hela föreningens försäkringssuma utgjorde vid årets slut kronor 22,157,240, Enligt Bergmans (Gotlands geografi) var denna summa år 1876 17,081,625. Denna nyttiga förening har således på de flydda 15 åren arbetat upp sig till öfver 5 millioner och torde stått kanske ett och annat hundratusen tal högre om ej, såsom här är fallet i trakten, en del lågt uppsätta sina lösören eller ock alls intet för att undvika mångskrifveri, hvilket dock ej torde vara klokt. Klinte kommun, som, enl. Aldén har högsta fyrktalet bland kommuner på Gotland, har äfven högsta försäkringsvärdet nämligen kronor 1,118,871 kr. dernäst Rone med 1,063,732, Hemse 915,796, Öja 779,984, Burs 911,996 kr. Den minsta försäkringssumman bland de 44 socknarna har Sundre med 139,298 kr.
Norra häradets förening har enl. G. A. i år 19,221,781 kr. och har sedan 1879 då summan var 17,655,147 kr. på dessa tolf åren ökats med nära två millioner.
Hablingbo som i fjor var inne med en försäkringssumma på 755,217 kronor har i år sjunkit med 28,900 kronor, hvilket har sin grund i den under förl. året bildade kreatursförsäkringen inom socknen som står till nära 70,000 kr.
På tal om kreatursförsäkringsföreningen kan sägas att största delen af församlingsmedlemmarne anslutit sig till densamma, och eburu ägarne ej tillhöra något slags djurskyddsförening torde väl få här i trakten kunua framvisa en sådau jämau och väl vårdad kreaturssamling som denna. Detta må utan förhäfvelse kunna framhållas till ägarnes förtjenst och uppmuntran.
Inte en, utan en hel flock starar slog i söndags eftermiddag d. v. s. sista Januari ned i Snöboms Lukase en trädgård. Månne de, der de suto så högtidsklädda i trädkronan, pratade om tidig vår?
Yxan flyger flinkt mellan trädstammarne i kapp med hackspettens. Detta arbete ger mod och lefnadslust och kurerar bleksot. I dag Blasius måste hon (yxan) hvila sig; ty hugger man den dagen i skogen inträffar olyckshändelse under året.

Burs, 4 Febr.
Höga pris. Den som har präktig skog till afsalu plockar in dugtigt med pengar. Vid i dag hållen skogauktion bär i socknen betaldes tallarne ganska bra. Man beräknade att veden kommer att kosta 6 till 8 kronor kasten på »stående rot» utom arbetet. Men är bränslet dyrt, så är ätven födan dyr. Så betingade på en auktion i När i förr. veckan potatisen ett pris af 5 kr, 75 öre för gammal tunna.

Kyrkoherden Äsberg ligger fortfarande sjuk i influensa, hvarför domkap, förordnat vice pastor Kristiansson i Rone att jämte eget pastorat förestå Bara.
Tvänne af de till skollärareplatsen å Ronebamn sökande, nämligen herr Berge och Lingström, hafva i går och i dag aflagt undervisningsprof. De öfriga medsökande lära ej komma att aflägga prof.

Burgsvik, 4 Febr.
Årsmöte med Öja och Hamrasocknars kreatursförsäkringsförening har idag hållits på Burgsvik. Till ordf. för sammanträdet valdes kyrkohb. N. P. Gadd. Räkenskaperna för 1891, vederbörligen reviderade, upplästes och godkändes till alla delar. Af dessa framgick att försäkringssumman, som 1891 utgjorde kr. 60,260 för 1892 ökats till kr. 62,445. Utbetalade ersättvingar för timade olycksfall utgjorde för 1891 kr. 381, div. andra utgifter kr 23: 47, Utom årsafgiftei, som är 25 öre på hvarje 100 kr. försäkringsvärde, hade under året utdebiterats 38 öre på hvarje 100 kr. försäkringsvärde. Till ledamöter i nämden valdes för följande år för Öja: Hemmansägarne J. P. Mogren Roes, H. Olsson, Romartve och T. Vestberg Siffride, till suppleanter: J. Jacobsson Stockvike och L. Nilsson Burge; för Hamra: Hemmansägarne P. Hansson Skogs, J. Jacobsson Långmyra och N. Jacobsson Skogs, till suppleanter: J Hansson Linhatte och Jacobsson Ejmunds. Till revisorer valdes handl. J. T. Jacobsson Burgsvik och G. Lindström Domerarfve.
Till ordf. omvaldes enhälligt kyrkoh. N. P. Gadd. Ett af ordf. väckt förslag att för innevarande år afsätta af årsafgifterna 10 öre på hvarje 100 kr. försäkringsvärde, vann stämmans bitall. Antalet försäkringstagare utgör för närvarandn 113.

Norra Gotland, 4 Febr.
Bränvin och kallbad. Enligt hvad berättats eder brefskrifvare, tilldrog sig följande vid ett fiskläge härstädes för någon tid sedan då arbetarne från en egendom skulle hämta upp släke från harsstranden. Begifna som de voro på starka drycker medtogo de några liter och började på att supa i sällskap med fiskarena derstädes, som äfven hade liter qvar utaf sitt julbränvin. Då de hade tömt några liter och började blifva litet rusiga kommo de på den idén, att de skulle byta kläder, och i denna afsigt klädde den ene af karlarne utaf sig, men råkade de då i ordväxlfng med hvarandra angående klädesbytningen och.till sist, då de kitvats en stund, kastade den ene af karlarne den afklädde i sjön och detta förnyades ett par gånger, med den påföljd att ban sjuknat på kuppen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Februari 1892
N:r 19

12 juni 202421 juli 2024

Dödsfall Hanna Steinwall

Tillkännagifves att framlidne Sjökaptenen A. Steinwalls maka Hanna Steinwall, f. Hansson, fridfullt afsomnade i Hablingbo den 28 Jan. 1892 kl. 7 f. m. i en ålder af 36 år, 3 mån. och 14 dagar; djupt sörjd och saknad af 3 små barn samt föräldrar och tvänne systrar.
»Det återstår en sabbatsro för Guds folk».

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Januari 1892
N:r 15

10 juni 2024

Kronoutskylderna

uppbäras
i norra häradet.
Jan. 27 kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling och Endre pastorat å Kronofogdekontoret; 28 kl. 10 med Barlingbo pastorat dersammastädes; 29 kl. 10 med Roma pastorat ders.; 30 kl. 10 med Follingbo pastorat ders.;
Febr. 1 kl. 10 med Fole pastorat ders.; 2 kl. 10 med Veskinde pastorat ders.; 3 kl. 10 med Martebo pastorat ders.; 4 kl. 10 med Stenkyrka socken ders.; 5 kl. 10 med Hörsne pastorat ders.; 11 kl. 10 med Tingstäde socken vid Myrväller; 12 kl. 9 med Hangvar pastorat hos M. Osterman Snäckers; 13 kl. 9 med Lärbro socken hos Handl. H. Hägvall Storunge; 15 kl. 9 mad Fårö pastorat hos Herr J. Nyman Fårösund; 16 kl. 9 med Rute pastorat ders.; 17 kl. 10 med Helvi socken vid Norrgårda; 18 kl. 9 mel Boge och Gothem socknar i värdshuset vid Slitehamn; 19 kl. 9 med Othem socken ders.; 20 kl. 9 med Källange och Hejnum pastorater vid Gute; 22 kl. 10 med Vänge pastorat i 2 bed jernvägestationebus; 23 kl. 9 med Sjonhem pastorat ders,; 24 kl. 9 med Östergarn och Gammalgarn socknar vid Ganne; 25 kl. 10 med Norrlanda, Kräklingbo och Anga socknar vid Kräklinge; 26 kl. 9 vo Ala och Ardre socknar vid Kräklings; 9 med Dalhem pastorat i Dalhem skolhus;
Mars 3 kl. 10 f. m. med arrendatorerne af Kronans domäner å kronofogdekontoret.

I södra häradet.
Jan. 29 kl. 8 f. m. med Garda pastorat i Etelhems skolhus; 29 kl. 12 m, med Alskog pastorat å samma ställe; 30 kl. 9 f. m. med lärs pastorat i Närs skolhus;
Febr. 1 kl. 9 f. m. med Burs pastorat i Burs skolhus; 2 kl. 9 med Rone pastorat i Rone skolbus å hamnen; 8 kl. 9 med Hafdhems socken i Hafdhems skolhus; 3 kl. 12 m,.
med Hablingbo socken å samma ställe; 4 kl. 9 f. m. med Öja pastorat och Fide socken i skolhuset å Burgsvik; 5 kl. 9 med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 6 kl. 1/2 9 med Grötlingbo socken i Grötlingbo skolbus; 6 kl. 11 med Näs socken å samma ställe; 19 kl. 9 med Levide pastorat; 12 kl. 1/2 12 med Fardhem och Linde socknar; 13 kl. 9 med Ejsta pastorat och Silte socken; 15 kl. 9 med Alfva pastorat och Löjsta socken alla å Burge gästgifvaregård; 16 kl. 9 med Klinte pastorat i skolhuset å Klintehamn; 17 kl. 9 med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 18 kl. 8 med Sanda pastorat i Sanda skolhus; 19 kl. 9 med Eskelhems pastorat i Eskelhems skolhus; 24 kl. 9 med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 25 kl. 1/2 10 med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus; 26 kl. 1/2 5 e. m. med Visby södra landsförsamling å södra häradsskrifvarekontoret.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Januari 1892
N:r 11

8 juni 2024

Från landsbygden.

Stenkyrka, 3 jan.
Rosor plockades julaftonen i Stenkyrka prestgård,

Laga skifte tros nästa år bestämdt komma att öfvergå socknen.

Tingstäde socken skall nu inreda en lokal ofvanpå i folkskolehoset att använda till slöjdskola, som dock ej skall öppnas förrän 1893.

Till Tingstäde kyrkas värmeapparat har possessionaten Knut Stare skänkt erforderligt bränsle så till vida, att han afstår för sagda ändamål en afgift, som sparbanken annars skulle betala honom för upplåtande af lokal, värme och städning vid sparbankens sammanträden.

Bort med orättvisorna! Ett förslag till ändring i jordbruks fyrk i förhållande till löntagarens borde fortast möjligt lemnas riksdagen. Alljord är för lågt uppskattad. Jordbrukare t, ex, med 1/4, ja 1/2 mtl ingalunda dålig jord, som säljer skog, kalk m. m. för 800 till 1,000 kr. pr år ha lika fyrktal, med en löntagare på 800 kr. i ett för allt.
Nu då allt går efter fyrk, är detta orättvist betungande.
Handtverkare, som blott köpt ett par tunnland jord och som derför får några fyrk, får, om han ock tjenade flera tusen kr. på eltt handtverk, ändå ingen beskattning härför, men köper en löntagare en bit jord, blott I par tnld, får han allt betala för både jordbruks- och löneinkomst. Och så länge, liksom efter tyst öfverenskommelse, blott bönder sitta i taxeriogsnämden, rättas ofoget aldrig.

Gud och mammon. Vid inventering af aflidne kyrkob. M. Karlssons qvarlåtenskap har hittats gömda, som det påstår, ej mindre än 5,600 kr. i delvis ej gångbara mynt. Troligen komma flera liknande fynd i dagen.

Mellersta Gotland, 2 Jan.
Öfverfall. För omkring en vecka sedan körde en bondeon i Butle en afton hem ifrån Hemse. Det var mörkt, så att han kunde ej köra särdeles fort. Då han kommit till början af skogen mellan Etelhem och Butle, famrusade. några personer, hvilka troligtvis hade den föga lofvärda afsigten att undersöka om der fans något att anamma från skjutskarJen eller i skjutsen. Körsvennen blef tilldelad ett knifshugg i hufvodet, så att blodvite uppkom, Men längre gick det ej, ty genom att lemna rock och mössa och hvad han hade på skjutsen i sticket, lyckades han undkomma, sedan eia hästen likväl fått ett slag, så att han sedan haltade hela vägen. Påföljande morgon fick den öfverfallne igen sina saker af personer som då kört vägen fram.
Hvilka de fräcke eller dumme rånarne voro kunde ej i mörkret urskiljas, men deras antal var fem eller sex. Ett par qvällar senare blef en annan resande öfverfallen på samma ställe.
Vare sig det nu är allvar med dessa öfverfall eller de ske af okynne, vore önskligt att tillställarne upptäcktes, så att de kunde näpsas för sitt tilltag.

Hablingbo, 5 Januari.
Liksom julhelgen aflöpte äfven fjorårets sista ord. kyrko- och kommunalstämma i allsköns lugn och ro. Debiterings- och fyrktalslängderna godkändes utan anmärkning. Kyrko- och skolråden qvarstå oförändrade till årets slut. Till revisorer af kyrko- och skolräkenskaperna utsågos Nilsson Sijups och Petterson, Vadstäde. Att revidera kommunens räkenskaper valdes B. Olofsson, Domerafre och skollärare Söderberg. Till ordf, och vice ordf. i stämman omvaldes Nilsson, Stjups och skollärare Söderberg. Till ordförande och vice ordförande i nämden och fattigvårdsstyrelsen nyvaldes Karl Melin, Petes och O. Larsson, Bosarfva. Till ledamot i i nämden nyvaldes Hansson, Hexarfve. I magasinsstyrelseu omvaldes O. Larsson och ryvaldes Nilssor, Lukase. Till god man vid landtmäteriförråttningarne utsåg stämman enhälligt O. Larsson, Bosarfve. Alldenstund ett nytt kreatursför-äkringsbolag inom socknen bildats, ansåg stämman icke nödigt att utse någon filialstyrelse för det stora Visbybolaget.
En pigg och intressant bok är »åkerns sagor» icke blott derför att man får veta huru det »lefvande brefvet» Gisle-Hans i Öja och flera med honom skötte siva fiderneärfda hemman, utan äfven derför att den är så äkta gotländsk. Huru förtrogen författaren varit med de gotländska förbållanden i alla stycken och huru målaads de äro framstälda kan ej nog benndras och borde denna bok likaväl som »Hafveta och Skogens sagor» af samme författare fionas i hvarje gutniskt hem,
Att postsparbanken, »folkets sparbank», oaktadt den låga räntan mer och mer vinner allmänhetens förtroende kan synas deraf att af de i småposter insatta 12,000 kronorna på omkring 200 motböcker, har under ett qvartal, nämligen det nu senast förgångua. insättningarna uppgått till 3,000 kr.
Omslag i väderleken har inträdt. Kalle Vinter eom lär julat nere i det soliga Italien tyckes ändtligen längta efter hembygden igen och förbarma sig öfver oss, Mätte ban ju förr desto hellre förjaga den både förskämda oförskämda Inften att vi åter under bjällrors klang eller på etålsko måkunna få sjunga: »Visst kan der det vara varmt i söder, men det är mera friekt i nord».
Skolferierna äro allredan tilländalupna, Åtminstone två slag af skolor äro åter i verksamhet: folkhögskolan i Hemse och härnte es s. k. fortsättnivgsskola.

Björke, 5 Januari.
Begrafning. Solen gick upp på en molnfri himmel och sände sitt klara ljus ut öfver den snöhöljda jorden; allt var så tyst och stilla.
Vid middagstiden började sorgklädda skaror samlas i skolgården, Den påjuldagen aflidne och af sin församling så athållne läraren, Ferdinand Lindström, skulle i dag föras till sitt sista hvilorum. Vid 1-tiden bars kistan till kyrkan. Psalmen 452 stämdes upp, och kyrkoherde Enequist besteg predikstolen och höll en manande och trösterix predikan, hvarefter uppstämdes af en af den hänsofnes närmaste kamrater samlad dubbelqvartett sången: »Snabba äro lifvets stunder», Sedan de än starka, än svagt bortdöande tonerna förklingat, följde jordfästningen och ps, 474, 3:e och 4: verserna, Derefter klivgar från altaret så gripande bönen efter jordfästningen, som afalöta med de 3 sista verserna af ps. 205.
Följde så sången: »Sälla dag, när jag iår gå hemt» för solo och ackompagnement af orgel.
Sångarne samlades sedan i koret vid kistan och uppstämde »Integer vitae».
De sista tonerna dö bort, och allt är så tyst.
Orgeln brusar, kistan bäres ut och sänkes ned i grafven. »Mitt lif är en våg» dörbort, och tårfyllda ögon blicka ned i det tystarummet; dit de sista helsningarna sändas den Käneofne.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1892
N:r 3

7 juni 2024

Till ordförande

i Bro sockens kommnunalnämd och fattigvårdstyrelse, har valts hemmansägaren Johan Ekelöf Åby;
i När sockens kommunalnämnd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Jakob Jakobsson Bosarfve;
i Hablingbo sockens kommunalnämnd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Karl Villin Petes;
i Rone sockens fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Jakob Hansson Smissarfve;
i Silte sockens kommnnalnämnd och fattigvårdsstyrelse nämndemannen O. P. Hallbom Hejdarfve;
i Ala sockens kommunalnämnd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Lars Gastal Bergvall Bjerges;
i Lau sockens fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Lars Larsson Gumbalde;
i Ardre sockens fattigvårdsstyrelse husbonden O. A. Jacobsson Ekese;
i Boge sockens kommnnalvämnd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren L.A. Bergström Laxarfve, och
i Hejdeby sockens kommunalnämnd och fattigvårdsstyrelse Olof Persson Suderbys.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1892
N:r 3

7 juni 2024

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 q.); döda 6 (5 m. 1 q.); inflyttade 27 (18 m. 9 q.); utyttade 55 (33 m. 22 q.); vigde 5 par; folkmängd 414; minskning 25.

Träkumla: födda 2 m. döda 2 (1 m. 1 q.); inflyttade 12 (4 m. 8 q.); utflyttade 19 (9. m. 10 q.); vigde 3 par; folkmängd 214; minskning 7.

Vesterhejde: födda 12 (8 m. 4 q.); döda 9 (4 m. 5.); inflyttade 72 (34 m. 38 q.); utflyttade 49 (21 m. 28 q.); vigde 2 par; folkmängd 486; ökning 26.

Ejsta: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 13 (7 m, 6 q.); inflyttade 31 (19 m. 12 q.); utflyttade 30 (18 m, 12 q.); vigde 5 par; folkmängd 608; minskning 3.

Sproge: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 1 q.; inflyttade 11 (6 m, 5 q.); utflyttade 15 (7 m. 8 q.); vigde 3 par; folkmängd 369; ökning 3.

Levide: födda 11 (8 m, 3 q.); döda 9(5 m. 4 q.); inflyttade 24 (8 m. 16 q.); utflyttade 20 (7 m, 13 q.); vigde 3 par; folkmängd 576; ökning 6.

Gerum: födda 2 (1 m. 1 q.); döda 3 (1m,. 2 q.); inflyttade 4 (2 m. 2 q.); utflyttade 9 (5 m. 4 q.); vigde 1 par; folkmängd 166; minskning 6.

Sanda: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 10 (6 m, 4 q.); inflyttade 56 (24 m. 32 q.); utflyttade 55 (23 m. 32 q.); vigde 4 par; folkmängd 828; ökning 7.

Mästerby:, födda 5 (2 m. 3 q.); döda 6 m, 4 q.); inflyttade 35 (19 m. 16 q.); utlyttade 37 (25 m. 12 q.); vigde 3 par, folkmängd 392; minskning 0.

Vestergarn: födda 7 m.; döda 7,(5 m. 2 q.); ivflyttade 30 (14 m. 16 q.); utflyttade 33 (15 se 18 q.); vigde 2 par; folkmångd 340; minskning 3.

Vall: födda 3 (1 m, 2 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 22 (18 m. 9 q.); utflyttade 27 (10 m. 17 q.); vigde 1 par; borgerligt äktenskap 1 par; folkmängd 283; minskning 7.

Hogrän: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 6 (2 m. 4 q.); inflyttade 29 (13 m. 16q.); utflyttade 23 (14 m. 9 q.); vigde 1 par; folkmängd 325; ökning 5.

Fårö: födda 25 (9 m. 16 q.); döda 13 (10 m. 3 q.); inflyttade 33 (17 m, 16 q.); utflyttade 63 (34 m. 29 q.); vigde 4 par; folkmängd 1,157 (541 m. 616 q.); minskning 18.
Församlingens äldste medlem fyllt 97 år.

Alskog: födda 12 (6 m. 6 q.); döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 21 (7 m. 14 q.); utflyttade 20 (9 m. 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 476; ökning 8.

Lye: födda 11 (7 m. 4 q.); döda 7 (5 m. 2 q.); inflyttade 11 (3 m. 8 q.); utflyttade 16 (6 m. 10 q.); vigde 1 par; folkmängd 291; minskning 1.

Hejde: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 11 (6 m, 5 q.); inflyttade 38 (12 m. 26 q.); utflytta de 42 (22 m. 20 q.); vigde 4 par; folkmängd 606; minskning 6.

Väte: födda 7 (4 m. 8 q.); döda 9 (6 m. 3 q.); inflyttade 34 (19 m. 15 q.); utflyttade 27 (14 m. 13 q.); vigde 2 par; folkmängd 580; ökning 5.

Klinte: födda 29 (19 m. 10 q.); döda 14 (10 m. 4q.); inflyttade 127 (62 m. 65 q:); utflyttade 102 (47 m. 55 q.); vigde 2 par; folkmängd 1,228; ökning 40.

Fröjel: födda 15 (11 m. 4 q.); döda 3 (1 m, 2 q.); inflyttade 17 (8 m. 9 q.); utflyttade 28 (16 m. 12 q.); vigde 5 par; folkmängd 592; ökning 1.

Hafdhem: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 9 1 m, 8 q.); inflyttade 19 (7 m. 12 q.); utflyttade 38 (21 m 17 q.); vigde 2 par; folkmängd 662; minskning 14.

Näs: födda 7 (2 m. 5 q.); döda 2 m,; inflyttade 9 (4 m. 5 q.); uflyttade 17 (7 m.
10 q.); vigde 0 par; folkmängd 405; minskning 3.

Vamlingbo. födda 14 (8 m, 6 q.); döda 7 (3 m,. 4 q.); inflyttade 18 (12 m. 6 q.); utlyttade 21 (8 m. 13 q.); vigde 7 par; folkmängd 749; ökning 4.

Sundre: födda 4 (2 m. 2 q.); döda 3 (1 m. 2 q.); inflyttade 10 (4 m. 6 q.); utflyttade 21 (6 m. 15 q.); vigde 1 par; folkmängd 219; minskning 10.

Hablingbo: födda 10 (8 m. 2 q.); döda 8 (4 m. 4 q.); inflyttade 13 (6 m 7 q.); utflyttade 30 (19 m. 11 q,); vigde; 4 par folkmängd 631; minskning 15.

Slite; födda 4 (3 m. 1 ad döda 1 q.; inflyttade 14 (8 m. 6 q.); utflyttade 18 (8 m.
10 q.);vigda 2 par; folkmängd 365; minskning1.

Sjonhem: födda 9; döda 6; inflyttade 12 utflyttade 23; vigde 2 par; folkmängd 318.

Viklau födda 2; döda 2; inflyttade 19; utflyttade 12; vigde 1 par; folkmängd 207.

Vänge: födda 9 (5 m. 4 q.); döda 11 (3 m. 8 q.); inflyttade 31 (16 m. 15 q.); utflyttade 55 (33 m. 22 q.); vigde 5 par; folkmängd 542; minskning 26.

Buttle: födda 4 q.; döda 8 (2 m. 4 q.); inflyttade 19 (9 m. 10 q.); utflyttade 21 (8 m. 13 q.); vigde 1 par; folkmängd 344.

Guldrupe: födda 3 (1 m. 2 q.); döda 6 (5 m,. 1 q.); inflyttade 9 (4 m. 5 q.); utflyttade 19 (7 m. 12 q.); vigde 1 par; folkmängd 281; minskning 3.

Martebo: födda 3 m.; döda 5 (3 m. 2 q.); infyttade 31 (13 m. 18 q.); utflyttade 37 (20 m. 17 q.); vigde 1 par; folkmängd 294; minskning 8.

Lummelunda: födda 10 (6 m. 4 q.); döda 10 (7 m. 3 q.); inflyttade 39 (16 m. 23 q.); utflyttade 54 (24 m. 30 q.); vigde 3 par; folkmängd 366; minskning 15.

Hejnum: födda 7 (3 m. 4 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 27 (13 m. 14 q.); utflyttade 24 (11 m. 13 q.); vigde 2 par; folkmängd 317; ökning 5.

Bäl: födda 8 q.; inflyttade 20 (8 m. 12 q.); utflyttade 23 (11 m, 12 q.); vigde 1 par; folkmängd 204,

Dalhem: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 6 (3 m. 3 q.); inflyttade 36 (17 m. 19 q.); utflyttade 40 (18 m. 22 q.); vigde 1 par folkmängd 489; minskning 2.

Ganthem: födda 5 (2 m, 3 vi döda 4 (1 m. 3 q.); inflyttade 18 (11 m. 7 q.); utflyttade 18 (8 m. 10 q.); vigde 2 par; folkmängd 289; ökning 1.

Halla: födda 5 (2 m. 3 q.); döda 2 (1 m. 1 q.); inflyttade 18 (12 m. 6 q.); utflyttade 17 (11 m. 6 q); vigde 1 par (borgerligt); folkmängd 215; ökning 4,

Grötlingbo: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 q.; inflyttade 19 (8 m, 11 q.); utfyttade 24 (13 m, 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 636; Ökning 3.

Fide: födda 5 (1 m. 4 q.); döda 5 (3 m 2 q.); inflyttade 7 (3 m. 4 q.); utflyttade 14 (5 m. 7 g.) vigde 1 par; folkmängd 314; minskning 5.

När: födda 17 (8 m, 9 q.); döda 17 (2 m. 15 q.); inflyttade 36 (18 m. 18 q.) utflyttade 36 (15 m. 21 q.; vigde 2 par; folkmängd 1077.

Lau: födda 10 (3 m, 7 q.); döda 3 (1 m. 2 q.); inflyttade 11 (6 m, 5 q.); utflyttade 24 (13 m. 11 q.); vigde 1 par; folkmängd 513; minskning 6.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1892
N:r 3

6 juni 2024

Till ordförande

i årets bevillningsberedningar har länsstyrelsen utsett: för Visby stad härädskrifvare Nordahl, för norra fögderiet kronofogden Calissendorff, för södra landsförsamling samt Stenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Fardhem, Levide, Burs, När, Alskogs och Garda pastorater, häradsskrifvare Bergman, samt för Hafdhems, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Hablingbo, Ejsta, Rone och Alfva pastorater kronolänsman J. A. Lindström.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Januari 1892
N:r 2

2 juni 2024

Från landsbygden.

Hablingbo, 11 December.
Invigningsfest. Hablingbo kyrka, som sedan 1 Juli varit stängd med anledning af en större och grundligare reparation invändigt har med denna dag åter öppnat sina portar för församlingens gudstjenst. Efterjatt en kör af blandade röster uppstämt. »Jag lyfter mina händer upp till Guds berg och hus» framträdde församlingens kyrkoherde för altaret, hållande ett tankerikt invigningstal, der vid bland annat betonades den förnyelse i anda och sinne, som kräfdes af församlingsmedlemmarna med anledrming af den fullbordade reparationen af templet.
Efter mässa och sång, bön och trosbekännelsens uttalande uppträdde å predikstolen kontraktets prost med sin kända vältaliga stämma inledande sitt ämne med orden: »Om dessa tego skulle stenarne ropa», Och »hvad manar oss helgedomen att tacka Gud för och bedja Gud om — hvarvid grundligt genomgicka kristna kyrkans symboliska bilder allt ifrån de tre östra fönstren, dopfunten, altaret, predikstolen ända till tornet med spira, klockor och gluggar — allt nya lärdomar och påminnelser för många och kanske de flesta bland åhörarne. Till sist framhölls betydelsen af den »sköna Herrans Gudstjenst», det liturgiska i gudstjensten från ingångspsalmen till välsignelsens uttalande, allt förmåner som hedningarne sakna och uttryckte talaren som ett önskningsmål templets öppnande äfven om hvardagarne der det bekymrade och trötta bjertat kunde mera ostördt få hvila och utgjuta sig för Gud. Detta och mera dertill gjorde denna aftonsång — den började kl. 4,30 e. m. och varade till kl. 7 — till en högtidsstund som väl sent torde glömmas af den talrika åhörareskaran som väl uppgick med barn till 1,000 personer.
Kostnaden för denna betydliga reparation har tagits ur kyrkokassan och belöper sig bortåt 4,000 kronor. Genom denna kassa har nu församlivgen blifvit i tillfälle att försköna sitt tempel, som i gedigenhet och stil torde godt täfla med t. ex, Öja, Grötlingbo och flera af öns kyrkor.
Och heder ba arkitekt och bygnadsmän, af hvilka de senare äro bofasta inom socknen och värda all aktning och tacksamhet likaväl som våra fäder och dem som satt församlingen i tillfälle att utan några vidare direkta utgifter åstadkomma depna bshöfliga och tidsenliga reparation.
På aftonen voro kyrkorådet, kontrollant, bygnadsnämd och ordförande, kyrkoherdar m. f. inbjudna till en enkel fest i prestgården.

Vamlingbo 12 December.
Vraket efter den vid Veatlandsholm förolyckade jakten »Kristian» från Burgsvik har af de senaste stormarne sönderslagits och delvis flutit i land. Den i nämde vrak befintliga jernlasten har å offentlig auktion försålts till ägaren af vraket V. Hanséa för en summa af 100 kronor. Meningen lär vara att upptaga densamma på sjöisen, när så lämpar sig, i anseende till det låga vattenståndet på platsen som omöjliggör detta arbete på annat sätt.

Såsom egendomtigt förtjenar antecknas att vår kyrkoherde, P. R. Kullin som i morgon, tredje söndagen i advent, håller sin profpredikan i Hejde, äfven profvade på samma dag i Vamlingbo för öfver ett tiotal år sedan, och då med den utgång att han erhöll platsen. Om nu samma förhållande skulle inträffa, förlorar kommunen en i dess angelägenheter dugande och pålitlig man, som det torde bli svårt nog att ersätta.

Södra Gotland, 12 December.
En hersklysten gumma, enka efter en arbetare, finnes i en socken på söder, Sin hemmagitta son och dennes hustru håller hon riktigt i tygel, om jag så får uttrycka mig, och dessa våge ej knota det minsta utan fördraga tåligt den despotiska gummans nycker. Ett exempel, berättadt för Eder meddelare af en närboende person, kan här anföras. Tidigt en morgon för kort tid sedan kom en främmande person i ett ärende till stället och blef insläpt af gumman, husbonden i huset. Inkommen i stugan förvånades den besökande af att finna husets son ligga — under bordet, och ännu icke unpstigen. På tillfrågan hura härmed förhölle sig, berättade denne (sonen) sedan gumman gått ut, att mor tvang mig att ligga under bordet och min hustru att ligga på loftet. För att öfvertyga sig om att jag ej skall springa upp till gumman min om nätterna, har hon, den obarmhertiga nattpolisen som jag alltid kellar henne, stundom bundit mig fast vid bordets fötter under nätterna. Det hela låter otroligt, men min sagesman påstår det är fullt sanningsenligt, men tillägger derjämte att hjelten i det husliga dramat, sonen, vid vissa tider ej är vid fullt normal sinnesförfattning.

Burgsvik, 11 December.
Spara skogen! Denna uppmaning, hur ofta än framstäld, tycks intet gehör vinna åtminstone på södra delen af ön, der skogen sköflats och ej en gång ungskogen sparats; allt har gått under auktionsklubban. Dertill ha nog laga skittena i sin mån bidragit, men på många ställen spelar också vinningslystnaden hufvodrollen; en följd af de oskäligt höga vedprisen, Häromdagen hölls auktion hos en bonde i Hamra å en mängd unga smala spiror, hvilka betalades oskäligt högt. Såt,tx, betalades små spiror, ej större än ett par karlar med vanlig styrka lätt kunde bära dem längre stycken med 1,75 till 2 kronor stycket. Samme person har å flere föregående auktionergförsält,ungskog å ett större fält, utan att något försök till ätersådd å stället af tallfrö synts till. Markensär dessatom otjenlig till odling.

Bockduell. Då häromdagen ett par baggar utsläptes bland några tackor, började de förr så goda kamraterna att rivaljsera mot hvarandra. Med högburet hufvud intogo de behornade rivalerna en utmanande ställning, som snart artade sig tillen sammandrabbning, med tackorna som sekundanter,. Fåraherden, som aflägsnat sig ett stycke, hörde »smällarne», begat sig skyndsamt tillbaka men innan han kom fram till stridsplatsen låg den ene kämpen i döden så stilla som »elfvor på äng», under det den segrande lugnt betraktade sin fallne motståndare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 December 1891
N:r 194

1 juni 2024

Mönstring

inom Hafdhems kompaniområde nr 188 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 10 f. m. vid Sandesrum i Grötlingbo med beväringsmännen från Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 10 f. m, vid Lingsarfverum i Vamlingbo med beväringsmännen från Öje, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Burgsvik & Fide den 6 Dec. 1891.
Hugo Wennemo,
kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192