Från landsbygden. Hablingbo.

HABLINGBO, 12 april.
Hablingbo skytteförening hade annandag påsk anordnat fältskjutning å de s. k. »holmarne» i trakten av Nisse om föreningens vandringspris i fältskjutning — ett album. Skjutningen, som gynnades av vackert väder, var förenad med insats. — Prislistan fick följande utseende: 1 pris Karl Larsson Albumet för 1920 jämte 7 kronor, 2 Herman Larsson, 3 Karl Hansson, 4 H. Norrby Slite, 5 O. Larsson, 6 Ture Konradsson, 7 A. Stenkvist, 8 Axel Jakobsson, 9 Edvin Lindkvist, 10 Emil Larsson, 11 Karl Gustavsson, 12 Jakob Båtelssan. I extra insatsskjutning mot krypande helfigur blev prisen följande: 1 pris Karl Hansson, 2 K. Larsson, 3 Edvin Lindkvist, 4 Arvid Stenkvist, 5 Ture. Konradsson, 6 Eml. Lindkvist, 7 Axel Jakobsson, 8 O. Larson, 9 Herman Larsson, 10 Emil Larsson, 11 Ragnar Konradsson, 12 Ej. Norrby Silte, Albert Johanson.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1920
N:r 85

Hablinge och Hemse tings hushållningsgille

hade extra sammanträde i Hemse skolhus lördagen 19 dennes. Till följd af den bråda såningstiden hade endast ett fåtal ledamöter infannit sig. Till ledamot i nämden för premiering af nötboskap inom gillesområdet innevarande år utsågs postmästare O. Lagergren samt till suppleant för samma tid landtbrukaren A. Pettersson, Hulte. Till ledamöter i Hushållningssällskapet beslöt gillet att föreslå provinsialläkaren dr. V. Nyberg samt kaptenen A. Leatz i Hemse. Några ämnen afsedda för öfverläggning hade icke till ordf. inlemnate, hvadan sammanträdet slöts utan diskussion öfver sådana.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 Maj 1888
N:r 41

Jemlikt 4 § i lagen

angåendes handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres att i handelsregistrets afdelning för enskilde näringsidkare och handelsbolag denna dag intagits anmälan af
Lars Alfred Olsson att han ämnar fortfarande idka handelsrörelse i Ardre socken under firma Alfred Olsson;
Victor Hansén att han fortfarande idkar handel vid Burgsvik i Öja socken under firma Victor Hansén;
Jacob Timotheus Jacobsson att han ämnar fortsätta förut idkad handelsrörelse vid Burgsvik i Öja socken under firma J. T. Jacobsson;
Victor Hansén och Jacob Timotheus Jacobsson att de ämna fortfarande idka handelsrörelse med arbetad och oarbetad Gotlands sandsten jemte sjöfart och garfverirörelse vid Burgsvik i Öja socken under firma Gotlands slipstensbolag;
Nils Theodor Wærnqvist att han fortsätter förutidkad handelsrörelse vid Burgsvik i Öja socken under firma Th. Wærnqvist;
Lars Petter Olsson att han ämnar fortfarande utöka handel i Habblingbo socken under firma L. P. Olsson.
Visby i Landskanslist 31 Mars 1888.
E. POIGNADIT.
Johan Hambræus.

Jemlikt 4 § i lagen angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres att i handelsregistrets af delning för enskilde näringsidkare och handelsbolag denna dag intagits anmälan af Ernst Gotthard Andersson och Oskar Rudolf Pettersson att de ännu fortfarende idka jernhandel i Hemse socken under firma Andersson & Pettersson;
Fredrik Alexander Nyberg att han ämnar fortsätta förut idkad skeppsrederi- och kalkbrukerörelse i Lärbro socken under firma Fred. Alex. Nyberg.
Visby i Landskansliet 5 April 1888.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Godt förhållande

emellan läkare och åhörare uttalade sig i dessa dagar, då kyrkoherden Hauffman, efter vunnen befordran till Hablingbo, egnade sin afskedshelsning åt Östergarns pastorats trenne församlingar, hvarest han tjenstgjort i tjugotvå år. Oaktadt Östargarns pastorat räknas ibland detta stifts svagaste, öfverlemnades åt tämde kyrkoherde ett frivilligt sammanskott af Femhundra kronor dels i penningar, dels i presenter, ibland de senare ett dyrbart guldur.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Maj 1875
N:r 40.

Hablinge och Hemse hushållsgille

hade i lördags sammanträde i Hemse skolhus, hvarvid ordet fördes af hushållningssällskapets ordförande landahöfd. Poignant, som helsade ledamöterna välkomna, hvarefter behandling vidtog af de uppstälda frågorna i följande ordning:
1) Anses den vanligtvis inom gillets område brukliga växtföljden numera ändamålsenlig eller bör den omordnas?
Landtbr. N. Eneqvist, som väckte denna fråga, inledde öfverl. härom, tillkännagifvande såsom sin åsigt att trädesläggning och treskiftesbruk voro misshushållning och att man borde såsom mål efterstrafva ett femskiftesbruk af följande anordning:
1:a året Rotfrukter med stark gödning och kalkrensning.
2:a året Korn.
3:e året Klöfver.
4:e året Klöfver som brytes upp vid midsommartiden.
5:e året Hvete.
Såsom en förmedlande öfvergång föreslogs:
1:a året Träde.
2:e året Höstsäd (hvete, råg); dels redan på hösten kunde isås timotej eller och på våren klöfver.
3:e året Klöfver och timotej.
4:e året Klöfver och timotej.
5:e året Vårsäd.
Landtbr. L. Duse ansåg sig böra förords 3-skiftesbruket å sandjord, deremot å mull och lerjord 7-skiftesbruk med 3-åriga klöfver- och timotejvallar.
Landtbr. C. Rosendahl framhöll att genom föregående anordning af västföljden klöfverskördarne komme med för litet mellanrum efter hvarandra och trodde att om dessa åtföljdes af t. ex. hackrensade rotfrukter och för öfrigt träde återkomme hvart nionde år ett bättre resultat skulle vinnas. Västföljden blefve då ungefär
1:a året Träde.
2:e året Höstsäd.
3:e året Vall.
4:e året Vall.
5:e året Vall.
6:a året Korn.
7:a året Rotfrukter.
8:a året Korn.
9:a året Blandad.
Agron. G. af Vetterstedt påpekade svårig heten och olämpligheten af de mångåriga vallarne genom den mängd af ogräs som derigenom befordrades; isynnerhet skadligt för derpå följande kornskördar.
Konsul Brounder ansåg att, då kornet är Gotlands vigtigaste sädesslag och af de 3-åriga vallarne, som visade är, menligt påverkas samt dertill kommer att klöfvera ofta slår felt och är dyr, klöfvervallarne ej borde i växtföljden återkomma oftare än hvart 8 eller 9 år.
Landtbr. L. Duse sade sig ej hafva förmärkt påpekade olägenhet af klöfvervallarne. Konsul Broander medgaf visserligen att 3-åriga vallar möjligen kmtde försvaras å jord med mycket högt uppdrifven kultur, men vore i allmänhet taladt olämpliga.
Landtbr. L. Duse framkastade det påståendet, att landsbrukare funnes, som använde småsäd till utsäde, hvilket gåsve ett dåligt anseende åt klöfvervallarne.
Konsul Broander tillbakavisade det gjorda påståendet såsom saknande allmängiltig grund — kunde ju vara möjligt att någon enstaka oförståndig varit så obetänksam.
Sedan agron. Vetterstedt med afseende på Rosendahls föreslagna växtföljd gillat densamma med införande af endast 2-årig vall, dervid särskilda påpekande ett goda resultat genom att låta kornet följa på rotfrukter, och landt, Rosendahl med afsaende dervid blott erinrat, att rotfruktodliagen kräfver stor tillgång på arbetskrafter, slöt öfverläggningen, hvilken fick utgöra svar på frågan.
2) Hvilka åtgärder böra jordbrukarna inom gillets område nu närmast vidtaga för åstadkommande af större mjölkproduktion?
Öfverläggningen härom inleddes af Landtbr. Ant. Pettersson, som dervid framhöll vigten af en kraftigare utfodring af korna samt bättre värd. Af den rikligare utfodringen vunnes ett landsbruk med större bärkraft, hvilket tilläte en vidsträcktare foderodling utan att sädesodlingen derigenom inskränktes. Trodde att man hufvudsakligen borde egna sin uppmärksamhet på urval af goda mjölkkor af landtras, bättre tjurar och efter högmjölkande kor samt pålägga kalfvar efter djur med framstående egenskaper. Landtbr. N. Eneqvist ville med erkännande af föregående såsom svar på frågan föreslå
1) bättre utfodring och vård.
2) mer utsträckt foderodling å åker.
3) bättra urval vid pålägg och inköp af tjurar och kor.
Sedan agron. Vetterstedt påpekat vigten af att ej blott se på mjölkqvantiteten utan fast mera på dess gvalitet, enades gillet om den af hr Eneqvist föreslagna resolutionen dervid till 3) blott skulle tillläggas: fallna efter moderdjur, som lemma mjölk med stor fetthalt.
Såsom en anslutning till den nu diskuterade frågan delgal ordföranden laudahöfding Poignant en af huskållningssälskapets förvaltringsutskett utfärdad kungörelse innehållande upplysningar för ett ändamålsenligt ordnande af vissa delar rörande mejerihandteringen inom länet ock särakildt med utseende på organisationen af de af agronomen Kihlberg föreslagna a. k. andelsmejerierna. Dels på grund af frågans nära sammanhang mod föregående dela och hnfvudaakligen till följd af den stora vigt mejerihandteringens rätta ord nande till alla delar obestridligen äger för hverje omtänksam jordbrukare antogs med tillfredsställelse det erbjudna tillfället att i frågan utbyta tankar. Ordföranden delgaf derpå ifrågavarande kangörelse dervid särakildt påpekades, att för erhållande af aktiekapitalet, som enl. bolagsordningen skall vara kontant inbetaldt, innan mejerirörelsen början, de, som icke äro i tillfälle att dessförinnan sålunda in. betala sina tecknade aktiebelopp, böra förena sig om att hos någon penninginrättning upptaga ett amorteringslån. Att hos bolaget eller genom styrelsen å bolagets vägnar upplåna nämda belopp är helt oak hållet stridande mot gifra föreskrifter ock kan derför åtföljes af stor risk. Mot utfärdande ock underskrifvande af revere å låsfånget amorteringsbelopp enl. i knugörelsen upptaget formulär invände kanske någon att risk skall drab ba de öfriga, om en komme på obestånd. Detta är en farhåga, som vid närmare eftersinnande visar sig alldeles obefogad. Genom ett sådant ömsesidigt bestämmande af fördelar och fixerande af fast verksamhetskrets för mejeriet, som genom leveranskontrakts upprättande i 0Iverensstämmelso med åberopade kungörelsens formulär vinnes, tryggas mjölktillgången och bolagets bestånd; sattes dertill t. ex 2 öre högre pris för kanna för af aktie-agave lemoad mjölk, kan ingalunda aktien förlora sitt värde utan röner liflig offerfrågan, då ja bvarje jordägare inom mejeriats mjölkområde behöfver vara aktieägars för att erhålla det högre mjölkpriset. Ordförandes uppmanade härefter gillets ledamöter att i saken yttra sig.
Landtbr. L. Duse ansåg, att alla borde ba samma betalning, oafsedt de vore aktieägare eller ej.
Sedan ordföranden erinrat derom att hela grunden för andelsmejerierna genom prisakilnadena birttagando blefve rubbad förklarade
handl. A. Melin sig ante både rättvist och på grund af de upplysningar, som medelate, nödigt att prisskilnad iakttoges.
Kons. Broander ville väl medgifva, att till en början det nog kunde gå an att halva samma inköpspris for mjölken, men framhöll bastämdt att, i samme mån tillgång derpå väger orb handteriogen kommer i gång, nktieägerne måste tillgodoses med högre betaning och att man borde akta sig för att lör sent införa nämda prisekilaad. Vidare upplystes, på derom framstälda frågor rörande vunna erfarenheter med afeeenda på anerdningea af det i Rone i gång veranda ångmejeriet, att rörande upptagande af gemensamt amorteringslån de allra fieste med begärlighet användt det ofvan nämds i kungörelsen meddelade reversformuläret såsom ägande den dubbla fördelen att vara fullt lagenligt och sålunda beredande låntagarne den största ömsesidiga trygghet samt på samma gång det billigaste sättet, då man besinnar att lånet erhålles mot 5 proc. årlig ränta.
Sedan ytterligare påpekats hurusom alla rimliga förutsättningar för ett betryggadt bolag genom ofvan vidtagas anordningar borde vara tillgoposedda och säkerhet ytterligare beredes, om aktiebrefven deponeras i den for tånets erhållande anlitade penninginrättningen, slöts öfverläggeingon och uttalade gillet enhälligt såsom sin åsigt att förvaltningsutskottets i kungörelsen meddelade upplysningar till ledning för dem, Rom kanna vara sinnade att anordna andelsmejerier böra, derest de tillämpas, åstadkomma full trygghet och säkerhet för dessa mejeriers gagnande verksamhet och framtida bestånd.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Jan. 1888:
Rone socken: födda 24, döda 15, inflyttade 54, utflyttade 69; minskning 6; folkmängd 1,042.
Eke socken: födda 9, död 1, inflyttade 36, utflyttade 29; ökning 15; folkmängd 253.
Kräklingbo socken: födda 5, döda 6, inflyttade 14, utflyttade 23, vigda 6 par; minskning 10; folkmängd 428.
Ala sockan: födda 7, döda 6, inflyttade 16; utflyttade 26, vigda 2 par; minskning 8, folkmängd 310.
Anga socken: födda 4, döda 4, inflyttade 20, ntflyttade 19, vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 304,
Vänge socken: födda 9, döda 7, inflyttade 21, utflyttade 42; minskning 19; folkmängd 568.
Buttle socken: födda 3, döda 7, inflyttade 11, utflyttade 12; minskning 6; folkmängd 361.
Guldrupe socken: födda 2, död 0, inflyttade 12, utflyttade 12; ökning 2; folkmängd 276.
Barlingbo socken: födda 8, döda 7, inflyttade 70, utflyttade 60; ökning 11; folkmängd 378.
Ekeby socken: födde 6, döda 8, inflyttade 17, utflyttade 24; minskning 9; folkmängd 264.
Roma socken: födda 15, döda 9, inflyttade 45, utflyttade 44; ökning 7; folkmängd 565.
Björke socken: födda 2, döda 2, inflyttade 29. utflyttade 34; minskning 6; folkmängd 197.
Hafdhens socken: födda 15, döda 12, inflyttade 41, utflyttade 26; ökning 18; folkmängd 695.
Näs socken: födda 10, döda 6, inflyttade 12, utflyttade 24; minskning 7; folkmängd 427.
Öja socken: födda 18, döda 16, inflyttade 36, utflyttade 62; minskning 14; folkmängd 898.
Hamra socken: födda 7, döda 3, inflyttade 6, utflyttade 9; ökning 1; folkmängd 331.
Follingbo socken: födda 12 (7 mankön, 5 qvinkön) döda 5 (2 mankön, 3 qvinkön) inflyttade 49 (23 mankön, 26 qvinkön), utflyttade 65 (30 mankön, 35 qvinkön), vigda 1 par; minskning 9; folkmängd 475 (228 mankön, 247 qvinkön).
Akebäck socken: född 1 (mankön), döda 2 (qvinkön), inflyttade 8 (4 mankön, 4 qvinkön); utflyttade 16 (7 mankön, 9 qvinkön); minskning 9; folkmängd 165 (85 mankön, 80 qvinkön).
Östergarns socken: födda 16, döda 7, inflyttade 27, utflyttade 45, vigda 8 par (1 borgerligt); minskning 9; folkmängd 700.
Gammalgarns socken : födda 10, döda 7, inflyttada 8, utflyttade 30, vigda 0 par; minskning 19; folkmängd 468.
Ardre socken: födda 9, döda 8, inflyttade 59, utflyttade 29, vigda 6 par; ökning 24; folkmängd 505.
Alskog socken: födda 4, döda 11, inflyttade 18, utflyttade 32; minskning 21; folkmängd 493.
Lye socken: födda 5, döda 8, inflyttade 26, utflyttade 26; minskning 3; folkmängd 295.
Hejde socken: födda 13, döda 8, inflyttade 42, utflyttade 52, vigda 4 par; minskning 15; folkmängd 662.
Väte socken : födda 8, döda 5, inflyttade 23, utflyttade 26, vigda 2 par; ökning 0; folkmängd 572.
Endre socken: födda 7, döda 7, inflyttade 40, utflyttade 53, vigda 3 par; minskning 13; folkmängd 340.
Hejdeby socken: födda 2, döda 4, inflyttade 18, utflyttade 8, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 207.
Vamlingbo socken: födda 9, döda 10, inflyttade 22, utflyttade 37, vigda 6 par; minskning 16; folkmängd 762 (363 mankön, 399 qvinkön).
Sundre socken: födda 6, döda 4, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda 1 par; ökning 9; folkmängd 231 (111 mankön, 120 qvinkön).
Habblingbo socken: födda, 6 döda 10, inflyttade 19, utflyttade 18, vigda 4 par; minskning 3; folkmängd 647.
Silte socken: födda 10; döda 9, inflyttade 2, utflyttade 24, vigds 2 par; minskning 21; folkmängd 371.
Fardhem socken: födda 9, döds 9, inflyttade 36, utflyttade 25, vigda 3 par; ökning 11; folkmängd 352.
Linde socken: födda 5, döda 5, inflyttade 42, utflyttads 67, vigda 3 par; minskning 25; folkmängd 327.
Lojsta socken: födda 3, döda 0, inflyttade 18, utflyttade 24, vigda 1 par; minskning 3; folkmängd 290.
Hangvar socken: födda 25, döda 12, inflyttade 37, utflyttade 55, vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 958.
Hall socken : födda 2, döda 5, inflyttade 11, utflyttade 10, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 280.
Källunge socken: födde 2 (1 mankön, 1 qvinkön), döda 3 (2 mankön, 1 qvinkön), inflyttade 24 (8 mankön, 16 qvinkön), utflyttade 36 (14 mankön, 21 qvinkön), vigda 2 par; minskning 12; folkmängd 238 (121 mankön, 117 qvinkön).
Vallstena socken: födda 8 (5 mankön, 3 qvinkön), döda 10 (4 mankön, 6 qvinkön); inflyttade 28 (14 mankön, 14 qvinkön), ut flyttade 23 (12 mankön, 11 qvinkön), vigda 3 par; ökning 3; folkmängd 362 (171 mankön, 191 qvinkön).
Othem socken: födda 21, döda 20, inflyttade 84, utflyttads 110, vigda 6 par; minskning 25; folkmängd 1,043.
Boge socken: födda 10, döda 13, inflyttade 23, utflyttade 37; vigda 1 par; minskning 17; folkmängd 466,
Veskinde socken: födda 13 (9 mankön, 4 qvinkön), döda 9 (7 mankön, 2 gvinkön), inflyttade 64 (33 mankön, 31 qvinkön), utflyttade 72 (35 mankön, 37 qvinkön); minakniag 4; folkmängd 568 (269 mankön, 309 qvinkön).
Bro socken: födda 3 (mankön), döda 4 (4vinkön), inflyttade 30 (16 mankön, 14 qvinkön), utflyttade 33 (11 mankön, 22 qvinkön); minskning 4; folkmängd 283 (134 mankön 149 qvinkön).
Atlingbo socken: födda 7 (2 mankön, 6 qvinkön), döda 6 (2 mankön, 3 qvinkön), inflyttade 16, (7 mankön, 9 qvinkön), utflyttade 17 (8 mankön, 9 qvinkön), vigda 2 par; ökning 1; folkmängd 233 (112 mankön, 121 qvinkön).
Fårö socken: födda 28, döda 15, inflyttade 15, utflyttade 54, vigda 7 par; minskaing 26, folkmängd 1,190.
Stenkyrka socken: födda 12, döda 20, inflyttade 36, utflyttade 38; minskning 10; folkmängd 820.
Tingstäde socken: födda 16, döda 18, inflyttade 42, utflyttade 46; minskning 6; folk. mängd 523.
Martebo socken: födda 6, död 1, inflyttade 26, utflyttade 42; minskning 12; folkmängd 287.
Lummelunda sockan: födda 5, döda 8, inflyttads 66, utflyttads 35; ökning 28; folk. mängd 374.
Hejnum socken: födda 12, döda 8, inflyttade 20, utflyttade 32; minskning 8; folkmängd 321.
Bäl socken: född 1, döda 2, inflyttade 30, utflyttade 43; minskning 14; folkmängd 203.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Till sammanträdet med Hemse och Hablinge hushållsgille

halva följande frågor blifvit inlemnade:
1.) Anses den vanligtvis inom gillets område brukliga växtföljden numera ändamålsenlig, eller bör den omordnas?
2.) Om olika bearbetning och brukning of ler- och sandjord,
3.) vilka fröblandningar har erfarenheten här visat vara mest passande
a) på lerjord,
b) på sandjord,
c) på myrjord?
4.) Kan det här i handeln förekommande Schlesiska klöfverfröet till utsäde rekommenderas, eller anses det för Gotland otjenligt?
5.) Då tillgången på kreatnregödsel här i allmänbet är otillräcklig, huru kan och bör den ersättas?
6.) Hvilka åtgärder böra jordbeukarue inom gillets område nu närmast vidtaga för åstadkommande af större mjölkproduktion?

Gotlands Allehanda
Måndagen 2 Januari 1888
N:r 1

Konungens Befallningshafvandes Kungörelser.

Öfvrerensstämmelse med gällande nåliga kungörelse, angående den af sista riksdag åtagna bevillning, har Konungens Befallningshafvande bestämt att de distrikter af länet, inom hvilka bevillningsberedningarne till taxerings frågornas beredande och taxeringarnes underlättande böra under nästkommande år 1875 sammanträda, för att föreslå den på taxering beroende bevillningsargift, hvilken hvarje skattskyldig anses böra utgöra, skola så indelas, att Wisby stad för sig omfattar ett dylikt distrikt samt inom Fögderierna på sätt som följer:

Norra Fögderiet:
Wisby Norra Landsförsamling samt
Endre och Barlingbo pastorater ett distrikt,
Roma och Follingbo pastorater ett distrikt,
Fole och Weskinde pastorater ett distrikt,
Martebo och Stenkyrka pastorater ett distrikt,
Othem och Hangvahr pastorater ett distrikt,
Lärbro pastorat ett distrikt,
Rute och Fårö pastorater ett distrikt,
Hejnum och Källunge pastorater ett distrikt,
Gothem och Hörsne pastorater ett distrikt,
Dalhem pastorat ett distrikt,
Sjonhem och Wänge pastorater ett distrikt,
Östergarn och Kräklingbo pastorater ett distrikt;

Södra Fögderiet:
Wisby Södra Landsförsamling samt
Stenkumla, Wall och Atlingbo pastorater ett distrikt;
Eskelhem och Sanda pastorater ett distrikt;
Klinte och Hejde pastorater ett distrikt;
Levede och Fardhem pastorater ett distrikt;
Ejsta och Habblingbo pastorater ett distrikt;
Alfva och Rone pastorater ett distrikt;
Burs och Garda pastorater ett distrikt;
Alskog och När pastorater ett distrikt;
Halfdhem och Gröttlingbo pastorater ett distrikt;
Öja och Wamlingbo pastorater ett distrikt;
Till Ordförande i de för nästkommande år 1875 sammanträdande dylika Bevillningsberedningar har Länsstyrelsen utsett och förordnat:
för Wisby Stad: Häradskrifvaren C. A. Ljungholm,
för Norra Fögderiet: Kronof. Dan. Calissendorff och
för Södra Fögdert:
för Wisby Södra Landsförsamling, Stenkumla, Vall och Atlingbo pastorater; Eskelhem och Sanda pastorater; Levede och Fardhem pastorater; Alfva och Rohne pastorater,
Kronolänsmannen Adolf Dahlbäck.
samt
för Klinte och Hejde pastorarer; Ejsta och Habblingbo pastorater; Burs och Garde pastorater; Ahlskog och Nähr pastorater, Hafdhem och Gröttlingbo pastorater samt Öja och Wamlingbo pastorater.
Kronolänsmannen Anders Magnus Eneman.
För val af öfrige ledamöter i dessa Beredningar iakttages, att utom ofvannämnde af Konungens Befallningshafvande utsedde ordförande och föredragande utväljas för staden af stadsfullmäktige två, högst 3 personer och för landet, för hvarje beredningsdistrikt inom hvarje socken å allmän kommunalstämma en elles två personer. De som väljas skola vara boende inom den socken för hvilken de utses och under sednast förflutna året hafva inom socken eller pastoratet erlagt bevillning efter 2:a artikeln. Vid samma tillfälle som de ordinarie ledamöterna utses skola på enahanda sätt väljas en eller två suppleanter. Valen böra förrättas inom nästkommande Januari månads utgång och såväl de valde som ordföranden för distriktet om valen underrättas.
Till upplysning för Bevillningsberedningarne och de åligganden, som dem tillhöra, hafva tillräckligt antal exemplar af bevillningsstadgan, äfvensom den för taxeringsförrättningarne gällande instruktion blifvit till Magistraten och vederbörande ordförande i kommunalstämmorne på landet öfverlemnade; af Kongl. Förordningen om mantals- och skattskrifningarnes förrättande af d. 20 Jul 1861 vederbörande tillställde.
Dessa författningar böra genast efter valet tillhandahållas Beredningens ordförande och hvarje dess ledamot samt, när beredningen för året afslutat sina arbeten till veder hörande Magistrat eller kommunalstämmas ordförande återställas för att påföljande år för enahanda ändamål kunna begagnas.
Till ledning vid bestämmandet af de bevillningsafgifters belopp, som skola utgöras, böra före den 15 Mars nästkommande år följande officiella uppgifter meddelas, nemligen:
1:o. af hvar och en stadsdomstol och domare på landet: uppgift å de fasta egendomar, å hvilka under föregående året första upbudet till lagfart meddelats, äfvensom angående beloppet af den för hvarje egendom betingade köpeskillingen;
2:o. af vederbörande hypotheksförenings Direktion: uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypotheka förening under det föregående året anmäld egendom blitvit uppskattad;
3:o. af styrelserna öfver brandförsäkringsinrättningarne eller deras agenter eller vederbörandd brandstodskomitéer: uppkift rörande försäkringsvärdet å de byggnader, som i stad på dess område blitvit mot brandskada försäkrade sedan enahanda uppgift af samma styrelse eller komité nästföregående året meddelas;
4:o. af Stadsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet eller embetsverk, vare sig statens, stads, eller menighets äfvensom af styrelsen för allmän inrättning eller stiftelse eller med Kongl. Maj:ts oktroj försedt verk eller bolag, der embets- eller tjensteman, vaktbetjent eller annan eger utbekomma aflöning eller pension: uppgift angående hvar och en person tillkommande löner, arvoden, pensioner eller gratifikationer, boställe, löningsjord eller andra löneförmåner; hvarjemte bör anmärkas, huruvida med tjensten åtföljer inkomst af sportler, expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller dylikt, som jemlikt §§ 6 och 7 mom. 2, är bevillning underkastadt;
5:o. af Stadens Magistrat: angående beloppet af hvarje fabriks eller näringsidkares tillverkningar.
Dessa uppgifter höra, der sådant utan synnerlig svårighet låter sig göra, upprättas församlings- eller socknevis och skola innan ofvannämnde tid tillställas i stad Magistraten och på landet vederbörande Kronofogde, för att till Bevillningsheredningarne öfverlemtas; skolande de bland desse uppgifter, som afse fast egendom, derest densamme taxeringslangden icke bifogas sedan Beredningen afslutat sina arbeten, till Magistraten, eller Kronofogden återställas för att nästkommande års bevillningsberedning tillhandahållas.
Direktionen för hvart och ett bolag, som fått sina bolagsredlor af Kungl. Maj:t stadfästade och antingen står under offentlig kontroll eller har inskränkt ansvarighet enligt Kungl. Förordningen den 6 Oktober 1848, skall det åligga att före April månads utgång hvarje år, på sätt i § 25 finnes föreskrifvet, insända bestyrkt utdrag af samma bolags sednast alslutade räkenskaper, utvisade beloppet af den, under det år dessa räkenskaper omfatta för bolaget uppkomna vinst. Skulle sådan uppgift, oaktadt af Bevillningsberedningens ordförande derom gjord erinran icke inom då förelagd tid aflemnas, skall bolaget böta ett belopp, svarande emot tio procent af den bevillning efter 2:dra artikeln, som varder bolaget påförd. Utan hinder af uteblifven uppgift eger Bevillningsberedningen att föreslå den bevillningen att föreslå den bevillning, som anses böra af skattskyldig utgöras.
Till Bevillningsberednings ordförande bör å lande Häradsskrifvaren och i staden vederbörande tjenstemän inom Mars månads utgång, vid bot af 3 rdr för hvarje öfverskjutande dag hafva aflemnat på mantalslängden grundade och enligt behörigt formulär uppställda längder, för införande af fastighets värdering, som kommer att af Beredningen föreslås. Dessutom böra. vid samma tillfälle, till Beredningens ordförande aflemnas ett tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen efter 2:a artikeln em anskaffande och tryckningen al hvilka blanketter för landet Häradsskrifvare och för staden vederbörande uppbördsman böra föranstalta, men för hvilka ersättning skall dem af bevillningsafgifterna beredas. För införande uti berörde längder af det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, jemte den bevillning hvilken bör hvarje skattskyldig påföras, skall Beredningen följa den inom samma ort sednast upprättade mantalslängd, hvilket för sådant ändamål skall, sedan upprättade mantalslängd, hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma blifvit i föreskrifven tid och ordning granskad jemte alla dertill hörande uppgifter och handlingar, ofördröjligen och sednast inom medlet af April månad tillställas ordföranden i ortens bevillningsberedning. Bovillningssammanträdena, som alltid skola hållas inom distriktet, böra utsättas så tidigt att samtliga beredningarna sednast inom Maj månads utgång må hafva afslutat sitta arbeten.
Vid den Bevillningsberedning, som först inträffar efter det karaktärsfullmakt erhållits, eller i händelse ert sådan person, för hvilken karaktärsbevillning kan komma i fråga, skulle till annan ort aflytta, än den, hvarpå han förut varit skattskrifven, bör den karakteriserade personen, vid ansvar, såsom för felande uppgift i öfrigt finnes stadgadt förete karaktärsfullmakten antingen i original eller vederbörligen bestyrkt afskrift, som tillika utvisar beloppet af allt det stämplade papper hvarmed fullmakten är belagd.
Beredningarnes ordförande böra, der föreskrifven uppgift eller annan för bestämmande af bevillningsafgiftens belopp behöflig upplysning saknas, densamma från vederbörande infordra.
Bevillningsberedningens ordförande eger att bestämma tid och ställe hvarje berednings sammanträde, och höra såväl ledamöterna som på lämpligt sätt äfven de skattskyldige, derom genom ordföranden underrättas. Beslut må icke af Beredning kunna fattas med mindre ordföranden och två ledamöter äro närvarande.
Vid olika meningar gäller den, som de flesta ledamöterna antagit; om rösterna äro lika blir den mening ordföranden biträdt beredningens beslut.
Bevillningsberednings förslag bör sednast fjorton dagar innan ortens taxeringskomité sammanträder, aflemnas i stad till Magistraten och på landet tillkommunalstämmans ordförande, hvarefter, genom Magistratens eller bemälde ordförandes försorg, så skyndsamt ske kan, kungöres, att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt och aflemnadt, samt att kännedom om detsammas inhåll kan på angitvet ställe inhemtas. Sedermera bör den af taxeringskomiténs ledamöter som på kommunalstämma blifvit dertill utsedd, afhemta ofvannämnda förslag och detsamma till taxeringskomitéens sammanträde medföra vid bot af tio riksdaler.
Ordföranden i årets Bevillningsberedning bör jemväl inställa sig hos taxeringskomitén på samma ort och då medhafva de uppgifter och öfriga handlingar, på hvilka Beredningen grundat sina förslag.
I fall ordförande i Bevillningsberedning, utan att af laga förfall vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för beredningens sammanträde eller under låter att inom föreskriften tid aflemna beredningens förslag och öfrige handlingar, har han gjort sig skyldig till böter af sextio riksdaler. Infinner han sig icke å den af honom för beredningens sammanträde utsatt tid och ort, böte trettio riksdaler.
Ledamot af beredningen eller tillkallad suppleant, som utan laga förfall från sammanträde uteblifver böte 10 riksdaler.
Hvar och en skattskyldig må, om han dertill finner sig befogad, meddela upplysning om sina inkomsters och tillgångars verkliga belopp, samt dervid likaledes uppgifva de afdrag, som han vid bevillningsafgiftens bestämmande anser sig berättigad att tillgodonjuta. Sålunda frivilligt meddelad uppgift, hvars offentlighet den skattskyldige förklarat sig icke medgifva, må endast inför beredningen och den skattskyldiges samtycke inför taxerings- eller pröfningkomitéen företes; skolande, sedan frågan om samma skattskyldigs bevillningsafgift blifvit afgjord, denna uppgift till honom återsiällas eller bevisligen förstöras af den som densamma emottagit. Enahanda stadgande gälle äfven i afseende å de uppgifter som af aktiebolag skola meddelas. Ledamot af beredning eller biträdande tjensteman får icke yppa eller på något sätt utsprida innehållet at sådane uppgifter.
Skattskyldig, som är missnöjd med Beredningens förslag eger att hos taxeringskomitéen uppgifva de skäl och styrka de förhållanden, på grund hvaraf han anser detta förslag böra ändras eller ogillas.
Wisby Landskontor d. 13 Nov. 1874.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 December 1874
N:r 96

Efterföljansvärdt.

Vid kyrkostämma i Hablingbo förliden vecka, då inkomst- och utgiftsstat för fasta skolan derstädes uppgjordes, höjdes, på derom gjord framställning, lärarens lön till 600 kronor. Folkskolans stora vigt och betydelse för det uppväxande slagtets upplysning och sedliga förkofran är lyckligtvis längesedan erkänd, men deremot är det tyvärr en sanning, att man på många håll föga tänkt på att aflöna lärarne så, att de kunnat vinna en anständig bergning som lön för sitt ansträngande och ansvarsfulla arbete i folkupplysningens tjenst. Det är derföre med verklig gladje vi antecknat ofvanstående, för Hablingbo församling hedrande beslut, under önskan och hopp, att exemplet måtto vinna snar efterföljd inom andra kommuner. Intet kapital blir i längden så fruktbärande som det, hvilket offras på folkskolan.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 3 November 1874
N:r 87

Skeppsbrutne,

till ett antal af 28 man, bebo för närvarande det s. k. Tivoli. De utgera besättningarne å buska skonerten Neptunus, kapt. Grönros, som strandat utanför Sproge, franske skonerten Griffon, kapt. Le Studier, som strandat utanför Habblingbo samt likaledes franske ångaren Dunkerquois, kapten Claoys, som strandat utanför Sundre.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Oktober 1874
N:r 86

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy