Rik växetlighet

råder ännu flerstädes på landsbygden. Vid Ihre i Hangvar skördas ännu mogna smultron och rofvor fionas ännu af flera skålpunds vigt.
Hos kommissarien Håkansson i Bro plockades härom dagen ett potatisstånd med 63 försvarliga potatisar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Oktober 1891
N:r 160

Om folkhögskolans öppnande

i går i de oybygda lokalerna skrifves till oss:
Med tåget från Visby kl. 9,45 anlände folkhögskolestyrelsens ordförande landshöfding Poignant och vice ordf. öfverstlöjtn. O. Carlstedt samt landssekreterare Hambræns jemte en del ynglingar med deras fäder.
Kosan styrdes derpå till den nya skolan under det att äfven från andra håll samlades sådana som hade folkhögskolan till mål. Sedan samtliga tagit den nya bygnadens yttre och inre i närmare skärskådande (det yttre är till alla delar färdigt och folkhögskolans, landtmannaskolans samt frökontrollanstaltens salar desslikes) samlades alla kl. 11 i folkhögskolans rymliga sal och upprop förrättades af skolans föreståndare. Af 24 till lärjungar i folkhögskolan antagna voro 20 närvarande, en var af sjukdom, en af annan orsak hindrad samt 2 utan uppgifven orsak.
At de 9 som sökt inträde i landtmannaskolan voro 6 ngärvarande, en kommer ej, två hade ej lemnat någon underrättelse.
Sedan uppropet förrättats, skildrade föreståndaren folkhögskolans öden under dess nu 15-åriga tillvaro på Gotland, hurasom densamma så småningom kommit att utvidgas med en landtbruksundervisningskurs, unodervisniogskurs för qvinliga lärjungar samt frökontrollanstalt o. s. v., hvilken undervisning nu kunde erbjudas lärjungar afgiftsfritt, åt alla utan undantag. Slutligen framstäldes betydelsen af att en dylik inrättning ägde den väsentliga förmånen af en fast plats för sin verksamhet, hvilken från och med i dag vunvits, då skolan fått sitt hem »i vackra former» visserligen »planlagdt af en stor konstnär», men dock grundadt och bygdt på beräkningar, som utgått från länets landshöfdingeresidens.
Föreståndaren anhöll derpå att få hembära landshöfding Poignant skolans varma tack för alla hans omsorger och kraftiga &tgärder att få skolan under eget tak.
Till landsböfdiogen, i egenskap af Hush.
sällskapets och förvaltningsutskottets ordförande anhöll han vidare att få betyga sällskapet och utskotall skyldig tacksamhet för deras beredvillighet att besprin ga med råd och dåd. Slutligen anhöll han att till landstingets ordförande öfverstelöjtnant Carlsteit få — för säkra med uppriktig erkänsla, att landstinget förutan litet eller intet kanske kunnat uträttas.
Till sist uttryckte föreståndaren sin lifliga önskan att det måtte förunnas lärarne förmågan att alltid kunna välja äkta, rent och fullgodt utsäde samt skoJan förunpas att draga till sig lärjungar, som låta utsädet falla i god jordmån, hvarigenom han hoppades att Han, som växten gifver, skulle visa skolan vara en plantskola, ett medel till enskildt och allmänt gagn. Akten afslöts med att nedkalla Horrans välsignelse öfver skolan och dess verksamhet.
Den talrika åhöraremassan spridde sig så småningom, sedan den ännu en gång tagit lokalsn och omgifningar i skärskådande.
De till inträde anmälda lärjungarne voro:
I folkhögskolan: J. Bolin Bolsi Hafdhem, O. L. J. Larsson Halbevarfye i Hablingbo, A. B. Ekelund L:a Snögrinda i Klinte, J. J. J. Johansson Tjengdarfve i Hemse, L. H. Hägg Hakuse i Björke, K. P. Jakobsson Bjers i Guldrupe, K. A. Kolmodin Snovalls i Hörsne, K. O. A. Alfvin Mattsarfyve i Hörsne, K. A. E. Söderdahl Alvena i Eskelhem, R. P. E. Vedin Björkebos i Follingbo, J. A. Pettersson Amlings i Linde, J. A. S. Pettersson Sigsarfve i Hangvar, J. J. Pettersson, Endregårda i Endre, K. M. Pettersson Robbenarfye i Garda, K. O. H. Hedström Ekes i Bro, A. N. J. Melin Mullvalds i Hemse, H. Levander Bols i Hafdhem, N. Andersson Sigers i Hafdhem, J. O. A. Eklund Dune i Dalhem, H. J. A. Bäckström Massarfve i Barlingbo, G. A. Larsson Lisla i Norrlanda, N. E. Lindgren i Gerum, T. Pettersson Medebys i Ekeby, G. Andersson Siggeby i Källunge.
I landtmannaskolan: P. T. Gardell Björnungs i Lokrume, K. O. F. Hanson Stale i Rone, G. Nyberg, Malms i Hellvi, A. M. V. Stenström Skäggs i Veskinde, H. C. B. E. Grehlert, Träskvälder i Tingstäde, E. B. R. R. Dassow i Visby If., N. G. Karlsson Krysås i Kalmar län, L. A. Ehrenström prestg. i Kräklingbo.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Oktober 1891
N:r 160

Auktion vid Kasle i Hangvar.

Fredagen den 16 västkommande Oktober kl. 12 middagen låta förmyndarpe för hemmansägaren O. N. Nybergs vid Kasle i Hangvar omyndige barn enligt Gotlands norra häradsrätts tillstånd medels offentlig och frivillig auktion till den högstbjudande försälja de omyndiges ägande hemman 5/36 mantal Kasle i Haogvar med hälften i alla åbygnaderna och utsådd böstsäde att genoast tillträdas; från hemmanet utgör rag årlig levision. Af köpeskillingen skall genast erläggas 1/4, öfriga vilkoren blifva vid auktionen bestämda.
Den gom stannar för högsta asbudet skall vara beredd att genast ställa godkänd säkerbet för köpeskillingen.
Pröfningsrätt för antagande eller förkastande af skeende anbuden förbehålleg.
Hangvar den 28 September 1891.
Efter anmodan,
J. N. SMITH.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Oktober 1891
N:r 159

Auktion.

Fredagen den 16 Oktober kl. 10 f. m. låta delägarne i Skällstäde, Kassle och Kulshage genom offentlig auktion till den minstbjudande öfverlåta kanalgräfningen och sprängning af 1800 famnar. Pröfniogsrätt förbehålles och vidare meddelas vid auktionen som tager sin början vid Kulshage.
Hangvar d. 12 Okt. 1891.
V. JOHANSSON.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Oktober 1891
N:r 158

Auktion vid Kasels i Hangvar.

Fredagen den 16 nästkommande Oktober kl. 12 middagen låta förmyndarne för hemmansägaren O. N. Nybergs vid Kasels i Hangvar omyndige barn enligt Gotlands norrd häradesrätts tillstånd medels offentlig och frivillig auktion till den högstbjudande försälja de omyndiges ägande hemman 5/36 mantal Kasle i Hangvar med hälften i alla åbygnaderna och utsådd höstsäde att genast tillträdas; från hemmanet utgörrag årlig levision. Åt köpeskillingen skall genast erläggas, 1/4, öfriga vilkoren blifva vid auktionen bestämda. Den som stannar för högsta anbudet skall vara beredd att genast ställa godkänd säkerhet för köpeskillingen.
Pröfningsrätt för antagande eller förkastarde af skeende anbuden förbehålles.
Hangvar den 28 September 1891.
Efter anmodan,
J. N. SMITH.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Oktober 1891
N:r 156

Bestyrelsen för Svenska Mosskulturföreningens årsmöte

i Visby 1892 har förslagsvis uppgjort följande program:
Mötet hålles i midten af Juli under tre dagar, antagligen 14, 15 och 16, i förening med utställning af sådant, som äger sammanhang med moeskultur i allmänhet och Gotlands myrolling i synnerhet.
1:sta dagen: Utställaingen och mötet öppnas; föredrag och diskussion i utställningslokalen; gemensam middag i botaniska trädgårdens paviljong. Staden och ruinerna beses.
2:ra dagen: Jernvägsresa till Hemse och åter. Under färdea beses Roma myr och Storemyr, för hvilkas torrläggning plan är uppgjord men ännu icke bragt till utförande; samt Stånga och Rone myrar, som äro dikade och dels odlade. Efter återkomsten middag i trädgårdspaviljongen.
3:je dagen: Landsvägsfärd till den vidsträckta Martebo myr, der diknings:rbetet då sannolikt pågår; åkning öfver myren och vidare till Ibre landtegendom, hvars andel i Elinghems myr under flera år burit rika skördar. Återfärd förbi Lummelanda bruk, der vattnet från Martebo myr genom en underjordisk ström bar sitt utlopp. Frukost vid Skäggs egendom och middag vid Ihre.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Oktober 1891
N:r 152

Helsoförhållandena på Gotland.

Förste provinsialläkaren är enligt för honom utfärdade instruktion skyldig att till medicinalstyrelsen aflemna åraberättelse rörande de sanitära förhållandena inom sitt län. Eno sådan är ock för första gången af dr. E. Björkman afgifven för år 1890 och ur densamma meddela vi här nedan åtskilligt, som kan vara af allmännare intresse.
Under 1890 föddes på Gotland 995 barn och afledo under samma tid 730 personer. 69 barn dogo före ett års ålder, hvilket motsvarar icke fullt 7 procen.
Rörande smittosamma sjukdomar meddelas, att mässling infördes under December till Bunge socken genom en på besök hemkommen yngling, som i Stockholm besökte sin i mässling sjuka syster före hemfärden, och sedan under besöket hemma insjuknade.
Af tyfoidfeber äro 222 sjukdoms: och 8 dödsfall kända, bland hvilka en såsom badgäst uppehöll sig i Visby. I Slite distrikt inträffade 2 dödsfall vid Häftings i Hangvar.
Af difteri inträffade i Visby ett fall i samma. hus der året förut den sista November några fall inträffat. I Slite distrikt en epidemi begränsad till Rute socken (9 fall; 1 död). Skolgången afbröts inom socknen under epidemien.
Lung- och lungsäcks-inflamation bar varit tämligen jämt fördelad öfver året, maximum dock i Februari (42 fall), minimum i Oktober endast 7 fall. Dödligheten betydlig, 29 fall eller 11,1 proc. Sannolika förklaringen är att många af de elakartade fallen följt efter influensan, ty under de första fem månaderna på året var dödligheten 23 fall af 160 eller 14,3 proc, under de sju återstående 6 fall af 101 eller 5,9 proc. Influensans häftiga anlopp visar sig i den höga siffran för katarrer i andedrägtsorganen, under Januari 227, kom redan till Februari sjunker till 89. Den visade sig öfver hela ön rätt godartad, så vidt de direkta följderna afses; deremot kommo ända in på hösten fall af tuberkulos, som syntes ha utvecklat sig efter influensan.
Diarré (o. d.) visar jämn utbredning under hela året med stegring under Augusti, 74 fall, mot lägst 12 fall i November. I Visby 178 sjukdomsfall med 11 dödsfall.
Ett framstående rum taga enligt berättelsen matsmältningsorganens kroniska lidanden, sannolikt en följd af otjenlig föda.
I fråga om den allmänna helsovården och hygieniska förhållanden i öfrigt meddelas:
Sjukes afskiljande från friska möter hinder ej blott genom det bruket, att nästan alla ligga i samma rum om nätterna, utan äfven deri, att det anses såsom skyldig höflighet att fråga efter hur det står till med den sjuke. Rum är vanligen godt om, men särskilda sköterskor får man sällan. Att sköta en tyfoidsjuk och under tiden fortsätta att mjölka korna, naturligtvis utan att tvätta händerna, hör till det vanliga.
Att förekomma stora graföl låter sig icke lätt göra, i synnerhet då läkaren ofta nog ej får notis om dödsfallet förrän långt efter begrafningen.
Vattnet på Gotland i olika trakter är rätt olika till beskaffenhet. På många ställen, der det förut varit otillräckligt eller dåligt, har på senare tider lyckats att genom borrning få godt och rikligt vatten. Kalkstenshällen ligger nämligen på vissa trakter nära jordytan.
Källor och brunnar äro i allmänhet skyddade för vanlig orenlighet, men regn och tövatten gifva ofta dåligt utseende och obehaglig smak åt vattnet, ej minst i Visby.
Ehuru allmogen snarare är renligare här än på måoga andra ställen i Sverige, kterstår dock mycket att önska både med afseende på kroppens och bostädernas snygghet.
Rymliga bostäder finnas, men vanligen ligga alla i ett rum. Der står spjället öppet, om något finnes, och eld brinner vintertid natten om. Kalkstenen är starkt värmeledande, hvadån husen bli kalla och fuktiga, om de ej uppföras synnerligen väl.
Luftväxling sker genom spis, fönster och dörrar. Innanfönster sällsynta. I skolorna på några atällen ventilationskaminer.
I Visby hafva torgförda animala ämnen 21 gånger föranledt saluförbud. Salt mat, surt bröd och surt dricka eller surt öl användes allt för mycket. Dryckenskapen är i aftagande. Arsenik innehas ännu af en och annan, som visade sig af ett giftmord å Sandön. Qvacksalveri är ej ovanligt. Deri deltaga barnmorskor, skollärare och sjukvårdsbåtsmän m. fl.; vanligen har det varit oskadligt till sin art.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Oktober 1891
N:r 152

Auktion vid Kasle i Hangvar.

Fredagen den 16 nästkommande Oktober kl. 12 middagen låta förmyndarne för hemmansägaren O. N. Nybergs vid Kasle i Hangvar omyndige barn enligt Gotlands norra häradsrätts tillstånd medels offentlig och frivillig auktion till den högstbjudande försälja de omyndiges ägande hemman 5/36 man tal Kasle i Havgvar med hälften i alla åbygnaderna och utsådd bhöstsäde att genast tillträdas; från hemmanet utgörras årlig levision. Af köpeskillingen skall genast erläggas 1/4, öfriga vil: koren blifva vid auktionen bestämda.
Den som stannar för högsta ambudet skall vara beredd att genast ställa godkänd säkerbet för köpeskillingen,
Pröfningsrätt för avtagande eller förkastarde af skeende anbuden förbehålles.
Hangvar den 28 September 1891.
Efter anmodan,
J. N. SMITH.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Oktober 1891
N:r 152

Dödsfall Otto Marianus Lutteman

Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla min ömt älskade make f. d. hemmansägaren Otto Marianus Lutteman, som stilla och fridfullt afled å Visby lasarett den 20 Sept. 1891 i en ålder af 64 år, 5 mån. och 11 dagar, sörjd och saknad af mig, barn och barnbarn, varder endast på detta sätt slägt och tillkännagifvet.
Tibbles i Hangvar den 25 Sept. 1891.
Kristina Lutteman, född Mårtensson.
Sv. Ps. 476. Joh. Uppb. 21 k. 4 v.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 September 1891
N:r 150

Dödsfall Marie Therese Elisabeth

Tillkännagifves att Gud behagat till sig hemka!la min älskade maka Marie Therese Elisabeth, född Bachér, som efter långvarigt lidande stilla afted å Ihre i Hangvar fredagsn den 11 September 1891 kl. 1/23 e. m. i en ålder af 62 år, 6 månader och 3 dagar, djupt sörjd af mig, barn, barnbarn, syster, slägt och vänner.
D. A. Malmros.
Sv. Ps. 484.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 September 1891
N:r 141

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy