Etikett: Hoburg

Hoburgen är ett klipparti i Sundre socken på sydigaste Gotland.

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 21 Okt.
Om väderleken
torde för närvarande vara ett och annat att säga: Under sist förflutna vecka rådde härstädes riktigt »ruskväder», som vi landtkrabbor pläga uttycka oss. Frost och regn iförening med stark blåst hörde nästan till ordningen för dagen. Ett par, tre morgnar å rad, då is af omkring 1/2 tums tjocklek fans på stillastående vatten, visade termometern ej mindre än 3-4 köldgrader; dock har en blidare väderlek denna vecka varit rådande, så att utarbetena, både höstplöjning och upptagning af rotfrukter, kunnat verkställas med ifver öfverallt. Äfven kanalgräfving Har on en tid fortgått på åtskilliga ställen med ifver.

Höstsädesbrodden
ser öfverallt frodig och lofvande ut denna höst, derom vittnar äfven de på rågfälten betande »storkreatur» och lam, som gödas till slagt. Landtmännen skåda förhoppningsfullt på den dugtiga »bajtrygen», hvilken till ett kommande år lofvar riklig skörd.
Såsom prof på afkastning i år kan jag omtala, att en landtman efter 2 tunnors utsäde erhöll nära 30 tunnor godt och vigtigt hvete, hvilket ju är vacker skörd.

Efterföljansvärdt.
På ordinarie kyrkostämma i en af de sydligt belägna socknarne beslöts häromdagen, att den åldriga och i bristfälligt skick befintliga kyrkoorgeln, skulle repareras för ett belopp af — som det för mig uppgifvits — 350 kronor. Likaså lär på stämma inom Hamra socken beslutits att anskaffa en ny kyrkoorgel, på församlingens bekostnad.
Medan jag nu håller på med kyrkostämmor, kanjagjej underlåta att anteckna, hurusom dylikastämmor i en viss socken äro fåtaligt besökta, änskönt socknen är en af de största på södra landsbygden. Ej mera än två, säger två, stämmoledamöter voro nu vid oktvberstämman närvarande (utom ordföranden) och detta fastän en hel hop vigtiga saker behandlades och afslutades. I sanning sorgligt i dessa tider!

skonerten »Ost».
Rigg och inventarier, efter den utanför Sundrekusten förolyckade tyska skonerten kapt. Schwanenberg, hvilka jämte vraket skulle å offentlig auktion försäljas, lär nu af en rysk ångare komma att afhämtas från Burgsvik, dit dessa inventarier i dagarne nedforslas.
Medan jag håller på att skrifva dessa rader erfar jag att

en förmodad sjöolycka
inträffat i Sundre. Förhållandet har för mig beskrifvits sålunda: I går morse före dagens inbrott begaf sig hemmansägaren Nils Larsson, Halibjens i Sundre, åtföljd af sin son ned till stranden vid Refa fiskläge, för att i båt begifva sig ut på sjön efter några strömmingsgarn, som blifvit satta föregående qväll i den s. k. »Refviken» i närheten af Hoburg. Sedan dess ha de båda männen icke afhörts, oaktadt öfver ett dygn förflutit, sedan de efter vanliga omständigheter skulle kunnat vara i land, hvadan man antager att de under den allt mer tilltagande stormen förgåtts och funvit sin graf i hafvets djup. Såvidt hittills i de saknades hemvist kändt är, har ej häller något båtredskap eller dylikt flutit iland, änskönt vinden låg åt kusten, så att det hela är ännu höljdt i ett mystiskt dunkel. Nils Larsgon var omkring 40-årig, sonen 20-årig. De efterlemna maka och moder, samt tvänne barn och systrar i den djupaste bedröfvelse. Vidare underrättelser saknas för närvarande.

22 Okt.
I dag ingå meddelanden, som tyckas bekräfta att ofvannämde Nils Larsson Hallbjens i Sundre och hans son verkligen omkommit under loppet af 20 dennes, ty i går hittades vid Sundrekusten segel (hoprulladt), åror, roder och öfrig båtredskap, hvadan man med säkerhet antager att de båda fiskarena, antingen före eller ock under sjelfva dragningen af garnen på morgonee, omkommit. Enligt hvad mig berättats, lär båten, en s. k. »tvåmänning> varit i ett ganska uselt tillstånd; gammal och upprutten som han var, har densamma ej förmått motstå de vredgade böljornas anfall utan kanske gått sönder. Olyckan antages ha timat bittida på morgonen, alldenstund hvarken Hoburgs fyrpersonal eller någon annan kustbo varseblifvit det minsta af händelsep, änskönt platsen för garnen ej vartångt från land. Båten har ej ännu anträffats, ej heller liket af någondera af de så sorgligt omkomne. Draggningar skola företagas om väderleken det tillåter.

Buttle, 20 Okt.
Anlita icke qvacksalfvare!
För omkring 3 veckor sedan skulle en arbetare i Buttle hemtaga ett par hästar från betesmarken, då den ene hästen, på hvilken han red, snafvade ogh störtade omkull med den påföljd, att mannen fick ena benet afbrutet. Genast hemtades en s. k. »klok» man från W—e socker, som åtog sig att återställa det skadade benet, hvilket dock icke bättre lychade, än att mannen igår måste föras till lasarettet i Visby, der benet samma dag aftogs.

Hablingbo, 22 Okt.
Lyckad jagt.
En skytt vid vestkusten utgick i fredags morse till sjöstranden härstädes för att uppberga hafstång, äfven medhafvande sin jagtbössa och stöfvare, — Vid middagstiden företogs ett jagtdref efter en jösse, som inom kort fäldes,. Jagten fortsattes och inom 2 timmar hade vår man fält 3 jössar och 2 morkullor.

Ett starkt eldsken,
som antogs vara en långt aflägsen eldsvåda, syntes .mellan 8 till 9-tiden sistlidne lördagsafton från nordost. Det har sedermera utrönts, att skenet kom från Garda socken, der ett boningshus af sten vid Österby, tillhörigt hemmansäg. N. Pettersson, Hägulds, nedbrann. Skenet syntes alltså 3 mil.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 24 Oktober 1887.
N:r 85.

Publicerat

Från landsbygden.

Klintehamn, 30 Juli.
Agronomen- Kihlberg
höll i närvaro af landshöfding Poignant inför ett sextiotal åhörare föredrag i Ejsta skolhus 28 Juli.
Sedan landshöfdingen tillkännagifvit ändamålet med mötet, näml. att rådgöra med jordbrukarne om deras angelägenheter, och hr Kihlberg närmare utvecklat sina kända åsigter om hvad Gotlands jordbrukare hafva att iakttaga, öfvergick föreläsaren till jordbrukarnes räddningsplanka: anläggande af ett ångmejeri i hvarje socken eller pastorat.
Landshöfdingen, agronomen och församlingens kyrkoherde hade på f. m. tillsammans tagit trakten i närmare skärskådande och funnit att eft mejeri för Ejsta och Sproge, anlagdt på gränsen af nämda socknar vid vestra landsvägen, vore alldeles tillräckligt. Herr Kihlberg nämde att utsigt vore för handen, att smör, beredt efter den s. k. ismetoden, inlagdt i lufttäta bleckdosor, liksom anjovis, med fördel kunde sändas på Spanien, derjordbruket i långa tider legat i lägervall, öh der säljas för 2 till 3 kr. skålp. Spaniorerna hafva numera fått bättre smak på smör än sin förr så mycket begagnade olja. Den egentliga afsättningsorten skulle blifva England, der för svenska statens räkning är anstäldt ett ombud, som tillhandagår vid försäljningen af mejerialster.
Landshöfdingen inlade månget uppmuntrande ord till de tillstädesvarande jordbruktarne, hvaraf en del Ejstabor yttrade betänkligheter med afseende på foderodling, ty de naturliga ängarne här hatva ej särdeles stor ytvidd och voro ej af så gifvande beskaffenhet; och då en stor del af deras jord för närvarande låge under laga skifte, hvilket, med afseende å rättegång, ej så snart torde komma att vinna laga kraft, förordade hr Kihlberg, uppå framställning, användandet af grön råg, som borde afbergas i början af Juni månad, eller då axen voro allmänt utkomna, men ej så sent att blomningen redan inträdt eller försiggått, då stänglarne redan blifvit trädartade och förlorat sin närande kraft.
Efter slutad föreläsning och sedan hemmansägaren Mårten Stenström, Botreips, erbjudit ett halft tunnland jord för mejeriets bygnadsplan, skreds till aktieteckning, men för dagen upphans ej mer än fyratiotvå aktiar. De, som hade tecknat, öfverenskommo likväl avt söka verka derhän att efterhand vinna andra för saken intresserade, men för dagen icke närvarande personer, så att full teckniovgt minst 100 aktier å 50 kr., måtte uppnås.

Dagen derefter,
Sankt Olofsdagev, reste länets höfding från Kronvall ut på St. Karlsö, hvarest en nämd, utsedd inför Södra häradsrätten, var samlad för att bestämma afgäld m. m. för den jord, som för all framtid blifvit afsöndrad för fyrbåkens och fyrbetjeningens rakning. Nämden afslöt sina förhandlingar vid Bopparfve först på qvällen. Det var ett lif och en rörelse på Karlsö den dagen! Man såg läkare, prester, militärer, artister, jordbrukare, här och hvar i bergsrefvorna, beskådande de allvarliga och öfverraskande bergpartierna. Man saknade icke heller svalkande skugga på den mjuka mossan under de oftast lodräta klippväggarne i närheten af Norderhamn, hvilka stundom äro beklädda med murgröna; ej heller svalkande vatten ur de friska källorna. Färden gynnades af det härligaste väder, och en lätt bris underlättade hemfärden, som ifrån Stora Karlsö till Kronvall icke tarfvade längre tid än 50 minuter.

Stora Karlsö
är nu mera såld af de många gamla intressenterna (med undantag at en enda, som gifvit ett bleklagdt nej) att afträdas i nästa Nov. till jagtbolaget, som äfven är betänkt att försköna ön med plantering af lärkträd. Köpeskillingen bar i år i allmänhet utgått efter 16,000 kr.; taxeringsvärdet är 10,000 kr. Sjelfva själen i förteaget tyckes vara den verksamme godsägaren Willy Wöhler på Klintebys, Några får blifva således från 1 Nov. icke synliga på ön, men deremot så mycket mera af vildt: hare och sjöfågel. Ett stenhuggeri kan möjligtvis komma till ståni derute. Ett sådant var påbörjadt för omkring 20 år tillbaka, men arbetarne funno för godt att, ägarne oåtsporde, nedslagta får, hvarför de först nämde naturligtvis blefvo hastigt och lustigt utdrifne ur paradiset. Det är icke alldeles osannolikt att stenhuggeri under medeltiden bedrifvits derute. Sägnerna veta förtälja att Gotlandskyrkorna fått sitt materiel derifrån, och bland andra den stora och sköna kyrkan i Väte, helt och hållet bygd af huggen och tuktad kalksten, hafvande murar med upphöjda afbildningar: på södra sidan föreställande en vildsvinsjagt och på norra sidan den babyloniska skökan.
En fackman från Stockholm har under sommaren tagit prof såväl af Karlsöstenen som från en, och annan Gotlandskyrkas, Det vore af intresse få veta om likhet förefinnes eller ej.
Slutligen torde ett tidsenligt badhus icke komma att saknas på den vilda, intagande klippan i hafvet, klippan med sin friska sjöluft, hvilken inom kort borde allmänt blifva en behaglig vallfartsort för resande från både när och fjärran.

Friska inbyggare
måtte det väl finnas i Sproge socken, hvars folknummer vid förra årsskiftet uppgick till 360, men hvarest ingen aflidit sedan 11 Mars sistlidet år tills nu för en vecka sedau, då en äldre qvinna afled.

Kornåkrarnas
snart blifvande guldax lofva sina ägare äfven i år en riklig belöning för deras möda och arbete. Således vackert korn i fjor och likaså i år. Det lär höra till sällsyntheterna, att två på hvarandra följande år gifva rika kornskördar. De öfriga sädesslagen, isynnerhet hvetet, hvaraf bär endast litet kan odlas, stå mycket vackra på åkern. Bergningsvädret för såväl det odlade höet som det på de naturliga ägarne har varit ganska gynsamt, och mycket af ängshöet står icke nu under bar himmel. Måtte bergningsvädret blifva lika gynsamt för säden! Värmen är nu nästan tropisk och rotfrukterna behöfva åter mera regn.

Vamlingbo, 28 Juli.
Årets höslåtter
är nu nära nog afslutad härstädes, och har skörden varit någorlunda god om mau undantager en del af de ettåriga klöfver- ooh timotejvallarne, som på de festa ställen varit mycket klena, troligtvis deraf att stark torka rådde förlidet år. Apropå torkan kan sägas att vattenbrist börjar råda på flere ställen i trakten, så att flere måste forsla vatten till både folk och kreatur. Om ej regn snart inträffar, torde det vara fara värdt att åtminstone potatisen deraf kommer att lida väsendtlig skada. — Värmen har somliga dagar varit ganska tryckande, ända till 25 gr. cels. och deröfver, hvilket äfven i sin mån bidrager till att påskynda rågskörden, som pu är alldeles hvitnad på de flesta åkerfälten.
Strömmingsfisket fortfar att vara särdeles givande, både på östra och vestra kusten och har nu priset å denna vara nedgått till 25 öre valen.

Dryg dagspenning.
Under det engelska ångaren »Nicosian» stod på grund å Hoburgs ref var en hemmansägare behjelplig med lossandet af stendkolslasten (den ende anbetare från land) i något öfver ett dygn. Han erhöll för detta arbete icke mindre än 1 pund sterling (ungefär lika med 18 kr. i svenskt mynt), hvilket kan sägas vara ganska hederlig betalning.

Ett olycksfall
å en tjur timade häromdagen vid Tuna gård i Vamlingbo. Ett ungsto som gick på bete i sällskap med tjuren tog sig nämligen det orådet före att under häftigt springande förfölja denne, tills han omsider stördade till marken och dog. Som djuret ej var försäkradt drabbades ägaren här af en ganska känbar förlust, alldenstund det måste nedgräfvas.
Åter en påminnelse ati försäkra kreaturen.

Rådjuren
ha ov äfven förirrat sig ut i sjelfva södret. Då häromdagen en person från Hamra färdades vägen åt Öja, varseblef hau ett dylikt djur (antagligen en bock) helt lugnt spatsera brevid landsvägen i diket; men då vår man var på ett kort afstånd, fann den sällsynte gästen för godt att hoppa öfver närmaste gärdesgård- och med snabb fart begifva sig till skogs. Ett par dagar derefter, då en qvinna från samma socken var sysselsatt i en åker med ränsning af potatis, varseblef hon ett dylikt djur (efter beskrifning troligen en rådjurshona) i sakta mak hoppa in i ett strax bredvid varande kornland. Qvinnan, som ej kuude begripa hvad det var för ett otyg som befaun sig i åkern, fattade dock mod och affärdade detsamma medels stojande och hyssjande, då det kilade rakt undan. Hemkommen berättade hon för sina grannqvinnor den egendomliga synen, då en s. k. klok gumma» helt naivt förklarade att hin håle sjelf i bockskepnad visat sig för henne i åkern. Naturligtvis blefvo de sedermera upplysta om de stora misstaget af andra klokare personer.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.

Publicerat

Från landsbygden.

Hemse, 18 Juli.
Åskluft
med tryckande värme har nu de ssnaste dagarne varit rådande. Gårdagen inträdde dock annan temperatur, med mera svalka, då ett välgörande regn föll; välgörande isynnerhet för de afslagna fodervallarne, som i år troligen komma att gifva en lika god andra, som första skörd. Äfven för vårsäden i allmänhet och potatisen i syunerhet kommer det att verka godt. Hvad vårsäden beträffar, så såg den dessförinnan ganska lofvande ut och den har flerestädes skjutit rätt betydligt på strået, ändå till 5 fot och derutöfver, så att man kan binda henne i »skupar».

Andungsjagten
har i år bedrifvits med mindre vanlig ifver, hvilket är beroende af att den lemnat klena resultat; dertill har nog också det myckna vattnet, som i år finnes i myrarne, batydligt bidragit. Vissa år slår dock andungsjagten bättre ut, ty en skytt kan då på några timmar fånga ända till ett 50-tal andungar, under förutsättning af en skicklig hund.

Näs, 15 Juli.
Skörden
i år tycks blifva god i våra trakter. Höst, hvilket man uu håller på attafmeja, står ganska vackert och kommer att lemna god skörd, om det blir godt bergadt.
Rågen ser någorlunda bra ut, bättre än man vågade hoppas i höstas, ty den blefsentsådd.
Den börjar redan hvitna, bebådande skördetidens ankomst.
Hvetet står ovanligt vackert härstädes och lofvar god skörd. Man kan icke i mannaminne ihågkomma den bättre än hvad den nu är.
Äfven koru ock hafreselofvande ut. Likaså rotfrukterna.

Södra Gotland, 15 Juli.
Strömmingsfisket
har under denna vecka varit mycket gifvande särskildt på vestra kusten af sydligaste Gotland. På ett båtlag har till och med på en natt fångats ej mindre än 170 valar på s. k. vrakfiske, och det är vackert så, helst som strömmingen är af utmärktaste beskaffenhet.
ge har å denna vara varit 33—38 öre valen.

Fartygsstrandning.
Under svår tjocka strandade gistl. torsdags morgon vid 7-tiden, i närheten af Hoburgs ref, engelska ångaren »Nicosian» från Leith, lastad med stenkol. Dykeribolaget Neptunas ångare »Hermes» ankom samma dags eftermiddag till. strandningsstället, men har, när detta skrifves, ännu icke fått öfvertaga bergningsarbetet. Ryktet vill veta att samma ångbåt har grundstött för omkring 10 måna der sedan någonstädes, då »Hermes» flottagit densamma, för ett pris af — som det säges — 54,000 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Juni 1887
N:r 57.

Publicerat

Från sjön.

Bergningsångaren Her mes, som i fredags afgick från Slite till Hoburgen för bergning af engelska ångfartyget Nicosian, behöfde här ej biträda, enär fartyget med egen hjelp kom flott. Hermes ankom hit till Visby i lördags e. m. men afgick åter till Slite, då hans hjelp ej påkallades för bergning af ångaren Gotland.
— Bergningsångaren Argo (f. d. Assistant) är för närvarande sysselsatt vid vraket af engelska ångaren Widdrington, som för omkring tio år sedan strandade vid Lans holmar.
— Ångaren Nicosian från Leith, som i torsdags strandade å Hoburgen är samma ångare, som för ett år sedan af ångaren Hermes bergades å ryska sidan. Fartyget har kommit flott med egen hjelp efter att hafva kastat 300 ton stenkol öfverbord och fortsatt resan till Kronstadt.
— Till Klintehamn iakom 6 dennes i marvatten tyska skonerten Johan, hemma i Zingst och förd af kapten Vierck, på resa från Memel till Stettin med last af stäf. Fartyget har, enligt kaptenens uppgift, på östra kusten af Öland, ungefär 4 min. från land, stött antagtigen på något vrak, hvarefter fartyget sprang läck. Sedan det samma förankrats på Klinte redd, kapades, till följd af en stormby, masterna för att förekomma. kantring. Skonerten är vrak samt kommer 21 denne att försäljas på auktion.
— Från Furusund telegraferas i förgår: Den vid Svenska högarne strandade engelska ångaren Enoniskillen, kapten W. Jackson, anses blifva vrak. Neptunbolagets ångare Belos, som tillkallats, ankom till Furusund på eftermiddagen efter att hafva bergat fartygets inventarier. Besättningen är om bord å Belos.
— Svenska barkskeppet Hindoo, som för kort tid sedan omnämdes hafva kantrat i Bottenhafvet, infördes af bergnings och dykeribolaget Neptuns ångfartyg Neptun först under Holmön för att der försöka att upprättas, men då detta misslyckades, har det samma nu blifvit infördt till Holmsund, der nya försök skola anställas att söka få skeppet på rät köl. Riggen lär till en del vara sprängd och ligger under fartyget.

Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Juni 1887
N:r 57.

Publicerat

Från sjön.

Engelska ångfartyget Vicosian, kapten John Jones, hemmahörande i Leith och på resa från England till Kronstadt med kollast, strandade igår morgse under svår tjocka på Hoburgsrefvet.
Bergningsångaren Hermes, kapten Höjer, afgick igår middag från Slite till strandningsstället.
— Köbenhavnsågaren Catrine, kapten Steen, på resa från Petersburg till Karishamn. med last af råg, inkom i förgår till Slite för kolning.
— Barkskeppet Hindoo, hemma i Nyhamn, har observerats vara kantradt 10 min. norr om Helsingkallan,. Bergnings- och dykeribolaget Neptuns ångfartyg Neptun har sistlidne lördag afgått från Holmsund för att undersöka fartyget.
Eoligt senäre underrättelser har Neptun inbogserat det gantrade fartyget till Holmö utanför Umeå.
— Eagelske ångaren Hope, kapten Folm, från New-Castle, mätande 800 registerton,.
sprang i söndags afton läck på Värtan och måste, för att ej sjunka, sättas på grund vid Hästho!men.
— Galeasen Vilhelmina, förd af Erikson fran Sandby, stötte i förgår e.m. på grund i norra delen af Långtarmen i Mälaren. Fartyget kom emellertid loss, men kort derefter märktes, att lastrummet fyldes af vatten, hvarför skepparen såg sig nödsaskad att sätta.den barlastade skutan på grund vid Qvarna, der den ännu qvarligger. Vid försöket att täta läckan träffades en af besättningskarlarne i hufvudet af en nedfallande åra, så att han föll i vattaet och drunknade. Liket återfana ej.
— Svenska skonaren Venus har på resa till Trelleborg blifvit yrak vid North Queensferry.
— Den Northern Michigan-ångbåtsbolaget tillhöriga ångaren Champlain uppbrann natten till den 17 Juni, på resa från Chicago till Cheboygan, vid inloppet till Grand Traverseviken i norra Michigan. Medan fartyget en propellerångare af omkring 300,000 dollars värde — for med en hastighet af 10 mil i timmen, slogo lågor plötsligt upp under maskinep, så att maskinisten var tvungen att med brinnande kläder lemna sin post. Han rusade upp på däck och lyckades släcka sina kläder i den der befintliga vattenbehållaren, hvarpå han skyndade tillbaka ned i maskinrummet. Här hade dock lågorna gripit så omkring sig, att hvarken maskinen kunde stoppas eller vattenslangen påskrufvas. De så hastigt som möjligt ur sömnen väckte passagerarne försågos med simgördlar och samlade sig på fördäcket. Räddningsbåtarne nedfirades, men ångaren sköt sådan fart, att de försvunno i vågorna. Uungefär en mil från land körde ångaren på grund, och för passagerarne och manskapet återstod intet annat än att kasta sig öfverbord, för att icke uppbrännas lefvande. Icke mindre än 22 menniskolif gingo förlorade; dock tyckes ingen af de förolyckade hafva varit nordbo. Fyra indianer, tillhörande ångarens besättning, voro äfven bland de döde.

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Juni 1887
N:r 56.

Publicerat

Från landsbygden.

Ejsta, 6 Juli.
Ett välbehöfligt regn
föll härstädes i går natt (med åska gående från vester åt öster), i går, i natt och isynnerhet i dag, då strida skurar, stundom blandade med hagel, fallit på den törstiga jorden.
Ehuru försommaren nästan uteslutande var kylig och blåsig, inträffade dock ändtligen efter midsommarsafton varma dagar, som blefvo rätt tryckande i början af månaden. Oaktadt kylan stå gräs och gröda ganska lofvande, isynnerhet höstsädet; och af vårsädet är det bäst som såddes tidigt. De odlade gräsvallarne, som pu, om väderleken blir stadig, skola afmejas, äro i allmänhet ej så illa till utseende, och å de naturliga ängarne, om de ej äro af allt för mager éller torr beskaffenhet, kan någorlunda god skörd påräknas. Grönsakerna i trädgårdarne äro öfver hufvud lofvande, der ej sena nattfroster allt för mycket härjat.
Fruktträd och bärbuskar lofva bättre afkastning än det föregående året, då total missväxt inträffade. Dock bör anmärkas att masken mångenstädes härjat såväl frukt- som löfträd. De förra stå somligstädes afklädda och de senares blad söndernaggade, hvartill de ständiga stormarn2 äfven mycket bidragit. I regel gå dock land:män och trädgårdsodlare en glad och förhoppningsfull framtid till mötes.

Den stora kanalen,
sträckande sig genxom Sproge socken från sjön nästan till vestra landsvägen, är ou fullbordad, med uuvudantag af några fot midt för en mindre bygnad, som var till hinder för gräfningen och som derför måste flyttas åt söder. Det har varit ett drygt arbete för delägarne att verkställa, sedan laga skifteskostnader med ty åtföljande utflyttningar, odlingsersättningar, skogslösen, åkerjordens omläggning, för attej tala om den »oändliga» stängselskyldigheten m. m., blifvit nndanstökade både med penningar och arbete: Arbetarne hafva haft möda, men ock god förtjenst. — När allt är väl utfördt och betaldt, må man med skäl hoppas, att jordbruket hädanefter skall komma att se helt annorlunda ut.

Från många håll
klagades förliden vår öfver bjertlidanden, som hos flere öfvergått till sinnesrubbning; och då vederbörande ej kunna bereda rum å Visby dårhus åt de arma offren, som måst stängas inne i hemmen, hafva deras anhöriga, liksom de sjelfva, varit mycket att beklaga.

Burgsvik, 7 Juli.
Åskslag.
Ett starkt åskväder, åtföljdt af strida regnskurar, drog sistl. tisdags morgon vid 4-tiden fram öfver södra Gotland. Vid samma tillfälle slog äfven åskan ned på flere ställen i väjden. Exempelvis vill jag här anföra några: Vid Sibbjens i Vamlingbo å boningshuset (der en i köket sysslande gumma af den hårda kvallen svimmade) utan att dock antända, blott litet ramponera bygnaden; äfvenså hos en qvinna, Anna Farstedt, i samma socken och ätven der utan antändning. En ko, tillhörig skomakare Qvarnberg från Hamra, som i sällskap med flere andra kreatur befann sig å bete på marken, dödades ögonblickligen likaså ett får vid Burge i Öja. I träd och ledstolpar har äfven åskan samtidigt slagit mångenstädes.

Egendomlig fångs!
fick häromdagen en fiskare i ett strömminggarn, hvilket var uthängdt till torkning. Då man på qvällen skulle intaga detsamma, hade ett bisamhälle, helt behändigt, tagit sin plats i ett garn; hvilket nu blef fiskarens byte.

Ett parti furustäf
har under loppet af gårdagen ilandflutit å vestra kusten i närheten af Hoburg. Troligtvis tillhör det däckslasten å något fartyg, hvilken under den rådande stormen spolats öfverbord.

Med slipstenshandeln
lär det i år gått tämligen trögt, eftersom åtskillige fartygsägare redan »lagt upp» med sin sjöfart för året.

Strömmingsfisket
har på våra kuster i sommar varit särdeles klent, nätt och jämt torskbete. Deremot har torskfisket varit ymnigt, 30—40 tjog om dagen. Priset har varit 25—30 öre tjoget.

En orm
påträffades härom dagen af en arbetare, sysselsatt med gräfning lätt vid en skog. Arbetaren hade lagt sin tröja under ett träd, men på aftonen, då man kom för att hämta devsamma, fann han till sin förvåning en stor huggorm ligganda död under tröjan. Troligt är att ormen fått tag i någon tobaksbit i tröjfickorna och deraf njutit döden, ty vid nogare efterseende fans ett blad qvarsitta i gapet.

Hangvar, 4 Juli.
Åfskedsfest.
I går på e.m. var ordnad en afskedsfest i kyrkan med anledning af vår folkskolllärare K. V. Thommasons afflyttning till Häradshammars församling i Östergötland, till hvilken plats han blifvit kallad. Efter afsjungandet af psalmen nr 342 besteg pastor Lagerman predikstolen, hvarvid han valt till ämne dessa ord : lärer dem hålla allt det jag hafver eder befalt. Sedan ban tillämpat detta på såväl lärare som åhörare och ett särskildt tack uttalats till den afgående läraren afslöts högtidsstunden med bön och sång, hvarefter pastorn trädde ivom altarringen och skolläraren uppmanades att framträda i koret för att emottaga en enkel minnesgåfva, som församlingen genom kyrkorådet insamlat, bestående uti ett par ljusstakar jämte några andra husgerådssaker, allt af nysilfver.

Vestergarn, 6 Juli.
Åskan
slog i torsdags förmiddag ned uti ett handelsmagasin, tillhörigt hr O. H. Nyman. Åskstrålen träffade husets gafvel samt följde ut efter väggen, som splittrades. Genast efter nedslagningen märkte man rök uppstiga, men genom raskt arbete med två sprutor blef man spart herre öfver elden, som icke hann göra synnerlig skada, Tilibudet var dock ganska hotande med hänsyn till åtskilliga närliggande hus med halmtak.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Juni 1887
N:r 54.

Publicerat

Statsanslaget till skarpskytteväsendets

och skjutskicklighetens främjande inom Gotlands län för innevaramde år har sålunda fördelats:

Dessutom hafva anvisats 2,022 kronor till målskjutningspremier vid länstäflingen, och 400 kronor till täflingens ordnande.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Juni 1887
N:r 52.

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 27 Nov.
Höstsädet
har till följd af den blida väderleken förkofrat sig på de flesta ställen mera än man vågat hoppas, ty det var i början mycket klent, nära nog öfverallt. På många rågfält ser man slagtfåren utsläpta på bete, hvilket tyder på att brodd finnes i öfverflöd. Tröskgöromålen äro nu öfverallt afslutade för året. Korn, har härstädes rönt god afsättning hos köpmännen, ty så fort som möjligt har det utskeppats till andra orter. Deremot tyckes ej rågen vara så lätt såld, ty den har blott betingat ett pris af omkring 9 kr. gammal tunna.

Ett mindre parti bräder
ha i dagarne ilandflutit utanför Sundrekusten, der de bergats af kustbefolkningen, Gissningsvis har jag hört sägas, att man förmodar, att de komma från något fartygs däckslast, som under den på senare tiden rådande stormen spolats öfverbord. Ett större barkskepp sågs häromdagen länsa för tackel och tåg söder af Hoburgs fyr, under den starkaste stormen.
Talrikare än någonsin förut förekomma i våra trakter

Rapphönsen.
Det är mig ett nöje att konna säga, att de under den nu tilländalupna lofgifningstiden sluppit tämligen helskinnade undan, tack vare den brist som här råder på verkliga rapphönshundar, De äro till och med så närgångna vid gårdarne att de slå sig ned vid sjelfva förstudörren såsom förhållandet var vid ett ställe i Vamlingbo för vågra dagar sedan. Såvida ej stark och snörik vinter blir rådande och de undgå tjufskyttens mördande, kan man med säkerhet till ett kommande år få glädja sig åt en ovanligt riklig tillgång på detta villebråd! Apropå villebråd, kan jag äfven nämna, att harar finnas i riklig mängd, dem ortens skyttar helst pröfva sin skjutfärdighet på På en half dag skötos för någon tid sedan af ett fåtal jägare ej mindre än elfva jössar. Detta kan nog kallas att hafva »säker hand och säkert öga» men bättre egenskaper hade dock den person, som i två skott sköt 4 svanar, af hvilka 3 dogo genast, under det den fjerde i ordningen, som blef sårad i vingen, måste med båt förföljas, då han omsider efter en verklig kapprodd upphans och med ett slag af en åra förpassades till de sälla jagtmarkerna. På tal om svanor kan antecknas, att de nu hvarje dag i stora flockar styra kosan åt söder.

Farligt villebråd.
En person, som en dag befann sig på jagt, fick dervid sigte på en väldig örn, som kretsade i luften alldeles tätt öfver hans hufvud; att sigta och skjuta var ett ögonblicks verk, hvarefter roffågeln föll till marken, der den blef liggande efter utseendet liflös. Vår jägare gick nu till det så oförmodadt fälåa villebrådet, och fattande tag i ena vingen skulle han rigtigt beskåda det ovanligt stora exemplaret af detta slägte, då örnen med ett väl måttadt slag borrar sina klor djupt in i jägarens arm, som blef illa sargad och tilltygad. Denna strid hade väl ej slutat så snart för vår man, om ej örnen af skottets verkningar i detsamma atlidit. Klorna måste sedermera formligen lösas ur den blödande armen.

Att lax är stark,
när den blir fångad och sprattlande befinner sig på fast botten, det fingo trenne fiskare erfara för någon tid sedan, då de under notdragning med s, k. isnot lyckades fånga en sådan, som höll öfver 20 skålp. i vigt, ty änskönt de alla tre, efter det han blifvit upphalad på isen, lade sig öfver honom för att hålla honom fast, att han ej skulle komma ned i någon vak eller hål på isen, så skilde han dem dock med ett väldigt slag af sin stjert åt olika väderstreck, så fiskare de voro. Hade ej en af dem med skyndsamhet fått tag uti en yxa, hvarmed han gat fisken ett väldigt hugg, så att blodet började rinna, hade kanske den sköna fisken denna dag gått fri.

Var försigtig vid handterandet af skjutvapen,
är en regel, som ej för ofta blir upprepad. Helt nyligen skulle en dräng från Skoga gård i Sundre socken visa en närboende granne; hura det tillgick att ladda ett bakladdningsgevär, dervid han bar sig så oskickligt åt, att skottet brann af, genomträngde förstugudörren och splittrade åtskilliga fönsterrutor. Några ögonblick förut hade en qvinna befunnit sig just på samma plats, der haglen inträngde. De närvarande undsluppo dock nu med blotta förskräckelsen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.

Publicerat

Från landsbygden.

Sproge, 24 Nov.
Ett vackert kanalarbete
är för kort tid sedan påbörjadt härstädes från hafvet och gående i ostlig riktning förbi åt Tjengdarfve hvars ägare kommer att i en framtid skörda, stor fördel af nämda utdikning, samt en och annan af d» öfrige dikningsskyldige i mer och mindre mån. På vissa ställen skall kanalen vara 24 fot bred i dagen och 12 fot djup, då den genomgår ena backe. Sandjord har det visat sig vara öfverallt, der man nu håller på att arbeta. Arbetet skall vara färdigt inom trenne år. Arbetare ha ankommit från många socknar.
Sedermera kommer kanalen i följd af sandbotten att torfläggas.

Haveriauktion
förrättades sistlidne torsdag vid Allmännings i Sproge å vraket efter den vid Långstite fiskläge strandade sveuska skonerten Alma och dess inventarier. Inventarierna såldes för en summa af 1,000 kr. och vraket till en hemmansägare inom Sproge för 54 kr. 50 öre. Skutan var ej assurerad till högre belopp än 2,000 kr.; tredjedelen i densamma ägdes af skepparen, som ej hade sin andel försäkrad.

Silte, 25 Nov.
Kan vattnet en så kraftig verkan åstadkomma?
Då några hemmansägare i tisdags i denna vecka voro utanför Långref och Skinnäsudden vid Siltestranden och sorterade” plankor af norska barkens ilandbergude last, gjordes uoder middagsrasten, då man företog en vandring inåt den närmast liggande skogen, ett märkligt fynd, som bsfons vara några vackra exemplar strand-plankor, hvilka voro öfverhöljda med tall- och eneqvistar och som nu bittades af deras rätte ägare. Nog blåste sydvesten skarpt, då godset ilandfördes af strömmen, men ett sådant märkligt verk kunde vattnet visserligen icke åstadkomma. Ett par armar måste ovilkorligen varit i verksamhet.

Vamlingbo, 27 Nov.
Väderleken.
Ny tyckes det som det på allvar vill blifva vinter. Vinden har nu vågra dagar varit nordlig med ty åtföljande köldnätter. Natten mellan den 23 och 24 Nov. visade termometern fyra köldgrader.

Instäldt bröllop.
Tvänne unga skulle i en socken på södra Gotland häromdagen förenas med Hymens band.
Bröllopsbögtiden skulle firas i hennes hem eller rättare hos henues husbonde. Brudgummen, som är en ung man från »Hobergsgubbens omnejd», väntades med sitt följe i behörig tid till brudehuset. Den utsatta tiden kom och ingen brudgum syntes till. Gästerna ssmlades, presten kom; men brudgummen kom ej. Bruden började blifva orolig: Ett ilbud sändes till brudgummens hem. Hvem beskrifver gästernas förvåning och brudens känslor, då budet snart kom tillbaka och förkunnade att brulgummen sändt underrättelsen, att Herren qvällen förut hade talat till honom i bönen, att han icke skulle taga denna qvinna till hustru derför att hon hade umgåtts med andre män. Nu blef det annat ljud i skällan i bröllopshuset. Några ville hämta brudgummen med »kronskjuts»; men bruden förklarade sig nöjd med »ödets skickelser» och uppmanade gästerna att det oaktadt fira hennes bröllopsdag till ända, hvilket också utan geusägelse ätlyddes. Sladdrande tungor hafva fått ett välkommet stoff, och i de kretsar, der »stuesnack» älskas, får man både i tid och otid höra talas om det instälda bröllopet.

»Hitta» vid sjön.
Vester om Hoburg hittades lördagen 6 Nov. om större fiskarebåt, hvars akterstam var sönderslagen och å hvilken inga spår gifva för handen, hvarest ban hemmahör. Att döma efter båtens form vill det synas, som vore han kommen ifrån östra eller norra Gotland. Båten bär tvänne initialer i sin förstam. Dess alla inventarier voro förkomna.

Jagtbyte.
En af ortens jägare ihjälsköt i går tvänne större svanar, den ena vägande 22, den andre 19 skålp. Genom krypskytte lyckades han komma de stora fåglarne på skotthåll och på ett afstånd af omkring 70 fot lossades skottet, hvilket lemnade detta resultat. De små haglen —nr 7— hade dödligt träffat i halsarne. Apropå! svanarne äro för längesedan hitflyttade och vistas mestadels långt ute i sjön. Stundom, der det ej är låpggrundt, ligga de invid de stora hafstångdyarne, och det vardt vid ett sådant tillfälle, som vår jägare lyckats gifva dessa tvänne praktexemplar »nådestöten».

Gotlands Allehanda
Måndagen 29 November 1886
N:r 96.

Publicerat

Hushållningsgillena

inom länet tio till antalet hafva under de två sistl. veckorna haft sammanträden under landshöfding Poignants ordförandeskap. Länsagronomen af Vetterstedt har på nio af dessa sammanträden hållit föredrag om ladugårds- och mejeriskötsel samt sekre terare H. Gustafson om kreatursförsäkrings nytta vid två sammanträden.
Till ordförande omvaldes för Burs och Garda gille nämdeman O. R. Pettersson, för Hoburgs och Grötlinge handlande V. Hansén, för Hejde och Fardhems godsäga re V. Wöhler, för Hablinge och Hemse folkhögskolföreståndaren Sätervall, för Stenkomla och Banda folkskollärare Anderason, för Endre och Dede direktör Gardell, för Bro och Lummelunads konsul Stare, för Rute och Forsa handlande F. Nyström, för Bäls och Lina kapten Broander samt för Halla och Kräklinge landtbrukare N. Jakobsson, Kyrkljufves.
— Angående gårdfarihandeln uttalade nio gillen som sin åsigt, att ortens tillverkningar måtte få af ortens befolkning kringföras till salu, men annan gårdfarihandel aflysas.
— Endre och Dede gille ansåg, att endast ett kreatursförsäkringsbolag borde finnas inom länet. Landshöfding Poignant nämde för några gillen att, sedan beslutade väsentliga ändringar i länsbolagets stadgar vunnit stadfästelse, dessa stadgar skulle utdelas till gillets medlemmar, samt uttalade den önskan och förhoppning, att landtmännen mera allmänt skulle ingå i bolaget, helst genom ett allmännare till slutande till bolaget tillskotten kunde väntas varda billigare.
— Vid Halla och Kräklinvge ting väckte hr J. Kjellström fråga om fördelen af ränte- och kapitalförsäkring särskildt med afseende på fattigvården. Landshöfdingen upplyste att sådan försäkring kunde vinnas i Stockholms ränte och kapitalförsäkringsanstalt genom förmedling af D. B. V:s sparbank samt att denna försäkring gjorde gagn isynnerhet genom att uppmuntra till sparsamhet, som i allt fall vore den vig tigaste utvägen till sjelfhjelp. På af skollärare Qviberg framstäld fråga om utsig terna för sparbanksräntans nedsättande anförde hr landshöfdingen, att den egentliga svårigheten låge uti att få gemensam åtgärd vidtagen af sparbankerna; i detta syfte torde uppmaning först böra utgå till sparbanksstyrelserna att bereda sådan ändring i reglementena, att styrelsen blefve berättigad att nedsätta räntan.
— I fråga om den föreslagna jernvägsutsträckningen från Barlingbo till Fårösund och Slite ansågo ledamöter i Fole och Lokrume, att den borde gå midt mellan den gamla utstakningen 1875 och den nu i år gjorda, men i allt fall öster om Videmyr, hvarigenom vida mindre dyrbar jord komme att upptagas af jernvägen. Foleledamöterna ansågo vidare, att i stället för vid Krampebo station skulle läggas vid Kisslings såsom mer centralt för Fole, lämpligare för Hejnum, Bäl och Bro samt ej otjenligt för Källunge. Station vid Träskvälder ansågs mycket olämplig. Utgångspunkten för bibanan till Slite önskades der jernvägen skulle skära vägen mellan Grausne och Mallgårds, och syntes denna linie kunna förläggas vester och norr om Norrbys och Nygårds samt söder om Rnigs. Ledamöter från Tingstäde, Martebo och Stenkyrka ansågo station fördelaktig vid Furubjers.
Medlemmar från Rate önskade att linien i Rute socken måtte dragas norr om landsvägen med minsta möjliga vägöfvergångar och att en mindre station måtte förläggas vid Rute kyrka. Äfven Fårö ansågs af ledamöter derifrån kunna hämta nytta af jernvägen i hvarje händelse, men en ojämförligt större om en ångfärja förde en jämn och oafbruten kommunikation öfver Fårösund.
Ledamöter i Bäls och Lina gille ansågo rätta platsen för första station vara vid Krampebo, der station ovilkorligen be höfdes. Ledamöter från Hejnum yttrade derjämte, att på banan till Slite, som borde utgå från Grausne, hållplats vore behöflig norr om Bjers vid vägen, som går genom Hejnum och Tingstäde. Gillet ansåg vidare rättvist att biljett ej skulle behöfva betalas för längre väg än från den håll plats, vid hvilken påstigning skedde, samt att hållplatser borde anläggas vid hvarje vägöfvergång.
— Bro och Lummelunda gille ansåg den nu föreslagna utdikningen af Martebo myr vara högst önskvärd och nyttig för de kringboende förutsatt att den utfördes utan uppskof och på deafingeniör Faustman föreslagna vilkor.
— Vid Rute och Forsa gilles sammankomst nämdes, att erfarenhet angående Wagnerska foderodlingen vore, att under innevarande år, vallarnes andra, de visat sig täta och rika på olika grässlag samt att redan förlidet år efter den torra försommarens slut vallarne betydligt förkofrats, Sådan odling ansågs med fördel kunna fortsättas.
Erfarenbeten härom från andra trakter åter går i motsatt riktning.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 6 Juli 1886
N:r 54.