Från landsbygden.

3 Juni.
Ovanlig fiskfångst.
Fyrmästaren vid Hoburgs fyr hr P. O. Persson gjorde i förra veckan ett lika sällsynt, som storartadt fiskafänge i en af sina vid Flisviken utsatta ryssjor. Då en hemmansägare från Ljufves händelsevis färdades förbi den ofvannämdes ryssjor, märkte han, att en af dem var fyld med något stort och oformligt föremål, hvilket vid närmare efterseende befans vara en »stör» (en fiskart som glest förekommer i Östersjön, senast 40 år tillbaka har hittats en sådan härutanför kusten). Maunen, som trodde att en säl återigen hade förirrat sig, ville genast draga upp ryssjan; men han fann sig dock ivgenting kunna uträtta mot den väldiga fiskens ursinniga sprattlande; utan måste han sända bud på ryssjans ägare, hvi!ken snart ankom. De båda männens förenade krafter voro ändock för svaga för att i båten kunna upptaga »viduadret», utan måste man helt försigtigt, med knif såra honom i sijerten för att blodet skulle rinna af och fisken på detta sätt dödas. Sedermera uppdrogs »stören> på det torra, och det befans vara ett vackert och fett exemplar, mätande nära 7 fot i längd; och till färgen hvit. Fisken, som så fort sig göra lät nedsaltades, vägde söaderstyckad 5 lisp. och 9 skålp., detta oberäknadt hufvudet, hvars vigt var 16 skålp.

Åskslag.
Fredagen den 28 Maj vid 6-tiden på aftonen nedslog åskan i ett lamhus i Sundre, bvarvid en glugg och en stege splittrades, Lyckligtvis fans ej något foder i hucet, hvilket i detta fall måhända hade brunnit af. Under hela. denna natt åskade det oupphörligt. Otaliga blixtar upplyste himlahvalfvet, och regnet föll i strömmar.

Hallströmska sandstensbrottet
drifver i år liten, men oafbruten verksamhet. Man sysselsätter sig mestadels med block- och slipstenar. Arbetarnes antal är litet, och intet fartyg har ännu i år intagit sten vid nämda lastageplats. Man väntar hvarje dag på fartyg, som för lastning härstädes äro bestämda. Arbetsförmannen Altr. Johansson, som pyligen inköpt alla byggmästar Hallström förat tillhöriga egendomar, qvarstår ännu som »bas» vid nämda sandstensbrott.

En mot fyra.
Erct blodigt slagsmål ägde rum i Sundre natten mellan 1 och 2 dennes. Några rusige ynglingar från en nära belägen socken hade inträngt hit, hvarest de började väsnas och föra oljud. Ea fridsälskande, hurtik och oförskräckt yngling vågade sig dock ut till skrikhalsarne för att i all godo gifva dem en varning. Denna varning måste dock af de »glada« upptagits illa; ty varnaren hade kaapt uttalat sina välmenta ord, förr än han af den djerfvaste bland de fyra fick en spark ????? att han segnade i diket. Vär sundrebo, hvilken och när det gäller kan vara hetlefrad, angrep nu alla fyra med hela sin styrka. Då var det lustigt att åse huru den ene »kyste marken» här och den andre der. Slagsmålet fortgick och höll på att sluta illa för vår sundrebo, men i rätt tid haun just en annan person fram för att afvärja ett knithugg, måttadt åt sundrebons hufvud. Nu drefvos snart alla fridstörarne på flykten, och lugn och ro herskade åter.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Juni 1886
N:r 45.

Från landsbygden.

Södra Gotland, 15 Maj.
En olyckshändelse
timade häromdagen hos en hemmansägare i Vamlingbo, då dennes dotter, en 1 års gammal flicka, med en käpp kullstjelpte en kokande kaffepanna, med den påföljd att belainnehållet öfverspolade den lilla och skållade både ansigtet och en stor del af kroppen. En gumma, flickans farmoder, som vid tillfället var ensam hemma, hade på ett ögonblick någon syeselsättning vid bordet, hvadan hon ej observerade flickan, förrän olyckan inträffat. Någon fara för lifvet lär dock, såvidt mig är bekant, dock icke för närvarande förefinnas.
Sens moral: Se noga efter barnen!

Ur djurens lif.
En landtbrukare hade tvänne får, som hel nyligen på en och samma tid framfödde hvar sitt lam, dervid det egendomliga inträffade, att. den ena tackan, utom sitt eget, äfven öfvertog den andra tackans unge, och delade moderskärleken mellan dem bägge, der de nu trifvas förträtfligt. På ett annat ställe inträffade äfven ett ganska säreget fall. En tacka, som en natt ibland de öfriga gårdens lam framfödde en unge, vardt af en annan, som ävnpu icke fått någon sådan, beröfvad densamma, och detta utan att man ens anade rätta förhållandet. Ungen diade den orätta modren, men fick dock icke den näring han behöfde, hvadan han dog omkring 14 dagar efter födseln. En vecka derefter framfödde denna tacka sitt eget lam, som trifdes och erhöll den välbehöfliga modersmjölken.

Ett helt tjog »tumlare»
eller s. k. Marsvin iakttogs i förgår af ett par fiskare, som voro sysselsatta med utläggning af torskanglar på vestra kusten i trakten af Hoburg. De syntes i omedelbar närhet af båten lustigt tumla om med hvarandra. Gamla fiskare påstå, att en sådan företeelse bådar storm, och det slog också verkligen in, ty igår hade vi skarp nordostlig blåst. Att de visat sig i så stort sällskap, lär dock, så vidt någon kan minnas, ej förut varit fallet.

Från sjön.
För motvind inkommo igår tvänne fartyg, som lagt sig till ankar på vestra kusten utanför Vamlingbo; de qvarligga ännu när detta skrifves. — En monitor syntes långt till sjös för några dagar sedan på väg norrut. — En ångare, bogserande en mudderpråm, passerade härförbi Hoburg i måndags, styrande kurs söderut. Bergvingsångaren Neptuu bar nu utbogserat den i Burgsviks hamn förankrade haveristen »Martha Birnie» till trakten af Sundre, hvarefter skeppet sedan ensamt fortsatte resan till destinationsorten, Sundsvall.

Vårsådden
är nu till större delen afslutad å söder. Mångenstädes är kornet redan uppkommet ur jorden för åtta dagar sedan. Btebrodden har denna vår till följd af den kyliga väderleken blifvit mycket illa åtgången, men repar sig nog, om vi blott få varmt. Nattkylan har dock numera försvunnit; och i dag råder stark tjocka härstädes.

Dyra lån.
För lån af spanmål i Vamlingbo kyrko- och sockenmagasin erlägges icke mindre än 10 säger tio procents ränta. En och annan af kommunens medlemmar lär vara betänkt på att vid en blifvande stämma framlägga förslag om nedsättning af denna ränta, såsom man af tidningarna sett att man ne i flere andra socknar, der likväl räntan blott varit 8 proc, Nu i dessa skrala tider skulle sådant af många emottagas med glädje.

Lärbro, 14 Maj.
Eldsvåda.
I måndags nedbrann för arbetskarlen Nordahl, Vägome i Lärbro, hans bostad jämte hela deri befintliga lösegendomen. Blott några skjortor och litet mjöl hann man rädda. Elden, som under husfolkets trånvaro på arbete, utbröt vid 2-tiden på e.m., märktes först af en åkande, då dörrarne måste sprängas upp, ehuru för sent för att kuona släckas. Orsaken till eldens uppkomst är okänd.
Ingenting var brandföreäkradt.
En lista är utsänd för insamlande af bidrag åt dem, som så hastigt blefvo husvilla.

Ejsta, 13 Maj.
En tröst
i sorgen bereddes oss i onsdags 12 dennes då vid Kronvalls fiskläge liket efter den vid återfärd från L:a Karl ö 4 Mars vådligen om komne hemmansägaren Olof Jacob Edvard Jakobsson, Hägur i Ejsta, hittades flytande på hafsytan af Jakob Jakobsson, Bjerges, ungefir på det ställe der kantringen skedde. Den sorgligt omkomne har i nära 10 veckor legat i hafvet, men var ännu vid påträffandet lätt att igenkänna. Kläderna befannos oskadade, men deremot var det ena ögat skadadt och försvunnet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 Maj 1886
N:r 40.

Första telefonsamtalet

med Klinte har i dag ägt rum. Ljudet framtränger klart och tydligt och på ledningen, tre mil lång, har icke märkts någon susning såsom vid ledningar på längre afsfånd stundom brukar höras. Med centralstationen, belägen i handl. Johanssons bus vid hamnen, äro redan 8 ledningar förbundna nämligen till Klintebys egendom, handlandena Herlitz, Snöbohm, Smitterberg, V. Odin, Aug. Nyberg och Svahn samt urmakare Aug. Nordstedt.
Ledningen lär för allmänt samtal med staden, på hvars centralstation Klinte signaleras under or 115, komma att öppnas i morgon.
Samtidigt torde äfven fortsättningen af ledningen från Klinte till Hemse, hvilken äfvenledes utföres af fabr. P. A. Hellgren, komma att fullbordas.
Härigenom är en god del af grundstommen till ett telefonnät öfver Gotland uppförd. Återstå blott ledningarna till Hoburgen och Fårösund. Sedermera låta nog biledningar till de flesta socknar icke länge vänta på sig.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Maj 1886
N:r 37.

Från landsbygden.

Södra Gotland, 9 Mars.
Mars månad
ingick härstädes solig, vacker, med blid luft; men den goda väderleken räckte ej länge, ty redan på qvällen 1 Mars inträdde åter skarp kyla, som sedan dess fortfarit, ibland uppgående ända till 12 grader, ja, jag tror tiil och med att det underetuadum varit deröfver. Till följd af ihålliga nordliga och vestliga vindar har en stor mängd drifis hopat sig på vestra kusten, hvilken numera sammanfrusit i ett enda stort istäcke, som räcker långt ut till hafs, ända från Hoburg till yttersta udden af det s. k. Näsrefvet. Upplysningsvis kan sägas, att vid yttre kanten at sjöisen förefinnes ett djup af 12—14 famnar. Att en mängd sjöfåglar under sådana förhållanden har svårt att få föda, behöfver ej sägas, synnerligast Änder som till och med hittats på isen döda af brist på näring. Stora flockar synasock sitta på isen likasom halfdöda, väntande på att få någon remna eller vak inåt land, der de kunna komma åt någon näring.
Med anledning af det utomordentligt låga vattenståndet har ock en del arbeten kunnat utföras som förut varit omöjliga, såsom t. ex. utanför kusten af Sundre, der en hel mängd släke denna vinter blifvit uppforslad, på det sätt att man från sjösidan lyckats komma åt densamma; på många ställen bar denna släke legat tiotals år, hvarunder man icke kunnat få afhämta den af den orsak att den varit oåtkomlig från landsidan, der det varit lös och dyig mark, som ej burit kreatur eller åkdon. Man har till och med, under försök att erhålla något af denna släke, kört ned kreaturen, som i många fall på platsen Ijutit döden. Sönderslagna och af sjön åt landet inkastade delar af gamla skeppsvrak ligga nu — åtminstone de flesta — på så lågt vatten att de äro åtkomliga af kustbefolkningen, ja häromdagen var till och med några kustbor i Vamlingbo sysselsatte att upptaga en del af ett sådant gammalt fartyg, som för 25 år sedan strandat å kusten.

Ovanlig harjägare.
Då jag för en tid sedan var på väg till ett skogsarbete, varseblef jag i snön en del fåror och figurer, uti hvilka vid närmare efterseende harspår kunde urskiljas. Förundrad öfver hvad här kande hatva passerat, beslöt jag att följa spåret, som ledde inåt en skogbeväxt hage, och kommen till en gärdesgård, blef jag varse den ovanliga jägaren, en stor slaghök, i\’allsköns ro sittande på gärdesgården och lugnt betraktande sitt rof, den stackars haren, som låg död strax bredvid. Höken faun nu för godt att taga till flykten, vid åsynen af mig, ehuru detta skedde motvilligt; ej häller flög han så långt bort, utan väntade blott attjag skulle gå från platsen, då han åter var redo att inställa sig. Efter allt utseende hade en vild strid ägt rum mellan höken och naren, hvilken senare eprungit vid pass 3—4,000 alnar, efter det höken borrat sina klor i det arma djurets rygg, under det blodet stänkte ikring och betecknade deras väg, tills omsider haren ej förmådde springa längre, då han, utmattad af blodförlust, måste ge vika och låta sig besegras.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.

För sjöfarande.

Svingrunds stångmärke utanför Fårösunds norra gatt, hvilket märke för närvarande är rödmkåladt, kommer att målas svart.
Den vid Söderbriten utanför Ronehamn utsatta svarta konprick med en ballong kommer med det snaraste att förses medl ytterligare en ballong.
Den vid Ytterholmsrefyvet utanför Grötlingboudde utsatta röda konprick med bal long kommer med det snaraste att förses med en nedåt vänd qvist ofvanför ballongen.
Remmaren vid Barshagagrund utanför Hoburg, hvilken nu har en ballong såsom topptecken, skall med första förses med ytterligare en ballong.
Den vid Näsrefvet utanför Burgsvik förlagda röda konprick med en baltong, skall likaledes med det snaraste förses med ännu en bailong.
Remmaren på Deppogrundet vid sydvestra kusten, som nu har en ballong som topptecken, skall med första förses med en nedåt vänd qvast ofvanför ballongen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 December 1885
N:r 102.

Från landsbygden.

Lamsamlingen
på söder (2 Oat.) var i år ej gynnad af något vackert väder; regn flöt i strömmar hela förmiddagen, hvilket efterföljdes af blåst och kyla.Affärerna voro, tillföljd af de dåliga költprisen, särdeles tröga, så att baggar, som andra år betingat ett pris af 9 kr., i år såldes för 5—6 kronor; också var det ej så särdeles godt om köpare som föregående år, Sjelfva samlingen blir allt mera sällsynt, sy en stor del lamägare har numera sina får på inhägnade betesmarker.

Väl vårdad rapphönsjagt.
Ett par jägare sköto häromdagen på omkr. tre timmar 27 rapphöns i Vamlingbo. På följahde dag fortsattes jagten med ett särdeles lysande resultat, ty då nedlades af de säkra Nimroddssönerna ej mindre än trettionio rapp: höns och 2 kornknarrar; alltså 68 fåglar på ej fullt 1 1/2 dag. Upplysningsvis kan vämnas, att folkskolläraren i denna socken, bvilken är innebafvare af en del jagtmark derstädes, med ospard möda och nit omhuldat de vackra fåglarne, så att ej tjufskyttar och äggplockare fått tillfälle att så obehindradt utöfva sin verksamhet, såsom kanhända eljes varit fallet.

Snabb resa.
Norska barkskeppet »Rivalen», kapten Börresen, hvilket strandade å Hoburgsref, har gjort en ovanlig hastig resa, då det seglade från Helsingör till stravdningsstället på ungefär 1 dygn. Också påstås att det varit ovanligt snällseglande.

Potatisupptagningen
pågår nu med full. fart på söder; Hvetessåden är nu fullkomligt afslutad. Rågbrodden börjar att repa sig; Hvetesbrodden ser treflig och lofvande ut. Höstplöjningen börjar nu vidtaga.

Tre hvita svanar
syntes 2 Okt. flyga öfver Nore gård i Wamlingbo. Man påstår att det bådar sträng och tidig vinter. Svanarne flögo söderut. Så tidigt som i höst har man ej på flere år sett några svanar.

Hägring.
På Burgsvik har man häromdagen kunnat se en del af Ölands norra udde hägra upp öfver horisonten, En gammal man från Gröttlingbo omtalade äfven, att han och flere andra genom hägring sett en stor del af mellersta Öland och t. o. m. den i Böda hamn befiniliga fyren. Det sistnämda lär ha inträffat för 30 år tillbaka.

Eldsvåda
timade natten mellan 28 och 29 September i Fide socken, der ett ladugårdshus nedbrannVid eldens utbrott var ingen på stället hemma och det förunderliga är att elden då kunde komma lös. För ett år sedan Hände det på samma vis i samma socken och skulle ej héller då någon på olycksstället varit hemma. Man har skäl att tro, det mordbrand blifvit anlagd. Tillskyndande personer lyckade3 att rädda ett i ladugården varande svinkreatur; det öfriga såsom redskap, foder och ett parti strömming vardt lågornas rof. Huset lär vara försäkradt i södra häradets förening.

Auktion
på inventarierna efter det här utanför strandade norska barkskeppet Rivalen hölls 28 Sept.
Mångbesökt kan man, om någonsin, säga att denna auktion var. Ända från Hablingbo och Hemse socknar hade folk församlats och ginga varorna, särskildt ketting och tågvirket, till högt pris.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 Oktober 1885
N:r 80.

Från sjön.

Skonerten Lars, kapten Hultman, ankom 7 dennes till Travemüade.
— Norden, kapten Jönsson, från Visby anlände 7 dennes till Danzig.
— Engelska ånvgfartyget Iaverleith, som får några dagar sedan strandade å Hoburgs ref och flottogs af bergningsångaren Belos, ankom i fredags till Stockholm, dit bogserad af Belos, för att intagas i docka.
— Elisabet, kapten Afvelin, och Doris, kapten Nyman, inkommo 9 dennes till Wismar.
— Engelske ångaren Auckland, hemmahörande i West Hartlepool och stadd på resa från Blyth till Stockholm med kol, seglades under natten till onsdagen i sank af fyska avisoångaren Blitz. Sammanstötningen inträffade 81/2 qvartmil SSO. 1/20, från fyrskeppet Trindelen, Fredrikshavnstrakten. Styrman Napier och båtsmannen Charles Batty betgades af Blitz och landsattes i Fredrikshavn Hela den öfriga besättningen, 35 man, drunknade.
— Franska ångfartyget Ville de Malaga, som 6 dennes på aftonen afgick från Genova till Marseille, har i följd af en hastigt uppkommen storm sjunkit söder om Savona. 15 man af besättningen anlände följande dags morgon i helt och hållet utmattadt tillstånd i en båt till Genova och berättade om olyckshändelsen, hvarefter genast ångfartyg afsändes för att rädda några passagerare, af hvilka man befarar att tyvärr 40 personer drunknat.
— Helsingborgsskeppet Britannia ankom i fredags efter många öden till hemorten;
— Ångaren Olen, hemmahörande i Gefle och förd af kapten G. A. Back, har på resa från Grimsby i Eagland till Gefle med last af stenkol och styckegods i onsdags morgou under tjocka påseglats på babords sida vid Bornholm af ångfartyget Knud från Köbenhavo. Oden sjönk strax, men de ombord varande, 18 män och 8 qvinnor, bergades, dock med svårighet.
Oden, som tillhörde ångfartygsrederibolaget Norden i Gefle, mätte 768 registertons och hade 120 hästkratters maskin.
Ångaren var försäkrad i »Sveriges ångfartygsassuransförening» i Göteborg för 200,000 kronor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 September 1885
N:r 74.

Från landsbygden.

Från östra Gotland.
Den 30 Juli.
Med några delvis förtorkade, delvis åter grönskande grässtrå under mig, myggsvärmar, som just nu — att döma af de långtungade bestarnes långdragna läte — under dans afsjunga sin aftoppsalm, rundt omkring mig,solen förut — öfver trädtopparne — månen akterut — grinar i skogskanten — och molnsuddar (tapparne äro utslitna nu!) öfver mig ville jag här i det fria — jag skrifver alltid i det fria — lemna mina bröder Suder- och Norderguten något »ingeförfäran» samt litet »kanaljebark» som påströ på qvällsgröten.
Men misstycken ej om påströet skulle vara något svagt, när det gått igenom samma process, som vår Herre i sommar utagerat med våra tegar: gräslig torka — grundförsenad balf rotblötal Ingen kort process minsann! Äkta långvarig, gotländsk! Knölarne — jag menar allehanda rotknölar jämte potatis — de sträfva dock ännu, efter hvad man tror sig veta.
Dock, hvad göra vi härute med potatis, som vi ej kunna bli af med, icke derför som skulle qvaliteten vara skral, utan derför att den ena knölen icke vill ha med den andra något att göra härute. Skjutsa vi potatisen till Katthammarsvik, så få vi ge bort den, om vi ovilkorligen vilja vara den qvitt, ty der finnes ingen, som har nog kraft och energi eller rättare mod att hyra gig en liten skuta och försöka en fraktning till fastlandet.
Och likväl klagar man der öfver ständig minskning i inkomster! Saken är der som flerestädes att man vill sofva och skörda pengar på samma gång, men »den gubben, han etc. …
»Man spekulerar endast i fläsk: sofver och äter, och — för omväxlings skull — äter och sofver. Nå, vi vilja sända potatisen med ångbåten då? Jo, pytt! Af honom får man bara se röken, då han ilar förbi till Slite eller Rone. På Ljugarn är likaledes omöjligt att bli af med någon potatis. Der äter man bara trä, trä, trä och det är inte det sämsta, det kan man då tydligen se på dem dernere. Enda afsättningsorten är Klintehamn (1), men dit är 3 (säger tre) mil och den väglängden får man naturligtvis köra gratis på samma gång man förspiller en dyrbar arbetsdag. Att tänka på jernvägen och dess »välsignade nytta» för östra Gotland, dermed kan man roa sig när det blir en efterlängtad rotblöta och man måste krypa under tak. Man aktar sig nog att låta jernvägen komma till någon nytta för oss austgutar. Telefon har man på Katthammarsvik — nära på en half mil. Nu som alltid svara käringarne för den öfriga delen af östra Gotland och det utan betalning till och med. På detta undantag när, är denna del af ön den i afseende på kommunikationer mest vanlottade. Och detta var satsen nr 1. Smaken nu på nr 2 go\’ vänner!
Själaspis, det får landtmannen (qvinnorna också förstås!) härute åtminstone fullt upp, om kroppslig (jag höll på att säga kroppka kor) knappast står att erhålla. Ofta får man också af från »förklaringar» återvändande personer höra sådana uttryck som : naj hva\” mat vör fick, naj hva mat!» och fv va sulten när ja\’ gick sta, nen nå järja så mätt, så .!
Tårdränkt kan man visserligen bli, när man bevistar sådana möten, som hållas af missionisker — med och utan 2 ögon — kring- nej, jag menar omvända skollärare och s, k. professorer, hvilka endast gått igenom det verkliga universitetet — lifvets (jämväl det andliga säger man) stora bildningsanstalt, men sanning att säga hufvudsakligen fuskat sig igenom; svada bafva de och »de jär så vackat, så vackati> — Allt vore bra, om blott dessa menniskor läte sin nästa, som ej är bågad för samma utspädda gudaktighet, vara i fred, men det är då alltrör mycket begärdt.
Se här satsen nr 8, hvilken jag har skriftligt på, om annars ett bref något gäller. I Kräklivgbo hade af dervarande ungdom våren 84 bildats en bollklubb, Torsborgs Bollklubb, som den storartadt nog kallade sig. Härfans intresse och lif, öfning och skicklighet (så påstår man), och mången gubbe upplifvade här sina ungd- msminnen vid »pärkens fina dramatik> som lektor Bergman sjunger. Men så råkade en person i socknen föräta sig på nyårsgröten och sen vardt det täffr. Nu hade ien hastig vändning bollspelet, hvilket han sjelf förut med stort nöje åsett, blifvit synd (usch så inskränkt !) och såsom sådant skulle det afskaffas i socknen. »Klockarfar, han skall ju allting bestyra»: En ljungande straffpredikan och de förvillade gumsarne gå »slokörade> omkring på backarne vid sin kära pärk, snegla på bollen, som nu ärettoting och ropa bäääddäär !
Hrr veterinärer ! Skulle ej ryggens smörjande med oleum carbasinum (= påkolja, godt folk!) vara ett ytterligt botemedel? Klubben måste ställas på en annan basis(!) Nej, solen har smugit sig ner i skogen tror nog att det är midsommarafton och vill leka täl\’ goime> i buskarne — och myggorna vilja suga mitt heta blod; det är synd har jag predikat för dem, men de höra icke de dansa och sjunga lika friskt. Och jag som ändå är en så farlig person för ett så litet kräk, som en mygga! Den myggan, den myggan, hon har mod hon!
Jämförelserna göra sig sjelfva; men hur smakte påströet?

Från södra Gotland.
Ovanligt.
För icke länge sedan uppfångades 2 torskar på »Refgrundet» (S. V. om Hoburg) den ene vägande 9 1/2 skålp., den andre 8 1/2 skålp. Enligt hvad mig berättats har för några I tillbaka en torsk blifvit uppfiskad, hvars vigt uppgick till 15 skålp.

En trana har i Sundre uppehållit sig en längre tid.
Man har flere gångar varit nära att fånga henne lefvande. Hon har visat sig mycket spak, ja nästan tam. Ännu har ingen skjutit på henne, fast tillfällen dertill dagligen gifvits.

Nu är all grässkörd
här på söder inbergad och rågskörden öfverallt börjad. Rågen är på åtskilliga ställen ganska bördig, men kornet, hafren och isynnerhet bvetet äro mycket bristande.

Väntat på vind
har skonerten »Trio», kapt. Vaiman, gjort nu i 33 dagar. För att, som han skall, få lasta vid Hoburg, måste vinden vara ostlig, i annat fall är der för svår sjö. Det kan här nämnas, att då samma fartyg sist lastade här, måste det vänta på passande väderlek i öfver 5 veckor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 4 Augusti 1885
N:r 62.