Etikett: Hoburg

Hoburgen är ett klipparti i Sundre socken på sydigaste Gotland.

Publicerat

Från landsbygden.

Ett baptist-missionsmöte
hölls nyligen i Hafdhems missionshus, Predikanter från när och fjerran voro församlade.
En liflig diskussion rådde isynnerhet första mötesdagen. Allt afgick dock i enighet och stillhet. Mötet var talrikt besökt.
Samtidigt med det ofvannämda hölls ett

Mormon-missionsmöte
i Linde socken. Hurn dervid tillgick är mig till största delen obekant, men ryktesvis sagdt lär den s. k. engladansen (en afskyvärd sed bland mormonerna) försiggått.

Smittosam sjukdom
har på söder här och hvar förekommit, isynnerbet i Sundre socken, der alla vid Ljufves gård varit sängliggande. Man tillskrifver det den ovanliga hettan. Nu börjar dock tillfrisknandet.

3,900 kronor
hade en fattig bonde från Sundre lyckan att efter en sin aflidne broder, som drunknat utanför Amerikas kuster, få ärfva. Ett guldur tillkom honom äfven.

En sälhund
sågs 20 Juli vid Barshagen i Sundre. Han hade förirrat sig upp på land och lagt sig att hvila på en omkring 300 fot från stranden liggande platt sten. Då han varsnades, skyndade han att upphinna sjön, hvilket också lyckades.

Tre pansarfartyg
syntes onsdagen 15 Juli passera Gotlands södra udde. De voro långt till sjös, dock hördes upprepade gånger kanonskott.

Vid Lingsarfve i Vamlingbo
är rågskörden börjad. Om några dagar är en stor del af södra Gotlands höstsådd mogen, mycket kunde redan skäras, Den stora s. k. Bonäsåkern (belägen vid Hoburg) är till största delen mogen till skörd.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Juli 1885
N:r 59.

Publicerat

Från landsbygden.

12 Juli.
Den hårda torkan
fortfar alltjämt här ännu, ty hittills ha vi ej erhållit något regn, sedan jag senast sände några meddelanden från södra Gotland. Det är sorgligt att åse, huru den brännande hettan, som i går uppgick ända till 34 grader, upptorkar och förderfvar allt, både säd och det ännu ej afbergade fodret; hvilket i högsta grad gör sig gällande på de högländta och magra jordarne. Mången gång har det mulnat till och sett riktigt lofvande ut att få våtväder, men åskmolnen ha åter sjunkit tillsamman och himmelen ånyo uppklarnat, till stor grämelse för alla både höga och låga, fattiga och rika. Rågen, som till det längsta stått emot torkans förhärjaade verkningar, har nu, åtminstone på de flesta höga åkrarne, alldeles hvitnat, så att det vid ett hastigt påseende ser ut som den vore mogen för skördemannes lie. Kornet har dock mest lidit-af regnbristen, ty stora åkertegar stå förvissnade och nedfallna och mäkta ej att repa sig, om vi också snart skulle få våtväder, ty torkan har varit för mycket ihållande och långvarig. Potatis och öfriga rotfrukter äro liksom försänkta i dvala. Klöfver- och timotejskörden, som nu är afslutad, har lemnat mycket ringa afkascming; hårdvallsmarken är föga gifvande. \’ Slåttern af densamma har nu börjat. Till följd af så svåra förhållanden betingar också höet här högt pris, 40—50 kr. häcken för hårdvall och 30—35 för klöfver och timotej, under det kreatursprisen stå mycket lågt, 45 —70 kr. för goda mjölkkor o. s.v. Landtmannev är häraf dyster och nedstämd till sinnet och emotser med bekymmer den annalkande skördetiden.

Fruktsamhet.
Vid Nora gård i Vamlingbo framfödde en ko häromdagen tvänne friska och duktiga kalfvar. Detta är i och för sig sjelft ej såovanligt, fastän det kan vara sällsynt; men det säregna deruti är, att båda kalfvarne äro af precis samma färg och lika stora, så att de med svårighet kunua urskiljas från hvarandra. De befinna sig för närvarande bra och se trefliga ut.

Bra marscheradt.
Några raske ynglingar från Hemsetrakten, tillryggalade häromdagen vägen emellan Hoburg och Lingvinde gård i Hafdhem socken (omkring 2 3/4 mil) på en tidrymd af 5 timmar.

13 Juli.
En ovanlig naturföreteelse
visade sig härstädes i dag omkring 2-tiden på morgonen, då ett starkt eldlikt sken (hvilket ej var olikt norrsken, men vida större och praktfullare), visade sig på norra delen af himlahvalfvet, hvilket varade omkring 1 timme eller till dess att solen började framträda då det mer och mer förbleknade, tills det slutligen dog bort och försvann, – Vid samma tid som detta fenomen visade sig, uppsteg ett större kolsvart åskmoln alldeles bredvid och vester. om detsamma, under det täta blixtar korsade hvarandra och åskan hördes doft mulira på afstånd. Det hela företedde en särdeles anslående och storartad tafla.

Regn
föll härstädes i dag på morgonen i åtskilliga trakter, dock var tyvärr ej så förbållandet i brefskrifvarens omnäjd. På Burgsvik och Fide lär det regnat betydligt, ja så att det flödade på vägarne i strömmar.

Egendomlig fura.
På östra kusten af Vamlingbo har jag iakttagit en fura, hvars höjd är omkr. 6 fot, hvilken har grenar, som slingra sig långs jorden i en längd at närmare 30 fot. Omkretsen antages till omkring 60—70 fot.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Publicerat

Från landsbygden.

Förebud till skogsbrand.
Den 15 Maj var en hemmansägare från Vamlingbo sysselsatt med s. k. bädning af enesvidor. Elden, som dertill skulle begagnas, anlades oförsigtigt nog alltför nära det höga och då torra gräs, som der på platsen växte och hvilket också genast fattade eld. En stor skog hotades att blifva nedbränd, men ett vindkast från motsatt båll dref elden åter tillbaka, hvarefter släckningen med mycken svårighet vidtog. De träd och buskar, som voro i eldens väg, nedbrunno samtliga.

Från en höjd vid Hoburgen
räknade jag, tisdagen 2 Juni, 128 (säger ettbundra tjugnåtta) seglare. Sedan de hade passerat Gotlands södra udde intogo de flesta 5. 8. V. kurs, dock styrde omkring ett 30-tal norrut. 7

Snabb resa
till Öland har kapt. N. Viderström från Sundre gjort. Han seglade från Hoburg till Källa hamn (belägen vid Ölands norra udd) på 7 timmar och från Källa till Hoburg på 8 1/4 timmar. Det skall här till den 59-årige kapt. Viderströms beröm sägas, det han ensam och i odäckad båt färdats öfver Östersjön omkring 500 gånger. Lefve Viderströml! Efier den utanför Sundre år 1874 strandade

»ångaren Dünkerquois»
hafva åtskilliga bönder på strandningsstället upptagit för 1,300 kronor malm metall, dels i form af rör dels ock plåtar. Nu ligger i den lilla Flisviken ett fartyg, som anländt på grunu af ryktet om god förtjenst.

Några flaggor
af tysk, engelsk, norsk, dansk, rysk och svensk nationalitet äro af en yngling från Vamlingbo hittade vid sjöstranden. Eu sjömanskoffert lär äfven vara funnen.

En jernnatur
är en gumma i Sundre socken begåfvad med. Hon har icke på ett tiotal af år, legat en enda natt på annat ställe än i ladugården, hur hård kölden på vintern än varit. Vore det fattigdom, som föranledde henne till denna sjelfmisshushållning, skulle jag beklaga henne, men hon kan, om hon vill, få lefva bättre dagar.

Elfva personer
utflyttade i förra veckan från Sundre och Fide socknar. Sex voro intagna af det förmodade krigets fasor och schappade i väg till utrikes orter.

»För efterkommande».
Sommaren är inne. Nu är det en gyllene tid här på landsbygden, allt växer och spirar upp; fåglarne qvittra, solen ler, skogen doftar aromatiska éngor, man kan med ett ord nu liksom lefva upp på nytt. Midt i egennyttans rike, som sannerligen denna verlden är, fick jag häromdagen skåda en i sitt slag oegennyttig sträfvan. Vid Hemse station har dess nuvarande innehafvare anlagt och med egen kostnad iordningstält en trädgård, så förvånande ordningsfullt och på samma gång planmässigt anlagd, att hvarje trädgårdsvän ej kan annat än glädja sig deråt. Med vänlighet förevisades mig de särskilda partierna deraf, och ehuru företaget nyss börjat, ger det redan nu ägaren ett nöje, men hvilket i förhållande till de sammor, som nedlagts derpå, är tämligen dyrköpt. Än mera oegennyttig framstår saken vid tanken derpå, att np.
v. ägaren aldrig kan ens tänka att hans efterkommande skola draga någon fördel af detsamma, men »min son kan, om han lefver i framtiden, få se, då han reser här förbi någon gång, att dessa träd har hans fader planteradt». Således — et minne blott, men ett kärt sådant.

Gotländska missionsförbundet
höll 13 och 14 Juni halfårsmöte i Hemse. På lördagen börjades mötet kl. 1 med predikningar utaf Jacobson och Pettersson till kl. 1, hvarefter hölls 1 timmes rast, då diskussionen vidtog öfver frågorna: »Hvad vill det säga att vara barn åt Gud? Och hvad förmån äger den som så har blifvit?» samt »Kuana och böra de kristna verka för nykterhet såsom att bära »blåbandet» eller d.? hvilka frågor dryftades flitigt. Derefter predikade Ahlquist och Vessman, hvarefter ombudssammanträdet vidtog och räckte till kl. 9 e.m.
I söndags börjades kl. 10 f.m. med predikan af Jacobson, Elfström och Vassberg till 12. Derefter hölls en till hjertat gående bön utaf Hasselblad från Roma och vidtog en särdeles intressant diskussion öfven frågan: »Kan den mission, som af oss bedrifves, på något sätt upplifvas, och hvilka äro vilkoren härför?» för hvilken viskussion här närmare torde komma att redogöras. Folkskockningen hade nu tagit så väldiga dimensioner, att dörrarne och töustren måste vidöppnas, att de massor som stodo utanför måtte få höra något ord.
Hela buset var bokstafligen fullt och ändå var det folk \’utanför. Som förut valdes äfven denna gång Kristoffer Johansson, Hogrän, att leda diskussionerna. Kl. 2 rastades emot programet till half 4, då predikant Elfgren ledde samtalen öfver frågorna: »Hvad vill Apostelen lära oss med orden »icke bekymrade för något i Filippernas 4: 6—7 v.» och »Uti hvad förhållandestår Guds folk till Rom:b. 12: 9, 10, 11 v:na?» samt »Hvad vill Herren lära oss uti Ef:bretvet 4: 29—30.» Derefter predikade Skedin öfver orden »Är Baal Gud, så tjenen honom, men är Herren Gud, så. tjenen honom». Mötet afslöts utaf Veinhult från Småland med tack och lof åt Gud för det rika Guds ord som blifvit utsådt och den frid vi fått njuta under mötesdagarna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Juni 1885
N:r 48.

Publicerat

Från landsbygden.

Väderleksförhållandena
börja ändtigen te sig något annorlunda på söder, sedan vi nu fått ett godt och välgörande regn som åstadkommit en blidare temperatur. Somliga dagar ha vi till och med haft 10—12 grader varmt; också trifves nu såväl höst som vårsädet i allo förträffligt och allt andas lif och glädje; potatissättningen är ännu ej afslutad i sin helhet.

Vackert föredöme.
Omkring 500 st. gran- samt en mindre del. bok- och ekplantor ba under inneva rande vår utplanterats i närheten af Vamlingbo skolhus af läraren derstädes: Detta manar till efterföljd, alldenstund i då södra trakterna af Gotland sådana trädsiag höra till sällsyntheterna, och trefligt skulle det te sig, om vi i en framtid finge skåda gröna grandungar här och der på den eljes så skogfattiga delen af ön.

Förmodad olyckshändelse.
Sistl. 19 Maj på e.m. begaf sig förre båtskepparne Olof Dahlgren från Gervals i Vamlingbo ut på sjön å vestra kusten i närheten af Hoburg för att fiska och har sedan dess ej afhörts, hvadan man med säkerhet antager, att den försvunne, som under de senare åren led af fallandesot, under ett anfall af nämde sjukdom fallit ur båten och funnit. sin graf i Vågorha.s Båten har af flere personer iakttagits drifva söderut sagde dag på qvällen och på följande morgon lär demännu sydts långt till sjös i söder om Hoburg. Vinden, som vid tillfället var N. O., öfyergick på natten mera åt nordlig, för öfrigt vacyert och lugnt väder. En åra lär äfven ha ilandflutit &å kusten utanför Sundre, hvilken förmodas tillhöra Dablgrens-båt, och om så skulle vara förhållandet, kan man äfven antaga, att Dahlgren i\’saknad af åror (segel hads han ej med sig) måst öfverlemna sig åt sitt öde och låta båten drifva -hvart den behagade, nota bene om han under anfallet: ej: ramlat ur båten. Någon förhoppning att D. fins i lifvet förefinnes ej, såvida ej det oförmodade in träffat, att han af något förbiseglande fartyg blifvit upptagen. Dahlgren var något öfver femtiotalet, var ogift och bodde ensam i en liten. bygnad, som. af baptisterna, till hvilkas sekt han hörde, blifvit uppbygd åt honom.

Egendomlig dödsorsak.
En tjur, tillhörig en person i Vamlingbo, utsläpptes häromdagen på bete, dervid han afbet en törnestjelk, hvilken fastnade i matstrupen, med den påföljd att djuret måste nedslagtas. Veterinär var ej tillkallad. Djuret var ej försäkradt, hvadan ägaren drabbag af förlusten.
Under nu förflutna pingsthelg har ett

Missionsmöte
varit ordnadt i Vamlingbo missionshus, dervid- ett flertal predikanter varit tillstädes. Orantliga menniskomassor ha äfven varit samlade, mera än huset beqvämligen kunde rymma. Allt har aflupit i frid och stilla endrägt, fastän stundom -under diskussionen oluka äsigter tyckts varit rädande. Jag torde en annan gäng närmare komma att. beskritva både; diskussionsämnena och predikanternas föredrag.

Hundlande
växa långs vägen inellan Grötlingbo och Hoburg svin svampar ur jorden. Bönderna buda bolag. Sina hemman lemna dessa deremot dåligt bearbetade eller undeles oskotta. Då många äro stjare, men köparne äro lå, kan man lätt inse resulatet?

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Maj 1885
N:r 43.

Publicerat

Stadgar

har k. m:ts befallningshafvande faststält för 23 skyttegillen nämli gen Endre, Lina, Dede, Fårö, Rute Hablinge, Stenkumla, Garda, Fardhems, Stånga, Hejde, Bro, Klinte, Sanda, Forssa, Bäls, Närs, Grötlinge, Hafdhems, Hoburgs, Dalhelms och Lummelunds, hvilka omfatta tillsammans 74 socknar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Februari 1885
N:r 23.

Publicerat

Från södra Gotland.

Vintern
har vu helt plötsligt gjort sitt inträde härstädes, Ett starkt snöfall har egt rum sedan 19 dennes, hvilket natten till 21 öfvergick till stark snöyra, så att stora snömassor hopat sig på många ställen och snöskottning måst företagas, något som ej inträffat på länge. Af höstarbetet återstår ännu mysket för landrmännen både med tillredning af den jord, som skall begagnas till vårsäde, och äfven mycket med inhägnad och omläggning af jorden, särskildt för dem som nyligen tillträdt giva laga skiften. Bore gjorde dock, nyckfull som vanligt, slut på jordarbetet och satte p för alltsammans, Önskligt vore, om blidväder ännu någon tid blefve rådande, ty då kunde mången få plöja och och tillreda sin jord, hägna sina skiften och mycket annat som är af nöden.

Rapphönsen,
som minst af alla väntat sig ett sådant »Herrans väder», ser man nu arbeta och gräfva i snön på sädesbrodden för att såmedels erhålla någon föda, Att de ibland äro mycket närgångna, när yrväder inträffar, är obestridligt ; men att de gå så långt att de intränga i boningshusen, detta hör till sällsyntheterna. Se här dock ett exempel: Helt nyligen kom en flock rapphöns flygande rakt in uti ett brygghus, hvars dörr stod öppen, men de funno snart för godt, att, sedan de upptäckt sitt misstag, återvända samma väg de kommit, dertill påssyndade aftillstädeskomne personer.

Sandstensbrytningen,
som förflutna sommar ej omfattats med något synnerligt intrese, har på senare tiden åter börjat fortgå med en större verksamhet särskildt i Hallströms stenhuggeri i närheten af Hoburg, der ett tjogtal arbetare för närvarande äro sysselsatte med brytning af sten, som — enligt hvad mig berättats — lär vara ämnad till återuppbyggande af det för en tid sedan genom eldsvåda förstörda Kristiansborgs slott. Såvida naturbinder ej kommer att möta skall ett parti — efter uppgift — omkring 600 kubikfot, med det första afhämtas af en ångbåt för att på annan ort omarbetas och färdigbuggas till sin bestämmelse. För öfrigt äro äfven många enskilda stenarbetare sysselsatta med brytning af slipsten, som under vinterns lopp arbetas i ordning, för att sedan utskeppas till andra orter.

Belönad trotjenarinna.
Den för kort tid sedan aflidne prosten Krugell i Öja, har bland anuat, genom testamentariskt förordnande skänkt siu hushållerska, som en längre tid, troget och redligt skört bans hushåll, ett belopp af — fyratuzen kronor, hvilket kan sägas vara en storariad minnesgåfva. Som troligtvis är bekant, befann sig ofvannämda kyrkob. i goda ekonomiska omständigheter samt var vid sin död sörjd och saknad af många, både när och fjärran.
På östra och äfven en del af vestra kusten har

Fiske
med full fart idkats för en vecka sedan och bar lönat sig någorlunda bra; den strömming som fångats har varit af god beskaffenhet och betalts med 42 till 50 öre valen. Torsk har betingat ett pris af 67 till 75 öre för 20 skålp., allt efter beskaffenhet.
Huru i en framtid bränsle ekall kunna ankaffas för att tillfredställa det nödvändiga behofvet är väl en vigtig fråga, då som man vet

Skogen
mycket lider genom laga skiften, ty då hugger hvar och en — åtminstone de som ha liten tillgång derpå — så mycket som möjligt, helst när ej på sina nya skiften erhålla någon sådan! Det vore dertör af nöden att allmogen i tid lärde sig att tillverka och använda något annat brännmaterial, såsom s. k. »bränntorf» eller dylikt, då derigenom besparades många unga växande träd, som eljest falla för bondens yxa. På sydligaste delen af Gotland finnas många jordegare, som ej på sina hemman ega den ringaste skog, hvarken till bränsle eller stängsel. Hvarifrån taga desse denna nödvändighetsartikel? De få mången gång köra långa vägar i regn och slask blott för att be.vförskaffa nödvändigt bränsle. Laga derför att en så vigtig angeläceuvhet ej blifver åsidosatt, utan börja att pröfva på andra bränsleämnen med det första!

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 november 1884
N:r 95.

Publicerat

Från södra Gotland.

En utmärkt väderlek
för skördens af- och inbergning har här innevarande höst varit rådande, så att landtmannen rea fått sitt arbetes lön i godt tillstånd inbergadt i »sino lado», Potatisen är väl ännu ej upptagen, men dermed fortgår dock nu som bäst; röta förefinnes på åtskilliga ställen, dock så vidt jag vet af lindrig beskaffenhet. Beträffande råg- och kornskörden kan sägas, att den utfallit öfver förväntan bra och lemnat ungefärligen medelmåttig afkastning, kornet kanhända något mera.
När detta skrifves (26 Sept), råder härstädes verklig brist på regn, så att hvetessådden så kunnat till någon del företagas, ja, man kan ej ens få tillreda och bearbeta jorden som sig bör till följd af den hårda torkan, ty regn har här di kommit sedan sista Aug. och icke ens då allestädes. Om jag ej blifvit illa underrättad, så lära åtskilliga ???rnenere) fått till fullo afsluta sin rågsådd af brist på våtväder.
En för landtmannen ovälkommen gäst har på flerfaldiga ställen infunnit sig och i högsta grad härjat på rågbrodden nämligen

sädesmasken
Man kan mångenstädes se, huru den ena tegen i åkern är utmärkt vacker och frodig och den andra af masken så pre att det tyckes som den aldrig varit besådd. I det hela taget är ett välgörande och uppsvalkande regn af högsta nöden, om man skall hoppas något i ett kommande år.
Enligt hvad jag från tillförlitligt båll hört uppgifvas har

Slipstenshandeln
denna sommar ej lemnat något lysande resultat, helst på eftersommaren, då denna artikel varit trögsåld på de flesta ställen. Vid det Hallströmska stenhuggeriet i trakten af Hoburg har ej någon lifaktighet på senare tiden varit rådande, hvarken med brytning eller utskeppning.
Den för en tid sedan inrättade

Postsparbanken
har ej från allmänhetens sida varit gynnad af något lifligt intresse, åtminstone här på söder, hvartill orsaken kan sökas i det flitiga begagnandet, af pastoratssparbankerna, som efterhand vinna allt mera förtroende, särskildt från den arbetande klassens sida. Ett exempel ha vi härpå i Vamlingbo pastorats sparbank, hvars insättningar nu] på ett par år vuxit till ett ansenligt kapital till följd af flitiga insättningar. *)

Rik växtlighet.
På en egendom i södra trakten af Gotland, erhöllos efter 3/4 tunnas utsäde 14 tunnor godt och vigtigt hvete, alltså nära !9:de kornet, och detta ehuru jorden ej var af särdeles god beskaffenhet.

Hög ålder.
I Sundre församling fiunes en gumma Anna Kajsa, så är hennes vanliga namn som uppnått den sällsynta åldern af nära 93 år. Hon lär dock ännu ba både kropps- och jälsförmögenheter i behåll och kan, säges de ännu sjelf skura sitt golf, så väl som någon. Hennes bostad är numera i socknens fottigstuga, der hon af kommunen erhåller sin försörjning.
En annan gammal person, fastän ej så mycket till åren, finnes ätven i denna socken och sitter vid sitt arbete träget och allvarsamt.
Personen i tråga är en skrädderiarbetare, nu 80 år gammal, men frisk och sund, med undantag af fortkomstledamöterna, som en liten tid nekat att göra siu tjenst, hvarför han måste betjena sig af kryckor, Understundom, då han sitter vid sitt arbete, kan han för de unga berätta många löjliga äfventyr, sjunga lustiga visor m. m, Vid ett lillfälle, då jag kom i samspråk med honom, berättade han, huru år 1808, då »ryssen var på landä>, ryske general Bodisko inkommit i hans föräldrars bostad, som var i Alfva, och då tagit vår hjelte, den 4-årige pilten på sitt knä samt lemnat honom sitt värjgehäng att leka med, och då, utbrast gubben, må man tro, att jag var lycklig som fick en så vacker leksak.
Vid det i ett föregående bref omtalade

Hoburgsrefvet
har återigen fångats en myckenhet strömming tlll stor glädje för alla fiskbehöfvande familjer, och har äfven, fastän till mindre antal, strömming fångats på dref-fiske både på östra och vestra kusten; dock torde ännu ej alla fått sina vinterbehof tillfredsstälda.
Vid en hafsvik söder om Burgsvik har under några års förlopp uppehållit sig en hel mängd

Säl (kut),
som i hundratal synas simma i och omkring viken. När vackert väder och solsken är rådande, bruka de i massa krafla sig upp på större stenar, der de tumla om hvarandra uuder ett flåsande och vrålande, som kan höras på långt afstånd. Att de ej äro så oskyldiga, som mängen tror, kan visas af följande: En person, som med ett skott dödligt sårat en säl, skulle, då han trodde honom vara död, draga honom i land, vadande i vattnet. Men när vår skytt skulle gripa gynnaren, reser denne sig plötsligt i vattnet mot honom och hade säkerligen anfallit personen i fråga, så vida han ej tagit till benen det fortaste han kunde åt land. Ja, han gick till och med så långt, att han ville förtölja jägaren, som dock fick försprång, så atthan lyckades undkomma.
Sudergute.

*) Det är fråga, om detta förhållande är så glädjande. Snarare torde man ega skäl att anse, det de många små och svårskötta Sparbankerna nu etter postsparbank ons tillkomst kunna försvinna, så mycket heldre som en del poronja dem icke fyller sin uppgift på bästa sätt.
Gotl. Allehanda.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Publicerat

Kopiering af kartor.

På framställning af intendenten för paleontologiaka afdelningen af riksmuseum, prof. G. Lindström, har schefen för sjöförsvarsdepartementet medgifvit, att för anställande af vetenskapliga undersökningar vid en del af Gotlands kust de i sjökarteverket förvarade bladen af Kappelshamnsviken samt kusten kring Hoburg må kopieras. Dessa kopior skola sedan förvaras inom paleontologiska samlingen och ej utlemnas till någon obehörig.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Maj 1884
N:r 36.

Publicerat

Gotlands skarpskytte och jägaregille

hade i förgår årssammanträde, som var besökt af ett frettiotal medlemmar och hvars förhandlingar leddes af öfverste Vegesack.
Sedan ordföranden helsat de närvarande välkomna, invaldes till ledamöter i gillet landshöfding Poignant, öfverkontrollören friherre David v. Schultzenheim, kapten Unge, doktor Ramberg, trafikschefen frih.
Cederström, furirén vid Visby infanterikompani J. P. A. Jönsson, hemmansegaren G: P. Hanséa, Dunegårda i Dalhem, hr G. Herlitz, Klinte, navigationsläraren Hj. Bolin, bokhållare Edv. Cramér, e. o. jägmästare E. Herlitz, literatör Pallin, löjtnant Sahlin, samt underlöjtnanterna Nordberg och A. H. Sillén.
— Till v. ordföran!e omvaldes jägmästare Sylvan med landssekreterare Hambreus och öfverstelöjtnant Gahlne som ersättare. Doktor L. Kolmodin, major Törnqvist och kapten Liadström utsägos ånyo till sekreterare, skattmästare och rustmästare. I styrelsen invaldes åter kapten Hedenblad, styckjunkare Visselgren, bryg gare Vedin och handlanden G. Klintberg; efter grefve Horn utsågs till styrelseledamot doktor O. Klintberg efter lottning med hr Rud. Kolmodin. Granskare blefvo kaptenerna Kruse, Gardell och Ericsson mal kapten v. Holten till ersättare.
— Till komiterade för omarbetning af gillets stadgar valdes doktor L. Kolmodin, jägmästare Sylvan, kapten Hedenblad, landssekreterare Hambraeus och öf verste v. Vegesack.
— Ansvarsfrihet, förordad af granskarne, beviljades för årets förvaltning.
— Gillet beslöt att i skrifvelse till k. m:ts befallningshafvande anhålla, att motion om höjdt auslag till rofdjurs dödande måtte väckas hos landstinget. Den summa, med hvilken anslaget, hvilket nu utgår med 1,000 kronor, skulle höjas, skulle användas till ökniog af skottpengar för räf till 4 kronor. Åt styrelsen uppdrogs att bestämma huru stor summa skulle be gäras af tinget.
— Från några gillemedlemmar inlemnades skriftligt affattadt förslag i syfte att få en del ändringar i den hittills varande anordningen angående tiden för prisskjutningarna om statens och gillets pris, hvilket förslag efter en kort öfverläggning förklarades bvilande, tills en omarbetning af stadgarne egt rum. För öfrigt lemnades åt styrelsen rätt att vidtaga andra, lämpliga anordningar vid dessa prisskjutningar.
— Fridlysningstiden för rapphöns här på Gotland utgår nästa höst. Styrelsen ansåg, att möjligen någon vidare fridlysning ej vore af nöden, enär tillgången nu vore rätt stor. En jägare från norra Gotland fäste uppmärksamheten på, att i denna trakt tillgången ännu vore knapp, hvarför ytterligare ett års fridlysning vore behöflig. På förslag af doktor Kolmodin, som påpekade, att väderleksförhållandena under – de instundande vintermånaderna komme att blifva afgörande för frågan, fick styrelsen i uppdrag att efter sig fö reteende omständigheter fatta beslut i ämnet.
— Sedan sälfångst och säljagt på senare tiden i betydlig grad aftagit, hade sälen mycket förökat sig och orsakat mycken skada & fisket. Gillets sekreterare doktor Kolmodin påpekade huru kuten både för störde fiskegarnen och varen riktig storätare af fisk, samt uttalade såsom sin åsigt att fisket i betänklig mån lede af sälens ohejdade framfart och att någon åtgärd måste vidtagas häremot, samt föreslog exempelvid utsättande af premie för säls dödande.
Godsegaren Wöhler instämde med den föregående talaren, hvarjämte han skulle gerna se, att sälskytte åter komme till heders. Pådandssekreterare Hambraeus förslag öfverlemnades åt styrelsen att utreda frågan och vid ett kommande sammanträde förelägga gillet den gjorda utredningen.
— Efter sammanträdets slut intogo gillemedlemmarne gemensam middag å stadshotellet.

Gillets ekonomiska ställning för innevarande år ter sig sålunda:
Behållning från 1882 kr. 2,100:—
Inkomster för 1883 kr. 543:—
Summa kr. 2.,643:—

Årets utgifter hafva uppgått till 425 kronor 94 öre, hvadan en behållning till 1884 af 2,217 kronor 6 öre förefinnes.
Under året hafva premier af de af landstinget auslagna medlen utbetalts
för 171 räfvar med kr. 427:50
för 12 örnar med kr. 3 24:—
för 182 dufhökar med kr. 182:—
för 180 sparfhökar med kr. 90:—-
för 2,265 kråkor med kr. 226:50
Summa kr. 950:—

För besväret vid utbetalandet af dessa premier hafva 50 kronor utgått.
Enligt från kompanierna inkomna årsberättelser om skytteförbundens verksamhet hafva följande blifvit för segerskyttar förklarade:

Årets villebrådstillgång kan i allmänhet, enligt den af sekreteraren afgifna årsberättelsen, sägas hafva varit god, åtminstone hvad hare, orre och beckasin angår.
Äfven rapphönsstammen tyckes Betydligt hafva ökat sig, så att, om icke särdeles ogynsamma förhållanden under innevarande vinter komma att inträffa, förhoppning finnes att under nästkommande höst jagt å rapphöns utan men för stammens be: stånd skall kunna bedrifvas.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 December 1883
N:r 102.