En märklig rättskränkning

sätter en brefskrifvare under märket »Sat sapienti» såsom rubrik på en redogörelse i Aftonbladet för den af våra läsare kända upptäckten att Gotlands jernväg på obehörigt sätt tillskansat sig en större areal af statens mark vid hamnen.
Brefskrifvaren, som möjligen borde hafva tagit snarare jernvägens dåvarande direktör än den af honom sannolikt missledde landtmätaren för hufvudet, yttrar:
Vid ifrågasatt omreglering af Visby stads hamnområde med dess magasiner och bodar bafva stadsfullmäktige nyligen gjort den alldeles öfverraskande och föga ange äma upptäckten, att icke mindre än 88,500 qvadratfot af den dyrbara mark, som närmast omgifver bamnen, blifvit, staden oåtspord, lagfaren och jämväl intecknad såsom Gotlands jernvägsbolags egendom. En af stadsfullmäktige för denna frågas utredande nedsatt komité har derom i ett tryckt och utdeladt »Utlåtande I» meddelat märkliga, på framlagda otficiela bandlingar grundade upplysningar, hvarst följande må i korthet här meddelas.
Dat staden fråntagna området finnes icke bland den jord, som enligt k. m:ts bestämmande skolat för j:rnvägen exproprieras, och i den af expropriationslandtmätaren M. K. Liander 30 April 1879 upprättade bsskrifningen öfver för Gotlands jernväg exproprierad jord upptages det icke heller. D:remot upptages detsamma i ett sf Liander underskritvet supplement till samma beskrifning, dagtecknadt 23 April 1881, således efter det att jernvägen blifvit slutligen afsynad och godkänd, hvilket ägde rum 30 Augusti 1880, och angifves i nämda supplement, att området är inlagdt på expropriatiopskartan »anligt statens kontrollerande ingeniörs bestämmande».
På grund häraf har Stockholms rådhusrätt*), som af öfriga företedda handlingar ej funnit anledning att betvifla äganderätten, meddelat jernvägsbolaget lagfart jämväl å det efter jernvägens afsynande å expropriationskartan inlagda området.
Hr Lianders hittills obestyrkta uppgifr, att det efter jernvägens afsyning i strid med den af k. m:t faststälda planen gjorda, högst märkliga tillägget till expropriationskartan och beskrifoiogen skulle hafva tillkommit enligt bestämmande af statens kontrollerande inganiör, torde emellertid böra emottagas med någon misstro, i all synnerhet som den kontrollerande ingeniören, kapten Blix, numera är afliden och således icke kan försvara sig mot den för hans minne kränkande beskyllningev. Komiterades utredning gör det dock nästan påtagligt, att kapten Blix\’ bestämmande gält en helt annan sak.
Hvad som emellertid förutom hr Lianders förhållande till denna sak, är egoadt att tilldraga sig uppmärksamheten, är det sakförbållandet, att den dåvarande styrelsen för Gotlands jarnväg tvänne gånger förgäfves gjort framställving hos stadsfullmäktige om erhållade med äganderätt, för jernvägens förmenta framtida bahof, utaf 42,9352 qvadratfot af det sedermera, trots stadsfullmäktiges afslag, annekterade området. Stadsfullmäktige, som icke kunde finna att mer än 7,750 qvadratfot voro för verkliga behofvet erforderliga, ansågo sig icka kunna i vidsträcktare mån bifalla styrelsens begäran och få nu, tills vidare, lida sitt straff för denna sin genstörtighet. Denna nar dock icke varit något oöfverstigligt hinder för det af dåvarande jernvägsstyrelsen åtrådda ändamålet, ty nu ser man, att Gotlands jernvägsbolag, utan att vidare besvära stadsfullmäktige, erhållit lagtart å 88,500 qvadratfot af hamnområdet, och man får kanske skatta staden lycklig, att icke hela hamnområdet dervid fått slinka med och blifvit för jernvägens gäld intecknadt. )Några åtgärder för beifrande af den rättskränkning, för hvilken Visby stad, envligt stadsfullmäkiiges åsigt, varit föremål, äro visserligen ännu icke af komiterade föreslagna. Men de lära vara att förvänta och lära då komma att intagas i en audra del af ofvannämda »Utlåtande».

*) Lagfart och inteckning af jernväg meddelas af Stockholms rådhusrätt för jernväg, som till större delen af sin sträckning ligger inom Svea hofrätts område.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Januari 1890
N:r 1

Gotlands Jernväg.

Jernvägsbyrån och Trafikchefsexpeditionen hålles öppen alla helgfria dagar kl. 11 f.m.—2 e.m.
Gods- och telegrafexpeditionerna vid Visby och Hemse stationer hållas öppna kl. 6 — 12 f.m. och 2—8 e.m. samt vid öfriga stationer kl. 6—12 f.m. och 3—8 e.m.
Fraktgods bör vara inlemnadt senast 1 timme och ilgods senast 1/2 timme före det tågs afgång, med hvilket det önskas befordradt.
Visby den 2 Januari 1890.
STYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Januari 1890
N:r 1

Vid Gotlands jernväg

har styrelsen till verkställande direktör för nästa år utsett kapten Arnelius.
Kamrerarens befattniog kommer attindragas och hans göromål att omhänderhafvas af trafikschefen.
Till föraståndare för Visby station från 1 Januari 1890 har utsetts förste
bokhållaren Boberg.
Styrelsen har inom sig valt till ordf. kronof. Bokström och till v. ordf. redaktör Jeurling.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 18 December 1889
N:r 148

Gotlands jernvägs trafikinkomster

under sistlidne November månad jämförda med intägterna u;der samma månad de nio föregående åren utvisa:

Iakomsterna från innevarande års början uppgå till 68,841 kr. 88 öre mot 69,050 kr. 44 öre under samma tid i fjor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 18 December 1889
N:r 148

Ny jernväg på Gotland

efter Décauvilles system, detsamma som nyligen fonnit användning vid den för allmän trafik afsedda banan mellan Lessebo och Kosta bruk, lär vara ifrågasatt att anläggas i sammanhang med kanalisering af det vidsträckta område, som med ett gemensamt namn kallas Martiebo myr. Kanaliseringen skall vara fullbordad inom fem år. Jernvägen, med blott 60 cm. spårvidd, skulle så mycket som möjligt följa hufvudkanalerna, utgående från lämplig plats inom Tingstäde socken och sträckande sig i sydvestlig riktning genom Martebo och Lokrume socknar till närheten af egendomen Skäggs i Veskinde socken, med bibana till Gotlands enskilda banks egendom Tjuls i Lummelunda socken. Utanför det ifrågavarande efter verkstäld kanalisering utan tvifvel synnerligen bördiga området skulle jernvägen fortgå i sydvestlig riktning, berörande östra sidan af den dels i Veskinde socken och dels inom Visby norra landsförsamling belägna Hästnäs myr, hvars kanaliserinog är nära fullbordad. Sin slutpunkt i söder skulle banan erhålla i Visby vid hufvudstationen för jernvägen Visby — Hemse. Den nu föreslagna jernvägen med bibana skulle få en längd af vidpass 26 kilometer.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 4 December 1889
N:r 140

Till Österport

önska ett större antal af stadens affärsmän att Gotlands jernväg måtte utsträcka sitt spår. I petition till jernvägens styrelse uttala de som sin åsigt att »denna bandel icke blott skulle blifva till stort gagn för den affärsverksamhet, som är förlagd i närheten af Österport och för Visby stad, vid hvars stora uppoffringar för jernvägen torde böra fästas något afseende, utan äfven för jernvägsbolaget skulle blifva en ganska inbringande affär». De stödja denna åsigt derpå »att antagligen största delen af det gods, som å jernvägen fraktas till och från Visby (med undantag af det sjöledes gående) skulle hellre aflemnas och emottagas vid Österport än vid nuvarande jernvägsstationen», detta äfven med frakttilläggsafgift. Derjämte anse petitionärerna, att ej obetydlig inkomst skulle erhållas af lokaltrafik mellan Österport och hamnen, såsom blifvande billigare än trafik å fordon upp- och utför de backiga stadsgatorna.
Inom jernvägsstyrelsen lär vara under arbete kostnadsförslag för anläggning af ett spår i den riktning petitionärerna åsyftat.

Gotlands Allehanda
Måndagen 2 December 1889
N:r 139

Vintertidtabellen

för Gotlands jernväg har nu utdelats och kommer att tillämpas från och med om söndag 1 December. Den nya tabellen upptager, i olikhet med sina föregångare, äfven anhaltsstationerna utefter banan, d. v s. de ställen, der tåget stannar ett ögonblfck för passagerarnes af- och påstigande. Dessutom angifvss å tabellen de olika stationernas höjd öfver hafvet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 November 1889
N:r 138

Gotlands jernvägstrafikinkomster

under nästlidne Oktober månad, jämförda med intägterna under samma månad de nio föregående åren utvisa:

Inkomsterna från detta års början utgöra 62,339 kr. 50 öre mot 60,624 kr.
76 öre under 1888 års tio första månader.

Gotlands Allehanda
Fredagen 22 November 1889
N:r 135