Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Järnvägen på Gotland öppna första gången 1878 för allmän trafik. Den första sträckan var Visby–Hemse.
för sistl. Augusti månad, jämförda med intägterna under samma månad de sju näst föregående åren, visa:
Inkomsterna från innevarande ärs början utgör 44,608 kronor 22 öre mot 50,203 kronor 2 öre uuder 1885 års åtta första månader.
Gotlands Allehanda
Fredagen 17 September 1886
N:r 75.
Gotlands Allehanda
Måndagen 13 September 1886
N:r 74.
för sistl. Juli månad, jämförda med intägterna för samma månad under de sju nästföregående åren, visa:
Inkomsterna från innevarande års början utgöra 37,583 kronor 20 öre mot 42,829 kronor 19 öre under 1885 års sju första månader.
Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Augusti 1886
N:r 67.
Sedan k. m:t anbefalt väg- och vattenbygnadsstyrelsen att föranstalta om undersökning för anläggande af jernväg dels från Hemse till Burgsvik och dels från Barlingbo till Fårösund och Slite, samt bemälde styrelse uppdragit åt kapten G. Morsing att nämda undersökning verkställa, så har under på: gående undersökning länsstyrelsen hos våg- och vattenbygnadsstyrelsen hemstält, att kapten M. måtte erhålla styrelsens upp: drag att närmare undersöka och alternativt i den blifvande planen upptaga en af komiterade, hvilka länets hushållningssällskap för jernvägsfrågans behandling tillsatt, föreslagen och af ortens husbållningsgillen samt husbållningssällskapets förvaltningsutskott förordad sträckning af linien från Krampebro till Furubjers med bibana från Grausne till Slite.
Då emellertid väg- och vattenbygnadsstyrelsen funnit sig sakna befogenhet att utan bemyndigande af k. m:t låta förrätta undersökning för jernvägsanläggning till Slite i någon annan riktning än den af schefenförgeneralstaben föreslagna, hvilken riktning styrelsen antagit vara just den, som blifvit af kapten M. utstakad, har länsstyrelsen hemstält det k. m:t täcktes meddela det bemyndigande, som erfordras för verkställande af den ifrågasatta undersökningen. Länsstyrelsen föreställer sig nämligen, att den nu senast föreslagna sträckningen af Slitelinien med utgångspunkt vid Grausne och hållplats vid Rings gård i södra kanten af mötesplatsen Ringshed skall anses ur militärisk synpunkt vara att föredraga, enär derigenom afståndet för trafiken från Krampebo och således från hela mellersta och södra Gotland till Slite såväl som till Rings hed skall blifva vid pass 2,5 kilometer kortare än enligt den af kapten M. utstakade linien. Härtill kommer att det nu föreslagna vestligare läget af linien Krampebo—Furubjers skulle, jämte det att afståndet äfven här förkortades, medföra flere andra fördelar, hvaribland den vigtigaste är att, genom station vid Grausne, jernvägen skulle komma den bördiga Lokrume socken jämte angränsande till godo, hvilka eljes deraf finge föga eller intet gagn.
I sammanuhang med det anförda tillåter sig länsstyrelsen att påpeka, hurusom den sista tidens erfarenhet å vissa enskilda jernvägar i rikets södra del lärer hafva ådagalagt, att en högst väsentlig besparing i såväl anläggnings- som driftkostnad kan vinnas genom användande af lättare rörlig materiel (ned ångmaskin anbragt å passagerarevagnar) samt deraf beroende lättare öfverbygnad å banan. Då sådant bygnadssätt funnits användbart inom orter med tätare befolkning och större välmåga, skulle detsamma måhända i än högre grad befinnas ändamålsenligt för den mycket svagt befolkade norra delen af Gotland.
Huruvida åter berörda bygnadssätt må anses tillfredsställande äfven i militäriskt hänseende är en fråga, hvaröfver k. m:ts befallningshafvande hemställer, att schefen för generalstaben måtte lemnas tillfälle att afgifva yttrande.
Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Augusti 1886
N:r 67.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 17 Augusti 1886
N:r 66.
trafikinkomster för sistl. Juni månad, jämförda med intägterna för samma månad under de sju näst föregående åren, visa:
Iokomsten för förra hälften af innevarande år utgör 30,380 kronor 20 öre mot 36,659 kronor 74 öre under sistl. års förra hälft.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Juli 1886
N:r 59.
Med anledning af missionsmötet i Etelhem söndagen den 25 dennes, äro biljettprisen från Visby och Barlingbo till Etelhem och åter nedsatta till I krona i täckta och 75 öre i öppna vagvar; gällande dessa biljetter förresa såväl å ordinarie tågen som å det extra tåg som afgår från Etelhem kl. 7 e m.
Visby den 15 Juli 1886.
Trafikehefen.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 20 Juli 1886
N:r 58.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 Juli 1886
N:r 56.
har idag hållit bolagsstämma, som leddes af kronofogden Bokström. Vid stämman närvoro dels personligen, dels genom fullmakt 19 aktieägare, representerande 5,367 aktier (af bolagets 5,860), deraf 5,000 tillhörde staden Visby, som företräddes genom drätselkammarens v. ordförande bankdirektör H. Pettersson. Af de i banan såsom aktieägare intresserade landtkommunerna företräddes Barlingbo (100 aktier) af v. pastor Sandblad, Alfya (50) af kommissarien Eneman och Stånga (60) af nämdem. O. R. Pettersson. Då rösträtten är begränsad till en tiondedel af de vid stämman antecknade aktierna, utgjorde alltså stadens röster vid stämman 536, under det öfrige aktieägare tillsammans förfogade öfver 367 aktier.
Om det af revisorerna väckta förslaget att inköpa en ångdressin för en kostnad af owkring 6,000 kronor utspann sig en längre öfverläggning, hvarunder å ena sidan af her Hellgren och Björkander framhölls, att erfarenheten om sådana vagnars lämplighet för persontrafik på små bavor nu kunde anses så stadgad, att inköpet af en sådan för vår jernväg skulle komma att varda till stort gagr, under det & andra sidan hrr Engström, Jeurling, Karl Ekman, frib. Cederström, Bokström och Pettersson, Liffride, ansågo, att frågan kräfde större utredning och att medeltalet passagerare särskildt på de ingående aftontågen vore större, än en dylik dressin förmår rymma, hvartill komme, att icke någon plats funnes för gods, såsom mjölkflaskor m. m. Dertill anfördes, att ångvagnar af annan konstruktion för kombinerad person- och godstrafik möjligen skulle befinnas för Gotlands jernväg lämpligare. Då man emellertid å ömse sidor syntes vara ense om att saken vore förtjent af att tagas under grundlig ompröfning, enades stämman slutligen på förslag af hr Jeurling att bemyndiga styrelsen att, om efter inhämtande af erforderliga upplysningar sådant anses för bolaget fördelaktigt, anskaffa en isynoerhet för persontrafik egnad ångvagn af lämpligaste konstruktion.
Till ledamöter i styrelsen återvaldes de afgående hrr S. Engström (776 röster), Aug. Bokström (766) och O. Jeurling (676) samt nyvaldes för 1 år länsbokhållaren O. Melin (556). Till förste ersättare för 1 år nyvaldes direktör W. Gardell (538).
Till revisorer omvaldes likaledes hrr P. A. Hellgren (741), Karl Björkander (741) och T. Klingvall (741) med hrr J. L. Kahlquist (541) och L. N. Åckander (536) till ersättare.
Ansvarsfrihet för fjoråret beviljades styrelsen, hvars arvode, likasom revisorernas, bestämdes till samma belopp som hittills.
I fråga om fria resor å jernvägen för styrelsens ledamöter gjordes den ändring att sådana hädanefter endast må äga rum i ärenden som röra jernvägen, hvarjämte äfven åt revisorerna medgafs frireserätt under samma förutsättning.
Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Juli 1886
N:r 53.
afstyrker för närvarande det af revisorerna gjorda förslaget om inköp af en ångdressin för persontrafik. Såsom endast rymmande 16 till 17 personer, men intet gods, anses en sådan endast undantagsvis kunna komma att fylla trafikens kraf på en så pass låvg jernväg som vår.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 Juni 1886
N:r 52.