Gotlands jernvägsaktiebolag

höll går ordinarie bolagsstämma, ledd af kronofogde Aug. Bokström och besökt af evt tjugutal personor.
Vid hopsummeringen af de närvarandes röster befans detta antal utgöra 5,348, deraf 5,000 tillhörde Visby stad.
Bolagsordningen bestämmer att ingen får vid stämman rösta för mera än »tiondedelen af det vid stämman antecknade röstetalet». Ehuru tre föregående stämmor beslutit, att med »antecknade» här bör förstås de hos styrelsen före stämman för talans förande vid densamma deponerade aktier, uppstod likväl äfven nu strid härom. Hrr Hellgren, Kahlqvist, Karl Ekman, A. Sjöström, Bokström och Waldenström yrkade på att tiondedelen skulle bestämmas efter de deponerade aktierna, hvaremot hrr dr Lyth, O. R. Pettersson, Liffride, och J. T. Lundin ansågo, att beräkningen borde göras efter antalet af de vid stämman representerade aktierna. Stämman beslöt i enlighet med de förstnämdes yrkande, hvaremot hr O. R. Pettersson raserverade sig. De deponerade aktierna utgjorde 5,856, stadens röstsiffror bestäm des till 585.
I den af styrelsen till stämman afgifna berättelsen framhölls, att rörelsen å banan hade varit i tilltagande, änskönt transporten af timmervaror i anseende till för trävarurörelsen missgynnande konjunktnrer ej varit i stigande. Köpeskillingen för de till Roma och Bjerges stationer hörande lägenheter hade erlagts med kr. 2,810:50, hvarjämte utmed banan liggande jordar, som kunde blifva föremål för inlösen, af bolaget blifvit inköpta och be talda. Under senaste året hade betydliga reparationer skett å materielen, nu varande i bästa skick, äfvensom ej så obetyd:liga reparationer å ktskilliga stationshushus, hvarjämte samtliga banvaktsstugor tillbygts och iståndsatts.
Den af trafikschefen afgifna berättelsen meddelar, att en ny transportartikel, torf, hade under året förekommit, och det vore hopp omattdensamma kunde blifva af ganska stor betydenhet för jernvägen. Höelsotillståndet bland personalen hade varit särdeles godt. Under året hade endast ettenda snöhinder, som inträffade 2 Decenber, verkat störande på banans trafik. Å jernvägens verkstad hade såväl lokomotiv som vagnar undergått nödiga reparationer, hvarjämte 3,980 stycken slipers och 35 stycken räls utbytts. Jernvägens bygnader och materiel angifvas slutligen vara i godt och betryggande skick.
Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Granskarne hade gjordt hemställan om ej, i likhet med hvad som sker å statslånet, någon afbetalning å lånet ijernvägs bypoteksfondsn borde göras, till dömes med 5.000 kronor årligen, så att detta lån så småningom kunde afbetalas, så mycket hällre som bolaget hade icke så obetydliga me del deponerade i Gotlands enskilda bank, & hvilka erhölles lägre ränta än den, som utgår å ofvannämda lån. En stunds öf verläggning uppstod härom, som öppnadesaf
auditör Engström, som ansåg detta förslag vara ganska äfventyrligt, Klokare vore att vänta med denna amortering, tills den ekonomiska ställningen blefve bättre. Skilnaden i räntesatserna var endast 1/4 procent. Stämman borde öfverlemna åt styrelsen att bestämma tidpunkten för denna amortering. De medel som nu funnes behöfdes till rörelsekapital.
hr Hellgren hade ej emot att lemnoa detta uppdrag åt styrelsen. De i enskilda banken nu innestående medlen tycktes dock ej vara behöfliga till rörelsekapital, enär ungefär samma belopp under flere år varit insatta i banken. Ansåg det ej vara affärsmässigt att betala en högre ränta på étt lån än den man hade på innestående medel. Hemstälde att stämman måtte uppdraga åt styrelsen att efter sig företeende omständigheter verkställa amorteringen, så snart bolagets ställning det medgåfve.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Juli 1885
N:r 53.

Den ifrågasatta jernvägsanläggningen

på norra Gotland mellan Visby — Fårösund med bibana till Slite har af de hashållningsgillen, hvilka af den samma beröras, rönt liflig tillslutning såsom synes af följande uttalanden:
Bro—Lummelunda: Gillet ansåg rätt och billigt att hvar kommun i norra delen af Gotland i den mån den har förmån af jernvägen till densamma upplåter behöflig jord och inhägnar densamma samt Uppror stationshus; den uppgjorda planen ansåg gillet lämplig; och gillet förordade att g=nom änsstyreldeas initiativ till alla dessa kommmnner måtte framställning göras om deras villighet att lemna nämda slags bidrag.
Rute— Forssa: såväl anläggandet af en jernväg på norra delen af Gotland som den nu föreslagna sträckningen för densamma vore så fördelaktiga, att kommunerna icke gerna kunde undandraga sig att hvar i sin mån bidraga dertill genom jords upplåtande och hägnande samt stationshus uppförande.
Bäl—Lina: jernvägen vore fördelaktig och fördelaktigare, om den droges öster om Tingstäde träsk än om den enligt planen droges vester om detsamma. — Gillet ansåg, att kommunerna kunda antagas villiga lemna de ön skade bidragen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Juli 1885
N:r 53.

Gotlands jernvägs inkomster

för sistl. Maj månad, jämförda men intägterna för samma månad under de sex nästföregående åren, visa:

Inkomsten från innevarande års början utgör 28,523 kronor 93 öre mot 25,115 kronor 32 öre under 1884 års fem första månader.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Juni 1885
N:r 49.

Gotlands jernvägs inkomster

för sistl. April månad, jämförda med inkomsterna samma månad under de sex föregående åren, visa:

Intägten från innevarande års början utgör. 20,161 kronor 85 öre mot 18,636 kr. 51 öre under sistl. års fyra första månader.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 Maj 1885
N:r 42.

Gotlands jernvägs

inkomster för gistl. Mars månad, jämforda med intägterna samma månad de sex föregående åren, visa

Intägten från innevarande års början har uppgått till 12,964 kronor 84 öre, hvilken summa med närmare 1,000- kronor öfverstiger inkomsten under sist, års tre första månader.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 April 1885
N:r 31.