vid Kappelshamns fasta folkskola har valts ende sökanden utexaminerade folkskolläraren Helge Dahlqvist därstädes, vilken f. n. som vikarie uppehåller tjänsten.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Maj 1923
N:r 112
Nya hamn- och grundpenningstaxor å Gotland.
K. m:t har i enlighet med kommerskollegii förslag fastställt nya taxor å hamnavgifter i Visby, Kappelshamn, Fårösund, Kylley, Slite, Katthammarsvik, Ljugarn, Rone, Burgsvik, Klintehamn och Västergarn samt för lastbryggan i Lörje. De nya taxorna skola gälla intill utgången av år 1927. Samtidigt har k. m:t medgivit aktiebolaget Bungenäs kalkbrott att uppbära grundmeningar vid Bungenäs lastageplats samt fastställt taxa härför intill utgången av år 1927 i enlighet mad kammerskollegii förslag. Intill samma tid har Stockholms superfnsfatfabriksaktiebolag berättigats uppbära grundpenningar intill utgången av år 1927 enligt den i fjol fastställda taxan. (H. B.)
Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Maj 1923
N:r 109
Väg- och vattenbygnaderna i länet.
Under 1913, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga samlade, erhöll länet af statsanslaget å 500,000 kr, för understödjande af brobygnader och företrädesvis mindre hamnbygnader samt upprensning at liar och farleder ett belopp af
67,300 kr till utvidgning och förbättring af Slite hamn, hvilket företag beräknades kosta 116 000 kr.
Af beloppet, en miljon kr., för understödjande medelst lån at sanka trakters odling erhöll länet följande summor:
Till nygräfning af den s. k. Humlegårdsån i och för torrläggning af mark, tillhörande hemmanen Rovalds, Söjvide, Ungbanse m. fl. hemman i Eskelhems socken, hvarigenom skulle vinnas en vattenbefriad mark af 69,os hektar och 12,78 hektar nyodlad åker med en beräknad kostnad för afdikning af 9,023 kr. och för odling af 1, 27 kr., ett lånebidrag af 7,500 kr.; till nygräfning af floddiken genom och från ägorna till Hejde prästgård, Kvie, Skogs, Dans, Väntinge, Forsa och Munsarfve hemman uti Hejde looken, vattenbefriad mark 123,76 hektar, nyodlad åker 19,98 hektar, heräknad kostnad för afdikning 11,470 kr. och tör odling 2,398 kr., ett lånebidrag af 11,470 kr., till torrläggning oeh delvis odling af vattenskadad mark, tillhörande Kattlunds, Uddvide, Domerarfve, Rovalds, Sallmunds, Sandes, Frixarfve, Lunds, Botvide, Linge, Bölske, Liffride.
Österby, Nygranne och Odvalde uti Grötlingbo och Fide socknar, vatten-befriad mark 134,47 hektar, nyodlad åker 12,21 hektar, beräknad kostnad för afdikning 12,029 kr. och för odling 1,465 kr., ett lånebidrag af 12,020 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Frixarfve, Uddvide, Domerarfve, Kattlunds, Botvide, Rovalds, Gansarfve, Lunds och Sles hemman uti Grötlingbo socken, vattenbefriad mark 52,89 hektar, nyodlad åker 16,12 hektar, beräknad kostnad för afdikning 6,100 kr. och för odling 1,933 kr., ett lånebidrag af 6,100 kr.; till torrläggning och odling af sank mark, tillhörande Norrbys och Busatfve hemman uti Othems socken, vattenbefriad mark 42,26 hektar, nyodlad åker 9,14 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,496 kr. ocb för odling 1,096 kr , ett lånebidrag af 3,190 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Mästerby annex, Grens, Ammor, Ejmunds och Pilungs hemman jämte en lott i Fjäle myr uti Mästerby socken, vattenbefriad mark 45,22 hektar, nyodlad åker 1,83 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,128 kr. och, för odling 220 kr, ett lånebidrag af 3,120 kr.
Inspektioner. Väg- och vattenbygnadsstyrelsen lät under 1913 besiktiga och kontrollera 12 hamnarbeten och 9 vattenaftappningsarbeten samt en del järnvägar.
I Kappelshamns hamn befann uppgrundning ha skett af sand, tång och gyttja längst in vid den inre smala delen af bryggan. Djupet ytterst vid bryggans ända var 3,5 till 4,0 meter. Byggan liksom den yttre norra förtöjningskistan voro i fullgodt skick, men behöfde tjärstrykas. Den inre södra kistan var däremot myckot dålig och tarfvade nya yttre hörnståndare och nya stöttor till förtöjningspållare, hvarjämte plankläggningen behöfde lagas.
I Visby hamn har under de senare åren muddring verkstälts dels i inloppet, som afsevärdt breddats, dels i yttre hamnens södra del, där djupet upptages till 5 meter. För kajbygnad längs yttre hamnens södra sida voro kistor utsatta, och murning var påbörjad utefter en längd af omkring 90 meter. Kajer och vågbrytare voro i godt skick, och ingen anmärkning förekom mot underhållet.
I Ljugarns hamn voro en del af de skyddande betongblocken anrätta i vattengången, och en del virke uti äldre stenkistor närmast land var skadadt. För öfrigt var den af stenkistor med plankdäck utförda hamnbryggan und,rhållen i fullgodt skick. Djupt innerst var 2,0 meter och tilltog småningom utåt, så att det vid midten af bryggan var 3,0 meter och vid yttre ändan på insidan 5,0 meter och på utsidan 5,2 meter.
Vågbrytarna i Nabbens hamn äro från början utförda af allt för liten kullersten och voro till stor del raserade af sjön. Fiskarena hade äfven afsiktligt genombrutit hamnarmarna, i tro att strömmen skulle rena hamnen, som uppgrundats af tång och sand. Tvänne från början dåligt gjorda pirkistor finnas, hvilka voro i försvarligt skick. I inloppet var djupet 0,8 till 0,9 meter på bergbotten. Någon möjlighet att förmå fiskarena iståndsätta hamnen syntes knappast förefinnas.
Såväl de af kullersten utförda bägge vågbrytarna som de två afslutande pirhufvudkistorna i Djupdya hamn voro i försvarligt skick. Djupet i inseglingsrännan, där bottnen består af kalkstenshäll, var oförändradt, och syntes djupet äfven i öfrigt vara bibehållet. Mot underhållet förekom ingen anmärkning.
I Herta hamn voro östra hamnens vågbrytare och brygga i mycket dåligt skick. Västra hamnens vågbrytare, som äro uppförda af liten kullersten, hade slunkit ihop, men gåfvo likväl skydd. Kistorna vid inseglingen voro något angripna af röta i de öfver vattnet belägna delarna, men voro i öfrigt förs varliga. Djupet i inseglingsrännan uppgick ej till fullt 1,0 meter och aftog småningom härifrån in mot land. Bottnen i hamnen utgöres af sand.
Hamnarmarna i Tomteboda hamn voro fortfarande i mycket dåligt skick och bestå af stenrös till obetydlig höjd. Kistorna vid inseglingen voro försvarliga. Djupet i inseglingsrännan var endast 0,7 meter, och utanför inloppet finnes en afsevärd sträcka berghäll på samma djup.
I Hus hamn voro de af kullersten bygda hamnarmarna i godt skick. Pirhufvudena bestå af stenkistor, hvilka voro i godt stånd, så när som på de öfversta skiften, hvilka voro angripna af röta. Vattendjupet i hamnen befans vara i inseglingsrännan 1,1 till 0,9 meter och i själfva hamnen 0,9 till 0,7 meter.
Vid Rone hamn var den af sten utförda rymliga bryggan väl underhållen. Störsra vattendjupet invid bryggan var 4,6 meter.
Något arbete i Nystrands hamn hade ej under senare år utförts. Hamnarmarna af stenkistor voro i försvarligt skick, ehuru ett och annat trä behöfde förnyas. Djupet i inseglingsrännan var 0,8 till 0,9 meter. Någon nämvärd uppgrundning syntes ej ha ägt rum.
Burgsviks hamn. Under 1911-1912 års vinter ombygdes omkring 25 meter af kajen med nya kistor i samband med att järnvägsspår utdrogs hamnarmen från den då nyligen färdigbygds järnvägen mellan. Hafdhem och Burgsvik. Yttre delen af hamnarmen är äldre, men var i ganska godt skick med undantag för en af mellankistorna, som tarfvade reparation. Djupet i inseglingsrännan var 3,9 meter, hvilket djup äfven förefans vid brohufvudet och yttre bron.
Vid Klintehamns hamn voro stenkajen och skoningen på vägen från land i godt stånd. Hamnbryggans yttre delar, som under de senare åren varit i ett mycket bristfälligt skick, voro nu under ombygnad med användning af samma bygnadsrätt, som tidigare anvandts, nämligen med stenfylda träkistor och trädäck. Djupet under medelvattenytan skall vara ?????????? ?? ?????? djupet till fredsställande, likaså längs_ kajens yttre hälft, men länds kajens inre hälft fans en uppgrundning af tång och slam uppgående från 0,3 till 0,5 meter.
Klintehamn—Snögrinda järnväg var färdigbygd. på sträckan Klintehamn — Klintebys. Bandelen Klintebys—Snögrinda var ännu ej påbörjad.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40
Inställelse
har i dag ägt rum å Allekvia i handl. Karl Gummessons i Stenkyrka och handelsidkerskan Johanna Hööks å Kappelahamn kontkurser. I båda konkurserna blef förutvarande godmannen, stadsfogde Carl Lindström, förordnad till syssloman.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Februari 1915.
N:r 37.
Borgenärerna
uti handlanden Karl Gummessons i Stenkyrka och handelsidkerskan Johanna Hööks i Kappelshamn konkurser kallas att sammanträda å stadsfogdekonroret i Visby tisdagen den 16 instundande februari i Gummessons konkurs kl. 1 och i Hööks konkurs kl. 1: 30 e. m. för att besaita om underhåll åt gäldenärerna, pröfva eventuella anbud å bodvarulager samt för att fatta beslut i andra konkursboen rörande frågor.
Slite den 23 januari 1915.
Thure Holmqvist,
Rättens ombudsman.
Gotlands Allehanda
Måndagen 25 januari 1915
N:r 19
En äfventyrlig seglats, som slutade lyckligt.
Vid 4-tiden i tisdags eftermiddag afseglade fiskarna Karl Olsson och Elof Olsson i den förres fiskekutter härifrån med Kappelshamn som närmaste mål. Karl Olsson har sitt hem här i staden, medan Elof Olsson är bosatt å Hallshuk. Meningen var att den förstnämde, som vanligt, skulle bedrifva fiske i Kappelshamnsviken, och Elof Olsson, som ansåg det genare och bekvämare att sjöledes komma direkt till Kappelshamn än att fara dit landvägen med tåget öfver Tingstäde, medföljde på färden som passagerare.
Då de båda männen lämnade Visby, var vinden västlig med frisk kuling; de hade därför goda chanser att uppnå bestämmelseorten tidigt på onsdag morgon. Men ”böljorna äro oroliga sällar”, och ödet är ofta litet omildt mot hafvets arbetare. De hade icke hunnit långt till sjöss, förrän vinden drog sig öfver på sydlig och samtidigt tilltog i styrka, som efterhand ökades till full storm. Sjön gick våldsamt hög, stormen tjöt i tackel och tåg och trasade sönder seglen på den lilla farkosten, som kastades som en spån på de fräsande vågkammarna. Att under sådana förhållanden söka in till Kappelshamn var omöjligt; enda utvägen var att länsa undan. Och det blef en färd, som de båda männen helt säkert aldrig skola glömma. Först vid 7-tiden i går afton nådde de land – på Gotska Sandön. I mer än två dygn eller omkring 51 timmar i sträck hade de kämpat mot hafvet. Att de härunder utstått svåra strapatser är själfklart. Att deras anhöriga likaledes under tiden gått i en lätt förklarlig ångest och fruktan för männens öde är lika naturligt. Strax före kl. 8 i går afton fick emellertid Karl Olsson här bosatta hustru telegrafiskt meddelande från Gotska Sandön, att de lyckligt anländt dit i sin segelslitna båt.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 januari 1915
N:r 17
Hamnarna.
Ankomna fartyg till Kappelshamns tullstationsdistrikt under december månad 1914: d. 8, ång. Bror Oscar, G. Eneroth, Stockholm (för storm); d. 9, skon. Habil, H. Franzen, Waldemarsvik, torfströ; d. 10, pråm Wiking, tillfällig befälh. Sundsvall, tom; d:o Jorund, A. G. Mattsson, Kylley, d:o; d:o Box, M. O. Pettersson, Sundsvall, d:o; d:o Jarl, G. Sundman d:o, d:o; bogserång. Thor, K. B. Ljungström, Öregrund; gal. Valborg, A. Löfqvist, Stockholm, stenkol; skon. Helena, H. Österman, d:o, d:o; d. 11, bogserång. Framåt, A. P. Westerberg, Sundsvall; d:o Victoria, O. A. Jacobi, d:o; pråm Garmer, A. G. Jansson, d:o, tom; d. 16, ångf. Gustaf, G. O. Johansson, Bungenäs (för storm); d. 18, skon. Anna, E. Pettersson, Hargshamn (i haveri); d. 21, gal. Ceres, M. Hasselbom, Kylley, dynamit; d. 23, bärgningsång. Poseidon, B. Lindström, Ystad; d. 28, ångf. Torfrid, J. A. Andersson, Stockholm, tom.
Afgångna fartyg: d. 9, ångf. Bror Oscar, G. Eneroth, Visby, styckegods; d. 12 pråm Wiking, tillfällig befälh., Sundsvall, kalksten; d. 14, d:o Box, M. O. Pettersson, d:o, d:o; d. 15, d:o Jorund, A. G. Mattsson, d:o, d:o; d. 16, d:o Jarl, G. Sundman, Stockholm, tom; bogserång. Framåt, A. P. Westerberg, Sundsvall; d:o Thor, K. B. Ljungström, d:o; d:o Victoria, O. A. Jacobi, d:o; pråm Garmer, A. G. Jansson, d:o, kalksten; d. 19, ångf. Gustaf, G. Johansson, Norrköping, d:o; d. 22, gal. Ceres, M. Hasselbom, Visby, dynamit; d. 23, bärgningsång. Poseidon, B. Lindström d:o (medförande skon. Anna); d. 29, ångf. Torfrid, J. A. Andersson, Sarpsborg, kalksten.
Gotlands Allehanda
Fredagen 8 januari 1915
N:r 5
Förbud.
Allt olofligt borttsgande af tunar, broar, vedbränsle, jord, grus, släke tillhörande undertecknads egendom 49/256 mtl. Flenvike i Hangvar är vid laga ansvar förbjudet.
20 kr. utbetalas till den som lagligen kan bevisa öfverträdelse af nämda förbud.
Kappelshamn i jan. 1915.
Carl Müller.
Gotlands Allehanda
Fredagen 8 januari 1915
N:r 5
Simkunnigheten i folkskolorna.
Domkapitlet har från folkskoleinspektörerna infordrat uppgifter rörande simkunnigheten bland skolbarnen i de olika skoldistrikten. Folkskoleinspektörerna Axel Klint och G. Kellström ha nu inkommit med de begärda uppgifterna.
Af dessa framgår, att inom norra inspektionsområdet simkunnigheten förefinnes i någon mån i de skoldistrikt, som ligga utmed kusten och är t. o. m. rätt hög i skolor vid hamnarna (Kappelshamn och Slite). I de socknar däremot, som ingenstädes nå fram till hafvet, visar sig föga eller ingen simkunnighet; undantagen härifrån äro få, och där de finnas (Källunge, Dalhem, Halla), torde detta bero på befintligt vattendrag i trakten, där tillfällen till simöfningar gifvas.
I Slutet af sin skrifvelse kommer kyrkoherde Klint med ett godt förslag. Han framhåller att anordnandet af en badstuga i hvarje gotländsk socken, som icke ligger vid hafvet och är i saknad af lämpligt vattendrag för bad, vore det enda tänkbara för att badfrekvensen på ön skulle komma att ökas. Huruvida man emellertid därigenom kan vänta ökad simkunnighet vore väl, som kyrkoherde Klint också framhåller, knappast troligt, men de kroppsstärkande badens betydelse för folkhälsan är ju dock oomtvistlig.
Hvad beträffar södra inspektionsområdet är medelprocenten af simkunniga barn omkring 7. För folkskolarna ensamt ställa sig procenten högre; medelprocenten torde dock icke heller där öfverskrida 12. Folkskoleinspektören anser procenten af simkunniga barn genomgående låg. Högst är den vid Ronehamns folkskola (52%); för både små- och folkskolornas barn är den högst i Västergarn (25%). I en stor mängd skolor är intet barn simkunnigt.
Om den i allmänhet ringa simkunnigheten skrifver en lärare, att den för hans socken hade sin grund däri, att ej ens meterdjupt vatten finnes på närmare håll än en mil, en annan anger likaledes bristen på vattendrag såsom orsak. Sådant torde förhållandet vara med de flesta ej vid kusten belägna socknar. Det visar sig emellertid, att äfven vid hamnarna, t. ex. Klinte, och kustsocknar, t. ex. Näs, simkunnigheten är förvånande ringa. Detta torde i sådana fall bero därpå, att dagliga bad ej ingå i allmänhetens vanor ens vid kusten under sommartiden, dels därpå att bland de äldre få äro simkunniga, på grund hvaraf barnen icke få någon undervisning i simning.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 4 januari 1915.
N:r 2
Auktion å Kappelshamn.
Lördagen den 1 februari kl 10 f. m. låter handlanden Fritz Kahl genom offentlig auktion försälja 50 kaster ekved, 50 tolfte ekbräde, 100 vrakslipers, 1 häst, 1 bättre släde, 1 kälkrack, 2 par bättre selar, 1 parti korn, råg, blandsäd, rofvor, kålroder, morötter, hö, rågax, kornhalm m. m. och lämnas godkände inropare 3 månaders anstånd.
Hangvar den 27 januari 1913.
JOH. LYTE.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 30 januari 1913
N:r 24