Etikett: Klintehamn

Klintehamn är en tätort belägen drygt tre mil söder om centralorten Visby.

Publicerat

Turförändringar!

Ångfartyget »Visby» slutar sina turer på Kalmar för året med resan från Kalmar, lördagen den 25 Augusti till Visby och Stockholm kommer derefter att uppehålla förbindelsen mellan Stockholm — Visby och öns östra hamnar, Fårösund, Slite och Ronehamn samt eventuelt Katthammarsvik och Ljugarn på sydgående och Kappelshamn på återgående till Visby, med afgång till och från Stockholm på samma dagar som hittills.
Ångfartyget »Klintehamn» slutar sina turer ön rundt för året med resan från Visby, fredagen den 24 Augusti; underhåller derefter förbindelsen endast mellan Stockholm—Visby och öns vestra hamnar, Klintehamn och Burgsvik, med bibehållande af nuvarande afgångsdagar till och från Stockholm.
Axel Pettersson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Augusti 1894
N:r 127

Publicerat

Vid visitationen

i Klinte och Fröjel fingo folk- och småskolorna såväl å Klintehamn som vid kyrkan det vitsordet, att undervisningen i desamma var på ett tillfredsställande sätt bedrifven. I högre folkskolan var undervisningen, i motsats till hvad vid föregående visitation varit fallet, numera ledd på ett förtjenstfullt sätt. Biskopen uttalade sin glädje häröfver och uppmanade till fortsatt förkofran i detta hänseende.
I Fröjel gåfvo skolförbören med afseende på sättet för undervisningens bedrifvande ej anledning till någon anmärkning. — Folkskolans organisation, såsom omfattande jämväl småskoleafdelning, det ganska stora elevantalet och inskränkt utrymme hade lagt hinder i vägen för virnande af övskligt resultat af undervisningen. Biskopen betonade behofvet af ännu en småskola, och uttalade skolrådet sin förhoppning om att bristerna i en ej aflägsen framtid skulle blifva afhjelpta.
Klinte kyrka och kyrkogård befunnos i godt och värdigt skick, arkiv och inventarier i ordviog, men uppmanades pastor och kyrkoråd att hålla de för gudstjensten afsedda böckerna i passande oeh prydligt skick. Värmeledning hade sedan förra visitstionen anbragte i kyrkan.
Såsom föremål af antikvariskt värde angåfvos två runstenar i skeppets golf, em hvilka riksantikvarlen tagit personlig kännedom.
Fröjel kyrka var hufvudsakligen i godt skick. Stenfoten behöfde emellertid cementeras, kyrkogården var värdigt hållev, Inventarier och arkiv föranledde inga anmärkningar. Äfven här gjordes en påpekning om gudstjenstböckerna. Af anvtikvariskt värde voro 2 träbilder, hvilka ansågos böra deponeras i Gotlands fornsal. Biskopen påvisade vigten af värmeledning i kyrkan; kyrkorådet ville verka för saken i mån af församlingens tillgångar: om ett par år trodde man att vederbörlig framställning om saken kunde göras. Fattigvården var väl tillgodosedd. Kassor och ministerialböcker granskades och lemnades utan anmärkning.
Pastor meddelade i sin embetsberättelse, att gudstjensten besöktes rätt flitigt, särdeles af kvinnorna. Valdenströmare finnas företrädesvis i Klinte, der de ha egen nattvardsförening; deras antal är ej särdeles stort och föreningens tillväxt har varit omärklig på sista tiden. Baptisternas antal är störst i Fröjel och uppgår till omkring 38 personer, i Klinte till 10. Endast 4 ha gjort anmälan om utträde ur statskyrkan. Metodisterna ha under de två senaste åren sökt med ifver värfva anhängare i Klinte, men ha ej kunnat glädja sig åt någon framgång. I finnas 10 odöpta barn och i Fröjel 6.
Vi begagna här tillfället att rätta en felaktighet i referatet öfver visitationen i Vänge, Butle och Guldrupe, beroende på en missuppfattning af protokollet.
Såsom detta referat var affattadt, framgick deraf att undervisningen i Butle folkoch småskola skulle på tillfredsställande sätt bedrifvits, hvilket deremot, enligt visitators uppfattning, icke var fallet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Augusti 1894
N:r 118

Publicerat

Lots- och fyrväsendet inom Gotlands fördelning.

Vid de 13 lotsplatserna inom Gotlands fördelning uppgick under 1893 lotsningarnes antal till 630 med en inkomst af 4,884 kr. Året förut voro inkomsteras större eller 5,053 kr.
Inom hela riket uppgingo under 1893; lotsningarne till 29,819 med en inkoms af 688.571 kr.
At Gotlands fördelnings lotsplatser står, ifråga om antalet lotsningar, Visby främst med 27 lotsningar, och den första lotsningen inträffade 26 Januari samt den sista 31 December, med influtna lotspengar af 1,786 kr., hvaraf största lotslotten utgjorde 865 kr. Darnäst koramer Klinte med 100 lotsningar, första 20 Februari, sista 6 Decembar, infutna lotapengar af 478 kr. samt största lotslotten 286 kr. Slite hade 85 lotsningar, första 14 Mars, sista 8 December, influtna lotspengar af 1,222 kr., största lotslotten 305 kr. Ronehamn hade 44 loteningar, första 25 Mars, sista 21 November, influtna lotspengar af 867 kr., största lotslotten 188 kr., hade 29 lotsningar, första 15 April, sista 7 December, influtna lotspengar af 182 kr., största lotslotten 66 kr. Ljugarn bade 20 lotsningar, första 17 April, sista 16 December, influtna lotspengar af 179 kr., största lotslötten 89 kr. Fårösunds södra gatt hade 19 lotsningar, första 20 April, sista 9 December, inflatna lotspengar at 219 kr., största lotslotten 54 kr. Grötlingboudde hade 15 lotsningar, första 25 Mars, sista 15 November, inflatna lotspengar af 121 kr., största lotslotten 60 kr. Härvik hade 14 lotsningar, första 15 April, sista 28 Juli, influtna lotepengar af 88 kr., största lotslotten 44 kr. Vestergarn hade likaledes 14 lotsvingar, första 19 April, sista 19 Oktober, ioflutna lotspengar af 67 kr., största lotelotten 33 kr. Fårösunds norra gatt hade 12 lotsningar, första 20 April, sista 927 November, influtna lotspengar af 116 kr., största lotslotten 90 kr. Burgsvik hade 9 lotsningar, första 24 April, sista 21 Juli, influtna lotspengar af 71 kr., största lotslotten 385 kr. Storvik bade 5 lotsningar, första 24 Mars, sista 21 Juli, influtna lotspengar af 85 kr., största lotslott 85 kr.
Högsta lotslotterna inom riket hafva förekommit vid Helsingborg med 3,199 kr., Gefle med 8,175 kr., Nylsnd med 2,868 kr., Malmö med 2,735., Oxelösund med 2,656 kr. samt Sandhamn med 2,502 kr. Öiriga lotsplatser med större lotslott än 2,000 kr. hafva varit Hernö, Landskrona, Norrköping, Göteborg, Lilljungfrun Limhamn, Liggskär och Sundsvall.
— Bogseringar. Fartyg, som utan anlitande af kronolots begagnat bogseringar, i sådana lotsleder, att endast half lotsafgift erlagts, uppgick inom Gotlands fördelning till endast 1 med en afgift af 2 kr. 30 öre.
— Grundstötning med kronolots ombord timade inom Gotlands fördelning 1 gång, hvilket mål efter rättslig undersökning öfverlemnats till vederbörande krigsrätt, som dock vid årets utgång icke meddelat beslut.
Strandningar och olyckshändelser.
Inom Gotlands fördelning inträffade under 1893 19 strandnings- och olyckshändelser, hvarvid 15 grunadstötningar förekommo, 2 fall vid i sjön träffad svårare skada, som föranledt fartygens öfvergifvande eller införande i hamn samt 2 fall, då till ankars liggande fartyg drifvit i land. I 10 fall var påföljden ringa, ingen eller okänd, i 3 fall var skadan betydlig och i 6 fall blefvo fartygen vrak. Af de strandade fartygen voro 5 ångare. Vid strandningstillfällen omkom, enligt hvad kändt är, ingen person.
Olyckorna voro följande: Vrak: en skonert fråa Vestergarn med afgångaort Katthammarsvik och destinationsort Svenborg, med trälast, under frisk N, N. O. vind och klart väder. Skonerten vägrade i en vändning, hvarför ankaret fäldes, men draggade med, så att fartyget dref på land vid Vikudden i Katthammarsvik, Kronolots var ombord. En galeas från Mariestad med afgångsort Oskarshamn och destinationsort Visby, med last af jern m. m., under N.N. V. storm och halfklar luft, vid s. sidan i Visby yttre hamn emellan badhusat och Skutrefvet. Ha galeas från Fårösund med afgångsort Ksppelshamn och destinationsort Vieby, med last af trä, under 0. S. O. vind med laber bris och regntjocka, 1′ N. O. från Visby, En skonert från Helsingsborg med afgångsort Helsingborg och destinationsort Reval, med last af tegel, under S. V. vind med laber bris och klar lufc, Fartyget sprang läck 43′ N. O. t. O. från Fårö fyr och sjönk. Ett skonertekepp från Kristiania med afgångsort Stugsund och destinationsort W. Hartlepool, med last af pitprops, under N. O. vind med frisk bris och stark tjocka, vid N. Ö. udden af Närsholmen.
Ett skonertskepp från Malmö med afgångsort Tunadal ooh destinationsort Köbenhavn, med trälast. Fartyget, som låg till ankara, dref 0 grund se. om inseglingsrännan till Klintehamn.
Betydlig skada: ett skepp från Stavanger med afgångsort Blyth och destinationsort Hernösand, med last af stenkol, under S. V. vind med frisk bris och mulen luft, vid Gotska Sandöns N. V. udde (Bredsandsudden). Ett skonertskepp från almö med afgångsort Tunadal och destinationsort Köbenbavn, med last af trä. Under S. S. V. storm och disig luft sprang fartyget läck emellan Hoborg och Stora Karlsön, men inkom till Klintehamn, En ångare från Newcastle med afgångsort Shields och destinationsort Kronstadt, med stenkolslast under frisk O. N. O. brig och tjocka vid Heligholm.
Okänd skada en ångare från Rostock med afgångsort – Kronstadt och destinationsort Dorrecht, med trälast, under S. O. vind med laber bris och klart väder, vid Faluddsrefvet (Briten). Kom flott med hjelp af ångbåt. En ångare, under frisk V. bris, 2 8/4′ S. S. 0. 1/2 O. från Ronehamn. Kom flott med egen hjelp och fortsatte resan.
Ingen eller ringa skada: en ekouert från Visby med afgångsort Fårö och destinationsort Visby, med last af ved, under N. N. O. vind med laber bris och klart- vader, vid Repenäsndde, 1′ N. 1/2 O, från Bungeör.
Bristande kännedom om farvattnet förorsakade grundstötningen, En jakt från Haugesund med afgångsort Haugesund och destinationsort Visby, med last af sill, under laber V. bris och klart väder, strax utanför inre bojen i Visby hamn, s. om farvattnet. Kom flott sedan en del af lasten loseats. Ett skepp från Bremen med afgångsort Narva och destinationsort Cardiff, med barlast, under laber S. S. V. bris, strömsättning och regntjocka, vid Skenholsrefvet, 2 1/2. 8. V. t. S. från Buvgeörs loteuppassningsställe. Ea ångslup från Visby med afgångsort Fårösund och destinationgort Visby, med barlast, under 8. vind med laber bris och regn, vid Vialmsref, strax N. om Fårösunds N. gatt. Ea galeas från Gröningen med afgångsort Memel och destinatiopsort Bremen, med last af trä, under laber S. V. bris, vid Grötlingboudde. Fartyget, som sprungit läck, började så småningom att fyllas med vatten, hvarför befälbafvarep, för att rädda besättningen, satte det på land, hvarifrån det sedermera togs flott och infördes till Ronebamn, der det kondemnerades. En jakt från Vestergarn med afgångsort Klintehamn och destinationsort Vestergarp, under storm från S. S. V. och disig luft, i Vestergarns hamn. Jakten låg till ankars, men ankarne draggade med, så att fyrtyget dref i land. En ångare från Visby med sfgångsort Slite och destinationsort Ronehamn, med last af diverse, under O. vind, frisk bris, tjocka och strömsättning, vid Virudden, 2 N. O, från Närs fyr. En jakt från Bargsvik med afgångsort Stockholm och destinationsort Burgsvik, med last af diverse, under S. S. V. vind och tjocka, vid Närrefvet.
Inom hela riket voro strandnings- och olyckshändelser, som drabbade fartyg vid Sveriges kuster, 205. Vid dessa blefvo 131 ringa skadade, 38 betydligt skadade och 36 vrak. Af de strandade fartygen voro 82 ångare. Af dessa olyckshändelser inträffade de flesta eller 103 å östra kusten från Haparanda till Ölands södra udde. Så vidt kändt är, hafva vid strandningstillfällena omkommit 17 personer.
Lifräddningsanstalterna inom riket räddade 44 menniskolif, deraf 7 vid Gräsgård, 23 vid Sandhammaren (Mälarehusen) 4 vid Ystad, 1 vid Skanör och 9 vid Visby.
Farkoster inom Gotlands fördelning ufpgingo under 1893 till 51, deraf 1 schefkutter, 3 lotskuttrar (kronans), 40 tjenstebåtar tillhörande lotsarne, 4 båtar vid fyrplatser och 3 lifräddningsbåtar. Sjömärkena voro 173, deraf 16 fyrar och fyrskepp, 32 båkar, stångmärken och kummel, 39 bojar och större prickar, 61 mindre prickar och 25 vinterprickar.
Inom hela riket funnos 764 farkoster och 4,717 sjömärken.
Uungefärliga värdet af fyrar, sjömärken m. fl. säkerhetsinrättningar inom riket uppgick vid 1893 års slut till 9,141,895 kr., deraf fyrarnve och fyrskeppen 6,580,195 kr., sjömärkena 198.582 kr., mistsignalinrättningarne 194.239 kr., öfriga signalinrättningar 18,871 kr., lotsbygnaderna 759,075 kr., förtöjnings- och säkerbetsanstalterna 315,500 kr. fartyg och båtar 715,849 kr., lifräddningsanstalterna 72,908 kr., samt diverse 287,036 kr.
Gotlands fördelning äger 13 lotsplatser, 17 uppassningeställen, 16 fyrplatser, och lifräddningsstationer. Personalen uppgår till 99 mao, deraf 1 öfverlots, 1 lots&lderman, 8 fyrmästare, 3 uppsyningsmän, 28 kronolotsar, 4 lotslärlingar, 17 fyrvaktare, 8 fyrbiträden och 29 räddningsmanskap.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Juli 1894
N:r 111

Publicerat

Borgenärerne

Olof Nilssons, Forsa, konkursa kallas att sammanträda hos hemmansägaren Johan Bjerggren, Forsa i Hejde, torsdagen den 26 innevarsade månad klockan 2 eft. m. för att dels besluta, dels föreslå arvoden i konkursen.
Klintehamn den 5 Juli 1894.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Juli 1894
N:r 107

Publicerat

Gotlands nya badort.

I tidig, solglittrande morgonstund ångade »Polhem» åter — strax efter det den löpt in i hamnen med passagerare från Stockholm — ut på villande haf med ett femtiotal lustresande ombord och med Klintehamn som mål.
Klintehamn jal Det lilla lifaktiga samhället, som icke vill vara sämre än Visby, ty som ju litet hvar vet öppnas der i dagarna en varm- och kakbadinrättning, hvilken under namn af »Klintehamns badort» ämnar täfla med oss om att draga uppmärksamheten och folket till sig. Just derför voro vi också nyfikna att få på närmare håll än genom hörsagor lära känna platsen.
Efter några timmars ytterst angenäm och behaglig färd öfver den blånande, lätt krusade hafsytan voro vi ändtligen framme.
Hvad vi genast märkte, då vi lade in till bryggan, det var att platsen äger åtminstone tillstymmelse till skärgård, något hvarpå är att sätta stort värde. Ty för det första känner man sig liksom litet mer trygg inne »i viken», för det andra har man på små utfärder ett mål att fara till.
Vi uppsökte naturligtvis genast badortens läkare, hvilken, trots det han för ögonblicket var öfverhopad af patienter, ägnade oss några minuter och dertill var så tillmötesgående att han senare på dagen erbjöd sig visa oss omkring, ett anbud som vi med tacksamhet emottogo.
Efter middagen följdes vi alltså åt ned ned till den s k. »varfsholmen» — på platsen lär det i början af 1800 talet ha funnits ett skeppsvarf, hvarifrån många skepp utgått, — der såväl varm som kallbadhuset ligger.
Varmbadhuset, uppfördt i villastil och efter hvad doktorn upplyste oss om, beräknadt att kunna lemna 75 bad dagligen, ligger närmast till hands och på det samma har man hunnit så långt att sista banden nu lägges vid inredningen. Undantagandes elektriska bad komma att i regeln serveras de flesta at våra mer brukliga badformer. Inredningen i såväl bad- som afklädningsrummen är enkel, men snygg och prydlig.
Ett stycke längre bort ligger kallbadhuset med fyra bassänger. Öfver sig stort och präktigt är det visserligen icke, men tillräckligt att börja med.
Nu är sjelfva platsen der omkring kal och ödslig, ingen badhuspark med lummiga träd bjuder svalka och skugga mot en brännande sol, men det är något som med tiden kommer att afhjelpas. I stället blåser en så mycket skönare vestlig vind, om hvilken doktorn sade att den i regeln brukar vara ganska stadig, och detta ansåg han vara en stor förtjenst framför Visby, der vindarne så ofta växla, Äfven framhöll han, att vattnet i Klinte i allmänhet bibehåller sin temperatur, bättre än i Visby.
Kastande en blick uppåt sjelfva byn, kunde vi icke underlåta att finna den inbjudande.
Bakom yppigt löfverk, hvari solstrålarne spelade, tittade bär och der små hus fram. Längre bort syntes det omtalade Klintberget, från hvilket man har en präktig utsigt ötver Hafvet. Allt såg med ett ord så landtligt lockande och leende ut i sin stilisamma enkelhet.
Och då vi vandrade vidare utefter stranden, förströdt lyssnande till de jollrande små vågorna, då de lekfullt slogo mot stenarne, fingo vi klart för oss att detta blir en passande tillflyktsort för dem som vilja i landtlig tillbakadragenbet återvinna helsa och krafter.
Men hvad, är klockan redan så mycket?
Doktorn betraktar oss leende. Han såg nog icke ogerna det vi funnit att tiden gått fort; kanske såg han också deri ett godt omen för den nya badorten.
I så fall instämma vi af bjertat och önska uppriktigt att den måtte gå en ljus framtid till mötes …
So så nu blåste båten igen!
Ja, då är det väl bäst att ge sig af.
Nere vid bryggan låg Polhem otålig och frustande, väntande på sina sena passagerare, hvilka oaktadt de visste af den bestämda tiden likväl ej gjorde sig brådtom; så säkert litade de på vår tillmötesgående kapten.
Så voro vi då åter ombord efter att ha tagit farväl både af Klintehamn och dess göstvänliga och artige doktor, och från Polhems däck sågo vi snart den sista konturen af byn afteckna sig och tona bort i ett inträdandå kvällsskifsmer.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 Juni 1894
N:r 100

Publicerat

Visby stifts missionssällskap

håller i dag sitt årsmöte i Klintehamn.
Kl. 10 hölls inledningsgudstjenst i kyrkan, hvarvid biskopen predikade.
Sedan vidtogo de i stadgarna föreskrifna förhandlingarna.
Behållningen från 1892 utgjorde kr. 1,617, inkomsterna under 1893 kr 1,550 och utgifterna 1,785, så att behållningen vid 1894 blef 1,382 kr.
I styrelsen omvaldes öfverstelöjtnant Cerlstedt och nyvaldes kontraktsprosten Reuser. Ersättare blefvo kyrkoherde Eneqvist och lektor Gylling. Revisorer: red. Eggertz och handl. Vallér, med typograf Norrby och handl. Klingvall till errättare.
På förslag af kotraktsprosten Uddin beslöts anställande af reseombud för nästa år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juni 1894
N:r 98

Publicerat

Polhem

har i dag gjort lustresa till Klintehamn med anledning af misionsmötet derstädes. Ett 50-tal passagerare medföljde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juni 1894
N:r 98

Publicerat

För de förhandlingar,

hvilka under den gångna veckan ägt rum vid gillessammanträdena, redogöra vi här nedan.
Vid sammanträdet med Burs och Garda hushållsgille 18 dennes i Burs skolhus lemnades åtskilliga upplysningar angående arealen af skogbärande mark inom olika socknar af gillesområdet.
Bland annat upplystes, att inom Närs socken ej hälften af hemmansägarne hade skog nog för husbehof och att inom Burs socken förhållandet ej var stort bättre.
Ordf. föredrog åtskilliga paragrafer i nya skogslagen och påvisade tillämpningen af desamma.
I fråga om väglagen och dess tillämpning framhölls vigten af att ny vägdelning, hos länsstyrelsen söktes, dels på grund af att ett så stort artal pya vägar blifvit föreslagna att upptagas och underhållas, som allmännas, dels ock på den grund att det vore fördelaktigast om den nya vägdelningen föreginge ploglagsindelningen.
Man uttalade sig härefter för att något skulle göras för hästafvelus befrämjande och att man medels premiering skulle söka åstadkomma detta, hvarför föreslogs att hos landstinget göra framställning om ett anslag af 600 kr. för kommande året.
Till gillets ordförande återvaldes f. fanjunkare L. Jacobsson, Halfvans i Garda, hvarjämte till ledamot i nötpremieringsnämden utsågs nämde J., hvars suppleant blef L. Pettersson, Hallbjens.
I fårpremieringsnämden utsågs till ledamot för nästa år Olof Pettersson, Hallute i När.
Till sist uttalade sig gillet för att premieringsmöten måtte omväxlande hållas i Burs, Etelhem och Lau; nästa möte bestämdes att hållas på sistnämda plats.
— Vid Hoburgs och Grötlinge tingssammanträde i tisdags i Hafdhem voro 55 af gillesledamöterna samlade.
Uppgifterna om arealen af skogbärande mark granskades och häraf framgick, att den i allmänhet var för högt upptagen och tarfvade betydlig nedsättning.
Äfven här meddelade landshbötdingen åtskilligt om nya skogslagea och dess tillämpning.
Inom väghållningsdistriktet hade ett stort antal vägar anmälts till upptagande, men lävsstyrelsen hade endast undantagsvis kunnat förordra någon mindre eträckas upptagande på allmän bekostnad.
Ny vägdelning vore af vigt.
Hästafveln borde befrämjas genom premiering af lämpliga hingstar och ston och borde landstinget härför anslå 600 kr.
Ett af hr V. Hansén, Burgsvik, väckt förslag om att hösttorgdagen å Bandesrum i Grötlingbo måtte framflyttas till sista onsdagen 1 Sept. godkändes af gillet.
Till ordf. omvaldes hr Hansén, som äfven blef ledamot i nötpremier nosnämden för 3 år med N. Olsson, Nora och P. Jespersson i Burge, Hafdhem, som suppleanter. Till ledamot i fårpremieringsnämden utsågs för nästa år hemmansäg. O. Vestberg, Sibbenarfve i Öja.
Nästa premieringsmöte skall hållas i Vamlingbo.
— Vid sammanträdet i Hablingbo i onsdags voro ett 50-tal af Hablinge och Hemse tings gillesledamöter närvarande.
Ett förelag att höja hamnafgifterna för virke till utförsel för att derigenom hämna skogsafverkniogen omfattades ej af gillet med allmännare intresse, utan ansåga i stället af några skola medföra alldeles motsatt verkan.
Hästpremiering hvarje år ansåg gillet t. v. böra anstå, deremot uttalade man sig för höjda nötpremier.
Till ordf. återvaldes d:r Sätervall i Hemse. I premieripgsnämden valdes A. Pettersson, Hulte, suppl. M. Cedergren och K. Pettersson, Asarfve. I fårpremieriogsnämden N. Broander, Bölske.
Nästa premiering hålles i Hemse.
— Vid Hejde och Fardhems tings gillessammanträde å Skogs i Levide:
Man uttalade sig för framflyttning af tiden för vägsynernas hållande till sista delen af Sept. och ville landsböfdingen upderställa denna fråga pröfning af årets landsting.
Äfven bär framhölls vigten af ny vägdelning. Rörande de i jordbruksstatistiken upptagna siffrorna & arealen af skogbärande mark kunde ingen justering företagas, enär de närvarande ej med visshet kunde uppgifva arealen af under de 2 senaste åren uppodlad mark, som dock torde uppgå till omkring 125 hektar inom gillesområdet.
Hr Wöhler ansåg det vara af synnerligt gagn om tallplantor uppdroges i tillräcklig mängd för att tillhandahållas allmänheten. Äfven borde skogsplantörernas antal ökas.
Gillet uttalade sig för hästpremiering hvartannat år med anslag af landstinget.
Till ordf. omvaldes hr Wöhler, som äfven blef ledamot i nötpremieringsnämden, med kapten Facht och hemmansäg. N. Christiansson, Sicklings som suppl. I fårpremieringsnämden invaldes F. Schimdt, Sicklings.
Nästa premieringsmöte hålles å Klintehamn.
— I går vid Stenkumla och Banda gillesmöte i Stenkumla uttalade man sig ock för vägsyrens franiflyttande till slutet af September. Man uttalade sig för hästpremiering. Meddelades att inom gillesområdet under de två sistlidne åren uppodlats omkr. 55 hektar skogsmark.
Till ordf. återvaldes kyrkoherde Kolmodin i Vall. I nötpremieringsnämden hemmansäg. O. Hagvall, Rosarfve i Vall med Hj. Hagvall och nämdeman F. Sahlsten till ersättare. I fårpremieringsnämden invaldes O. Pettersson, Hallvede.
Nästa premiering hålles i Vall.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 Juni 1894
N:r 96

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy