Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Lau socken ligger söder om Ljugarn vid Gotland.
Gårdsnamn: Anderse, Annexen, Bjärges, Botels, Botvide, Bönde, Fie, Gannor, Goks, Gumbalde, Hallbjäns, Hallsarve, Hemmor, Husarve, Kauparve, Liffride, Mattsarve (Malsarve), Smiss, Snausarve, Sunnkyrke.
i Södra häradets ägodelningsrätt valdes i går inför häradsrätten landtbrukaren L. Pettersson, Hallbjens i Lau, med 118 mtl. och nämdemannen J. Johansson, Gervalds i Hogrän, med 178 mtl. Närmast i röstetal kom Karlqvist Binge i Väte med 93 mtl.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Februari 1894
N:r 24
som länets landtbruksingeniör i dagarne aflemnat till landtbruksstyrelsen rörande handlagda arbeten inom Gotland år 1893 ha vi blifvit satta i tillfälle att meddela nedanstående intressanta utdrag:
De under året handlagda förrättningarna voro till antalet 44 och utfördes under sammanlagdt 105 arbetsdagar, hvarvid dock ej den tid medräknats, då landtbruksingeniörens medhjelpare blifvit använd.
Planer till afdikningar af sanka marker ha uppgjorts å sammanlagdt en areal 2,919 hektar 89,2 ar hvarjämte profiler och kostnadsförslag upprättats till kanaler och större grafvar å en sträcka af tillsammans 70 kilometer. Förrättningarne inom länet afse i regel myreller kärrutdikningar och blifva oftast föremål för laga syn. Sålunda hafva under året i laga ordning handlagts aderton förrättningar, deraf hafva 14 afelutats och fyra äro fortfarande under handläggning; af de förra hafva 11 tagit åt sig laga kraft och en blef öfverklagad samt senast af häradsrätten återförvisad till förnyad behandling, men äro besvär öfver häradsrättens utslag hos hofrätten anförda.
Bland de under året afslutade laga syneförrättningarna må följande förtjena att omnämnas: afdikning och odling af Öjle myr jämte kringliggande savkmarker inom Vänge, Guldrupe, Hejde och Väte sockar, hvilket företag omfattar en areal af 978 hektar 47 ar. Kostnaden för vattenafledningen, inberäknadt lösen för tvänne mindre vattenverk, är beräknad till 52,000 kronor och är för utförandet ansökan om lån af statsmedel till kongl. maj:t inlemoad. Afdikning och odling af södra Lunds myr i Etelhems m. fl. socknar, omfattande företaget en areal af 215 hektar 66,2 ar, för hvars torrläggning i underdånighet hos kongl. maj:t anhålles om ett låneunderstöd af 11,800 kronor. Afdikning af Blötmyr jämte kringliggande sanka marker inom Eskelhem och Tofta socknar, upptagande planen för afdikningen 245 hektar 81 ar sankmarker, beräknade att afdikas för 9,200 kronor. Afdikning af Träskmyr inom Hejde och Väte socknar, hvilket myrområde omfattar 284 hektar 1 ar till allra största delen utmärkt god odlingsjord, hvars torrlägningskostnad oafsedt ersättning för uppdämningsrätt uppgår till 9,640 kronor.
Atdikning af Krasse myr inom Vänge och Guldrupe samt Mäster myr inom Gothems m. fl. socknar, Det förra företaget omfattar 191 hektar 64 ar, det senare 128 hektar, 29 ar och är afdikningskostnaden för de båda företagen beräknad till respektive 13,000 och 7,500 kronor. Afdikning af vattenskadade marker till Sallmunds, Suderbys, m, fl. hemman i Vänge socken, till Bossarfve, Kampe m. fl, hemman i Fröjels socken och till Solbjerga, Hejdes m, fl. hemman i sistnämda socken, hvilka trenne företag omfatta respektive en areal af 54 hektar 20,5 ar, 72 hektar 19,2 ar och 83 hektar 18 ar och för hvilkas torrläggning de olika kostnadssummorna uppgå till 3,400, 2,350 och 1,470 kronor.
Förslag har dessutom under förra äret uppgjorts till afdikning af Norrlanda myr jämte kringliggande sankmarker inom Norrlanda och Auga socknar. Desså sankmarker upptaga en areal af 487 hektar 8,5 ar, för hvilka torrläggningskostnaden uppgår till omkring 22,000 kronor. Härtill komma flera förslag till mindre afdikningar inom olika delar af länet, hvilka varit föremål för laga behandling och att derjämte förslag till utdikning af Vastäde myr i Hafdhems och Hablingbo socknar, Ytlings myr i Othems socken m. fl. äro under utarbetning. För närvarande pågå under landtbruksingeniörs ledning och kontroll afdikningserbeten i Martebo myr, Öjle myr, Vänge myr, Store myr i Fole m. f., Kolmyr: Gothem, Bringsarfve myr i Ardre, Visne, myr i Ardre och Alskog, Laus myr, södra Lands myr, Buttle kyrkmyr m, fl., hvilka samtliga åtnjuta låneunderstöd af statsmedel.
De vidlyftiga afdikningsarbetena i Martebo myr, hafva trots den stränga vintern oafbrutet fortgått under sisttförflutna året. Sålunda hafva, oafsedt sjelfva utloppet i det allra närmaste samtliga kanaler inom vestra myrområdet, hvilket i rundt tal uppskattas till 2,500 hektar, blifvit upptagna. I östra myrtrakten pågår arbetet i hufvudkanalen, och synes företaget i sin helhet under sommarens lopp blifva fullbordadt.
Ehurn således fortfarande stor liflighet råder med afseende på de fruktbara myrarnes kultiveriog och för den skull ett ej ringa förarbete blifvit nedlagdt, återstår likväl i förhållande till de inom länet beflotliga sankmarkerpas stora utsträckning så mycket att göra, att man väl ej kan säga sig hafva tagit mer än första steget på den väg, som leder till det önskade målet. Visserligen hafva under senare åren ur flera af de utdikade myrarna framlockats rika skördar af såväl säd som andra kulturväxter, men ge vi närmare till huru många tusen hektar, som ännu ligga vattendränkta eller som, om ock torrlagda, dock ännu ej nåtts af plogen, så finna vi att det tarfvas lång tid och betydligt arbete innan det döda kapital, som i myrarne ligger begrafvet, blifver i stor skala fruktbärande.
För utrönande af myrjordens lämpliga bebandling äro exprimebtalfält af’svenska mosskulturföreningen utlagda på 6 olika myrar inom länat: Martebo myr, Hästnäs myr, Store myr i Gammalgarn, Vall myr i Atlingbo, Tenglings myr och Stånga myr och äro dessa stälda under landtbruksingeniörens uppsigt. Dö hittills vu:na resultaten erbjuda visserligen mycket af intresse, men ännu har man ej vunnit den erfarenhet, som är nödvändig för myrodlingens säkra utveckling, hvarför ock landsting och hushållningssällskap genom anslag allt fortfarande understödja denna mosskulturföreningens gagnande verksamhet.
Hvad åter beträffar den redan odlade fastmarkens skötsel, synes det som sökte man, om också ej så allmänt, så åtminstone dock märkbart, att efterkomr å de anspråk som ett tidsenligt jordbruk kräfver. Till detta glädjande förhållande torde i sin mån bidraga utsigten att inom kort få lemna betor till det här på ön under byggnad varande sockerbruket och vore det i hög grad önvskvärdt att de förhoppningar, som man tillföljd af denna industri eller avliggnings tillkomst hyser med afseende på en välbehöflig uppryckning af det gotländska jordbruket ej må komma på skam. Såsom ett bevis på jordbrukets framåtekridande bör framhållas det här högst ovanliga förhållandet, att på begäran tvänne tickdikningsplaner å sammanlagdt en areal af 47 hektar 9 ar blifvit uppgjorda och att sedermera under årets lopp hela denna areal blifvit täckdikad med tegelrör, hvilka till en del måst tagas från fastlandet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Februari 1894
N:r 21
har beviljats ett låneunderstöd af 62,600 kr. till utdikning och odling af Laus myr, tillhörande hemmanen Husarfve, Mickelgårds, Alfvare, Smiss och Bosarfve i När socken, Jagenäs, Alands, Heftride, Hägvide, Stora och Lilla Gläfves, Stenstugu och Burs nr 2 i Burs socken, Rotarfve, Heffride, Medebys, Snefvide, Dals, Sigulds, Lye annex, Smiss, Bjerges och Bosarfve i Lye samt Gannor, Swiss, Fie, Sunnankyrka, Båtels, Hemmor, Halsarfve, Bönda, Laus annex, Anderse, Koparfve, Siffride och Lau i Lau.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Januari 1894
N:r 11
från Gotlands landsbygd 31 Dec 1893:
Gothems socken: födda 13 (10 m. 3 qv.), döda 17 (12 m, 5 qv.), inflyttade 15(6 m. 9 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 4 par, folkmängd 31 Dec. 639, minskning 13, äldste lefvande 90 år.
Norrlanda socksn: födda 10 (3 m. 7 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 27 (12 m, 15 qv.), utfyttade 14 (6 m. 8 qv.), vigde 3 par, folkmängd 305, ökning 8 (7 m. 1 qv.), äldste lefvande 91 år.
Stenkyrka: födda 14 (5 m. 9 qv.), döda 15 (9 m, 6 qv.), inflyttade 33 (13 m. 20 qv.), utflyttade 47 (21 m, 26 qv.), vigde 3 par, folkmängd 790, minskning 15.
Tingstäde: födda 8 (2 m. 6 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttada 43 (20 m. 23 qv.), utflyttada 40 (17 m. 23 qv.), vigde 2 par, folkmängd 472, ökning 5.
Ejsta: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 13 (7 m. 6 qv.), inflyttade 32 (23 m. 9 qv.), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 7 par, folkmängd 593, minskning 5.
Sproge: födde 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 292 (11 m. 11 qv.), folkmängd 346, minskning 13.
Othem: födda 23 (11 m. 12 qv.), döda 24 (13 m. 11 qv.) inflyttade 89 (41 m. 48 qv.), utflyttale 104 (44 m. 60 qv.), vigde 5 par, folkmängd 1040, minskning 16.
Boge: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 20 (9 m, 11 qv.), utflyttade 28 (13 m. 15 qv.), folkmängd 454, minskning 9.
Sanda: födda 15 (13 m. 2 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv:), inflyttade 42, utflyttade 50, vigde 7 par, folkmängd 815, minskning 7.
Mästerby: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 27, utflyttade 22, vigde 3 par, folkmängd 383, ökning 2.
Vestergarn: födda 9 (2 m. 7 qv.). döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24, utflyttade 29, vigde 3 par, folkmängd 327, minskning 92.
Eskelhem: födda 16 (8 m. 8 qv.), döda 16 9 m. 7 qv.), inflyttade 34 (16 m. 18 qv.), utflyttade 45 (24 m. 21 qv.), vigde 5 par, folkmängd 708, minskning 11.
Tofta: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 13 (4 m. 9 qv.), inflyttade 26 (13 m. 13 qv.), utflyttade 36 (18 m. 18 qv.), vigde 5 par, folkmängd 700, minskning 8.
Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 15 (9 m. 6 q.), inflyttade 40 (17 m. 23 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 431, minskning 8.
Träkumla: födda 8 (4 män 4 qv.), döda 2 qv., inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 18 (5 m. 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 210, ökning 2.
Vesterhejde: födda 4 qv., döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 42 (15 m. 27 qv.), utflyttade 57 (22 m. 35 qv.), vigde 4 par, folkmängd 456, minskning 22.
Lärbro: födda 32 (15 m. 17 qv.), döda 23 (12 m. 11 qv.), inflyttade 77 (38 m. 39 qv.), utflyttade 90 (44 m. 46 qv.), vigde 11 par, folkmängd 1292, minskning 4.
Hellvi: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 29 (13 m. 16 qv.), utflyttade 23 (11 m. 12 qv.), folkmängd 447, ökning 7.
Rone: födde 27 (11 m. 16 qv.), döda 19 (12 m. 7 qv.), inflyttade 58 (23 m. 35 qv.), utflyttade 77 (31 m. 46 qv.), vigde 4 par, folkmängd 1025, minskning 11.
Eke: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 15 (7 m. 8 qv.), utflyttade 13 (4 m. 9 qv.), vigde 4 par, folkmängd 243, ökning 2.
Sjonhem: födda 4, döda 4, inflyttade 48, utflyttade 25, vigde 3 par, folkmängd 341, ökning 23.
Viklau: födda 7, döda 2, inflyttade 14, utflyttade 13, vigde 2 par, folkmängd 210 ökning 6.
Grötlingbo: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 17 (5 m. 12 qv.), inflyttade 23 (11 m. 12 qv.), utflyttade 18 (9 m. 9 qv.), folkmängd 617, minskning 6.
Fide: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 14 (10 4 qv.), inflyttade 12 (5 m. 7 qv.), utflyttade 7 (4 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 316, minskning 6.
Öja: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 16 (11 m. 5 qv.), inflyttade 43 (20 m. 23 qv.), utflyttade 56 (27 m. 29 qv.), vigde 2 par, folkmängd 890, minskning 7.
Hamra: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 8 (6 m. 2 qv.), inflyttade 13 (11 m. 2 qv.), utflyttade 8 (7 m. 1 qv.), vigde 2 par, folkmängd 361, ökning 4.
Barlingbo: födda 7 (3 m. 4 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 87 (39 m. 48 qv.), utflyttade 79 (29 m. 50 qv), vigde 3 par, folkmängd 361, ökning 11.
Ekeby: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 7 (4 m, 3 qv.), inflyttade 21 (10 m. 11 qv.), utflyttade 19 (11 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 267, ökning 2.
Östergarn: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 10 (4 m. 6 qv.), inflyttade 21 (8 m. 13 qv.), utflyttade 25 (12 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmärgd 676, minskning 3.
Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 ( m. 2 qv.), inflyttade 22 m. 10 qv.), utflyttade 28 (11 m. 17 qv.), vigde 3 par, folkmängd 462, minskning 10.
Ardre: födda 10 (8 m. 2 qv.), döda 15 (4 m. 11 qv.), inflyttade 29 (14 m. 15 qv.) utflyttade 30 (10 m. 20 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 6.
Hafdhem: földa 8 (4 m. 4 qv.), döda 17 (9 m. 8 qv.), inflyttade 39 (19 m. 20 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 669, ökning 1.
Näs: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, ökning 5.
Garda: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24 (7 m, 17 qv.), utflyttade 25 (10 m. 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 454, minskning 2.
Etelhem: födda 14 (9 m. 5 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 55 (22 m. 33 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.) vigde 1 par, folkmängd 523, ökning 22.
Vänge: födda 13 (7 m. 6 qv.), döda 10 (8 m. 2 qv.), inflyttade 53 (23 m. 30 q.), utflyttade 31 (12 m, 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 564, ökning 25.
Buttle: födda 8 (5 m. 3 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 18 (8 m. 10 qv.), utflyttade 23 (11 m, 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 341, minskning 8.
Guldrupe: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 11 (3 m. 8 qv.), inflyttade 14 (7 m. 7 qv.), utflyttade 12 (4 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 273, minskning 4.
Atlingbo: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 7 (8 m. 4 qv,), inflyttade 23 (12 m. 11 qv.), utflyttade 16 (8 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 218, ökning 3.
Alfva: födda 9 (6 m, 3 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 43 (18 m. 25 qv.), utflyttade 55 (22 m. 83 qv.), vigde 3 par, folkmängd 497, minskning 6.
Hemse: födda 30 (14 m. 16 qv.), döda 9 6 m. 3 qv.), inflyttade 67 (28 m. 39 qv.), (afflyttade 48 (20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 693, ökning 40.
När: födda 25 (8 m. 17 qv.), döda 25 (9 m. 16 qv.), inflyttade 32 (20 m. 12 qv.), utflyttade 36 (19 m. 17 qv.), vigde 2 par, folkmängd 1,025, minskning 4.
Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 14 (9 m. 5 qv.), utflyttade 18 (12 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 498, minskning 7.
Fardhem: födda 2 (2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 21 (14 m. 7 qv.), utflyttade 19 (10 m. 9 qv.), folkmängd 336, ingen ökning eller minskning.
Linde: födda 9 (3 m. 6 qv.), döda 3 (2 m.
1 q.), inflyttade 55 (27 m. 28 qv.), utflyttade 40 (19 m. 21 qv.) vigde 4 par, folkmängd 318, ökning 21,
Lojsta: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 1(1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 18 (8 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 292, ökning 8.
Hejde födda 9 (5 m. 4 qv.), döde 3 (3 m.), inflyttade 41 (21 m. 20 qv.), utflyttads 48 20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 602, minskning 1.
Väte: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 9 (7 m. 2 qv.), inflyttade 15 (5 m. 10 qv.), utflyttade 33 (18 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 566, minskning 16.
Burs: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 41 (23 m. 18 qv.), utflyttade 33 (20 m, 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 811, ökning 12.
Stånga: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 14 (8 m. 6 qv.), inflyttade 28 (12 m. 16 qv.), utflyttade 41 (19 m. 22 qv.) vigde 2 par, folkmängd 649, minskning 16.
Roma: födda 14 (8 m. 6 qv.), döda 12 (7 m. 5 qv.), inflyttade 63 (29 m. 34 qv.), utflyttade 86 (43 m. 43 qv.), vigde 5 par, folkmängd 558, minskning 21.
Björke: födda 2 (2 qv.), döda 2 (2 qv.), inflyttade 22 (13 m, 9 qv.), utflyttade 14 (11 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 188, ökning 8.
Vamlingbo: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 21 (13 m. 8 qv.), vigde 4 par, folkmängd 719, ökning 9.
Sundre: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 1 (1 m.), inflyttade 12 (6 m. 6 qv.), utflyttade 11 (7 m. 4 qv.), vigde 1 par, folkmängd 211, ökning 5.
Alskog: födda 9 (7 m. 2 qv.), döda 4 (3 m. 1 qv.), inflyttade 27 (13 m. 14 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 1 par, folkmängd 465, minskning 3.
Lye: födda 3 (3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 23 (10 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmängd 291, ökning 1.
Kräklingbo: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 5 (1 m. 4 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utlyttade 19 (13 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, minskning 1.
Ala: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utfyttade 39 (20 m. 19 qv.), vigde 2 par, folkmängd 287, minskning 19.
Anga: födda 2 qv., döda 5 (3 m, 2 qv.), inflyttade 26 (14 ’m. 12 qv.), utflyttade 18 (8 m, 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 284, ökning 5.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Januari 1894
N:r 1
med beväringsmän, som tillhöra Hemse kompaniområde, nr 187, och ej under året varit inkallade till tjenstgöring, förrättas
Fredagen den 15 December 1893 från kl. 10 f.m. vid Stånga station med kompaniområdets samtliga socknar, nämligen: Fardhem, Linde, Lojsta, Levede, Gerum, Alfva, Hemse, Rone, Eke, Burs, Stånga, När och Lau.
Inskrifningsböckerna skola medföras.
I stället för att infinna sig vid mönstringen kan beväringsman före mönstringsdagen tillundertecknad eller till afdeln. omr. befälhafvaren göra muntlig anmälan eller sända skriftlig uppgift enligt formuläret å sidan 12 i inskrifningsboken.
Närmare upplysning angående mönstringen meddelas genom Länskungörelse.
Visby den 27 November 1893.
Philip Hertzman,
Kompaniområdesbefälhatvere.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 December 1893
N:r 187
Säljare:
Nöt:
Emil Wiman, Hallgårds, Alskog. 2 mjölkkor, kalvf. i febr. och mars. Tel. Garda 16 c.
S. Ekström, Norrgårda, Tofta. 1 ko, kalvf. börj. av mars. Tel. Gotl. Tofta 5 underrättar.
Sune Jakobsson, Halsarve, Lau. 1 ko, 5 år, kalvf. 20/2. Tel. När 90.
Karl Jakobsson, Gannor, Lau, När. 1 ko, r.-fri, kalvar 2:a g. 10/4. Tel Garda 90.
E. Nilsson, Sallmunds, Mästerby. 1 ko, kalvat i sept. 1942. Tel. Bander 48.
G. Bendelin, Bengts, Östergarn. 1 avelstjur. Tel. Katthammarsvik 10.
Fru Ada Magnusson, Östergårda, Stenkyrka. 1 ko, r.-fri, 6 år, kalvf. halva febr. Tel. Stenkyrka växel underrättar.
Bernt Pettersson, Gläves, Burs. 1 mjölkko, 8 år, kalvf. 15/3. Tel. Burs 50.
Henning Ahlin, Simunde, Hejde. 4 mjölkkor, kalvf. i febr. och börj. av mars. Tel. Väte 17 a.
Hästar:
H. Widin, Vidunge-Stenstu, Dalhem. 1 vallack i 53:e året. Tel. Gotl. Hässelby 51.
Grisar:
Alex Pettersson, Sigdes, Burs. 6 smågrisar, 6 v. Tel. Burs 7.
Sune Jakobsson, Halsarve, Lau. 5 á 6 smågrisar, 6 v. Tel. När 90.
Ivar Karlström, Gullarve, Väte. 1 sugga, grisf. halva mars. Tel. Väte 50 underrättar.
K. Fardstedt, Fardhem. 1 godkänd unggalt. Tel. Hemse 176 a.
Får:
Henning Ahlin, Simunde, Hejde. 4 tackor. Tel. Väte 17 a.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 februari 1943
N:r 29
vid härvarande fattigvårdsinrättning söktes vid ansökningstidens ut gång med gårdagen af icke mindre än — 106 personer från skilda håll och af skilda lefnadsställningar.
De sökande från vår ort äro:
arrend. Henrik Hejdenberg, Fole; f. d. bokb. Ludvig Norrman, Visby; sjökapten L. P. Hansson, Visby; f. bandl. K. H. Vallin, Bro; serg. Adolf J. Larsson, Endre; sjökaptenen K. E. Kahl, Visby; klockaren O. O. Hesselberg, Ekeby, skom. J. L. Rumin, Hemse; rättare J. Kaxell, Klinte hamn; skrifvare Hj. Snöbobm, Visby; fjerdingsman K. H. Cedergren, Ejsta; handl. K. P. Jakobsson, Bäl; bokh. K. O. Hallin, Visby; sjökapten V. Nyman, d:o; styrman T. Söderdahl, d:o; hemmansäg. A. V. Lindgren, Stånga; styrman G. V. Nyman, Vesterhejde; styckjunk. K. N. Alfvegren; f. skoll. H. P. Blomqvist; f. landtbr. O. A. Nordström; poliskonstapel K. J. Ahlqvist, alla i Visby; husb.-son M. N. Boargvall, Ala; vaktm. O. Engström, Visby; bokh. L. P. Eriksson, d:o; målare N. J. Stenberg, Viklau; f. skoll. L. P. Rondahl, Visby; rådhusvaktm. O. Larsson, d:o; f. d. handl. J. F. Krokstedt, d:o; betjent Karl Andersson, d:o; landtbr. K. H. Landergren, Martebo; landtbr. K. Bolling, Veskinde; v. skoll. E. J. Söderdahl, Lau; skoll. O. F. Oliv, Visby; husb.-son K. Niklasson, Levide; styrman T. Vinqvist, Visby; sjökapten J. E. Johansson, d:o; bokh. A. Löfveberg, Slite; landtbr. P. Stare, Lummelunda; stationsinsp. A. J. Lundahl, Hemse; skoll. E. Thomsson, Stenkumla; fil. kand. L. P. Sundin, Atlingbo; bagare J. Bergström, Visby; kontrollant N. Pettersson, d:o; sekret. R. Petterssan, d:o; skoll. N. O. Lithberg, Vall; f. handl. J. Hallberg, Visby t. f. syssloman K. Lindell, d:o; handl. K. J. Martin, d:o; f. fältväbeln L. Ringbom, Fårö.
Från andra orter söka:
Telefonförest. K. J. Johansson, Hallsberg; husb:son J. Kilén, Jerna; kommissionär A. Vinther, Karlstad; bokh, F. G. Hesselblad, Spännahyttan; sjökaptenen K. J. Lundqvist, Stockholm; tattigvårdförest. E. A. Lagergren, Bredgrind; arrendator K. Carlqvist, Sthlm; skrifvare G. A. Sandberg, Asker; bokh. E. V. Huss, Falun; bhattmak. N. P. Bengtsson, Syndbyberg; f. låndbr. J. Verner, Norrköping; f. syssloman K. F. Munktell, Sthlm; byggm. K. B. H. Carlsson, Sthlm; inspektor K. Axelsson, Valskog; bokb. J. Ljungberg, Sthlm; d:o A. M. Eriksson, Näsby; bokb. K. L. Sjögren, Larsbo bruk; d:o O. F. Granqvist, Sthlm; syssloman L. Henriksson, Streognäs; ingeniör G. Ullmark, Sthlm; slöjdlär. K. G. Vretling, Bollsta; vaktkonst. O. Lillje, Eskilstuna; maskinarb. A. J. Rosén; sergeant P. R. Siegbahn; civilingeniör K. A. Ahlbom; e. o. tullvaktm. K. K. Ideström, alla i Sthlm; snickare H. P. Pettersson, Dannemora; studer. K. H. Vallenius, Eskilstuna; snick, J. P. Öhman; asfaltläggare N. J. Rönneberg, Sthlm; favj. K. T. Rosengren, Sthlm; bokh. E. Eriksson, Kalmar; d:o F. Mitander, Föllinge; slöjdlärare J. O. Boström, Sthlm; vaktkonst. J. P. Hansson, Hernösand; f. skoll. F. V. Samuelsson, Sandviken; kamrer F. Egelin, Sthlm; bokh. E. F. Fravzéa, Fliseryd; d:o O. L. Sjögren, Linghem; 1:a klass sjöman P. A. Böklund, Karlskrona; bokh, A. G. Andersson, Falköping; agenten frih. Axel Åkerhjelm, Stockholm; agronom N. O. Jonsson, Stöllet; handl. P. A. Jonséa, Hagby; sjökapt. O. N. Dahlström, Sthlm; t. löjtnant Å. Persson, Tibble; bokh. L. Milenins, Hölö; d:o J. N. Larsson, Sthlm; förv. P. A. Borén, Årybruk; e. o. landskanslist K. Moréa, Staby; polis O. Holm, Jönköping; trädgårdsm. J. F. Edberg, Sthlm; materialförv. A. Österholm, Sthlm; portvakt T. V. Johansson, d:o; öfverkonst. K. Sködin, Eskilstuna; cigarrarb, K. A. Sjöholm, Göteborg.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 November 1893
N:r 170
Sydöstra Gotland, 2 Oktober.
En storartad högtidlighet ägde under gårdagen rum i Lau, då församlingens verkligen sköna och imponerande kyrka, efter att under en längre tid ha genomgått en grundligare reparation och dertill erhållit ett äldre orgelverk, åter öppnade sina porlar för den gudstjenstfirande menigheten. Då vid 2-tiden på e.m. en åhöreskara till inemot 1,000 personer, hvaraf en stor del voro »utsocknes», hunnit samlas och helt och hållet fylla kyrkan — sittlatserna rymma vid pass 500 personer — begsale högtidligheten med afsjungande af ps. 324: 1, 2, hvarunder församlingens kyrkoherde trädde för altaret och höll ett kraftigt och för tillfället lämpadt tal med text ur Dav.-ps. 132: v. 13—16. Derefter bjöd han orgelns toner framströmma för att stämma våra bjertaa till andakt, våra tuvgor till lof och så fick man åter en gång höra den gamla Visby domkyrko-orgeln ganska skönt och melodiöst spela den högstämda koralen 3: 1, Nu följde en förtjenstfullt utförd Davids ps. med orgelackompanjemang af skollärar Fredin, som afprofvat orgeln och denna dag skötte orgeltjensten, samt derefter fullständig högmessogudstjenst, hvarvid altartjensten förrättades af kontraktsprosten Alfvegren och kyrkoherde Kalström båda klädda i messkrud. Texterna vid altaret utgjordas af Davids ps. 84 och 46:1—6, Predikan hölls af prosten Alfvegren öfver 1 Mos. 28:17. Ämnet var: Hvad helgedomen skall lära oss att tacka Gud för och bedja Gud om. På ett mycket lärorikt sätt utvecklades i ett längre föredrag, huru allt i den sköna helgedomen, såsom Kristusbilden, predikstolen, altaret, de 8 pelarne som uppbära 15 högresta hvalf med 11 bågar, de 3 sköna fönstren i koret m. m, manade oss till tack och hönp, hvar gång vi samlades här, Så sjöngs ps. 272: 1, 2 och derunder bestegs predikstolen af kyrkoherde Gadd i Öja, som i en kort betraktelse med ledning af Dav. 20 ps. 6 v. uppmanade alla de närvarande att i vår Guds nämn uppresa baneret, hvilket var Kristus såsom församlings-, kärleks-, strids-, skepps- och lifsbaneret. Tilltalande och tröstrikt, blef äfven detta ord ett verkligt minnesord för församlingen. Sedan derpå ps. 326: 3, 4 v. affjungits och samma pastorer som nyss nämts åter trädt för altaret, uppstämdes till sist kraftigt och lifligt af orgel och mevighet koralen 3: 7. Det var i sanning upplyftande att ha fått vara med om dessa nu slutade högtidsstunder i depna ovanligt rymliga helgedom — helt visst ett af de härligaste tempel Gotland äger.
Garda, 30 Sept.
Burskretsens skollärare och lärarinnor hade i fredags i Garda präktiga skolhus sitt böstmöte, som leddes af skoll. Qviberg. Proflektion i åskådningsundervisning hölls af lärarinnan Hanna Nilsson från Lau. Sedan man derafter samtalat om den hållna lektionen, vidtog diskussion öfver frågan: »Hvilken metod är lämpligast att följa vid välskrifningsundervisningen i folkskolan?» Efter ett lifligt meningsntbyte, bvaraf framgick, att i kretsen försökts olika metoder såsom Holmqvists, Heikes och Rosvalls, uttalade mötet slutligen »önskvärdheten af att vid undervisningen i välskrifning en bestämd, enkel metod följes och att den Rosvallska metoden, som anses leda fortast till målet att vinna en på samma gång praktisk och prydliy stil, måtte följas i kretsens skolor».
Vidare diskuterades frågan: »Hvilken metoå bör man följa vid undervisning i frihandsteckning?» Rörande den mest kända metoden, den Stuhlmanneka, ansåg flertalet densamma som grundläggande vara god, men som den förde barnen väl sakta framåt, blefve resultatet skäligen litet. Åtskilliga talare önskade derför en metod, som något fortare kunde leda till målet. Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
Efter middagsrasten, under hvilken man utförde koralsång i församlingens kyrka och besåg den äfven i höstens drägt vackra omgifningen, samlades man åter för att öfverlägga om skolans angelägenheter. Da frågor, som behandlades, voro: »Huru vidtomfattande är kursen i satslära i folkskolan? Huru många timmar i veckan böra dertill användas? Hvilka stycken äro för satsanalys lämpligast? — prosa eller vere?» Inledaren sade sig ha uppställt frågorna dels på grund at normalplanens tänjbara bestämmelser härom, dels på grand af de fordringar, som understundom ställas på folkskolan. De flesta talare ansågo, att tiden för ämnet vore så knappt tilltagen, att man väl ej gerna kunde hinna mera än lära barnen att i vanliga, enkla meningar »skilja satserna från hvarandra, lära dem känna satseng hufvuddelar och vigtigaste bidelar, hvarjämte man för öfrigt isynnerbet borde fästa barnens uppmärksamhet vid sådana ord och satsdelar, på hvilka de i allmänhet taga miste vid rättskrifningen».
Nästa kretsmöte kommer att hållas i Alskog.
Efter förhandlingarnas slut voro en del tillstädeskomna sockenbor och kretsens medlemmar i angenämt samqväm, tills uppbrottets timms nalkades.
Södra Gotland, 3 Okt.
Lamsamlingen i Sudret, försiggick i går; och kan derifrån antecknas att köparne ej voro så talrikt representerade som förra året, dock gick kommersen ganska lifligt på vissa platser. Prisen voro i allmenhet, för medelstora ungbockar 6—7 kronor för stycket, för moderlam 8—10 krondt. Köttet efter slagtade får betalades här med 8: 50—938: 75 kronor för gammalt lispund och ullen 50—55 öre skålpund, Så att uppköparne torde ej göra några briljanta affärer detta år. — En gammal barbarisk sed är att binda fötterna tillsammans för fåren och under forsling, stundom långa vägar, hårdt packa dem tillhopa i åkdonet. Ett dylikt förfaringssätt har på senare tiden blifvit allt mera sällsynt, dock såg Eder meddelare era skjutsar förliden gårdag, der det grymma behandlingssättet tillämpats. Skulle ej i barmhertighetens och djurskyddets intresse något kunna göras för att totalt erhålla förbud på att handska; med de stackars stumma varelserna på sålant sätt? Jag tror att ordniogsmakten här hade ett ganska vidstäckt fält att arbeta på!
Ganska svår storm från syd rasade här i går e. m. på södra Gotland. Hafsvattenståndet var under denna tid ovanligt högt öfver den vanliga nivån, jag tror stundom ända till 4—5 fot. Vid åtskilliga fisklägen kommo de på land uppdragna båtarne i kollision och ramponerades betydligt.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Oktober 1893
N:r 154
Lau kyrkas reparation, som började i Juli månad nästlidet år, har pu ändtligen hunnit till afslutning, så att gudstjensten der kan upptagas söndagen 1 Oktober.
Hvad som vållat att arbetet dermed räckt så länge var visserligen den omständigheten att der var så mycket i kyrkans inre, som skulle genomgås och förnyas; också kunde icke allt företagas på en gång, utan det ena arbetet måste vänta på det andra, Kyrkan hade väl kunnat vara färdig så att gudestjenst fått hållas från detta års början, om icke församlingen först i Oktober förlidetår beslutit sig för anskaffande af rya bänkar, hvartill ritningar skulle uppgöras för att sedan af k. m:t stadfästas.
Härtill kom bestyret med orgelns uppsättniog, hvarmed arbetet först i Maj månad d. å. kunde begyona. Detta arbete har tagit rundligare tid än beräknadt var. Orgelns uppsättning och stämning är verkstäld af hr A. L. Köhler från Visby.
Det mesta srbetet är uttördt af byggmästar J. O. Karlsson från Alfva och är i korthet följande: Väggarnes och hvalfvens skrapning och sffärgning samt den huggna stenens rengöring; inläggning af nytt golf på ny träoch stengrund, förfärdigande af orgelhus jämte fasad, ny altarrund samt nya bänkar. Målningen af kyrkan i de delar som vedarbort har utförte at hr J. Gardelin i Hemse.
Kyrkan, i sig sjelf stor och prydlig, framstår nu i ett värdigt skick, täflande med de vackraste och prydligaste inom stiftet. Hela kostnaden för det nu afslutede reparationsarbetet belöper sig till närmare 8 000 kronor. Lägges dertill att församtingen för en tid gedan offrat ombring 4,000 kr. på de då delvis misersbla fönstren, isynnerhet korets, så måste erkännas att bär nedlagts mycket på sockenkyrkans vidmakthållande och försköning.
Södra Gotland, 30 Sept.
Olyckshändelse och djurplågeri. Att djurplågeri föröfvas i stor skala vid »fängslandet» af får, är nogsamt kändt. För att nödga ett par »flygande» får att gå stilla å betena, lät ägaren, en landtbrukare härstädes, koppla de båda djuren tillsammans med en träklot eller s. k. »ok», Allt gick bra några dagar och fåren tycktes finna sig i ein tvungna ställning tills en natt nn i veckan då de skulle försöka sin konst att hoppa ötver gärdesg:rden dervid de ej måst enats om satsen, utan blott det ena fåret kommit öfver så att de blefvo hängande ett på hvardera sidan af gärdesgården, der de funnos af ägaren på morgonen, men döda. Att de arma djuren i flera timmar fått lida outsägliga qval innan döden befriade dem, är tyvärr antagligt, alldenstund »oket» är så beskaffadt att det ej kan qväfva sitt offer annat än ytterst långeamt. Med förvridet utseende och blödande under sina ansträngningar att komma lösa, sågo de arma djuren hjertskärande ut, berättade ett ögonvittne.
Apropå djurplågeri, kan nämnas, att en bonde för en tid sedan saknade en gammal tacka. Vid företagen skallgång af bonden och hans folk efter den försvunna fanns hon liggande i en hage med båda bakbenen afslagna oförmögen att kunna röra sig. I sin fortviflan att skaffa sig något till uppehälle hade hon uppätit jordtorfvan rundt omkring, samt äfven en enebuske. Djuret, som haft svårt att skilja å mitt och ditt har visat en oböjlig vana att beta å andras marker, så att det troliga är, att någon grym jordägare, velit hämnas å tackans ägare.
Under senaste svåra stormen har, berättas det, en fiskare i Hamra förlorat alla sina strömmingsgarn. Man har från flere båtar sökt efter de förlorade, men så vidt kändt är ännu utan resultat.
Ekorrar som landsplåga är man frestad att säga vi fått härute på söder. Hvarbelst man kommer vare sig i skogen, å fälten eller vid sjöstrancep, synes dessa qvicka hoppare med svansen i skyn ej i enstaka fall, utan i tjog — ja hundratal. Vid sjöstraaden, hittades härom dagen sjutton stycken döda, som troligen funnit döden i vattnet. Är man ej slugare än att söka på hasselbuskarne efter nötter, är man säker att såvida der finnes någon nöt få se en ekorre, som knipit bort henne och nu mumsar derpå af hjertans lust.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 2 Oktober 1893
N:r 153
för den gotländska ungdomen ha ägt rum i dag från kl. 11 f. m. på planen nedanför paviljongen. Glädjande att omtala, blef deltagandet långt störrs än man väntat. De täflandes antal uppgick vämligen, till omkring 150 stycken.
Som bekant hade de uppdelats i tre klasser. Den yngsta, bestående af pojkar under 13 år, täflade i pärk, varpa — i grupper om .3 —, kapplöpning och bäddring. Den andra gruppen, till hvilken hörde 15—16 åringar, deltog ej i pärken, men täflade i stället i inslag i pärk, och slutligen kom den sista afdelningen, ynglingar om intill 18 år.
När täflingarna väl kommo i gång, erbjöd paviljongsplanen en ytterst liflig anblick. De. täflande grupperna rörde sig om hvarandra. Rundt om på bänkarne kring planen sutto massor af åskådare, äldre och yngre. Såväl läroverksungdomen som folkskolans. barn hade lof för dagen. Äfven från landsbygden hade infannit sig. ett stort antal såväl deltagare som åskådare.
Platsen räckte ej till för alla, de täflande, utan den yngsta gruppen af varpkastarne måste hänvisas till Nordergrafvar. De öfriga kastade 3—5 kast hvar på den ej. synnerligen lämpliga platsen bakom paviljongen.
Den äldsta gruppen hade att uppvisa tvenne pärklag. Det ena bestod af Stångabor och Stenkyrkebor, och särskildt visade sig de förra hemma i spelet. Ett annat lag utgjordes af läroverksungdom och åtskilliga. landtbor; äfven de skötte sig bra.
Men största intresset väckte dock en pärk, som spelades mellan ännu ej trettonåriga pojkar, från Norrlanda och Alskog, Det. var rent af. förvånande huru säkra de voro, både ätt slå in och möta bollen.
Nere i studentallén arrangerades kappIöpningar i de olika grupperna på en bana om 250-steg. Till sist företogon täflingarne i bäddring och inslagning.
Prisen utdelades gruppvis.
Ynglingar mellan 16—18 år.
Varpa: första pris (1 skrifetäll): A. Pettersson, Ekeby.
Andra. pris (Fria Lekar af Töragren): V. Karlsson, Lau.
Inslag i pärk (ett par skridskor): J. Lagergren, Buttle.
Pärk: första pris (10 kr.) Allm, lärov:s lag.
Bäste pärkkarlen (en silfverpokal): Aug. Pettersson, Stånga.
Kapplöpning: första pris (ett parskridskor) Ernst Ahlberg, Hangvar, 33 1/5.
Ynglingar mellan 13—16 år:
Inslag i pärk: första pris (slidknif): J. Olofsson; Silte.
andra pris (knif). A. Pettersson, Gammalgarn.
Varpa: första pris (meterbak) V. Sandström.
andra pris (knif). V. Sjögren, Visby.
Kapplöpning: första pris (knif och kam) E. Kullin, 36 sek.
Andra pris (Almanacka) T. Sätervall 36 4/5 sek.
Gossar under 13 år:
Pärk: första pris (10 kr.) Alskogslaget, andra a (5 kr,) Norrlandalaget. Pärkkarlarne Herm. Konradsson och V. Johansson skridskor.
Varpa: första pris (knifvar): Ivar Smedberg, Karl Kolmodin, R. Pettersson.
Andra pris (d:o) O. Ulfsparre, E. Vessman. R. Uddin.
Kapplöpning: första pris (skridskobiljett): A. Pettersson, Visby.
Andra pris (knif) O. Stålhandske, Visby, E. Nordahl.
Bäddring (en knif och 1 krona) Gardelius, Visby. Närmast Östergren, Visby.
Prisen utdelades af rektor Jacobson.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 September 1893
N:r 148