Från landsbygden.

Södra Gotland, 23 Ang.
Ovanliga fosterföräldrar. En person härstädes, ägare af ett dufslag, fick isomras det infallet att till ett dufpar, som förvarades i särskild bur, inlägga ett vanligt hönsägg ir att se, huru detta förfarande skulle upptagas af de nämda fåglarne. Men dessa i stället för att, såsom man vore restad tro, förnämt draga sig tillbaka från det efter deras förhållanden otympliga tuppämnet, satte sig deremot genast in i sina husliga plikter och rufvade ägget turvis under trenne veckors tid, intill dess en vacker dag nu för kort tid sedan, en liten pipande kyckling, förvånad och nyfiken, tittade fram genom det sprängda skalet. Men dermed tyckte sig ock dutvoparet hafva uppfylt allan rättfärdighet, antagligen inseende att det blifvit grymt luradt, ty nu få kycklingens ägare sjeltva sörja för hans kosthåll och vård, till dess han känner sig stark nog att försörja sig sjelf, oberoende af både menniskor och dufvor.

Många död af en smäll. Då en person i tisdags var ute på harjagt i närheten af sjöstranden, gjorde den medföljande hunden plötsligt stånd vid en enbuske i en hage och kunde ej vare sig med lock eller pock förmås att lemna sin intagna ställning. Förvånad öfver detta hundens beteende, då den ej vore fallen för eller dresserad för rapphöns, gick jägaren fram till honom och fann då på marken tvärt öfver en liten sten ormar sammanflätade i sådan mängd att de motsvarade en arms tjocklek, hvilka så hade tjusat hunden, att den ej rörde sig ur fläcken förrän ägaren tog honom i nacken och drog bort honom en bit, då förtrollningen bröts. Derefter riktade han på några stegs afstånd ett skott i ormklungan, hvilken derefter slets i trasor sönder. Sedan räknade man ej mindre än nio hufvuden.

Regn, föregånget af några hårda åskknallar, föll härstädes i så riklig mängd, att jorden fick en ordentlig »myr».

Rå sådden, som egentligen skulle börjat, enligt gammal praxis, som i lördags, har ej kunnat verkställas i brist på fuktighet i jorden. Visserligen finnes en och annan bonde, om sått ut någon tunna, men något mere hafva de ej vågat sig till. Det lilla regn som föll i början af förra veckan var, då såningsdagen kom, allaredan uttorkadt ur jorden.

I dag syns så många, som jord och dragare hafva, beså sina åkrar med en ifver, som tydligen visar att man är ense med sig sjelf att man, fast mot sin vilja, försi kat sig några dagar.

När, 23 Aug.
Säkerheten här på vår gamia goda ö börjar bliva dålig numera och skulden härtill är den mängd tillfälliga arbetare, som så mångenstädes här hafva fått arbete, en sak hvarför de borde vara tacksamme i stället för att såsom nu väcka ondt blod bland den gotländska befolkningen.
Dessa arbetare aufalla t, o. m. utan föregående ordväxling och tilltyga de öfvertallne dervid ganska illa.
Ett bevis härpå lemnar oss följande händelse från När socken:
För ett par dagar sedan var pastor Kalströms dräng sysselsatt med något arbete i trädgården, då dit inkommo ett par riktigt äkta »Sm aulandsrallabusar» och började samspråka med drängen ifråga, dervid en af dem låtsade sig träffa on gammal bekant. Dräingen, som ej kände till heller visste sig förut hafva sammavträffat med dem, svarade helt lugnt att de voro honom fullständigt obekanta.
Detta tyckt: emellertid »busarne» icke om, hvarför en at dem gaf drängen ett så häftigt slag i ansigtet att denne föll om kull och näsan sprang i blod.
Vid ett försök att åter resa sig, flck han slag af käppar, som bofvarne medförde.
Arbetarne lära dagen efter hafva blifvit tilltalde för sitt djerfva tilltag men endast svarat med hånekratt.
Det tycks västan som det ej skulle finnas lag öfver dessa arbetare, ty från alla socknar, der de flanas, hör man nästan liknands berättelser. — Ej nuderligt då om de hos befolkningen injaga skräck och afsky.

Levide, 21 Aug.
Ett häftigt åskväder drog fram här öfver en i dag vid-elfvatiden. Vid förste urladdningen slog blixten ned i ett ladugårdshus hos arbetaren J, Norrby, och dödäde en gris utan att anställa vidare skada.
En annan del af samma stråle följde en telefonledning, som framgår öfver nämnda hus, till telefonstationerna i Levide och Hemse, der apparaterna delvis skadades och tre trådar på förra samt fyra på det senare afsletos. Åskvädret åtföljdes i socknenens norra del af en skur hagel, stora gom bönor, som smart betäckte marken till ett kvarters höjd. På somliga ställen hopades haglen i drifvor, som ännu kvarlågo vid sex tiden på kvällen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1894
N:r 131

Arrendeauktion

kommer att onsdagen den 29 nästkommande Augusti, kl. 11 f. m., förrätttas såväl här i landskontoret som ock, genom vederbörande kronofogde, å Skogs tingsställe i Lefvide socket, för utarrenderande af förra häradshöfdingebostället 3/4 mantal Skogs N:o 1 i nämda socken och länets södra härad.
Egendomen, som är belägen invid allmänna landsvägen, 0,7 nymil från Hemse jernvägsstation, antogs vid arrendeuppskattningen innehålla en areal af 168 har 7,9 ar, deraf 27 har 86,7 ar åker och tomter, 18 har 96,6 ar äng, 74 har 23,8 ar afrösningsjord och myr, 36 har 31,5 ar odlingemark samt 10 har 69,3 ar impedimenter.
För egendomen har Kongl. Domänstyrelsen med ledning af behörigen förrättad upp:kattnirg såsom arrendevärde faststält en årlig afgift af 40 kronor under företa arrendeåret och 572 kronor under hvartdera af de 19 återstående arrendeåren; och är arrendetiden bestämd till 20 år räknade från den 14 Mars 1896 till den 14 Mars 1916. Skilnaden i arrendevärdet mellan första arrendeåret och de öj’riga åren motsvarar ungefärliga beloppet af den ersättning för förekjutna skifteskostnader som arrendatorn är skyldig till afträdaren vid tillträdet utgifva.
De för kännedom om arrendevilkoren nödiga bandliogar äfvensom förmulär för arrendeborgen finnas tillgängliga i Kongl, Domänstyrelsens sktuariekontor, här i landskontoret ssmt bos kronofogden i södra fögderiet.
Presterskapet anmodas att uppläsa denna kungörelse i länets kyrkor den 24 Juvi famt den 15 Juli och 12 Augusti innevårande år.
Visby i Landekontoret den 16 Juni 1894.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
Johan Hambræus. Oscar Melin.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Augusti 1894
N:r 127

Ifrågasatt jämkning i länsmansdistrikten.

Den 14 Dec. 1877 förordnade k. m:t, att antalet länsmansdistrikt inom Gotlands län, då utgörande tio, skulle minskas till sex och att af dem tvänne skulle utgöras af, det ena Fardhems, Garda och Burs ting, jämte Eksta pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Burs, Stånga, När, Lau, Etelhem, Garda, Alskog, Lye, Ejsta och Sproge; det andra Hoburgs, Grötlinge, Hemse ting samt Habblingbo pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Hablingbo, Silte, Hemse, Alfva, Eke, Rone, Grötlingbo, Hafdhem, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre. Länsmännen i dessa bägge distrikt hafva icke boställen sig anvisade och äro f. n. boende, den ena i förstnämda di strikt, bvilket, jämlikt af k. m:t senare meddelad bestämmelse, numera benämnes Gotlands Södra fögderis mellersta länsmansdistrikt, vid Etelhems jernvägsstation, och den i det senare, benämdt Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt, i Öja socken i närheten af Burgsviks hamn. Längsta väglängden från länsmännens bostäder till distriktsgränsen är för länsmannen i mellersta distriktet till stranden i Sproge socken 4,2 nymil och för länsmannen i södra distriktet omkring 3 nymil. Folkmängden i mellersta distriktet var vid 1891 års utgång 7,386 personer och i det södra 7,623.
Efter det förutnämda distrikts indelning vunnit tillämpning hafva emellertid förhållanden inträffat, som skulle göra en jämkniog i deona indelning önsklig. Så har i Hemse socken uppstått en allt mera vflig rörelse och mera samlad befolkning af den betydelse att k. m:t uti skrifvelse 25 Juoi 1886 förklarat, att för densamma, benämd Hemse handelsplats, ordningsstadgan, bygnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla, hvarefter särskild municipalstyrelse der ordnats. Då en ganska lifbg rörelse råder å denna plats, bvilken tillika är ändpunkten af Gotlands jernväg, och der anordnade månatliga torgdagar vanligen sammanföra rätt mycket folk, är det af vigt att polistillsya der finnes. Nu bör emellertid denna plats till södra länsmansdistriktet och är belägen på 2 mils afstånd från länsmannens bostad. Då denna länsman jämväl har flera orter med jämförelsevis betydbgare befolkning inom sitt distrikt, såsom Ronehamn på 3 mils afstånd, Bargsviks bamn och ett under senare åreo anlagdt och bedrifvet stenhuggeri vid Hoburgen med en del löse arbetare på omkring två mils afstånd, är det både betuogande och besvärligt för bonom att utöfva den honom åliggande polisuppsigtea ipom distriktet. Länsmannen i mellersta distriktet har åter ingen plats med mera samlad befolkning inom »itt distrikt. Ett otjemnande af denna olikhet till båtnad för en mera verksam polistillsyn kan utan svårighet ske på det sätt att en del af södra distriktet öfverflyttas till det mellersta; och dertill bör i första rummet ifrågakomma Alfva och Hemse socknar, utgörande Alfva pastorat. Om sådan öfverflyttning sker och länsmannen får sin bostad i Hemse socken, der brist på dertill lämpliga lägenheter ej lärer förefia nas, vinnes derjämte den fördelen, att han kommer att bo mera centralt i distriktet än nu, med längsta afstånd till distriktsgränsen af å ena hållet 3 mil, å det andra af omkring två mil, till lättnad för tjenstegöromålen och minskning i kostnader för allmänheten, — Visserligen skulle genom en sådan omreglering ionevånareantalet i de båda distrikten blifva icke obetydligt olika, idet att mellersta distriktet fioge 8,547 och det södra 6,462 per soner efter folkmängden år 1891; men denna omständighet torde ej tillmätas någon afgörande vigt i förhållande till de fördelar, som regleringen komme att medföra i ofvan antydda afseenden, och då tillökningen i innevånareantalet i mellersta distriktet icke medför någon afsevärd svårighet i distriktets skötande. Upplysningsvis kan här nämnas att ionevånareantalet i södra fögderiets norra länsmanvsdistrikt år 1891 utgjorde 8,012 personer.
Med afseende å hvad sålunda anförts har länsstyrelsen hemstält, att k. m:t ville förordna om sådan jämkning i länsmansdistrikten inom Gotlands södra fögderi att Alfva pastorat, bestående af Hemse och Alfva socknar, må öfverflyttas från södra till mellersta distriktet, en förävdring, som ej mindre kronofogden i fögderiet och vederbörande länsman, än äfven Hemse och Alfva sockenmän, i kommunalstämman hörda, förordat såsom önsklig och förmånlig, och att denna förändring må få tillämpas med början af &r 1895. K. m:t har häröfver anbefallt kommarkol legium och statskontoret afgifva utlåtande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Augusti 1894
N:r 126

Ur odlingslånefonden

ha för innevarande år erhållits:
till torrläggning och odling af Södra Lunds myr, tillhörande hemmanen Krasse i Guldrupe, Sorby i Väte samt Ugloser, Levide och Kyrkeby i Etelhems socken 12,000 kronor;
till afdikning och odling af Mästermyr, tillhörande hemmanen Alfvena och Norrgårda i Vallstena socken, Tjelder i Boge samt Magnuse, Kyrkbinge, Hintzer, Kopungs, Fjerdinge, Vesterbjers, Stora och Lilla Gervide samt Svalings i Gothems socken 8,100 kronor;
till afdikning och odling af Krasse myr, tillhörande hemmanen Rofvalds, Vifvungs, Prestbåtels och Nygård i Vänge socken samt Krasse och Bjers i Guldrupe socken 13,200 kronor.
till afdikning och odling af sankmarker tillhörande hemmanen Bjerges, Kyrkljufves, Hägvalds, Suderbys, Sallmunds och Skogs i Vänge socken 3,500 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Augusti 1894
N:r 125

För de förhandlingar,

hvilka under den gångna veckan ägt rum vid gillessammanträdena, redogöra vi här nedan.
Vid sammanträdet med Burs och Garda hushållsgille 18 dennes i Burs skolhus lemnades åtskilliga upplysningar angående arealen af skogbärande mark inom olika socknar af gillesområdet.
Bland annat upplystes, att inom Närs socken ej hälften af hemmansägarne hade skog nog för husbehof och att inom Burs socken förhållandet ej var stort bättre.
Ordf. föredrog åtskilliga paragrafer i nya skogslagen och påvisade tillämpningen af desamma.
I fråga om väglagen och dess tillämpning framhölls vigten af att ny vägdelning, hos länsstyrelsen söktes, dels på grund af att ett så stort artal pya vägar blifvit föreslagna att upptagas och underhållas, som allmännas, dels ock på den grund att det vore fördelaktigast om den nya vägdelningen föreginge ploglagsindelningen.
Man uttalade sig härefter för att något skulle göras för hästafvelus befrämjande och att man medels premiering skulle söka åstadkomma detta, hvarför föreslogs att hos landstinget göra framställning om ett anslag af 600 kr. för kommande året.
Till gillets ordförande återvaldes f. fanjunkare L. Jacobsson, Halfvans i Garda, hvarjämte till ledamot i nötpremieringsnämden utsågs nämde J., hvars suppleant blef L. Pettersson, Hallbjens.
I fårpremieringsnämden utsågs till ledamot för nästa år Olof Pettersson, Hallute i När.
Till sist uttalade sig gillet för att premieringsmöten måtte omväxlande hållas i Burs, Etelhem och Lau; nästa möte bestämdes att hållas på sistnämda plats.
— Vid Hoburgs och Grötlinge tingssammanträde i tisdags i Hafdhem voro 55 af gillesledamöterna samlade.
Uppgifterna om arealen af skogbärande mark granskades och häraf framgick, att den i allmänhet var för högt upptagen och tarfvade betydlig nedsättning.
Äfven här meddelade landshbötdingen åtskilligt om nya skogslagea och dess tillämpning.
Inom väghållningsdistriktet hade ett stort antal vägar anmälts till upptagande, men lävsstyrelsen hade endast undantagsvis kunnat förordra någon mindre eträckas upptagande på allmän bekostnad.
Ny vägdelning vore af vigt.
Hästafveln borde befrämjas genom premiering af lämpliga hingstar och ston och borde landstinget härför anslå 600 kr.
Ett af hr V. Hansén, Burgsvik, väckt förslag om att hösttorgdagen å Bandesrum i Grötlingbo måtte framflyttas till sista onsdagen 1 Sept. godkändes af gillet.
Till ordf. omvaldes hr Hansén, som äfven blef ledamot i nötpremier nosnämden för 3 år med N. Olsson, Nora och P. Jespersson i Burge, Hafdhem, som suppleanter. Till ledamot i fårpremieringsnämden utsågs för nästa år hemmansäg. O. Vestberg, Sibbenarfve i Öja.
Nästa premieringsmöte skall hållas i Vamlingbo.
— Vid sammanträdet i Hablingbo i onsdags voro ett 50-tal af Hablinge och Hemse tings gillesledamöter närvarande.
Ett förelag att höja hamnafgifterna för virke till utförsel för att derigenom hämna skogsafverkniogen omfattades ej af gillet med allmännare intresse, utan ansåga i stället af några skola medföra alldeles motsatt verkan.
Hästpremiering hvarje år ansåg gillet t. v. böra anstå, deremot uttalade man sig för höjda nötpremier.
Till ordf. återvaldes d:r Sätervall i Hemse. I premieripgsnämden valdes A. Pettersson, Hulte, suppl. M. Cedergren och K. Pettersson, Asarfve. I fårpremieriogsnämden N. Broander, Bölske.
Nästa premiering hålles i Hemse.
— Vid Hejde och Fardhems tings gillessammanträde å Skogs i Levide:
Man uttalade sig för framflyttning af tiden för vägsynernas hållande till sista delen af Sept. och ville landsböfdingen upderställa denna fråga pröfning af årets landsting.
Äfven bär framhölls vigten af ny vägdelning. Rörande de i jordbruksstatistiken upptagna siffrorna & arealen af skogbärande mark kunde ingen justering företagas, enär de närvarande ej med visshet kunde uppgifva arealen af under de 2 senaste åren uppodlad mark, som dock torde uppgå till omkring 125 hektar inom gillesområdet.
Hr Wöhler ansåg det vara af synnerligt gagn om tallplantor uppdroges i tillräcklig mängd för att tillhandahållas allmänheten. Äfven borde skogsplantörernas antal ökas.
Gillet uttalade sig för hästpremiering hvartannat år med anslag af landstinget.
Till ordf. omvaldes hr Wöhler, som äfven blef ledamot i nötpremieringsnämden, med kapten Facht och hemmansäg. N. Christiansson, Sicklings som suppl. I fårpremieringsnämden invaldes F. Schimdt, Sicklings.
Nästa premieringsmöte hålles å Klintehamn.
— I går vid Stenkumla och Banda gillesmöte i Stenkumla uttalade man sig ock för vägsyrens franiflyttande till slutet af September. Man uttalade sig för hästpremiering. Meddelades att inom gillesområdet under de två sistlidne åren uppodlats omkr. 55 hektar skogsmark.
Till ordf. återvaldes kyrkoherde Kolmodin i Vall. I nötpremieringsnämden hemmansäg. O. Hagvall, Rosarfve i Vall med Hj. Hagvall och nämdeman F. Sahlsten till ersättare. I fårpremieringsnämden invaldes O. Pettersson, Hallvede.
Nästa premiering hålles i Vall.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 Juni 1894
N:r 96

Vid premieringsmötet

i Hablingbo i onsdage prisbelönades nedanstående djur:

Ungtjurar:
Rufuz, J. Hansson, Snoder, 2:a pris
Thor, A. Pettersson, Hutle, Hemse 3:e pris

Äldre tjur:
Max, K. Johansson, Botvars, Hablingbo 3:e pris

Kor:
Frida, J. Fogelgren, Simers, Hablingbo 3:e pris
Beda, P. Lundgren, Kyrkeby, Hablingbo 3:e pris
Rosa, L. Ablström Mickels, Hablingbo 3:e pris
Bruette, O. Olofsson, Hexarfve Hablingbo 3:e pris
Rosa, J. Kristofferson, Öfver-Östres Alfva 3:e pris
Sköna, J. Kristofferson, Öfver-Östres Alfva 3:e pris
Stjerna, O, Häglund, Nisse, Hablingbo 3:e pris
Lilja, Hämandad, Sproge 3:e pris
Berka, Jac. Löfbom, Stjups, Hablingbo 3:e pris
Tora, Jobansson, Ronehamn 2:e pris
Rom, Hägg, Peter, Hablingbo 3:e pris
Nelly, L. Johanson, Halvars, Hablingbo 3:e pris
Rosa, L. Laugren, Bopparve, Hemse 3:e pris

Kviga:
Mia, P. Landgren Kyrkeby, Hablingbo 3:e pris

— Vid premieringsmötet i Buarge i går prisbelönades:

Ungtjur:
Vitus, Jak. Jakobson, Ejmunds, Gerum 3:e pris

Kor:
Alma, Osk. Nilson, Sandarfve, Fardhem 2:e pris
Krona, Jak. Bolander, Prestgården, Fardhem 3:e pris
Netta, N. Pettersson, Skinnarfve Lefvide 3:e pris
Rosa, Nils Hög!und, Likmunds, Gerum 3:e pris
Dessa, Fr. Johansson, Skönarfve, Lefvide 3:e pris
Netta, Jak. Larsson, Mickelbys, Gerum 3:e pris
Krona, P. Andersson, Prestgården Fardhem 3:e pris
Svea, G. Nilsson, Skönarve, Lefvide 3:e pris

— Vid premieringen i Stenkumla i dag ha prisbelönta:

Tjurar:
Noak, K. G. Bolin, Mafrids, Vestergarn 3:e pris
Lustig, Oskar Söderberg, Eskelhem 3:e pris

Kor:
Netta, O. Sandelius, Kube, Stenkumla 3:e pris
Netta, J. Tofftén, Haga, Vestergarn 3:e pris
Dufva, J. Nygren, Eskelhem 3:e pris
Viktoria, G. Almström, Eskelhem 2:e pris
Ebba, A. Jupiter, Stenkumla 3:e pris
Terla, G. Nyman, Vestergarn 3:e pris

Kvigor:
Vesta, G. Gottberg, Stenkumla 3:e pris
Massia, O. Löfgren, Eskelhem 3:e pris
Bansa, N. P. Jakobsson, Eskelhem 3:e pris

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Juni 1894
N:r 95

Boställsarrende.

Sedan k. m:t förordnat att förra häradshöfdingebostället 3/4 mtl Skogs i Levide socken fortfarande skall i kronans ägo bibehlllas, har domänstyrelsen med ledning af insändt uppskattningstostrament för utarrendering på 20 års tid från 14 Mars 1896 af nämde egendom faststält ett arrendevärde at 40 kr. under först arrendeåret och 572 kronor under hvartdera af de 19 återstående arrendeåren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Juni 1894
N:r 90

Gotlands distrikt af verldsgoodtemplarorden

höll i går ordinarie distriktlogemöte vid Kvie i Martebo, dervid inga andra ärenden af vikt för distriktet förekommo, än att åt verkställande rådet uppdrogs att under vintren med nu befintliga sparade medel och med det bidrag som möjligen af årets storlogemöte kan komma att beviljas, anordna nykterhetsföredrag af lämplig talare från fastlandet.
Vid härefter företaget val af förtroendemän för det arbetsår, som med gårdagen började, utsågos till:
distriktstemplar skollärare A. Rosvall, Eskelhem rådgifvare, advokaten A. K. Stenmarck, Visby, v. distrikttemplar landtbrukare O. Thorell Kvie i Martebo, distriktsekreterare skollärare Karl Lingström, Bro, skattmästare konduktör K. G. Svensson, Visby, distriktmarskalk landtbr.
Arvid Dalström från Levide, då. kaplan f. styckjuakare K. N. Alfvegren, intendent för ungdomstemplet skollärare Aug. Lingström från Klintehamn, som ock erhöll fortsatt rekommendation till distriktsdeputerad.
Till yttre och inre vakter utsågos arbetarne A. och O. Andersson i Lummelunda.
Sedan mötet afslutats och middagstimmen hållits, beträdde skollärare Rosvall talarestolen, derifrån han inför en ovanligt talrik åhörarekrets höll ett föredrag som med största uppmärksamhet åhördes.
Till mötet hade lustfärdat ett tretiotal af logen 925 Oskars minnes medlemmar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juni 1894
N:r 85

Väghållningsärenden.

Länsstyrelsen har nu meddelat utslag i anledning af inkomna ansökningar om ändring eller nyanläggning af allmänna vägar inom öns båda väghållningsdistrikt.
Länsstyrelsen har funnit följande dels ännu icke anlagda, dels redan mer eller mindre fullständigt utlagda och af enskilde underhållna vägar, hvilkas upptagande såsom bygdevägar begärts, vara af det allmänna gagn såsom sammanbindande socknar och i öfrigt af afsevärd betydelse för allmänna samfärdseln, att de böra såsom bygdevägar upptagas, nämligen:

Inom norra häradet:
Vägen från allmänna vägen i Anga socken till allmänna vägen vid s. k. Galten i Ganthem; vägen mellan Martebo och Lokrume öfver Martebomyr; vägen från Dunegårda i Dalhem öfver Roma myr till Roma kyrka; vägen från Norrlanda kyrka i riktning öfver Broa, Loipstäde och Björke gårdar till Ganthems kyrka, samt vägen från Stux gästgifaare: gård i Bunge socken till Fårösund, hvilka vägar derför, sedan de p& bekostnad af dem, hvilka af vägarne närmast hafva gagn, blifvit till sträckningen närmare undersökta och i sådant afseende af länsstyrelsen godkäoda samt i öfverensstämmelse dermed till den för bygdevägar föreskrifna bredd anlagda och vid vägsya godtagna, såsom varande i ett för allmän samfärdsel fullt tillfredsställande skick, skola såsom allmänna vägar af väghållvingsdistriktet underhållas. Vidare har länsstyrelsen funnit, att vägen från Koparfve i Rate till landsvägen i närheten af Rute kyrka samt norra vägen från Stenkyrka kyrka till landsvägen åt Grausne numera ej ha den vigt för allmänna samfärdseln, att de böra såsom allmänna vägar underhållas, hvarför de väghållningeskyldige från deras underhåll befrias mot skyldighet att till vägkassan erlägga motsvarande ersättning enligt nya väglagen §§ 17 och 18. Öfriga vägar, om hvilka ansökning gjorts, har länsstyrelsen, åtminstone ej för närvarande, funnit så vigtiga, att de böra upptagas som allmänna.

Inom södra häradet:
Länsstyrelsen har faovit, i fråga om de föreslagna vägarna från Tane till Väte kyrka och s. k. Kulstäde kvior emellan Akebäcks och Valls socknar, att, då allmän väg redan finnes inom länets norra bärad anlagd till häradets gräns å här ifrågavarande ställen, bygdevägar böra på södra häradets väghhllningsdistrikta vägkassas bekostoad anläggas och underhållas från häradets gräns, dels å den från Tuoe i Viklau ledande vägen till allmänna vägen vid Kakuse i Väte, dels å vägen från Akebäcks soeken till allmävna vägen vid Levide i Vall, eller s. k. Kulstäde kvior. Beträffande åter öfriga vägar, hvilkas upptagande såsom bygdevägar sökandena begärt, så, ehuruväl bland dessa åtskilliga synas hafva skådant läge, att de må kunua lagligen bänföras till bygdevägar, har länestyrelsen icke funnit de derom gjorda ansökningarna för närvarande föranleda vidare yttrande, enär beträffande ett icke ringa antal af de sålunda föreslagna vägarne ej ens af sökandena ifrågasatts att de skulle upptagas såsom allmänna förrän vid blitvande vy vägdelniog inom häradet och dessutom alla de i dessa afseenden väckta frågor lämpligast kunna pröfvas i ett sammanhang samt, hvad särskildt angår de ännu icke anlagda vägarne, närmare utredning saknas rörande den i vissa fall antagligen gauska betydande anläggningskostnaden.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 April 1894
N:r 56

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Fjerde sammanträdet 9—10 April; ord. e. o. hofrättsnotarien K. P. Lundblad).
Ansvar och ersättning. Handlanden i Hemse Frans Lysholm, hade arrenderat en under 1/128 mtl Likmide i Hemse lydande lägenhet å 5 tunnland, kallad Haltåker. Arrendekontraktet som gälde för 10 år räknadt från 1 Juni 1891, var intecknadti sagde hemmansdel. Lysholm yrkar nu att hemmanpsägaren Olof Isenberg Arges i Hemse måtte dömmas skyldig att genast utbetala 150 kr, samt ådömmes ansvar för egenmäktigt förfarande, för det denne å 3 7/10 tunnland sistlidne höst nerplöjt klöfver, der blott en skörd tagits och som äfven i år kunnat lemna en god skörd.
Isenberg, som genstämt Lysholm, yrkade i stället att denne måtte förklaras skyldig frånträda lägenheten, samt för det gångna året betala arrende. Medgat att så tillgått som kär, påstått, men visade med vederbörliga handlingar dels att han å offentlig auktion utan förbehåll köpt hemmanet, dels att vid hemmansklyfning som tillträdes den 1 sistl. Maj, nämda jordområde 3 7/10 tunnland blifvit honom tillskiftadt. Bestred derföre kärandens ersättnings- och ansvarsyrkande samt yrkade i stället bifall till genståmningen. Utslag vid sjette sammanträdet.

Födorådskrångel. Husbondeenkan Maria Pettersson, Kodings i Hemse, ville att hennes måg Emil Johansson skulle förklaras skyldig utgifva bristande födorådsförmåner med 16 kr. årligt från den 19 Nov. 1885, som enligt födorådsafhandling af sagde dag, vore bestämdt att utgöras i kontanta penningar. Yrkade äfven att svar. måtte åläggas att utlemna sagde afhandling, som enligt kär. påstående skulle befinna sig i svar. ägo; hvilket allt af svar, bestreds, Kär, ombud länsman A. M. Eneman upplyste då att han 1886 vid häradsrättens Marssammanträde för svarandens räkning sökt och erhållit såväl lagfart å 5/32 mtl Kodings, som ock inteckning i samma hemmanedel till säkerhet för födoråd åt kär, och hennes aflidne man. Dessa handlingar hade samtidigt öfverlemnats åt svar, som för sina svärföräldrars räkning betalt lösen för inteckniogen. Företedde afskrifter som styrkte detta.
Svarandeombudet Björkegren kunde icke bestrida detta, men bestred deremot stämningspåståendena till dess att födorådskontraktet i hufvudskrift företeddes. Utelag samtidigt som förra målet.

Herr Fagerberg skall hit och reda upp påstod hemmansägaren Lars Larsson, Enges i Burs, emedan handl. herr J. F. Fagerberg Dala i Burs stämt honom för bodskuld, som när kär. räkning jämfördes med svar. motbok stämde öfverens, såväl hvarje post, som ock i slutsumman. Larsson, som i sin ägo hade några gamla inlösta reverser, ville ovilkorligen hafva »patronen» hit och reda upp affären, ty sjelf kunde han det ej. Häradsrätten meddelar utslag i målet vid sjette sammanträdet.

Smedens goda namn. Det sedan andra sammanträdet uppskjutna målet emellan smeden A. F. Larsson och Brita Nilsson, Maldes i När, förevar ånyo och begärde kär, nu för skadadt namn och yrke 100 kr. Som vittnen hördes Anton Jacobsson hvilken hört svar. säga att »Larsson nu kommer att resa sin väg och aldrig mer komma igen, samt att han derigenom kommer ifrån sina affärer», vidare hade svar. om en förbindelse som vittnet i likvid erhållit af kär. sagt att denna vore värdelös, emedan svar. och hennes man bevittnat utgifvarens namn, men att borgensmannens namnteckning sedan tillkommit. Olivia Hansson hade vid ett tillfälle blifvit af svar. till:irågad om hon skulle låna pengar åt kär., dervid svar. sagt: gör inte det för han reser nu sin väg och kommer icke igen, samt att han sålt sin smedja och sina verktyg.
Vittnet Jacobsson hade äfven hört kär. vid ett tillfälle säga att han skulle resa. Svar. medgaf att hon sagt att kär. tänkt resa, men det på kär. eget ord vid ett tillfälle, då kär. blifvit åtalad af en piga för barnuppfostring.
Utslag meddelas vid sjette sammanträdet.

Olofligt afvikande ur tjenst. Målet emellan Lars Munthe, Gardungs i Stenkumla, och statkarlen Karl Jacobsson förevar ånyo till behandling. Svar. förelagd inställelse vid 25 kronors vite, skyltade idag med total bortovaro, hvarför han ådömdes utgifva försutna vitet, samt ålades vid 50 kronors ytterligare vite att inställa sig vid sjette sammanträdet.

Födorådstvisten emellan Anna Katarina Alström, Boxarfve i Levide mot sin styfson Olof Båtelsson dersammastädes förekom ånyo. I motsats till hvad afsvarandeombudet förut på det bestämdaste framhållits, att födorådskontraktet icke skulle afse kär., medgafs nu detta. I stället påstods att kär. aldrig varit nekad födorådet, utan ville sv. hafva uppskof för att bevisa det kär, varit erbjuden detsamma. Födorådet funnes till stor del ännu i kär, undantagsbostad vid Boxarfve. Kärandeombudet framhöll att det som der fanns icke af henne kunde tagas utan borde af svar. lempas åt kär. Uppsköts äfven till sjette sammanträdet.

I maltdrycksmälet emellan länsman Eneman samt gästgifvaren L. P. Jacobsson i Etelhem instälde sig parterna personligen. Svar, nekade fortfarande att ha till andra än vägfarande utskänkt maltdrycker. Åtskilliga vittnen hördes såsom maskinisten, mjölnaren och sågaren vid det strax intill gästgifvaregården liggande sågverket, hvilka vid flera tillfällen, klädda såväl i arbetsdrägt som iannan drägt, till förtäriog på stället köpt öl. En piga som tjenat hos svar. vittnade äfven att hon sålt öl vid flera tillfällen till dessa arbetare, hade ej heller af Jacobason blifvit förbjuden att sälja på så sätt, eller af honom fått någon order till hvilka hon fick servera öl, Svar. som ej hade klart för sig hvad som menades med vägfarande ansåg sig ej handlat orätt med sitt tillvägagående. Åkl. utsträckte åtalet äfven efter stämningsdagen, men afstod tillsvidare från målets handläggniog till dess dom fölle på det första åtalet, hala kommer att ske vid sjette sammanträdet.
Allmännigstvisten från När förekom ytterligare till behandling. Kärandena företräddes af fjerdingsman Jonsson. Svar. delvis personligen, delvis genom ombud, Ea ganska stor del foreträddes åf vice häradshöfding Engström. Kär. oberopade sina förut i r ålet gjorda påståenden samt öfverlemnade målet med en kostnadsräkning på öfver 300 kronor. Svar. ombudet häradsh. Engström framlemnade ett ganska digert skriftligt anförande. Ansåg äfven att med sockemän icke kunde menas andra än hemmansägare; i sockenstämma t. ex. har ju ingen annin haft talan än hemmansägare, Redan på 1700-talet tillhörde allmänningen hemmansäg. och ej kronan, emedan vid 1701 års skatteläggning sllmänningen vore afkronan öfverlemnad åt Närs sockenmän. Åberopade äfven en Kongl. dem i en liknande sak. Många af svarandena biföllo för sin del käromålet, samt anhöllo att på den grund blifva skilda från målet, Häradsh. Engström, som fruktade en splittring bland svarandena anhöll att rätten icke måtte bevillja detta, samt i den händelse det skulle beviljats dessa måtte förklarag skyldiga ersätta den förlust som derigenom kunde uppstå. Deri instämde de öfriga. Tullverkets ombud begärde uppskof, för att få del af protokollerna i målet. Bestreds af alla de öfriga. Utslag vid nästa sammanträde.

Ta henne? Nej, då betalar jag hellre. Det sedan andra sammanträdet uppskjutna målet emellan Maria Olsson, Frigges i När samt smeden A. F. Larsson, Maldes i samma socken om underhåll åt två 6 sistl. Febr. af kär, födda pojkar förekom vid detta sammanträde till behandling. Svar. nekade fortfarande till faderskapet. Två vittnen hördes, hvilka vid ett tillfälle under Maria Olssons hafvandeskap hört när hon tilltalat svar. för faderskapet. Vid samtalet hade ett af vittnena sagt att det väl vore Marias mening att svar. skulle gifta sig med henne, eamt att om det komme till lag och rätt han nog finge betala eD 75 kronor årligt i 15 år. Dervid hade svaranden yttrat, »ja då betalar jag hellre än tar na», Med tårar i ögonen erbjöd Big emellertid svar, vilja med ed befria sig, Uppskof för ett annat vittnes hörande till andra dagen af sjette sammanträdet. Svar. får då nöjet att närvara vid 25 kronors vite.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets fjerde sammanträde 9 April, Ordf. häradshöfding Dömle). utslag afkunnades:

— I målet mellan kronolänsman G. Boberg som åklagare, och drängen Olof Teodor Johansson, Smedjegårda i Björke (numera Boxarfve i Lefvide) angående ansvar för olofligt beträdande af jernväg dömdes svaranden att böta 150 kronor.

— I målet mellan Reijmersholms nya spritförädlingsaktiebolag, kärande, och landtbrukaren Adolf Malmros, Martebo, angående fordran dömdes den senare att utgifva 41 kr. 27 öre jämte 5 procents ränta från 22 Februari för bekommet bränvin, samt gälda sin vederpart hang kostnader i målet med 28 kronor 75 öre tillika med protokollslösen.

— I målet mellan kronolänsman J. Smedberg, åklagare, och arbetskarlen Viktor Andersson Kvie i Hangvar, svarande, angående ansvar för underlåtenhet att till beskattning anmäla hund dad svaranden att böta 5 kronor samt att utgifva dubbel hundskatt med 10 kronor.

— Uti målet mellan skolläraren Mikael Lindström, Långhammarse, Fårö, kärande, och hemmansägaren Kristoffer Johansson, Lauters, svarande, avgående fordringsanspråk dömdes den senare att till käranden i ersättning för skrifbjelp under åren 1890—1891 emot kvitto utgifva tio kronor jämte 5 procents ränta, samt godtgöra käranden bangs kostnader i målet med 86 kronor, jämte protokollslösen.

Hemmansägaren J. P. Jacobsson, Bjers i Guldrups, hade instämt Karl Lyberg, Gyle i Ala, med yrkande att utfå innestående fordran för försäljning af skog. Svaranden, som sade sig ha uppdragit åt J. att på auktion försälja honom tillhörig skon, bestred käromålet emedan han ej ansåg sig vara J. något skyldig.
Målet förekommoar åter första dagen af femte sammanträdet.

— Ett liknande mål med samme kärande mot hemmansägaren O. Sjögren, Norrbys i Vänge, förekom åter. Svaranden ville icke betala på auktion inropad skog. Något nytt i målet, hvari svaranden förut inlemnat slutpåstående, förekom icke.
Utlåtande första dagen af femte sammanträdet.

Målet mellan K. Jacobsson i Bro och hemmansägaren M. A. Berg, Riddare i Hejnum, förevar ånyo. Som förat nämts gäller det en ogulden revers på 26 kr., som J, tått af B. för förskotterade kommunalutskylder.- Svaranden bestred äfven denna gåovg krafvets giltighet och anhöll om vittnesförhör med jordbrukaren K. Andersson, Tors i Bro. Denne tog nu på sin ed att det af honom skrifna brefvet som B. visade inför rätten vid föregående sammanträde, var fullkomligt riktigt. På tillfrågan af domaren om vittnet sett när och hvar svaranden lemnat pengar till J. kunde Andersson derom ej yttra sig; väl hade han sett B. med pengar i handen, men icke något vidare.
Käranden, som visade att han ännu var i besittning af originalreversen, öfverlemnade målet och begärde 10 kr. i ersättning för inställelse. Detta bestred svaranden liksom krafvet och anhöll om ytterligara uppskof för att höra hustru Maria Lovisa Andersson, Bro. Då det visade sig att hon ej skulle kunna lemna några bevisande uppgifter — hon hade icke sett att B. gifvit pengarne till J. — ogillades detta. Uvtlåtande första dagen af femte sammanträdet.

Jordatvist. Hofrättsnotarien B. O. Rudebeck i Stockholm hade instämt landtbrukaren Olof Cedergren, Malms i Hellvi, med yrkande om ansvar för det O. skulle satt sig i besittning af två skattlägenheter vid Kylley, till hvilka käranden påstod sig ha företrädesrättigheten, samt att svaranden måtte åläggas afträda nämda egendom, Svaranden bestred målet under förklaring att han ej satt sig i besittning af mer jord än hvartill han hade rätt. Till följd häraf begärde kärandens ombud uppskof för att vidare styrka i målet som åter kommer före första dagen af sjette sammanträdet.

Ansvar för olofligt tillställande af lotteri yrkades af kronoläneman J, Smedberg på bagare R. A. Alfveby, Fårösund. Söndagen 18 Februari hade nämligen svaranden sålt lotter på ett silfvercylindsrur, som samma dag bortlottades. Efter hvad åklagaren dertill hört uppgifvas bade utlottningen skett medels tärningskast, under sabbat och utan anmälan.
Svaranden erkände; utlåtanda i målet första dagen af sjette sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 April 1894
N:r 55

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy