Nu är det examenstid sista gången i Othem.

Pingstafton i år är examensdag för många gotländska skolbarn. För en lång rad skoldistrikt slutar läsåret nämligen just på pingstafton eller någon av pingstdagarna. Alla dessa skoldistrikt har då avslutning på pingstafton. Det är skolorna i Dalhems kommun, Tingstäde, Fårösund, Stånga, Havdhem, Hoburg, Stenkumla, Romakloster, Klinte och Ljugarn. I Visby stad pågår skolåret längst. Där blir det inte avslutning förrän den 11:e. Lärbro och Hemse är det avslutning på | onsdag, den 9:e.
För Othems skola blir årets terminsavslutning den allra sista. Socknens folkskoletradition från 1800-talets bryts.
I skolan har det här läsåret inte funnits mer än 39 elever för lärarna Gun Holmgren och Marie-Louise Lindqvist och hennes make Leif Lindqvist att undervisa.
I ettan och tvåan har det varit 10 elever, i trean och fyran 15 och i femman och sexan 14.
Sjuan o. åttan är redan centraliserade till Slite.
— Från länsskolnämnden har vi fått meddela att fr. o. m. nästa läsår måste skolan på grund av minskat barantal göras om till B2b-form, säger länsskolinspektör Gösta Allvin. Det skulle betyda att de båda första klasserna fortfarande skulle utgöra en avdelning men att skolans övriga 4 klasser skulle slås samman i en avdelning. En sådan storavdelning blir mycket arbetsam för läraren, inte minst nu när engelskan startar redan i fyran och läraren alltså skulle få undervisa på tre olika stadier i språket. I kommunen har man dragit konsekvensen av detta och beslutat centralisera undervisningen till Slite.
Det betyder också att klassindelningen kanske kan bli bättre i Slite. Där finns några klasser nu om 35 elever, på gränsen till att få delas i två avdelningar. Med tillskott av elever från Othem kan det bli uppdelning till nästa termin.

Årets examen är den sista i Othems skola, som efter denna läggs ned. På bilden ovan håller lärarinnan Gun Holmgren lektion med 15 elever i klasserna 3 och 4. Det är Lena Gutenberg i fyran som är framme och pekar på kartan. Lena får i höst åka skolbuss till centralskolan i Slite. Vartill man skall använda Othems skolbyggnad, som ses på bilden under. är ännu inte klar.

Bara Näs kvar.
På Gotland finns nu bara en B2b-skola — i Näs. Där undervisar folkskollärare Henning Nilsson 4 klasser. Barnantalet i Näs håller sig ungefär konstant men man har inte velat ge upp skolan tills vidare, bl. a. med tanke på att en del Näs-barn skulle få lång resa till Havdhem.
Vartill ”Othems övergivna skolhus kommer att användas i fortsättningen är inte bestämt, säger kommunalkamrer Åke Pettersson. Bl. a. också med tanke på att skolan skulle behöva rustas upp för vidare bruk till undervisningslokal beslutade vi centralisering. Men lokalerna skulle kunna användas i fortsättningen som samlingslokal i socknen. Othem har dock redan samlingslokaler. Det är oklart om det behövs mer.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 juni 1965
N:r 128

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Ljugarn 3 Maj: skonert Henrik, Nyström, Slite, barlast. — Till Katthammrsvik 18 Maj: galeas Vilhelm, Bergedahl, Vismar, barlast; 14 Maj: skonert Fenvix, Rubart, Helsingborg, barlast. — Till Klinte 10 Maj: skonert Karl Johan, Fisch, Neustadt, barlast.

Utgångna fartyg: Från Ljugarn 5 Maj: skonert Henrik, Nyström, Helsingborg, slipers; 8 Maj: skonert Berthe, Olivier, Riga, (iehindrad). — Från Klinte 8 Maj: skonert Julius, Pettersson, Kiel, trävaror; 9 Maj: jakt Josefina, Petterson, Rostock, kalk och trävaror.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Maj 1893
N:r 75

Kungörelse rörande tiderna för posters afgång

från och ankomst till Visby.
(Gäller från och med den 13 Maj under sommaren 1893.)

Post afgår:
till Sveriges fastland och utlandet: alla dagar utom måndagar och med Juni månads början alla dagar kl. 8 e. m.;
till stationer å jernvägslinien Visby—Hemse: alla dagar kl. 7,30 f. m.-och 4,15 e. m. (Med aftontåget befordras värdepost endast till Hemse);
till Katthammarsvik och Kräklingbo: måndagar och onsdagar kl. 4,15 e. m. samt lördagar kl. 7,30 f. m.;
till Ljugarn, När, Hablingbo och Vamlingbo: tisdagar, torsdagar och lördagar kl. 7,30 f. m;
till Burgsvik, Hafdhem och Ronehamn: söndsgar, tisdagar, torsdagar och lördagar kl. 7,30 f m;
till Burge: onsdagar och lördagar kl. 7,30 f. m.;
till orter å linien Visby—Klintehammn: tisdagar, torsdagar och lördagar kl. 8 f. m.; till Klintehamn dessutom onsdagar kl. 7,30 f m.
via Hemse samt med diligens måndagar och torsdagar kl. 4 e. m;
till orter å linien Visby—Fårösund—Fårö (norra Gotland i allmänhet): tisdagar och lördagar kl. 8,80 f. m.; dessutom med diligens till Duss, Fårösund, Lärbro, Slite och Tingstäde måndagar och torsdagar samt till Othem och Rute torsdagar kl. 4 e. m.;
till Gotländska landthamnar: fredagsmorgnar med ångaren Klintehamn, som med Jani månads början hvarannan vecka afgår till Kappelshamn, Fårösund och Slite och hvarannan till Klintehamn och Burgsvik.

Obs.! Värdeförsändelser
af alla slag skola inlemnas senast 2 timmar och vanliga bref, kortbref, brefkort och korebandsförsändelser senast 1 timme före posts afgång.

Post ankommer:
från Sveriges fastland och utlandet: på morgonen alla dagar utom måndagar; från stationer å jernvägslinien Visby— Hemse: slla dagar kl.
9,5 f. m. och 6,15 e m. (Med morgontåget ankommer vVärdepost endast från Hemse);
från Katthammarsvik och Kvräktingbo: måndagar, onsdagar och lördagar kl. 9,5 f. m.;
från När: tisdagar, torsdagar och lördagar kl. 6,15 e. m.; från Ljugarn, Hablingbo och Vamlingbo: söndsgar, onsdagar och fredagar kl. 9,5 f. m.; från Ronehamn: söndagar, tisdagar, torsdagar och lördagar kl. 6,15 e. m.; från Burgsvik och Hafdhem: söndagar, måndagar, onsdagar och fredagar kl. 9,5 f. m.;
från Burge: söndagar och torsdagar kl. 9,5 f. m.; från orter å linien Visby— Klintehamn: söndagar, onsdagar och fredagar kl. 6,80 f. m.; från Klintehamn dessutom torsdagar kl. 9,5 f. m.
via Hemse samt med diligens måndagar och torsdagar kl. 10,15 f. m.; från orter å linien Visby—Fårösund— Fårö (norra Gotland i allmänhet): söndagar och onsdagar kl. 6,15 f. m.; dessutom med diligens från Slite måndagar och torsdagar kl. 10 f. m., från Duss, Fårösund, Lärbro och Tingstäde samma dagar kl. 11,30 f. m. samt från Othem och Rute torsdagar kl. 11,80 f. m.;
från Gotländska landthamnar: måndagsmiddagar med ångaren Klintehamn, som med Juni månads början hvarannan vecka ankommer från Slite, Fårösund och Kappelshamn och hvarannan vecka från Burgsvik och Klintehamn.

Postförsändelser utdelas
i allmänhet I timme efter ankomsten till kontoret.

Postkontoret hålles öppet:
söckendagar från kl. 8 f. m. till 3 e. m, och 5 till 7 e. m.
sön- och helgdagar från kl. 8 f. m. till 10 f. m. och 5 till 7 e. m.

Breflådorna tömmas:
kl. 6 f. m., 3 och 6 e. m.; den vid postkontoret 6,30 f. m, 3,30 och 7,15 e. m.
Postmästaren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Maj 1893
N:r 75

Från landsbygden.

Ljugarn, 6 Maj.
Hvilken glädje uppstod icke här på platsen, då tidigt i våras man fick läsa i bladet, att Ljugarn, i likhet med de fleste andra gotländska landthamnarna, enligt en annons från ångbåtsbolaget Gotland, skulle få regulier ångbåtstörbindelse; det var en händelse, som djupt ristades i Ljugarns annaler och lofvade godt för häromkring liggande trakter. — Men — »nämn en sällhet, som varar baständigt!» — Tre gånger, — alla goda ting äro ju tre, säger ett ordstäf, — hafva vi nu i vår blifvit hugnade med regelbunden ångbåtsfart till stor fördel för handlandena på platsen och öfriga affärsmän, men redan den fjerde gången, som denna tilldragelse skulle inträffa, nämligen i dag på morgonen, fick man se ångaren »Visby» passera vår hamn förbi, — »stolt förbi — kan man ej säga, ty den bugade sig djupt emellan vågorna, likasom den, och detta med skäl, både om ursäkt för att den plumsade »kavall förbi». — Hvad kan nu orsaken vara till, att vi den här gången ej fipgo nöjet se ångaren »Visby» vid vår stabla och säkra, ehuru korta, brygga? — Det lönar sig ej fråga någon i sjöfart kunnig person här på platsen derom, hvarken lotsar, hamnmästare, erfarne sjömän eller i öfrigt någon person med normala ögon till att se med; de kunde ej utransaka, hvad som vållade befälhafvarens å »Visby» beslut att låta Ljugarn denna gång gå miste om förmånen att få ångbåten in till bryggan för att erhålla de varor, som sannolikt funnos ombord destinerade hit och desslikes få afsända en del produkter; ty den nordliga blåsten, med ett streck på ostkanter, kan ej vara orsaken, då hvar och en, som det bör intressera att veta, har sig bekant att Ljugarns bamnbrygga ligger i riktning nord och syd och således på insidan lemnar tillräckligt skydd för den sjö, som kan förefinnas med nämda vind — ätven för en så stor ångbåt som »Visby». — Kanske är det illa gjurdt af oss här ute att klaga — ty törhända fans ej ett enda kolly stäldt hit, eller berodde förbifarten af något annat särskildt vigtigt skäl; — men om så ej — var det illa Bjorn af vederbörande att så lura trogna trafikanter. — På ett sådant sätt upparbetas ej en trade. — Reflektionerna göra sig sjelfva, — Giltig anledning bör väl förefionas att frångå annonserade turer, och ej beqvämligheten vara bestämmande princip.

Första ordinarie kyrkostämman inom Ardre kommun bölls 1 Maj, hvarvid kyrkans och skolorras räkenskaper granskades och godkändes, samt till uppbördsmän för upptagandet af presterskapets aflöning för åren 1893 och 1894 valdes hemmansägaren H. Albin och tulluppsyningsman F. Bolling.

Firandet af den s. k. försakelseveckan till förmån för fosterlandets försvar har här ute i bygderna ej just slagit an på allmogen, som, förhända med gitigt skäl, anser sig ej hefva något att kunna försaka, vare sig i lyxväg eller i mat och dryck, trots höga vederbörandes föredöme; måhända ock vill den ej vandra i samma fotspår som frälsningsarméa. Likvisst tror jag mig veta, att allmogen ej derför ogillar målet, stärkandet af fosterlandets Ska ehuru den ej kan var med på detta medel.

Södra Gotland, 6 Maj.
Bedräglig tiggerska. I en bondgård inkom häromdagen en äldre obekant qvinna för att tigga. Som vanligt med dylika betlerskor gjorde hon sig så arm och fattig, som möjligt samt för att göra den bästa möjliga effekt späckade hon sitt tal med en mängd citat ur bibeln. Husmodern, som var ensam hemma, afhörde hennes uppdutade jeremiader med största intresse och som hon dessutom är litet religiöst anlagd, vämde hon, att hon tillhörde en frireligiös församling. Tiggerskan var gepast färdig att presentera sig som trosförvandt, dervid ej förglömmande att uppmana den bättre lottade trossystern att ymnigt dela med sig af sina rikliga håfvor. Den verkligt gifmilda husmodern ansåg ock detta som sin plikt, bvarför hon ntgick i visthuset och hämtade matvaror af hvarjehanda slag, hvilket allt fann plats i tiggerskans rymliga påse. Några klädeeplagg jämte en krona kontant fulländade skänken, Uader det husmodern aflägspat sig, hade den i rammet ensam varande tiggerskan ej varit overks:m, utan lyckats upp påra dervarande värdeföremål. Ur ett skänkskåp tillgreps en mat- och en strösked af silfver, jämte en liten parfymdosa äfven den af silfver samt ur ett annat ställe ett par vya handskar och en rosett. Ur fickorna i ett par i rummet upphängda byxor tillgrep hon en portmonnä med inneliggande sex kronor och några ören jämte en fällknit. Vid sin ankomst till bondgården hade hon klagat öfver hunger och uteblifven frukost samt bedt om sådan, men då bondbustrun nu sedan hon offrat i tiggarepåsen äfven ville gifva henne något att äta tör tillfället, tackade hon så mycket, men sade sig vara så öfvermåttans förnöjd med hvad hon erhållit, som giltig orsak uppgifvande att hon i nästa gård ville be om något att äta samt aflägsnade sig nedkallande himmelska välsignelser öfver gifvarinnan. På eftermiddagen skulle byxornas ägare bämta knifven samt varsnade då bortkomsten äfven af portmonnäv. Vid företagen rezzia efter dessa märktes äfven de andra tillgreppen och då husmodern nämde tiggerskans besök föll misstankarne på henne och man sökte den försvunna, hvilken först den andra dagen återfans en half mil ifrån stället för sin stöld och der genast anhölls. Alldeles oskyldig till det brott som påbördades henne var hon dock och tog dervid alla himmelens makter till vittne på sin oskuld, men då hon hotades med kroppsvisitation och att öfverlemnas i rättvisans händer sänkte hon den höga ton hon i början antagit samt framlemnade det stulna, under förklaring, att det var mörkrets furste, som förledt henne, som annars var frälst, att begå stölden samt bad om öfverseende med sitt brottsliga bateende. Här, som så mången annan gång, fick nåd gå för rätt, och qvinnan fortsatte sin vandring, tackande för att hon slapp helskinnad från affären.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Maj 1893
N:r 71

Trettiosju nykterhetsföredrag!

Styrelsen för Södra Gotlands nykterhetsförbund anordnar från och med den 15 Maj t. o. m. den 22 Juni nykterhetsföredrag, hvilka alla hållas af ev. Intherska predikanten Claes G. Danielsson trån Ekeby å följande ställen och dagar:

Herrar skolrådsordförande anmodas vördsamt att kungöra föredragen inom resp.
socknar och upplåta skollokalerna för talarep! Skolans lärare och öfriga vänner till nykterhet ombedas vänligen att underrätta sina sockenbor om föredragen! En kollekt upptages vid föredragen.
Linde den 4 Maj 1893.
Å styrelsens vägnar:
Aug. Fredin.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Maj 1893
N:r 71

Gotlands landthamnar

ha under förlidet år haft följande inkomster och utgifter: Kappelshamn ink. 1,744; 35, utg. 1,421: 47, Fårösund ink. 957: 53, utg. 316: 88; Kylley ink. 17: 99, utg. 94:84; Slite ink. 4,126: 73, utg. 1,574: 17; Katthammarsvik ink. 343: 50, utg. 163: 87; Ljugarn ink. 486: 68, utg. 191, 69; Rone ink. 3,229: 42, utg. 2,448: 04; Burgsvik ink. 2,327: 98, utg. 1,118: 77; Klinte ink. 5,232: 72, utg. 2,720: 60; Vestergarn Ink. 543: 99, utg. 179: 58.
I hamnarnes gemensamma reservfond, hvars behållning från 1891 var 44,765: 09, ha inofintit 3,921 kr. 01 öre. Utgifterna voro samtidigt 2,577: 72, hvadan behållningen till 1893 är 46,108: 38.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 April 1893
N:r 61

Till Ljugarn

inkom i förgår franska skonaren Berta med last af hartz till Riga. Den qvarligger till följd af ishinder vid destinationsorten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 April 1893
N:r 60

Från landsbygden.

Ljugarn, 14 Mars.
Sjöfarten börjar. Hade tänkt låta bli att för allmänheten på Gotland skrifva och omnämna de mera vanliga tecknen på vårens annalkande, såsom stararnes ankomst, snödrifvornas försvinnande, solstrålarnes nybehagliga inverkan på menniskosinnet och tillintetgörande verkan på drifismassorna, med mera dylikt, men så tedde sig just nu för mina ögon en oväntad syn: jag såg en stor, tremastad ångare, lastad, utanför Laus holmar, styrande norrpå och jag kunde då ej underlåta att genast meddela Gotlands Allehanda denna rara nyhet. Det var en upplifvande anblick att se den ståtlige ångaren, med »full speed» och stolt medvetande att vara den förste lastbäraren, gunga hän på frigjord östersjöbölja. Man kan fråga: hvadan kommer den och hvart går den? — då man har sig bekant, att »hela Östersjön är full af is», hvilket gäller såsom ett axiom i dessa dagar, — på vestkusten.
Dot är flere dagar sedan vi härute sett till hafsis, Och jag tror ej, att det dröjer länge, innan bygdens raska befolknivg »litar» sina laxnät och ger sig till sjös att söka det läckra bytet. Två s. k. laxbåtar lära vara inköpta här på orten, väl behöfligi; man reder sig i stormigt haf bättre i dessa, än i våra vanliga, öppna s. k. vrakbåtar.

Östergarn, 14 Mars.
Den rådande nöden i Norrland har äfven härute väckt deltagande.
Särskildt må nämnas en liten ömsint flicka, som af kärlek och medlidan1e för de nödstälda gaf upphofvet till en »barnsammankomst», i hvilken äfven äldre deltogo och som ägde rum i söndags och insamlades dervid kroror 27: 50 öre.
Åtta dagar förut upptogs äfven en kollekt för samma ändamål vid ett bönemöte, hvilken belöpte sig till 25 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Mars 1893
N:r 42

Från landsbygden.

Ljugarn, 23 Febr.
Då jag uti nr 19 af Gotlands Allehanda tog mig friheten att nämna något om skolförhållanden inom Ardre socken, har detta gifvit en person, kallande sig »Dixi», anledning att uti nr 23 af samma ärade tidning försöka genom framläggande af hvad han kallar fakta gifva »en saklig rättelse» af min nämda oförargliga lilla epistel. — Som dessa »Dixis» fakta emellertid för mig, och många med mig, ej framträda såsom sådana, må det tillåtas undertecknad gifva svar på tal: D:xi upplyser den utom Arde kommun boende allmänheten, (den inom kommunen boende har sig nog bekant, att trakten ifråga är mindre talrikt befolkad) att »det nya småskolehuset kommer att förläggas i en tämligen folkrik trakt»; — Dixi må försöka förlåta mig, att jag är af motsatt åsigt, i trots af att midt emot den blitvande skolan finnes »en handelsbod der ej ringa rörelse drifves»; för, öfrigt lär denna omständighet ej bidraga till den åsigten, att småskofan förlägges på lämpligt ställe. — Komma vi så till »vägen», — och sanningen —, den långa vägen, som de små skolbarnen (för de äldre barzen gör det godt att få en daglig, kraftig motion blott »matpusarna» kunna ersätta den genom den starka rörelsen uppstående vigtförlusten hos kroppen,) hafva att traska till den nya skolan; då medgifver »Dixi» att 2 till 3 barn möjligtvis få att gå ända till 1 1/2 fjerdingsväg; — det är synd om dessa 2 till 3 barn, enligt min åsigt; — äfven fastän de hafva att gå på allmän väg, hvilken vintertid ovilkorligen måste hållas öppen för allmän trafik»; — ta patent på det, »Dixi», att hålla Gotlands landsvägar öppna för trafik så tidigt om morgonen, att barnen vid afgången från hemmet slippa klifva i drifvorna för att hinna fram till skolan i rättan tid. — Förutom de två till tre barnen, som hafva att gå 3/8 mil till skolan, undrar jag om icke baraen från Petsartve, Hulsegårda, Vestorby, Botvalde m. fl. ställen äfven hafva att tillryggaligga en dryg väg eller nära nog samma väglängd för att uppnå målet för morgonpromenaden. — Att skolrådet i Ardre är visare, än att lyesna till »Dixis» häntydning på att förlägga tiden för läsningen »till sådana tider af året, då köld och drifvor ej äro så mycket att befara», hoppas jag; ty nog vet skolrådet, att värmen, den »heta sommarvärmem, är för barven en större huse än kölden, — nota bene, då de sitta uti qvalmiga skolsalar, Jag skulle enligt »Dixis» påstående hafva tllrådt barnen att skaffa läkarebetyg för att undslippa skolan, — detta är en infam lögn, ty jag har tvärtom skrifvit: »jag befarar, att följden blir, det litet hvar skaffa sig läkarebetyg på att deras barn ej kunna besöka dennes skola vintertid»; dessa ord antyda snarare min önskan, att denna åtgård måtte undvikas. — Angående insinuationen om »en viss läkare, som är synnerligen snar att utfärda dyliks läkarebetyg», får detta blifva en sak mellan nämde läkare och »Dixi», ty derom har jag mig ej något bekant; jag tror mig likväl kunna säga, att »Dixi» genom detta yttrande har förgått sig. Vidare och till sist har »Dixi» attryckt sin missbelåtenhet med att jag så der oftentligt i en tidning och ej på »stämman> tillkännagitvit min »vilja» uti ifrågavarande skolförhållande inom Ardre kommun ; Dixi tyckes förutsätta, att alla menniskor hafva rösträtt inom Ardre socken tänk, om så icke är förhållandet !
Atminstone hade eder »brefskrifvare» det icke vid den omnämda stämman. — För öfrigt spiller jag ej flere ord om denna »skogsskola» eller i allmänhet om en sak, som ej står att ändra, och var min första uppsats i ämnet endast ett meddelande till offentligheten, hvilken det alltid roar att få höra talas om både lämpliga och olämpliga offentliga anordningar.
Att jag ej förut besvarat »Dixis» »sakliga rättelse», torde ursäktas.
Sagdt.

Näs, 21 Febr.
Näs kreatursförsäkringsförening hade i lördags sitt årssammanträde. Föregående års räkenskaper vederbörligen reviderade upplästes och godkändes.
Af desse framgick att föreningons inkomster för året stigit till 199 kr. 78 öre och utgilterna till 196 kr. 10 öre. I skadeersättninningar ha utbetalts 150 kr. Föreningen äger 53 delägare, hvilka ha en sammanlagd försäkringssumma af 40,275 kr. Till ordförande för nästa två år omvaldes dea nu afgående hemmansägaren O. N. Pettersson, Drakarfve, och till ledamot i försäkringsnämden för samma tid nyvaldes hemmansägaren H. Hansson, Olsvenne. Revisorer blefvo J. N. Hansson, Sigleifs och Th. Norrby, Drakarfve. — Att föreningen omfattats med sympati framgår deraf att socknens alla kreatursägare ingått i densamma.

Att en sträng vinter gör sig känbar i denna kala trakt, ha vi i år fått erfara, Kölden har varit ovanligt skarp och de oerhörda snömassorna ha af stormen hopat sig till väldiga snödrifvor. Snöskottning har varit ett dagligt arbete. Något arbete i skogen är svårt att uträtta, ity att snön ligger hopad långt uppå trädstammarna. — Allt är tyst och stilla här, isolerade som vi äro från den öfriga verlden. Det enda afbrott i ensamheten är, när vårt kära Allehanda kommer, hvars nyheter begärligt slukas af alla. Allas önskan är att Bore må snart fly sin kos och den efterlängtade våren nalkas våra bygder såsmåningom.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Februari 1893
N:r 31

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy