Etikett: Ljugarn

Ljugarn, 2 Febr.
Varning. Den, som blott för nöjes skull ämnar företaga en åktur kring Gotlands bygder i dessa dagar, får säkert anledning att ångra sig; tagen Eder åtminstone ej det orådet an, att fara landsvägen längs genom Follingbo och Barlingbo, enkannerligen ej inärheten af Stafva egendom, ty der äro vägarne i nära nog ofarbart skick; — också yttrade s’g en bonde häromdagen, för hvilken just lasset höll på att stjelpa på denna väg, helt tvärsäkert: »Corswant han skall pliktä han». — Nog borde det väl vara vägägarnes skyldighet att underhålla sina vägar på vintern lika väl gom på sommaren, då yrväder ej lägger hinder i vägen; hvilket man ock finner, kan gå för sig, ty om ni vågar fara vidare och dervid passerar Roma och Sjonhems sockvars landsvägar, skall ni få se på annat; der äro de präktigaste vägar, men så hafva ock ploglagsföreståndarne derstädes, eller hvem som eljes tillkommer hedern, låtit på ett uimärkt sätt restaurera sina vägar gencm att hugga af »bergstopparna» och förflytta dessa ned i »dalsänkningarna»; — man kommer ovilkorlig:n att välsigna sådant folk, som så tänker på sina medmenniskors bästa eller i öfrigt gör sin plikt.

Ur djurlifvet. Räfven börjar blilva närgången härute i »Österlandet» under dessa köldens och snömassornas dagar; häromnatten försökte han till och med agera inbrottstjuf bos en gåsfamilj nere på Ljugarn för att åtkomma en eller annan medlem deri; han misslyckades dessbättre, derigenenom att han var för fet att intränga genom den lilla fönsteröppningen till våningen, — och er ging wieder zam Walde.

Sjöfåglarne hafva baft en svår pars att genomgå, i det att ända till horisonten hafvet varit belagdt med is, tills för några dagar sedan; nu är det åter isfritt och man ser bur ifrigt allorna och skräckorna dyka efter födan på hafvets botten; det är en utmärkt fjäder på dessa fåglar, hvarför de flitigt jagas; likaså är deras kött ätbart, dock sd någon läckerhet, ehuru man å stadens hotell någon gång blir serverad dylikt.

Rapphönsen lida, trots köld och snö, härstädes ingen röd; allmänheten vårdar dem på bästa sätt, dels genom utkastande af sädj till dem och dels enom att gifva dem skydd mor rofdjuren: s. k. rapphönslådor och granris tyckas utgöra tillfyllest skydd mot hök och kråka, hvilket visar sig deri, att rapphönsens antal härnte ökas i stället för minsk as.

Skolförhållanden. I Ardre kommun hafva vi blifvit lyckliggjorda med beslutet att bygga en ny småbarns:kola; så långt är nog godt och väl, men platsen, hvarest skolan skall resa sina murar, är den olämpligaste, vederbörande gerna kunnat utse. Ardre kommun har två folkesotra, hvarest hitintills en skola på hvardera stället varit stationerad, nämligen en folkskola vid Ardre kyrka och en småskola på Ljugarn, hvilket ju nog af fordomtima klokhet varit förestafvadt, men nu skall Ljugarn mista sin skola, och i dess ställe skall den nya skolan byggas midt uppe i en öde skogstrakt halfväges till Ardre kyrka, för att de små puflar på 6—9 år, efom skola besöka skolan både från hamnen och det andra folkrika stället, Ardre, skola riktigt tå erfara, hvad det vill säga att anamma lärdomen. Att herr folkskoleinspektören framdeles kommer att få en och annan anmärkning om oregelbuadenheterna vis-á-vis skolgången i denna på detta olämpliga ställe placerads skola tör nog komma att besannas; ty begär ej, att de små flickorna, om äfven gossarne kuona knoga sig fram, skola under snörika och kalla vintrar kunna sträfva genom drifvorna den 11/2 fjerdingsväg långa sträckan till skolan, Jag befarar, att följden blir, det litet hvar skaffar sig läkarebetyg på att deras barn ej kunna besöka denna skola vintertid; kom se’a och hemta dem med tjenliga medel! Följden deraf blir då den, att vi inom kort kanske åter få bygga en ny lägre folkskola på hamnen; men så tör hända, att barnen uppe i socknen äfven komma till samma erfarenhbet som hamnbarnen, nämligen att det är omöjligt att regelbundet besöka »skogsskolan»; då hafva vi att äfven bygga en ny småskola deruppe i socknen. Samma summaram 3 nya skolor. Man bar sett värre siker genomföras. Hvarför icke från början blott ändra Ljugarns småskola till iägre folkskola och låta folkskolan vid Ardre kyrka fungera såsom hitintills, d. v. s. med bibehållen läsning för äfven småbarnen, liksom det med samma barnantal ännun går för sig på andra ställen af ön. Ardre kommun är liten, 6 mantal, och ej öfver sig rik; går det ej ännu att få ändradt det ödesdigra beslutet att bygga skolan på skogen, och dermed möj!igtvis i en snar framtid äfven två ytterligare skolor, så må det likvisst vara tillåtet att fromvisa vådorna af detta »tilltag».

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Februari 1893
N:r 19