Auktion vid Qvie i Martebo.

Genom offentlig auktion låter enkefru Elisabet Gardell, Qvie i Martebo, onsdagen den 24 innevarande månad kl. 10 f. m. till den högstbjudande försälja kreatur, hästar, oxar, flere st. goda mjölkkor, en tjur, qvigor; kör- och åkerbruksredskap såsom vagnar, kälkar, plogar, klös- och rakpinnlearlvar, diverse husgerådssaker, mansgångkläder beredda får- och kalfskinn, ett mindre parti ull och hvetemjöl några st. smågrisar m. m. m. m.
Kände köpare erhålla 4 månaders betalningsanstånd, andre betala kontant eller vid anfordran.
Tingstäde den 11 Oktober 1888.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 Oktober 1888
N:r 82.

Bättre sent än aldrig.

Lantbrukaren Viktor Jakobsson, Myra i Martebo, vars ägor, såsom tidigare omtalats i denna tidning, varit fullständigt översvämmade i följd av höstens långvariga och ymniga nederbörd, har i dag, sedan vattnet sjunkit undan, börjat skära sitt korn. Det torde väl höra till sällsyntheterna, att man skär kornet efter jul eller i beta elvte timme. Med hjälp av tjänstvilligt folk har J. som sagt nu kunnat ta itu med den försenade skörden. Huru mycket av densamma som under tiden förstörts av vattnet och delvis ruttnat, är icke bekant. Tredje dagen jul kunde J. även påbörja upptaga rovorna ur dem vattendränkta jorden. Större delen av rovorna var emellertid rutten. Det har sina sidor att vara åkerbruksman.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 December 1928
N:r 305

Statens representation i egnahemsnämden.

Statens egnahemsstyrelse föreslår hos k. m:t till ledamöter å statens vägnar i Gotlands läns egnahemsnämd f. överstelöjtnanten Carl Bolin och egnahemslåntagaren Johan, Malmros i Martebo med kaptenen C. G. Norrdahl och t. f. överlantmätaren V. B. Holmbäck i Visby som suppleanter. Länsstyrelsen och landstinget hade föreslagit hr Holmbäck som ledamot med distriktslantmätaren G. K. L. Hillert som suppleant. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 December 1928
N:r 302

Offentlig auktion.

Lördagen den 11 Augusti kommer offentlig auktion att förrättas å nu växande fodertägten å Träskbottnar i Martebomyr. Samlingen sker på vanligt ställe å Landträsk der auktionen tar sin början kl. 9 f. m.; godkände inropare erhålla anstånd till den 11 September, andra betala kontant.
Bro den 1 Augusti 1888.
JOHAN EKELÖF.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Augusti 1888
N:r 62.

Auktion vid Martebo.

Onsdagen den 18 innevarande Juli kl. 10 f. m. låta landtbrukarne O. Björkander och O. Björkegren, Pajse i Martebo, medels frivillig auktion till den högstbjudande försälja i mindre lotter hötägten å omkring 240 tunl, god och bördig myrmark i den så kallade Nodermyr i Martebo socken att under sommarens lopp afverkas. Till spekulanters kännedom meddelas att samlingen sker vid Qvie.
Betalningsanstånd lemnas för funt kända och tillförlitliga köpare till den 20 Oktober detta år.
Tingstäde den 12 Juli 1888.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Juli 1888
N:r 56.

Artilleriets exercis

med anspända fordon börjar idag och fortgår till och med 7 Juli.
Batteriet marscherar härifrån om onsdag för att på torsdag och fredag verkställa skarpskjutning på Martebo skjutfält.

Gotlands Allehanda
Måndagen 2 Juli 1888
N:r 53.

Ett nytt skjutfält

har Gotlands artillerikår fått för sina öfningar i sommar, nämligen Martebo myr.
Som bekant har artilleriet hittills utfört sina skarpskjutningar med kanoner på det fält söder om Visby, hvilket benämnas Ladugårdshällar.
Sedan emellertid de gamla framladdningskanonerna blifvit ersatta med Kruppska bakladdningskanoner, kvilka, på samma gång de utmärka sig för såväl större träffsäkerhet som större projektilverkan, jämförda med de gamla kanonerna, betinga eldens utsträckning på längre distanser än förut, har det hittills begagnade skjutfältet blifvit otillräckligt och militärbefälhafvaren har måst skaffa ett annat.
Ett lämpligt sådant har emellertid nu erhållits i Martebo myr, som genom välvilligt tillmötesgående af jordägarna upplåtits för skjutningar 5 och 6 nästa Juli Fältet, som kommer att begagnas, gränsar i söder till vägen mellan Nickelgårds och och Skäggs samt sträcker sig derifrån, med en längd af omkring 1/3 svensk mil öfver Rollums träsk i riktning mot Martebo kyrka, kvilken dock liksom deromkring liggande hus på grund af det stora afståndet, 2/3 mil, blifva alldeles oberörda.
Under alla skjutningar blir skjutbanan bevakad af poster. Artilleribefälhafvaren väntar att allmänheten skall rätta sig efter dessas tillsägelser. För all skada som göres t. ex. genom beträdande af obehörig mark lemnas ersättning enligt värdering af hrr Larsson, Skäggs, och ingenjör Strömberg.
Om någon spetskula ej sprungit sönder och icke heller kunnat anträffas af posterna bör den, om den sedan af någon anträffas, lemnas orörd, enär den efter skottlossningen är färdig till sprängning och sålunda mycket farlig att handtera. Underrättelse om dess påträffande bör i stället lemnas å Skäggs.
Att under pågående skjutning passera skottliniens förlängning i sjelfva myren norr om Rollums trakt bör undvikas.
Tiden för skjutningen blir mellan kl. 8 f. m. och 2 e. m.

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Juni 1888
N:r 48

Hangvarskanalernas outnyttjade hästkrafter.

Dessa regniga och mörka dagar ue oss mer anledning in vanligt att tänkas på lyse. Undertecknad, som i 30 år har bott vid Elinghemskanalen, har haft tillfälle att studera de massor av vatten som här rinna fram, på de senare åren ökade ofantligt sedan kanalen blev nygrävgi. Kanske vattnet rent av kommer att fördubblas när dikningsföretagen bli färdiga genom Martebo och Lokrume myrar. Allt detta vatten störtar i havet år efter år utan att åstadkomma någon vidare nytta; blott en liten del användes för drift av Ihre kvarn, dk en fallhöjd av ungefär 4 meter utnyttjas.
Vid Ihre finnas möjligheter att med en modärn anläggning utnyttja en fallhöjd av 20 meter. Vi kunna nog lite var förstå, vilken kraft som här på elektrisk väg Iran utvinnas; den skulla räcka bra till för både lyss och kraftbehov för de närmaste omkringliggande socknarna. Visserligen kan under de torra sommarmånaderna vattentillgången bli knapp, men då är iu behovet av lyse mindre.För övrigt så finns det u goda möjligheter att med litet reservkraft uppehålla driften den lilla tid som kan komma ifråga.
Vore det ej att tänka på, att de kommuner, som kan ha nyttan av en sådan anläggning, badade ett bolag för inköp av vattenfallen, och så få en anläggning till stånd. Det är nog ed sa titet pengar pr år som gå till utlandet för lyse och kraft, medan vår egen fotogen så att såga får rinna ut havet. En vattenkraftanläggning måste säkert bära sig, och det med ett rimligt pris på elektrisk ström, och nog vore det önskligt om lite var började inse de fördelar, som ett sådant företag kan medföras.
Oskar Andersson.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 28 november 1928
Nr 280

Automobilskattemedel till vägarbeten.

Länsstyrelsen tillstyrker hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av vägstyrelsen i Gotlands norra härad gjord framställning att bidrag ur automobilskattefond lämnas med 2/3 av de beräknade kostnaderna till vissa vägarbeten. Dessa äro ombyggnad av en bro över Vägomeån i Lärbro å landsvägen Othem—Hellvi, grundförbättring å landsvägen Visby-Etelhem mellan avtagsvägen till Sjonhem och avtagsvägen till Halla samt grundförbättring och breddning av bygdevägen Martebo kyrka—Martebo järnvägsstation. Bidraget av automobilskattemedel skulle efter ovannämda beräkningsgrund bli sammanlagt 39,446 kr. 67 öre. Därest bidrag till samtliga företag icke kan på en gång lämnas, böra desamma komma i åtnjutande av sådant i ovan nämd ordning.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 22 november 1928
Nr 275

Riksantikvariens årsberättelse för 1927

föreligger i den just utkomma Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens årsbok för 1928. Redogörelser lämnas för fornminnesvården å olika områden, för vården och undersökningarna av fornlämningar, samlingar etc. Fornminnesinventeringen har fortsatt bl. a. å Gotland, där hr T. Carlson och E. Åström inventerat sammanlagt 3,667 fasta fornlämningar. I följande socknar ha följande antal fasta fornlämningar inventerats genom nämda personer, nämligen: Boge 60, Bro 565, Bäl 309, Gothem 407, Hejnum 230, Hörsne med Bara 320, Källunge 93, Lummelunda 286, Martebo 16, Vallstena 505, Västkinde 876, därav dock endast Bro och Västkinde äro slutinventerade. Ett stort antal fornlämningar ha på förekommen anledning besiktigats och utlåtande över desamma avgivits. Likaså ha en del yttranden och anvisningar rörande kyrkorna på Gotland, kyrkogårdar och kyrkoinventarier etc. lämnats.
Ifråga ,om tillväxten under år 1927 av statens historiska museum och myntkabinettet lämnas uppgift på följande föremål från Gotland:
Gravfynd från järnåldersgrav, undersökt av dr J. Nihlén; fibula av brons med silverbeläggning ett 60-tal bronsföremål, fem järnbeslag etc., allt från Roes i Rone; järnspjutspetsar, järnkniv med bronsknapp på fästet, funna i grustag i Lau backar; lerurna, armungar av silver, bronsölja och bronsbeslag från Tänglings i Etelhem; bronsvikt, funnen i en trädgård vid Bottarve i Fröjel, bronsspänne av ostbalisk form från Kyrkoby i Etelhem; bärnstenspärla ooh fingerring av snodd bronstråd från Dacker i Bro; stenåldersfynd från flera platser, bl. a. från Gotland, gåva av statsgeologen dr H. Munthe; yxor och yxfragment av grönsten, spjutspets av gul flinta, järnvikt, överdragen med brons, allt från Nygårds i Vallstena; djurhuvudformat bronsspänn från Smide i Väte: järnbetsel från Ansarve i Tofta; armbygel av silver från Strands i Öja; bronsbeslag till två dryckeshorn, bronsfibula m. m. från Roes i Rone: lerkärl fragment från stenåldern, funna i St. Yxne träsk på 1 meters djup, gåva av förvaltare Herming på, Skäggs gård i Vestkinde; guldbrakteat från Gerete i Fardhem; gravfynd från förgtörd brandgrav vid Myrungs i Linde; guldbrakteat från Timans i Roma; gravfynd från Tule i Ganthem; ett tjugutal glasflusspärlor, brons- och järnfragment från Kylver i Stånga; bronsring från Amlings i Linde: bronsspänne från Stenstu i Fardhem; bronsspänne från Stenstu i Fardhem; bronsspänne från Tungelbos i Levide; ringspänne av brons från Myrungs i Linde; bronsspännen från Stora Hästnäs; spirallagd guldring från Tuna i Väte; silverbeslag från vikingatiden från Botes i Rone; armbygel av brons från Kumla i Ganthem; dosformigt bronsspänne från Suderbys i Bro; djurhuvudformat bronsspänne från Västerbjärs i Gothem; silvermynt från Boge socken; stigbygel av järn från Nygårds i Dalhem; trävirke från bulverket i Tingstäde träsk; bronsnål från Stenstu i Fardhem; flintyxa och grönstensyxa från Viea i Västkinde; järnringar från Stenstugu i Bro; gravfynd från Dikarebacke, Utalskog i Alskog; mosaikpärla från Bogs i Stånga; ringspänne av brons och bronsring från Stenstu i Fardhem; bronsspänne, funnet väster om Gunnfjauns japell i Ardre; järnsvärd från järnåldern från Smissarve i Rone; gravfynd från järnåldersgrav vid Roes i Rone; fingerring av guldtrådar från Bryer i Tingstäde; skafthålsyxa av grönsten från Smiss i Stenkyrka; trindyxa och skifferyxa från Bryer i Tingstäde.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 November 1928
N:r 263