Ifrågasatt jämkning i länsmansdistrikten.

Den 14 Dec. 1877 förordnade k. m:t, att antalet länsmansdistrikt inom Gotlands län, då utgörande tio, skulle minskas till sex och att af dem tvänne skulle utgöras af, det ena Fardhems, Garda och Burs ting, jämte Eksta pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Burs, Stånga, När, Lau, Etelhem, Garda, Alskog, Lye, Ejsta och Sproge; det andra Hoburgs, Grötlinge, Hemse ting samt Habblingbo pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Hablingbo, Silte, Hemse, Alfva, Eke, Rone, Grötlingbo, Hafdhem, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre. Länsmännen i dessa bägge distrikt hafva icke boställen sig anvisade och äro f. n. boende, den ena i förstnämda di strikt, bvilket, jämlikt af k. m:t senare meddelad bestämmelse, numera benämnes Gotlands Södra fögderis mellersta länsmansdistrikt, vid Etelhems jernvägsstation, och den i det senare, benämdt Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt, i Öja socken i närheten af Burgsviks hamn. Längsta väglängden från länsmännens bostäder till distriktsgränsen är för länsmannen i mellersta distriktet till stranden i Sproge socken 4,2 nymil och för länsmannen i södra distriktet omkring 3 nymil. Folkmängden i mellersta distriktet var vid 1891 års utgång 7,386 personer och i det södra 7,623.
Efter det förutnämda distrikts indelning vunnit tillämpning hafva emellertid förhållanden inträffat, som skulle göra en jämkniog i deona indelning önsklig. Så har i Hemse socken uppstått en allt mera vflig rörelse och mera samlad befolkning af den betydelse att k. m:t uti skrifvelse 25 Juoi 1886 förklarat, att för densamma, benämd Hemse handelsplats, ordningsstadgan, bygnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla, hvarefter särskild municipalstyrelse der ordnats. Då en ganska lifbg rörelse råder å denna plats, bvilken tillika är ändpunkten af Gotlands jernväg, och der anordnade månatliga torgdagar vanligen sammanföra rätt mycket folk, är det af vigt att polistillsya der finnes. Nu bör emellertid denna plats till södra länsmansdistriktet och är belägen på 2 mils afstånd från länsmannens bostad. Då denna länsman jämväl har flera orter med jämförelsevis betydbgare befolkning inom sitt distrikt, såsom Ronehamn på 3 mils afstånd, Bargsviks bamn och ett under senare åreo anlagdt och bedrifvet stenhuggeri vid Hoburgen med en del löse arbetare på omkring två mils afstånd, är det både betuogande och besvärligt för bonom att utöfva den honom åliggande polisuppsigtea ipom distriktet. Länsmannen i mellersta distriktet har åter ingen plats med mera samlad befolkning inom »itt distrikt. Ett otjemnande af denna olikhet till båtnad för en mera verksam polistillsyn kan utan svårighet ske på det sätt att en del af södra distriktet öfverflyttas till det mellersta; och dertill bör i första rummet ifrågakomma Alfva och Hemse socknar, utgörande Alfva pastorat. Om sådan öfverflyttning sker och länsmannen får sin bostad i Hemse socken, der brist på dertill lämpliga lägenheter ej lärer förefia nas, vinnes derjämte den fördelen, att han kommer att bo mera centralt i distriktet än nu, med längsta afstånd till distriktsgränsen af å ena hållet 3 mil, å det andra af omkring två mil, till lättnad för tjenstegöromålen och minskning i kostnader för allmänheten, — Visserligen skulle genom en sådan omreglering ionevånareantalet i de båda distrikten blifva icke obetydligt olika, idet att mellersta distriktet fioge 8,547 och det södra 6,462 per soner efter folkmängden år 1891; men denna omständighet torde ej tillmätas någon afgörande vigt i förhållande till de fördelar, som regleringen komme att medföra i ofvan antydda afseenden, och då tillökningen i innevånareantalet i mellersta distriktet icke medför någon afsevärd svårighet i distriktets skötande. Upplysningsvis kan här nämnas att ionevånareantalet i södra fögderiets norra länsmanvsdistrikt år 1891 utgjorde 8,012 personer.
Med afseende å hvad sålunda anförts har länsstyrelsen hemstält, att k. m:t ville förordna om sådan jämkning i länsmansdistrikten inom Gotlands södra fögderi att Alfva pastorat, bestående af Hemse och Alfva socknar, må öfverflyttas från södra till mellersta distriktet, en förävdring, som ej mindre kronofogden i fögderiet och vederbörande länsman, än äfven Hemse och Alfva sockenmän, i kommunalstämman hörda, förordat såsom önsklig och förmånlig, och att denna förändring må få tillämpas med början af &r 1895. K. m:t har häröfver anbefallt kommarkol legium och statskontoret afgifva utlåtande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Augusti 1894
N:r 126

Fattigvården inom Gotlands län.

Under 1892, det senaste år, för hvilket uppgifter, föreligga, utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom Gotlands län 94, deraf 93 å landsbygden. Inom länet funnos följande fattigvårdsanstalter: 80 fattighus med utrymme för 891 personer, deraf 1 i Visby för 120 personer samt 28 mindre fattigstugor för 158 personer. Hela antalet personer, som under 1892 åtnjöto kommunalt understöd inom länet utgjorde 1,550, af hvilka 1,161 tillhörde landsbygden och 389 staden Visby. Hela antalet understödstagare inom länets landsbygd har sålunda sedan näst föregående år ökats med 22 personer eller 1.9 procent. Med hänsyn till proportionen mellan antalet understödstagare och folkmängden visar sig, att fattigvårdsprocenten för änets landsbygd utgjorde 2.64 och sålunda understeg medeltalet för landsbygden i hela riket, hvilket var 4.55. Högst ifråga om fattigvårdsprocenten kommer fortfarande Värmlands län med 5.98 skumt lägst och bäst Gotlands län med ofvarnämda procenttal. Härvid är att märka, att i en del at länets fattigvårdssamhäller, eller Lokrume, Norrlanda, Hörsne, Viklau, Ala, Träkumla, Öja, Gerum och Lau, utgöra antalet understödstagare endast 1 procent eller ännu mindre af folkmängden. Antalet direkta uoderstödstagare, såväl barn som äldre uppgick till 389 män och 792 kvinnor, deraf &landsbygden 278 män och 629 kvinnor samt i Visby 111 män och 163 kvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn tillhörande understödetagare, utgjorde inalles 369, deraf 254 å landsbygden och 115 i Visby. De direkt understödda bar: nen fördelades sig på följande sätt: föräldralösa äkta 16, moderlösa oäkta 27 samt andra barn 109. Hela antalet barn som under 1892 åtnjöto fattigunderstöd, vare sig direkt eller indirekt, uppgick alltså till 521.
De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 355, af hvilka 68 kvinnor med 109 dem tillhörande barn;
gifta: 265, deraf 78 med 150 dem tillhörande barn;
enklingar, enkor och frånskilda: 409, deraf 48 med 110 tillhörande barn.
I afseende på kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 389 mankön och 892 kvinkön. Härvid gör sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förra räknade 80 markön mot endast 72 kvinkön, hvaremot af de senare 309 voro män och icke mindre än 720 kvinnor. Denna kvinnokönets öfvertalighet väl göres deraf, att i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 175 af kvinkön eller 180 på landsbygden och 164 i städerna.
Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v. så finner man, att å länets lardsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 8.6 procent, af äldre personer voro 23.5 procent ogifta med 8.0 procent tillhörande barn, 17.1 procent gifta med 7.3 procent barn samt 28.9 procent enklingar, enkor och frånskilda med 6.6 procent barn. Således inalles 78.1 procent direkta och 21.9 procent indirekta understödstagare.
Understödets varaktighet och storlek.
Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick 201 män, 358 kvinnor och 32 barn, deraf å landsbygden 131 män, 186 kvisnnr och 32 barn samt i Visby 80 män och 72 kvinnor. Delvis understödda voro 122 män, 580 kvinnor och 214 barn, deraf å landsbygden 113 män, 321 kvinnor och 143 barn samt i Visby 9 män, 59 kvinnor och 71 barn. Personer med tillfälligt understöd voro 66 män, 154 kvinnor och 123 barn, deraf å landsbygden 44 män, 122 kvinnor och 79 barn samt i Visby 22 män, 32 kvinnor 44 barn.
Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 112 män, 137 kvinnor och 9 barn, deraf å landsbygden 92 män, 117 kvinnor och 9 barn samt i Visby 21 män och 19 kvinnor. I sjukvårdsanstalter vårdades 27 män och 37 kvinnor, deraf å landsbygden 9 män och 24 kvinnor samt i Visby 18 män och 13 kvinnor. I egna hem understödda voro 125 män, 379 kvinnor och 230 barn, deraf å landsbygden 115 män, 318 kvinnor och 143 barn samt i Visby 10 män, 61 kvinnor och 87 barn.
Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 92 män, 132 kvinnor och 104 bars, deraf å landsbygden 53 män, 87 kvinnor och 53 barn samt i Visby 39 män, 45 kvinnor och 51 barn. Under bret afledo 38 män, 63 kvinnor och 3 barn, deraf å landsbygden 24 män, 57 kvinnor och 2 barn samt i Visby 14 män, 16 kvinnor och ett barn. På annat sätt afgångne voro 48 män, 92 kvinnor och 92 barn, deraf å landsbygden 22 män, 55 kvinnor och 52 barn samt i Visby 26 män, 37 kvinnor och 40 barn. Till nästa år kvarvarande voro 303 män, 637 kvionor och 274 barn, deraf å landsbygden 232 män, 517 kvinnor och 200 barn samt i Visby 71 män, 120 kvinnor och 74 barn.
— Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet under 1892 utgjorde 73,379 kr., deraf å landsbygden 44,041 kr. (3,131 kr. för bus och inventarier, 38,270 kr. för understödstadgarnes vård och underbåll samt 2,640 kr. för öfriga utgifter) samt för Visby 29,338 kr., (1,800 kr. för hus och inventarier, 21,690 kr. för vård och underhåll samt 5,838 kr. för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje understödstagare utgjorde å Gotlands läns landsbygd 37 kr. 93 öre, deraf underhållskostnad 32 kr. 96 öre, och utgjorde högsta värdet af en undarstödstagares fulla försörjning 212 kr. samt lägsta samma värde 40 kr. eller i medeltal 106 kr. Fördelade på länets härader och staden Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnader sålunda:

Uti hela riket åtojöto 253,847 personer kommunalt understöd och tillhörde af dessa 176,085 landsbygden samt 77,762 städerna och köpingarne. Sammanlagda beloppet af utgifterna för kommunernas fattigvård uppgick till 11,599,085 kr., derat 7,135,403 kr. på landsbygden och 4,463,682 kr. på städerna. Förstnämda belopp öfverstiger motsvarande slutsumma för år 1891 med 3820,926 kr., deraf 205,719 kr. för landsbygden och 115,207 kr. för städerna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Juli 1894
N:r 117

Till ledamöter i årets pröfningsnämd,

som sammanträder måndagen 17 September, har länsstyrelsen utsett: major F. Cronstedt, fabrikör P. A. Hellgren, hanudl. Hugo Pettersson, Visby, stationsinspektor A. Kullberger, Barlingbo, nämdeman J. Larsson, Endregårda, skollärare Axel Bodin, Lokrume, hemmansägare L. Högberg, Vies i Veskinde, tulluppsyniogsman G. V. Kahl, Kyllej, hemmansägare L. N. Pettersson, Lunderhage i Fleringe, kapten K. T. Broander i Källunge, tämdeman E. N. Eriksson, Alfvena i Vallstena, hemmansägarne K. Hagström, Dalbo i Halla och T. Franzén, Kyrkljufves i Gammalgarn, bankdirektör V Åkerman i Stånga, kyrkoherde A. Sundblad i Garda, handl. V. Hansén i Öja, hemmansägare J. Rosendahl, Kattlunds i Grötlingbo, handl. J. V. Broander i Rone, hemmansägare K. Bolin, Buatvier i Sproge, skollärare J. R. Cederlund i Levide, hemmansägarne K. V. Carlqvist, Binge i Väte, och J. Olsson, Rofvalds i Eskelhem, samt skollärare J. R. Lindahl i Atlingbo.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Juli 1894
N:r 113

Installation

ägde i går rum i Hejde pastorat, då biskopen, biträdd af kontraktsprosten Uddin i Sanda, samt kyrkoherdarne Kahlström i När, Kolmodin i Vall och Gadd i Öja i kyrkoherdebefattningen instälde kontraktsprosten G. E. Altvegren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Juli 1894
N:r 105

I anseende till ombyte af affärslokal

låter handlanden Th. Vernqvist i Burgsvik genom offentlig, frivillig auktion, som torsdagen den 12 dennes från kl. 10 f. m. förrättas i gamla lokalen, till den högstbjudande försälja 1 parti goda yllevaror, såsom dukar, underkjolar, mans- och fruntimmersvästar, koftor och skjortor, färdiggjorda kläder, ett större urval af dofflar, kordrojer, cheviot, diagonaler, flaneller, domestiker, kamgarnsoch gardintyger, hattar och mössor, kragar och manchetter, glas och porslin, jernsaker, deribland grytor, större och mindre, lås och gångjern samt spik af olika slag, sul- och smorläder samt nåtlade resefter, I parti hampa, färgstofter, oljor och tapeter samt penslar; sill, trätjära, tegel och salt m. m.
Kände inropare erhålla betalningsanstånd till 1 inst. Oktober.
Domerarfve i Öja den 3 Juli 1894.
Efter anmodan,
J. A. LINDSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juli 1894
N:r 103

För de förhandlingar,

hvilka under den gångna veckan ägt rum vid gillessammanträdena, redogöra vi här nedan.
Vid sammanträdet med Burs och Garda hushållsgille 18 dennes i Burs skolhus lemnades åtskilliga upplysningar angående arealen af skogbärande mark inom olika socknar af gillesområdet.
Bland annat upplystes, att inom Närs socken ej hälften af hemmansägarne hade skog nog för husbehof och att inom Burs socken förhållandet ej var stort bättre.
Ordf. föredrog åtskilliga paragrafer i nya skogslagen och påvisade tillämpningen af desamma.
I fråga om väglagen och dess tillämpning framhölls vigten af att ny vägdelning, hos länsstyrelsen söktes, dels på grund af att ett så stort artal pya vägar blifvit föreslagna att upptagas och underhållas, som allmännas, dels ock på den grund att det vore fördelaktigast om den nya vägdelningen föreginge ploglagsindelningen.
Man uttalade sig härefter för att något skulle göras för hästafvelus befrämjande och att man medels premiering skulle söka åstadkomma detta, hvarför föreslogs att hos landstinget göra framställning om ett anslag af 600 kr. för kommande året.
Till gillets ordförande återvaldes f. fanjunkare L. Jacobsson, Halfvans i Garda, hvarjämte till ledamot i nötpremieringsnämden utsågs nämde J., hvars suppleant blef L. Pettersson, Hallbjens.
I fårpremieringsnämden utsågs till ledamot för nästa år Olof Pettersson, Hallute i När.
Till sist uttalade sig gillet för att premieringsmöten måtte omväxlande hållas i Burs, Etelhem och Lau; nästa möte bestämdes att hållas på sistnämda plats.
— Vid Hoburgs och Grötlinge tingssammanträde i tisdags i Hafdhem voro 55 af gillesledamöterna samlade.
Uppgifterna om arealen af skogbärande mark granskades och häraf framgick, att den i allmänhet var för högt upptagen och tarfvade betydlig nedsättning.
Äfven här meddelade landshbötdingen åtskilligt om nya skogslagea och dess tillämpning.
Inom väghållningsdistriktet hade ett stort antal vägar anmälts till upptagande, men lävsstyrelsen hade endast undantagsvis kunnat förordra någon mindre eträckas upptagande på allmän bekostnad.
Ny vägdelning vore af vigt.
Hästafveln borde befrämjas genom premiering af lämpliga hingstar och ston och borde landstinget härför anslå 600 kr.
Ett af hr V. Hansén, Burgsvik, väckt förslag om att hösttorgdagen å Bandesrum i Grötlingbo måtte framflyttas till sista onsdagen 1 Sept. godkändes af gillet.
Till ordf. omvaldes hr Hansén, som äfven blef ledamot i nötpremier nosnämden för 3 år med N. Olsson, Nora och P. Jespersson i Burge, Hafdhem, som suppleanter. Till ledamot i fårpremieringsnämden utsågs för nästa år hemmansäg. O. Vestberg, Sibbenarfve i Öja.
Nästa premieringsmöte skall hållas i Vamlingbo.
— Vid sammanträdet i Hablingbo i onsdags voro ett 50-tal af Hablinge och Hemse tings gillesledamöter närvarande.
Ett förelag att höja hamnafgifterna för virke till utförsel för att derigenom hämna skogsafverkniogen omfattades ej af gillet med allmännare intresse, utan ansåga i stället af några skola medföra alldeles motsatt verkan.
Hästpremiering hvarje år ansåg gillet t. v. böra anstå, deremot uttalade man sig för höjda nötpremier.
Till ordf. återvaldes d:r Sätervall i Hemse. I premieripgsnämden valdes A. Pettersson, Hulte, suppl. M. Cedergren och K. Pettersson, Asarfve. I fårpremieriogsnämden N. Broander, Bölske.
Nästa premiering hålles i Hemse.
— Vid Hejde och Fardhems tings gillessammanträde å Skogs i Levide:
Man uttalade sig för framflyttning af tiden för vägsynernas hållande till sista delen af Sept. och ville landsböfdingen upderställa denna fråga pröfning af årets landsting.
Äfven bär framhölls vigten af ny vägdelning. Rörande de i jordbruksstatistiken upptagna siffrorna & arealen af skogbärande mark kunde ingen justering företagas, enär de närvarande ej med visshet kunde uppgifva arealen af under de 2 senaste åren uppodlad mark, som dock torde uppgå till omkring 125 hektar inom gillesområdet.
Hr Wöhler ansåg det vara af synnerligt gagn om tallplantor uppdroges i tillräcklig mängd för att tillhandahållas allmänheten. Äfven borde skogsplantörernas antal ökas.
Gillet uttalade sig för hästpremiering hvartannat år med anslag af landstinget.
Till ordf. omvaldes hr Wöhler, som äfven blef ledamot i nötpremieringsnämden, med kapten Facht och hemmansäg. N. Christiansson, Sicklings som suppl. I fårpremieringsnämden invaldes F. Schimdt, Sicklings.
Nästa premieringsmöte hålles å Klintehamn.
— I går vid Stenkumla och Banda gillesmöte i Stenkumla uttalade man sig ock för vägsyrens franiflyttande till slutet af September. Man uttalade sig för hästpremiering. Meddelades att inom gillesområdet under de två sistlidne åren uppodlats omkr. 55 hektar skogsmark.
Till ordf. återvaldes kyrkoherde Kolmodin i Vall. I nötpremieringsnämden hemmansäg. O. Hagvall, Rosarfve i Vall med Hj. Hagvall och nämdeman F. Sahlsten till ersättare. I fårpremieringsnämden invaldes O. Pettersson, Hallvede.
Nästa premiering hålles i Vall.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 Juni 1894
N:r 96

Badgäster

vid vattenkurinrättningen 15 Juni:
Fru E. K. Liedberg, Sthlm; fru T. Odin; Dalhem; bokhandl. P. A. Vassberg, Visby, landtbr. Lars Pettersson, Öja; s. m. kand. J. Norrby, Visby; garfveriarb. A. P. Pettersson, Visby; postexped. F. Landergren, Falkenberg; fru B. Westöö, Visby; Maria Nilsson, d:o; enkefru Anna Andersson, d:o.
Sma. 10.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Juni 1894
N:r 91

Vid biskopsvisitationen

i lördags och i söndags i Öja och Hamra församlingars pastorat, dervid biskopen biträddes af kontraktsprosten Alfvegren, besigtigades först Öja kyrka, som befans i hufvudsakligen godt skick. Några bortfallna stenkolonner lofvade man ersätta till nästa visitation. Norra sidan af kyrkan hade täckts med dyrbart plåttak, som framdeles skulle utsträckas äfven till södra sidan. Tvänne murstöd, uppförda i separe tid, hade af sakkunnig förklarats kunna borttagas, men mot församlingens mening ville ej biskopen göra framställning härom ännu. Kyrkans inre vad nytt, och beslut om värmeledning hade redan fattats. Det rymliga tororummet borde förenas med kyrkan, som härigenom skulle vinna i skönhet och utrymme.
Biskopen räknade härvidlag på försawlingens offervillighet. Dopfunten skulle placeras närmaro ingången, och en dopskål ville pastor ofördröjligen anskaffa. Kyrkogården var väl hållen, arkiv och inventarier i ordning. Biskopen påpekade vigten af söndagsskola i kyrklig anda, sär: sklidt mot okyrkliga sträfvanden. — Öja församlings folkskola och -mindre folkskola samt småskolan vid Burgsvik inspekterades. Undervisningen i samtliga skolorna hade skötts på ett tillfredsställarde sätt.
Frånvaron på grund af sjukdom i mindre folkskolan hade varit ovanligt stor (6,2 proe.). Skolrådet förklarade att sedan bättre förhållanden vunnits och ny god lokal, skulle oegentligheten ej uppre:pas. Erkännande skolväsendets goda ut: veckling, påpekade biskopen vigten af fortsättningsskola. En repstitiooskurs hade visserligen funnits, men biskopen fann den ej tillfyllest. Framhölls vigten af anskaffandet utaf särskildt fysikalisk undervisningsmateriel. Sockenbibliotek fans med årligt anslag. — Hamra kyrka var i allt väsentligt i godt skick. Några stenkolonner i södra portalen skulle ersättas. På kyrkogården, som var väl hållen, borde planteringarna kompletteras. Messkruden behöfde reparation. Kyrkorådet ville ombesörja detta. Om tornrummet gjordes en liknande framställning som i Öja. Behöfligheten af värmledning framhölls. Arkiv och inventarier voro i ordning.
Undervisningen i Hamra med småskola förenade folkskola hade skötte ganska tillfredaställande. Lof hade meddelats i något för stor utsträckning. Slöjdundervisning meddelades nu. Framhölls vigten af undervisnings materiel. Kommunalstämman hade afslagit framställsiogen om bildande af sockenbibliotek gemensamt med Öja samt årligt bidrag af 5 kr. härtill. Biskopen beklagade detta. Påvisande vigten af söndagskola. Kassorns i båda församlingarna lemnades utan anmärkning.
Pastorsembetets berättelse meddelade, att i fråga om det sedliga tillståndet bruket till öfvermått af starka drycker mycket aftagit. Många voro absolutister. På många gästabud serverades aldrig annat än läskedrycker, och försäljningen från utminuteringen på Burgsvik sades ha betydligt minskats. Några pgröfre brott hade ej förekommit. Sju oäkta barn hade efter senaste visitation födte i Öja, 2 i Hamra. Baptisterna ingingo borgerlig vigsel. Endast de s. k. helgenisterna tilläto ej pastor jordfästa sina döda. Föröfrigt lefde separatisterna i fred och fördrsgsamhet. Äfven omnämdes den år 1889 i Öja bildade sjuk- och begrafningskassan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Juni 1894
N:r 86

Från landsbygden.

Södra Gotland, 26 Maj.
Ur djurens lif. Då eder meddelare i fredags eftermiddag vistades å sjöstranden å östra kusten, mellan Öja och Fide, observerades en hafsörn som i täta kretsar svingade sig öfver de upprörda böljorna, strax inne mot landbacken, på en alns djupt vatten. Plötsligt slog fågeln ned med fart så att vattnet yrde om honom. Men der måste den träffat på något föremål, som var honom öfvermäktigt, ty i stället för att höja sig ur det våta elementet måste den följa med utåt, dragen af någen osynlig makt under vattnet, hvarför han förtviflat piskade böljorna med sina vingar och lät höra sina vilda skrän. En kvarts timme fortgick »simningen», derunder gjordes flere lofvar och girades hit och dit, men till sist förevann den med ett sista klagande läte under vattnet och syntes ej mer till.
Troligen skulle örnen försöka sin lycka på fiskafänge, men dervid påträffat för stor fångat som då han slagit sina klor i så djupt att ban ej mäktade frigöra sig med den starkes rätt bäddat en graf åt honom på hafvets botten, dervid kanske såväl fisk som fångaren fingo förlikas i döden.

Slutet godt, allting godt. I en vacker löfdunge i södret lefver ett äkta par. Stina var ett fagert vif. Lorens älskade sin Stina, skötte förresten både hacka, korp och spade och dagarne runno bort i en stilla huslig lycka som ej stördes af någon obehaglig vindfläkt. Men så kom ormen in i paradiset, kom i skepnaden af en ung och ståtlig »ralle» från Gestapuliens land, hvilken blef inlogerad på stället och hvilkens väl våråade och pilformade ekorrsvansar isynnerhet, satte Stinas hjerta i brand.
De vanliga don-juanistiska konsterna började öfvas och snart var Stina på villovägar. En vacker kväll nu på våren, då jorden grönskar och fruktträden blomma, öfverraskade mannen de bägge, då de kuttrade kärlek, i lunden bakom trädgårdstäppan. Han var af en sansad natur och tillstälde ej nu några uppträden utan låtsade om ingenting, låtande de älskande ostörda njuta de ljufliga ögonblicken. Men han tänkte derför ej låta sin falska hyresgäst, som stulit hans lycka, ostraffad framfara, utan tvärtom mognade tanken på hämd allt mera hos honom. Dagar gingo och de älskandes kurtis bevakades omsorgsfullt af den till utseendet lugne maken, hos hvilken dock svartsjukans eld rasade med förfärande låga. En natt vid fyratiden på morgonen hemkom rallen från ett supgille öfverlastad och raglande, men hjelptes af den tjenstvillige värden, som allaredan var på benen, till sängs, der han genast föll i sömn. Piötsligt hör Stina, som sysslade i köket, hjerteskärande rop från kammaren der hennes älskade hvilade och skyndade med hjertat i halegropen dit för att efterse hvad som var på färde, men då hon kommit till kammardörren, stöttes denna häftigt upp och ut störtar älskaren alldeles blå och blodig i ansigtet, i farten stötande till sin hjertanskär så att hon gick öfver ända och i fallet stötte hufvudet mot väggen, under det hennes man med en grof rotting i handen var den flysnde i hack och häl och utdelade slag så fort han kunde på dennes blottade lekamen. Hämdens dag var nu kommen för den förorättade mannen. Hyresgästens kläder samt annat pick och pack utkastades i skogen der han fick tillvarataga dem. Inom dörren fick han ej komma mera, ej heller brydde sig mannen Lorens om att fordra betalning för vivre blott har blefve honom kvitt.
Lorens hade när rallen somnat hemtat in en mugg full med myror från en myrstack i närheten och tömt i sängen vid den sofvande samt sedan i kammaren inväntat dennes uppvaknande. När så den gofvande uppväckts af de små plågoandarne hade Lorens med med några ord gjort saken klar för honom, då genast afstraffningen börjat.
Stina togs derefter i skola och förhölls allvarligt, men då hon bekände sina fel och ångerfullt bad om förlåtelse öfvervann mannens kärlek alla betänkigheter samt gaf han henne full absolution och då slutet blef godt är ju allting godt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Maj 1894
N:r 81

Genom offentlig auktion,

som förrättas å egendomen Bobbenarfve i Burgsvik måndagen den 28 dennes från kl. X f.m., låta sterbhusdelägarne efter derstädes aflidne konsoln C, J. Beckström till den högstbjudande försälja återstoden af det vidlyftiga lösöreboet, bestående af silfver, deribland 3:ne par stora ljusstakar, vysilfver såsom kaffekannor, sockerskål, matskedar och gafflar, kop: par, jern och blecksaker, deribland en ny Vimans kokspis med vattencisterp, en större illuwinvationekamin med tillbehör samt kokkärl; träkärl, såsom bunnar, baljor och spann; möbler, såsom bord; stolar, soffor, sängar, byråar, skåp, skänkar, lavoar, kommoder, ett godt piano samt en buffet;-linne och sängkläde:; mansgångkläder, diverse andra saker såsom ett telefonskåp med ledning, en elektrisk riogledniog, en symaskin, en välstol med tillbehör, mattor, gardiver och kornischer,. väggur, kött- och kaffekvarnar, ett bibus och 2:ne bisamhällen, spanmålssäckar, några mindre partier hampa och lin samt kalkull m. m.; och lemnas vederhättige inropare anstånd med betalningen till den 1 inst. Oktober.
Domerarfve i Öja den 19 Maj 1894.
Efter anmodan,
J. A. LINDSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Maj 1894
N:r 78

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy