Sin död i en brunn

fick i torsdags i Eke en omkring ett år gammal gosse. Han var lemnad i sina minderåriga syskons vård, men dessa sågo ej efter den lille bättre än att han föll i gårdsbrunnen, der föräldrarne vid hemkomsten funno honom död.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Augusti 1894
N:r 120

Omkommen gotländning.

Tjuguårige sjömannen Patrik Elias Petterson från Visby föll 31 aistlidne Januari i Rosario öfverbord från engelska skonertskeppet Searersi och drucknade.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Augusti 1894
N:r 119

Dödsfall Patrik Elias

Tillkännagifves att vår ömt älskade son Patrik Elias, ombord så britiska skonertskeppet Sererni genom drunkning omkom utanför Rosario den 31 Junuari 1894 i en ålder af 20 år, 9 mån. och 15. dagar, djupt sörjd och innerligt:saknad af föräldrar, syskon, slägt och många vänner.
C. O. Lindbom. Carolina Lindbom,
född Pettersson.

Kring rymden breddes fasa,
Och natten föll på böljans stig,
Vi hörde vädren rasa,
Vi sågo djupen öppna sig,
Min sista suck i nöden
Till Gud med bäfvan gick,
Och hotande kom döden
Allt närmare hvart ögonblick.

På brusande haft der fick jag min graf
Men själen förnöjd sig svingat med fröjd,
Till Guds himmelska stad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Augusti 1894
N:r 119

En beklaglig olyckshändelse,

som kostade ett menniskolif, timade i går på vägen mellan Hemse och Rone.
Landtbrukaren Kristian Niklasson, Odvalls i Linde, färdades jämte sin unga hustru Hanna Niklasson vägen fram med skjuts, då hästen af någon anledning råkade komma i sken. Hustru Niklasson hoppade dervid ur vagnen, men kom så illa, att hon sanslös blef liggande vid sidan af vägen, svårt skadad i fallet. Läkare eftersändes genast, men kunde ingenting uträtta. Ett par timmar senare afled hustru Niklasson utan att ha återfått medvetandet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Juli 1894
N:r 117

De stora stenblocken

från Lindströmska stenhuggeriet till Alunda kyrka, hvilka i måndags gingo med Klintehamn till Stockholm, förorsakade derstädes ej så litet krångel.
Då arbetarne skulle lasta dem i en Stockholms transportbolag tillhörig pråm, togo de sig för att som afhåll under nedfirandet af stenblocken i pråmen använda de stor gaskandelaber, som är placerad nedanför terassen mellan Svea hofrätts och auktionsverkets hus, hvilket hade till påföljd, att gaskandelabern drogs omkull och dess öfre del splittrades i små bitar. Det inuti kandelabern varande gasröret afbröts och gasen utströmmade, hvarför tillstädeskommen polisman pr telefon underrättade gasverket om händelsen, för att gasen måtte afstängas. En lycka i olyckar var, att ingen menniska skadades.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Juli 1894
N:r 116

Från landsbygden.

Vamlingbo, 23 Juli.
Ett häftigt oväderscentrum drog i går kväll och i natt öfver våra byggder. Vid femtiden på eftermiddagen syntes ett moln i sydvest, hvilket snart delade sig åt både söder och norr, under det åskan började mullra på afstånd, men kom allt närmare. Snart öste regnet ned i strömmar, under det himlen i alla väderstreck täcktes af tunga hotaude moln, ur hvilka blixt på blixt lyste i norr och söder. Vid halfniotiden larnade det plötsligt upp, och man trodde ovädret var öfver, men det varade blott en knapp half timme, ty så snart skymningen utbredde sig öste regnet årer ned, under det blixtarne korsade hvarandra i alla riktningar.
Att her olycka skulle framkallas af det häftiga åskvädret väntades och detta visade sig tyvärr snart besannas i det en eldpelare syntes skjuta upp i norr vid tiotiden färgande himmelen och de mörka molnen purpurröda. Vimden, som nu började friska i och snart öfvergick till fall storm dref elden med förfärande kraft. Det var ett hemskt men storslaget skådespel att betrakta: Himlen var då, som nämts, i norr alldeles eldröd, men på båda sidorna både i öster och vester syntes de mörka molnen, Ifrån dessa på båda sidorna sköto otaliga blixtar ut, som möttes åt och försvunno i den eldfärgade delen af himmelen.
I dag har spotts, att det varit vid Österby i Fide som elden rasat, der en ladugårdslänga antändts af blixten och nedbrunnit. Elden spred sig med sådan hastighet att ingenting hunnit räddas; ej ens på gårdsplanen stående redskaper, såsom vagnar och foderhäckar o. dylikt utan allt blef eldens rof.

Hafvets arbetare. Trots himlens hotande utseende i går kväll begåfvo sig samtliga fiskare på vestra kusten härstädes ut på fångst, men blott fyra båtar från detnordligaste fisklägret Vestlandsbod utsatte sina garn, de öfriga från de andra fisklägena afskräcktes och vände åter mot land. När så stormen utbröt bergades garnen i den häftiga sjögången, som många gånger fyllde båtarne och man begaf sig åt land. I det becksvarta mörkret och ej lysta at någon ledfyr på land tordes de ej för bränningarne söka hamn utan måste roende mot vinden, som var vestlig och sedan öfvergick till nordvsst, söka afhålla sig derifrån, tills de kunde skymta landet. På morgonen kommo de dock lyckligen fast alldeles utmattade i land allesammans, men blott en båt kom till Vestlandsbod der de utgått; de öfriga landade två båtar i Grumpvik och en vid Bje gesbod. Vid midnatt förklarade de hade stormen nått sin största styrka.
När Vamlingbofiskrarne redt ut sina fångstredskap vid Grumpvik, syntes då och då på höjden af sjöarne en båt som sökte land ditåt, hvadan man vid stranden inväntade för att med tecken varsko för bränningarna och visa dem rätta inloppet alldenstund man ansåg dem obekanta på platsen, hvilket också lyckades. Det befanns vara en af fyra mycket utmattade karlar bemannad båt från Hablingbo, hvilken nu efter otaliga ansträngningar nådde land. Om sina vedermödor berättade de:
När de under stora ansträngningar lyckats draga sina garn funno de att fångsten utfallit så rikligen att båten i den höga sjögången ej kunde bära alla garn, utan den måste lättas, alldenstund sjöarne fyllde den så att de stundtals stodo till knäna i vatten, då de för att båten läns måste begagna förutom öskaret, både hattar och mössor. För den skull måste de kasta i sjön åtta af sina rikligast försedda garn jemte »klubbar», kojkläder såsom madrasser, täcken och dyl. samt annat som kunde undvaras. Ett segel som de tillsatte, — flere kunde de ej föra — refs genast af en vindby i trasor, och då det ersattes med det andra sprang spriet på detta och det remnade. Nu ägde de ej mera kvar än ett litet toppsegel på hvilket stången afskars en bit för förkortning och nedpassades i sergelfästet. Med denna lilla lapp, ej stort större än en duk, och sina egna krafter vid ärorna voro de öfverlemnade åt de rasande vågorna; men genom stora ansträngningar och försynens beslut undgingo de att blifva deras offer. Telefonbud sändes genast härifrån till närmaste station Korsby i Hafdhem, derifrån skyn !samt bud afgick till deras anhöriga, som voro försänkta i sorg och befarade det värsta om de bortkomne. I kväll hafva de med skjuts hämtats härifrån.
At de två båtar, som samma gång dessutom utgått från Hablingbo lära den ene landat vid sin utgångsplats och den andra på Näs, dit äfven en båt från Eksta lär nått land.

Strömmingsfisket i förra veckan å östra kusten med fastsättning var det rikaste man på flere år haft. Mellan 50 och 100 valar pr man och derutöfver hvarje morgon var det vanliga. Fn fiskare vid Faludden lär haft 180 valar en morgon. Vid fisklägena ha fisken t. o. m. sålts för 17 öre valen.

Hablingbo, 25 Juli.
Olyckor och tillbud till sådana. Våra raska fiskare här från socknen voro förliden natt svårt ansatta af det oroliga hafvet. Med vackert väder vid utfarten och äfven under garnuppdragningen kastade vinden om åt NNO. Vädret blef mer och mer oroligt. Åskan mullrade, blixtarne korsade himlarymden och täta regnskurar föllo. Svårt lastad som bå en var, vågade de ej mot vinden — båten kunde ej »vaka» — hvadan af de två Alsvik-båtarna den ena dref till Näsviksstranden, den andra ända ut till Wamlingbo. Den senare måste utkasta 8 garn med fisk, 2 på hvarje man. Genom telefon från Wamlingbo till Hafdhem och vidare till Hemmungs gård meddelade de de bedröfvade hemmavarande att de alla med båt och öfriga inventarier lyckligt blifvit bergade. Fisken saltades derute och båten hämtas vid tillfälle. Af nio utgångna Ejstabåtar hade en drifvit ner till »Newyork» fiskläge utanför Halvars i Hablingbo : om de öfriga 8 saknas än underrättelse, men det är att hoppas att de nått Stora Karlsö.
Vid Smissarfve i Silte råkade i går ett pri oxar i sken (»de fingo macken»), rusade ina trösken, drogo med sig ifarten den unge husbonden, som blef inklämd mellan häcken och tröskpelaren, hvarvid höftpannan och låret blefvo önderkrossade. Hans jämmerrop hördes vida omkring. Läkaren hämtades. Om han möjligen repar sig, är dock troligt, att han ej mera blir arbetsför.
I dag hafva vi åter vackert, fagert, soligt väder, som väl behöfves för längre tid för grödåns inbergande. Rågen skäreso ch ett par hveteåkrar stå äfven gullgula väntande den grymma lien, så att i år kommer Sankt Ole med bullen i god tid. Höet är här väl bergadt. I granntrakterna å låga marker ligger dock mycket hö ute ännu, delvis mycket förstördt af den myckna vätan.

Alskog, 24 Juli.
Skolmöte. I måndags samlades till möte i Alskog skolhus Bursireteens lärare och lärarinnor tillika med ett rätt stort antal af socknens medlemmar.
Af de till behandling föreliggande frågorna diskuterades först: »Hvilket betyg, a eller b, bör vara normalbetyg för flit och uppförande i folkskolan?» Af den förda diskussionelftamgick, att, eburu man ansåg, att norma, betyget väl ej borde vara det allra högsta som kunde erhållas (a), utan såsom i ämnena ett medelmåttigt (b), hade dock för att icke bryta med det brukliga hittills i de flesta fall a användts som normalbetyg i kretsens skolor. För vinnande af enhet inom stiftet beslöt emellertid kretsen att hänskjuta frågan till västa års stiftsmöte.
Till diskussion vid detta möte hade vidare af en skolrådsordförande föreslagits frågan om, huru de i lag anbefalda sammanträdena mellan skolråd och lärarepsrsonal böra anordnas för att blifva till bästa gagn för folkskolan. Efter något meningsutbyte om denna tämligen nya lagbestämmelse förenade sig kretsens medlemmar om följande uttalande såsom svar å frågan: Sammanträdena böra väl förberedas, hvartill hör, 1) att vederbörande skolrådsordförande i god tid tillkännagifver tiden för sammanträdes hållande, uppmanar såväl skolrådsledamöter som lärareparsonal att inom viss tid Inlemna öfverläggtingsänmnen och derefter uppsätter ett program, som i god tid tillställes skolråd och lärarepersomal, utser till hvarje öfverläggningsämne inledare och anslår till sammanträdet tillräcklig tid, på det öfverläggnivgsämneva må känna grundligt behandlas; 2) att lärarepersonalen, der så ske kan, på förhand öfverenskommer om de öfvarläggningsämnen, som böra inlemnas till behandling vid sammanträdet, samt sätter sig in uti ärendena.
Öiverläggningarna böra präglas af öppenhet och allvar. Iogens mening bör undertryckas, Bestämda uttalanden böra, så vidt möjligt, göras i fråga om hvarje öfverläggningsämne.
Derefter höll kyrkoherde Ahlander ett med mycket intresse åhördt föredrag med ämne: Hura bör man bemöta socialismen? hvilket föredrag mötet önskade måtte blifva infördt i tidningen.
Sedan slutligen bland annat blifvit beslutadt, att nästa kretsmöte skall hålias i Burs sista fredagen i September, tillbragtes några timmar under strålande sommarsol i det fria, tills ordföranden manade till gemensam afslutning i den stilla kvällen.

Kappelshamn, 25 Juli.
Sedan förra brefvet ha några slagsmål mellan stenhuggeriarbetarne icke förekommit, utan allt har varit lugnt. Vid en närmare utredning af det för några dagar sedan skildrade uppträdet har befunnits, att der förelåg ett misstag på namn, då det uppgafs att en arbetare vid namn Ek deltagit i kalabaliken.
Namnet var i stället Frisk, Vidare har ådagalagts, att den öfvertallne icke varit alldeles utan anledning till uppträdet.
För ordningens skull vore det nog gagneligt om länsmannen någon gång anstälde förbör, åtminstone då det gått så pass våldsamt tillväga som vid nyss anförda tillfälle, Emellertid lär länemannen i orten hafva för afsigt att få någon ändring i ölförsäljningerätten på platsen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Juli 1894
N:r 115

Drunknade fiskare.

I går e. m. vid fyratiden begåfvo sig hemmansägarne Petter Karlsson från Sudergårda och Mårten Söderström från Lickershamn tillika med fiskare Johan Pettersson i Stenkyrka i den senares segelbåt ut för att lägga ut nät.
De voro ute hela eftermiddagen. Senare började det blåsa upp, hvarjämte tunga olycksbådande moln stego upp på himmelen. Det artade sig till storm.
Vid tiotiden bröt det löst. Tunga droppar började falla, hvarjämte åskan begynate mullra.
Sjön gick nu hög, medan nordan hven väldeliga.
De i båten varande insågo nu att det var på tid att ge sig af hem, då rätt som det var en vindby kom farande och i det kolsvarta mörkret vräkte båten på sidan. — Alla tre kommo i vattnet och nu börjades i natten under stormens tjut en förtviflad kamp för lifvet, i hvilken både P. Karlsson och J. Pettersson gingo under. Mårten Söderström lyckades deremot hålla sig uppe, men till slut började krafterna äfven avika honom, då af en händelse båten kom drifvande intill, I hvilken han hakade sig fast. Under hela natten dref ban så omkring ända till dess i morgongryningen båten af den nordliga vinden förts mot stranden af Jungfruklint. Här påträffades senare vid 6—7 tiden på morgonen S, då utan sans eller tecken till lif.
Efter hvad vi sport har han emellertid kommit sig och befioner sig nu utom all fara.
Såväl Joh. Petterson som P. Karlsson voro gifta och efterlemna sörjande anhöriga.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Juli 1894
N:r 114

Genom drunkning

vid badning i Lyddeström vid Örtofta i Skåne omkom bäromdagen landtbrukseleven Akatius Tare Pettersson från Medebys i Ekeby. Den omkomne, som genomgått landtmaunaskolan i Hemse, var nu som stipendiat nere i Skåne och en lofvande ung man.
Han begrofs å Igelösa kyrkogård.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Juli 1894
N:r 114

Åskan slog igår afton

klockan 10 under då rådande svåra oväder ned i en ladugårdsbygnad vid Österbyi Fide, tillhörig en husbonde vid namn Jespersson.
I bygningen förvaradt foder antändes ögonblickligen och inom kort var hela ladan med redskap nedbrunnen.
Som väl var, funnos vid tillfället inga kreatur inne i densamma.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Juli 1894
N:r 114

Från landsbygden.

Hangvar, 18 Juli.
Ny skolflagga invigdes här i dag i förening med examen i folk- och småskolan. Före den senares början samlades gammal och ung kring den nya flaggstången, der skolbarnen afsjöngo fosterlandssånger, hvarpå kyrkoherden Beckman manade flaggan upp under afsjungande af folksången. I ett högstämdt föredrag tolkade derpå kyrkoherden flaggans betydelse och uppmanade till oskrymtad kärlek till konung och fosterland. Flaggan har blifvit skänkt af handlanden Karl Fredrik Hägg i Hernösand, dotterson till aflidne kyrkoherden Smith i Hangvar. Stången har blitvit skänkt af hemmansägaren O. N. Nyberg, Kasle.

Rone, 22 Juli.
Eldsvådetillbud. För litet sedan, då en hustru vid Findarfve var sysselsatt med kok och bak i flygelbygnaden utbröt eld i spåntaket. Lyckligtvis hemkom gårdens folk till middag och lyckades ögonblickligen släcka elden med spruta, annars hade stor olycka kunnat inträffa.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Juli 1894
N:r 113

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy