Etikett: Poignant

Per Gustaf Emil Poignant, född 8 december 1829 i Stockholm, död där 3 juni 1910, var en svensk ämbetsman, riksdagsman och landshövding.

Publicerat

Ångbåtsbolagets stämma

i lördags, som leddes af landsekr. Hambræus, var fåtaligare besökt än vanligt.
Utom några smärre anmärkningar, som gjorts af revisorerna, hrr Kablqvist, Klingvall och Åckander, hade de hemstält, huruvida icke befäl och besättning borde kunna åtnöja nig med något mindre ersättning än den som hittills utgått. Hr Rudberg föreslog 3 proc. af bruttoinseglingen och 50 kr. i månaden i st. för 5 och 75. Stämman, som icke ansåg lämpligt taga befattning med sådana detaljsaker, åtnöjde sig med styrelsens förklaring, att den skulle taga saken i öfvervägande.
Äfvenledes hade revisorerna hemstält att stämman måtte bemyndiga styrelsen att söka i utbyte mot Tjelvar — äfven om dervid skulle erhållas något mindre än båtens bokförda värde — anskaffa en mindre båt, bygd för vintertrafik Styrelsen, som förklarade sig halva varit betänkt på samma sak, erhöll af stämman sådant bemyndigande.
Utdelningen hade styrelsen föreslagit till 7 procent.
Hr Hambræus och landsh. Poignant samt hr Wöhler talade för 6 procent. Så länge båtarnes värden fördes så högt som till 545 tusen kronor, mot 108 tusen kronors reservfond, borde man göra allt för höjandet af den senare, som tillika vore att betrakta såsom en bolagets försäkringsfond. Vid framställning om understöd af statsmedel för vintertrafiken hade man ock mötts af erinringar om bolagets stora utdelning.
Hr Melin trodde det vara ganska lätt att ådagalägga att 7 proc. icke vore hög utdelning; många hade köpt sina aktier till 150 kr. Yrkade att om 1 proc. eller 5,450 kr. nu skulle besparas, det måtte ske genom afskrifning på Tjelvars värde; hvaruti fotogr. Lagergren instämde.
Hr Myhrman: bolagets ställning vore densamma huru än dessa 5,000 kr. användes.
Hr Jeurling påpekade, att en afskrifning redan skett på båtarnes värden med 80 tusen kr., motsvarande den vinst, bolaget erhöll genom att Tjelvers aktier såldes med 50 proc. premie. Trodde det för öfrigt vara likgiltigt med hänsyn, till bolagets ställning, om de i frågavarande 5,000 kr. användes att afskrifya på Tjelvars värde eller att höja reservfonden. Det vore endast en bokföringsåtgärd. Skänkte för öfrigt sitt erkännande åt de förslag till besparingar som gjorts, men erinrade att man äfven borde söka öka inkomsterna och, då de gamla traderna visat sig mindre gifvande, söka nya utvägar, i hvilket afseende han särskildt rekommenderade att lägga an på att draga så stor del som möjligt öfver Visby af den numera mot Norden allt lilligare riktade turistströmmen.
Stämman beslöt derefter med 604 röster mot 528 att utdelningen för år 1887 skulle varda 6 procent.
I styrelsen återvaldes hrr Axel Ekman (med 1,106 röster af 34), P. F. Ihre (1,055 af 32), R. Cramér (1,012 af 31), Björkandar (1,010 af 33) samt nyvaldes handl. Åckandar (958 af 26).
Till delegerade att med styrelsen i vigtigare fall rådpläga utsågos hrr Hambræus, Lindgren, Snöbohm, Broanander och O. P. Rundberg.
Revisorer blefvo handlandena Kahlqvist, Klingvall och G. T. Hägg.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 Mars 1888
N:r 19

Publicerat

Handelsregistret.

Jemlikt 4 § i lagen angående handelsregister firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres att i handelsregistrets afdelning för enskilde näringsidkare m. fl. denna dag intagits anmälan af
Johan Niklas Johansson att han ämnar fortfarande idka viktunliehandel vid Klintehamn i Klinte socken under firma John Johansson,
Valfrid Vestberg att han ämnar fortfarande utöfva handelsrörelse vid Kappelshamn i Hangvar socken under firma V. Vestberg.
Visby i Landskansliet 1 Mars 1888.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
Johan Hambraeus.
Johan Gardell.

Jemlikt 4 § i lagen angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1337, kungöres att i handelsregistrets afdelning för enskilde näringsidkare m. fl. denna dag intagits anmälan af Mårten Reinhold Wittherg att han under firma Reinh. Wittberg fortfarande idkar spanmåls- och diversehandel i Hemse socken.
Visby i Landskansliet 29 Febr. 1888.
E. POIGNANT.
Johan Hambraeus.

Jemlikt 4 § i lagen angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres att i handelsregistrets af delning för aktiebolag denna dag intagits följande anmälan:
Den 26 Juli 1887 antogs och den 14 Oktober samma år faststäldes af kongl. majt. bolagsordning för Levede Mejeriaktiebolag, som har till ändamål att vid ångmejeri, anlagdt i Levede socken, drifva mejerirörelse och i öfrigt åvägabringa sådana företag, som med nämda rörelse kunnat stå i sammanhang och af bolagsstämma beslutas. Bolagets styrelse har sitt säte i Levede socken. Det tecknade aktiekapitalet utgör 5,000 kronor, fördeladt i 100 aktier å 50 kr., stälda till viss man. Aktierna äro till fullo inbetalda. Tillkännaglivanden för aktieägarna införas icke i tidning, Styrelsen utgöres af arrendatorn Thor Vilhelm Hellerström samt hemmansägarna Olof Båtelsson, Boxarfve, Olof Olofsson, Sallmungs, Olof Niklas Larsson, Pejnarfve, och Carl Jakob Ludvig Norrby, Mallgårds, alla i Levede socken. Thor Vilhelm Hellerström eger ensam rätt att teckna firman.
Visby i landskansliet 29 Februari 1888.
E. POIGNANT.
Johan Hambraeus.

År 1888 d. 29 Februari intogs i handelsregistret för Visby stad anmälan af Claes Fredrik Beckman att idka sockerbagerirörelse under firma C. F. Beckman.
MAGISTRATEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Mars 1888
N:r 18

Publicerat

Från landsbygden. Hemse.

Hemse, 24 Febr.
Agronomen Kihlberg höll idag
ett föredrag i Rone skolhus. Landsh. Poignant var dervid närvarande. Vi vilja anka återgifva några al de vigtigare punkter, aom föredraget rörde. Ett sjuttiotal åhörare hade infunnit sig.
Först tackade hr E. för det förtroende, kan i denna trakt fått åtnjuta, och hvarom det no i gång] varande andelsmejeriet nogsamt bar vittne, och sedan påpekadeavigten af att nu, sedan man kan få afyttra mjölken till 18 öre kannan, icke hålla för mycket dragare eller andra öfverfiidedjur. Särdeles vore det hår på landet uppsjö på hästar. Dernäst borde det odlas mera foderväxter och näst klöfver och timotej rekommmenderades luzern, som borde sås i blandning med dessa. Baljväxter, vinkar, ett par nyare arter som kallades fågelvicker och häckvickar, förordades lifligt. Vore det en sanning art kon mjölkar genom tanden borde vår allmoge mer lagga au på foderväxtodling. Vid utfodring med baljväxter erhölle djuren det kraftfoder de så väl behöfda. På tal om kreatursstam vore den inhemska djur. ras vi ägde alldeles förträfflig. Talaren ville icke förorda införandet af andra. Men vår ko är för liten och mången gång mager. Ofta stå djuren och gnaga på balken. Nyfödda kalfvar t. o. m. i kättan kunna gnaga och äta trä. Hvarom vittnar detta? Jo fodret innehåller för litet forforssyra. Vid besök vid den största egendomen här, Duvide, lågo korna bäddade i hö\’, men kunde knapt resa sig. Detta derför att myrhöet knapt innehöll någon fosforsyra. Ändock låge Ronemyr omgifvea af gödselhögar = grusåsar. Detta grus, utfördt på myrjorden, verkar förträffligt. En 15 lass i blandning med fosfat år nog på tunnlandet. Jorden blir då mera mottaglig för värmet. Kali finnas i gotländska myrjorden. Försök anstälda på Skågge oevisade detta. Men för att utföra detta grus fordras mycket arbete och det är vissa tider på året omöjligt. Derför har man funnit på råd äfven här. Några myrägare slå sig tillsammans och inköpa en s. k. rälsväg. Vid den verkställas detta arbete lätt.
Hafre är bäst att odla på myrmarken och jamfördt med kornodlingen lemnar den högre afkastning, nar hatren uppfodrades i ladugården, bruket bevisades med exempel. Med besök hos nämdemau Pettersson, Liffride, hade talaren sett förvånande vacker hafre på myr. Kunde nu sådant komma i praxis, hvarje ko erhålla exempelvis bara 5 skålp. hafre dagligen, hvilket efter en tre till tyre dygn ökar mjölkmängden med minst en kanna, som efter nuvarande mjölkpris (18 öre k.) ovilkorligen bereder landtmannen en bank i mejeriet (och det vore bra mycket bättre skörda 12 gånger om året än som nu sker endast en gång, så bygde man på bra mycket säkrare grund än förut, som i motsats till detta betecknades som lösan sand. — Derefter berördes.

Ladugården.
Vi måste inrätta våra ladugårdar ändamålsenligare. Våra kreatur vore inga fåglar, som toge sin föda från luften, utan vanliga gräsätare. De borde derför erhålla sitt foder på s. k. foderbord, eller om ej detta ginge för sig, en krubba med en grind öfver och då att djuret äfven der erhölle sitt vatten. Torfströ vore fördelaktigt emedan det uppsuper alla osunda ångor. Och då blir ladugården bra mycket helsosammare. Vattnet blir i krabban kylslaget, djuret slipper det iskalla vattnet. Vid vattning och utsläppning på gården är denna hal, så att djuren ofta fördertva sig. Skola de ut, böra de släppas på gödselataden, den de trampa samman, hvilket år mycket nyttigt. Våra ladugårdar äro för epinfra; temperaturen bör vara mellan 12-15 Celsius.
Det gäller nu att förbättra vår ras, hvilket sker, om man väljer tjentiga tjurar. En sådan har sina mjölktecken likaväl som qvigan, tunn hud, jufver och mjalkspeget. I de 17 län, der talaren föreläst, stålde han detta med afseende på nötkreatur framför de andra, ty intet anda tubarkelfall hade, såvidt han visste, inträffat, och detta derför att rasen vore oblandad. Med afreende på

Mjölken
var renlighet framför allt en vigtig sak. Pigorna borde tvätta sig före mjölkningen, hålla jnfren rena, mjölkkärlen snygga, korna ryktas och mjölkflaskorna väl sköljas. Endast i så fall kan ett rent välsmakande smör produceras. Af, onmjölken kan gerna sändas till mejeriet helst om den öfver natten stått i kallt vatten och icke gräddslefven cirkulerat öfver den på morgonen. Kaffegrädden tår tagas annorstädes eller undvaras. Råmjölk mottages ej. Icke förr än 8 dagar etter kalfningen bör den bäras till mejeriet. I de första vårdagarna, då mjölken vanligen har löksmak, får mejerit ysta, ty smör är då otjenligt att bereda. Hr Eiblberg trakterade deretter sällskapet med prof på välsmakande söttujälksost, beredd förra året i vid Haslailllsgillenas sammanträden, Ett bolag var under bildning, som köpte sådan 2 månader gammal.

Landshöfding Poiguant föreslog derefter att husbönderna borde låta sina hustrur erhålla laglig giftorätt i mejerivinsten d. v. e. halfva förtjensten. De blefve då säkerligen mera villiga att afyttre mjölken. Herr Kihlberg ordade derefter om nyttan af rensningsmaskiner för säd (pris 500 kr. st.), om vigtes af kornets bindning vid ekorden och om fördelen s f svinuppgödning vid mejerierna samt lofvade anskaffa en annan svinsort med s. k. marmoreradt fläsk.

Kråkfångst
13 kråkor fångades nyligen på ett loft hos garfvare Krokstedt i Ronehamn. I fjor vinter fångades på samma ställe 22.

Kölden
fortfar med 10 och 11 gr. hvarje natt. Snön ligger alnsdjup och i skogarna är det omöjligt arbeta.

Skogsafverkning.
En hemmansägare i Burs ämnar hugga timmer för 10 till 12 tusen kr. Ett sågverk med lokomobil skall anskaffas i vår samt på sommaren ett fartyg från utrikes ort befraktas. Omkring 200 tolfter sågstockar äro redan framkörda. Och detta från endast en hemmansägare, — Men hur skall Gotland se ut om skogen kommer bort? Jo, som korallöarna i söderhafven.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Publicerat

Tillkännagifvanden.

Jemlikt 4 § i lagen angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres, att i Handelsregistrets afdelning för enskilde näringsidkare m. fl. denna dag intagits anmälan af Anton Jakobsson att han ämnar fortsätta förut idkad handelsrörelse i Levede socken under firma Anton Jakobsson.
Visby i Landskansliet 16 Februari 1888.

Jemlikt 4 § i lagen angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres att i handelsregistrets afdelning för enskilde näringsidkare m. fl. denna dag intagits anmälan af Lars Albert Hellgren att han ämnar idka handelerörelse i Sjonhem socken under firma A. Hellgren.
Visby i Landskansliet 18 Februari 1888.
E. Poignant.
Johan Hambraeus.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 Februari 1888
N:r 15

Publicerat

Utmätningsauktion.

Tisdagen den 27 nästkommande Mars kl. 11 före middagen hålles här å landskansliet utmätningsauktion till försäljning af Oskar Pettersson tillhörige 1/12 mant. Rangvalda i Stånga socken; egande de, hvilka hafva fordran, som skall ur egendomen gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Denna fastighet, som är obebygd, består i ett skifte af åtta tunnland sexton kappland åker af bördig beskaffehet och har blifvit saluvärderad till 1,600 kronor.
Visby i Landskansliet 11 Februari 1888.
E. POIGNANT.
Johan Hambraeus.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 Februari 1888
N:r 14

Publicerat

Genom auktion,

som anställes såväl inför Konungens Befallningshafvande härstädes, som af vederbörande kronoogde på Österby gästgifvaregård i Othem fredagen den 20 April nästkommande år 1888, kl. 12 på dagen, utbjudes på arrende under tjugo års tid, räknade från den 14 Mars 1889 till samma tid år 1909, kronoholmen Meigö nr 1 i Othem socken och Gotlands norra härad.
För holmen, som är belägen i Östersjön omkring 3/4 mil sydost från Slite hamn och som ansågs vid arrendeuppskattningen utgöta närmare 100 tunnland betesmark, bar Kongl. Domänstyrelsen faststält en årlig argift af 25 kronor.
Förslag till arrendekontrakt jemte öfriga för kännedom om arrendevilkoren nödiga handlingar finnas att tillgå i Kongl. Domänstyrelsens aktuariekontar, å landskontoret i länet samt hos vederbärande kronofogde.
Visby i Landskontoret den 10 December 1887.
E. POIGNANT.
Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Februari 1888
N:r 13

Publicerat

Auktion i Endre.

Genom auktion, som anställes såväl inför Konungens Bsfallningshafvande härstädes, som af vederbörande Kronofogde å Alleqvia tingsställe, måndagen den 20:de Februari nästkommande år 1888, kl. tolf på dagen, utbjudes på arrende under sju års tid, räknade från den 14 Mars 1889 till samma tid år 1896, indragna häradshöfdingebostället 7/8 mantal Alleqvia nr 2 i Endre socken och Gotlands norra härad.
Anbuden skola göras i penningar att årligen erläggas; och erhåller den arrendet; hviiken gjort högsta astaghgå anbudet. Obestämda anbud upptagas icke till pröfning. Vid auktionen skall den högstbjudande genast aflemaa en af två personer, hvilkas vederhäftighet är af vederbörande domare eller Konungens Befaduingshatvaude bestyrkt, ingången och till egenhändiga under skrifterna bevittnad borgen får årliga arrendeskyldigheternas bullgörande under fem år af arrendetiden, aflattad i öfvereasstämmelae med atadgadt formulär. Den kostnad som till trädesbruk och höstsådd, äfvensom till höstplöjning och gräsfrösådd kan vara af Kongl. maj:t och kronan eller enskild person förskjuten, bör vid arrendets tillträdande af arrendatorn ersättas utan aldrag å arrendesumman.
Nuvarande arrendet utgör 1,400 kro nor.
Förseglade anbud få till Konungens Befalluiugehafvande atgifvas. Högsta anbudets antaglighet ankommer på Kongl. Domänstyrelsens pröfning.
Förslag till arrendekontrakt.jemte öfriga tår kännedom om arrendevilkoren nödiga handlingar finnas; att tillgå i Kongl. Domänstyrelsens aktuariekontor, å landskontoret i länet samt hos vederbörande kronofogde.
Visby i Landskontoret den 20 December 1887.
E POIGNANT.
Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Februari 1888
N:r 13

Publicerat

Handelsregistret.

Jemlikt 4 § i Lagen angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres, att i handelsregistrets afdelning för enskilde näringsidkare och handelsbolag denna dag intagits anmälan af Carl Gunnar Bachér och Frans Erik Degerman att de under firma Slits varfsbolag, hvilken föret innehafts af J. A. Bachér, ämna vid Slite i Othems socken idka handel samt kalkhruks- och skeppsvarfarörelse i och äro de hvar för sig berättigade att teckna firman.
Visby i Landskansliet 3 Februari 1888.
E. POIGNANT.
Johan Hambraeus.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Februari 1888
N:r 11

Publicerat

Entreprenad-Auktion.

Genom offentlig auktion, som anställes inför Gotlands nationalbevärings Förvaltningsdirektion å Länsstyrelsens sessionssal i Visby onsdagen den 22 nästinstundande Februari kl. 12 middagen, kommer att på entreprenad utbjudas uppförande af en officersbygnad å Kongl. Gotlands infanteri regementes mötesplats i enlighet med faststälda ritningar och materialförslag.
Till spekulanters kännedom meddelas: att utropspris kommer att vid auktionen användas;
att alla bygnadsmaterialier skola vara af fullgod beskaffenhet, timret torrt, friskt och vinterhugget, helst i December eller Januari månader, samt plank och bräder torra, i möjligaste mån qvistfria och utan vädersprickor eller blåytor;
att bygnaden skall vara fullt färdig till afsyning den 1 Oktober innevarande år; att, emot af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande, magistrat eller domhafvaide till vederhäftigheten pröfvad och godkänd borgen, en tredjedel af den vid auktionen betingade entreprenadsum. man får af entreprenören lyftas vid kon. traktets uuderskrifvande, den andra tredjedelen, då bygnaden kommit under tak, och återstående tredjedelen, då bygnadsarbetena äro fullt färdiga och blifvit vid behörig besigtniaggodkända;
att ifall arbetena till en del eller i deras helhet icke blifvit verkstälda inom föreskrifven tid, entreprenören, derest Kougl, armsförvaltningen prölvar sådant nödigt, anses vara från kontraktet skild, med skyldighet dels att ansvara för den högre kostnad, hvartill arbetenas utförande genom annan person kan komma att uppgå, dels ock att genast återbära så stor del af erhållna förskottsmedel, som efter vid skeende behörig besigtniog förrättad uppskattning anses öfverstiga värdet af det verkstälda arbetet; skolande entreprenören derjemte böta sex procent af entreprenadsumman, antingen han varder vid kontraktet bibehållen eller derifrån skild;
att till Förvaltningsdirektionen stälda förseglade skriftliga anbud kunna till Regementsintendenten inlemnas före auktionstillfället;
att underrättelse, huruvida skriftliga anbud inkommit eller icke, vid auktionstillfället ej meddelas närvarande spekulanter förr än utropen skett och de erhållna muntliga anbuden blifvit med klubbslag fästade;
att de skriftliga anbuden komma att i spekulanternas närvaro framtagas, öppnas orb uppläsas, samt derefter tilllika med de muntliga af direktionen pröfvas;
alt ritningar och materialförslag kunna få beses hvarje helgfri dag kl. 10-12 f.m. före auktionen i lfilitärbefälets expedition, der älven lemnas närmare upplysningar både om bygnadsarbetet och om platsen, der byggnaden skall förläggas;
att stadgandena i nådiga auktionsreglementet den 20 December 1825 lända till behörig efterrättelse.
Visby den 28 Januari 1888.
L. H. v. HOHENHAUSEN.
Militärbefälhafvare.
Hj. Åkerhielm.
varder härmedelst allmängjordt.
Visby i Landskontoret den 1 Februari 1888.
E. POIGNANT,
Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Februari 1888
N:r 10

Publicerat

Hushållningsällskapet

har idag haft sammanträde under ordförandeskap af landshöfding Poignant. Bland de närvarande märktes ett större antal allmogemän än vanligt.
Den uppgjorda och antagna staten för året visar uti inkomster och utgifter 18,016 kronor.
Till sällskapets ordförande och vice d:o återvaldes landshöfding Poignant och landssekreter Hambræus äfvensom till sekreterare och skattmästare hrr Harald Gustafson och J. E. Ihre.
I förvaltningsutskottet återvaldes landtbrukare Dassow och nyvaldes järmästare Sylvan.

Gotlands Allehanda
Fredagen 27 Januari 1888
N:r 8