vid stämma i Rute pastorat rörande annexhemmanets utarrendering har förordnats kyrkoherde Gradelius i Othem.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 Juni 1894
N:r 83
I kyrkoherdebeställningen
i Hargvars och Halls församlingara pastorat installerades i går i sammanhang med visitationen utnämde kyrkoherden D. G. H. Beckman. Biskopen biträddes vid den högtidliga akten och kontraktsprosten Reuser i Stenkyrka, prosten Nyberg i Rute, kyrkoherde Söderström i Rone och konsistorienotarien Öfverberg.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Maj 1894
N:r 81
För att höra
Rute, Fleringe och Bunge församlings röstberättigade angående arrendevilkoren för Fleringe annexhemman har hos domkapitlet begärts förordnande af ojäfvig ordförande.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 Maj 1894
N:r 79
Följande broar
komma å nedannämda dagar att rifvas och omläggas, nämligen
den 30 och 31 Maj samt 1 Juni en större bro å allmänna vägen utanför Koparfve gård i Linde socken, under hvilka dagar vägen emellan Linde sockenkyrka och Hemse socken blir ofarbar;
Måndagen 28 i denna månad en bro å kommunikationsvägen emellan Storavgas i Lärbro, och Fleringe kyrka, då i stället kan begagnas vägen genom Rute socken.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 Maj 1894
N:r 79
Dödsfall Arvid Johan Edvard
Tillkännagifves att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla vår lille älskade son Arvid Johan Edvard, efter en ålder af endast 3 månader och 27 dagar, sörjd och saknad af föräldrar, mor- och farföräldrar, slägt och många vänner.
Koparfve i Rute den 23 Maj 1894.
Anna och Emil Karlström
Sv. ps. 493, v. 1.
Du var ett lån så dyrt och hjertat gråter
att vi så snart dig måste lemna åter.
Vår lille gosse du var oss så kär,
det efter dig så tomt, så tomt i hemmet är.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 Maj 1894
N:r 79
Rättegångs- och Polissaker.
Norra häradsrätten.
För misshandel hade pigan Emma Nordström, Sofieberg i Rute, förut instämt f. båtsmannen Oskar Engström. Något nytt häri förekom icke.
Svaranden nekade fortfarande och anhöll om slut på målet.
Detta bestreds af käranden, som ånyo begärde uppskof, som beviljades, hvadan målet åter förekommer första dagen af sjette samsamträdet.
För ärekränkning var drängen Vilhelm Carlsson, Hulte i Endre, instämd. Käranden, pigan Karolina Eriksson derstädes, yrkade ansvar å C. för det han beskylt henne för tjufnadsbrott samt öfverlemnade målet och begärde för inställese 30 kr. jämte ersättning med 8 kr. för rättegångskostnader.
Detta bestreds af svaranden, som framhöll att det var kärandens fel att åtal blifvit väckt och anhöll att bli fri från målet.
Utslag afkunnas första dagen af sjette samma trädet.
— I ett liknande mål med samma kärande yrkades ansvar å husbonden Adolt Englund i Endre, hos hvilken käranden tjenat.
Under denna sin tjenstetid hade käranden blitvit af svaranden anklagad för tjufnadsbrott, men blef frikänd i hofrätten, der han anfört besvär öfv r häradsrättens utslag.
Härefter har hon nu uttagit stämning å Englund för ärekränkning.
Svaranden kunde icke erkänna hvad som lades honom till last, föröfrigt ansåg han det nu omöjligt kunna bevisa hur käranden stulit emedan ban fått veta det först efteråt sedan han flyttat.
Och hvad betyget, som hon fått, angår, hade han funnit att enligt tjenstehjonsstadgan är husbonde skyldig utsätta i betyget om den tjenande varit oärlig. Bägge parterna öfverlemnade målet och utslag deri afkunnas första dagen af sjette sammanträdet.
För bristande redovisning af arfemedel hade f. d. skepparen L. A. Hammarström i Lärbro, god man för V:s omyndiga barn, instämt kapten J. R. Vickerman.
Svarandens ombud genpmälte att V. är engelek undersåte och endast periodvis vistas bär någon kort tid, samt att medan V:s hustra ännu lefde blef ett inbördes testamente upprättadt, som varit före vid engelsk domstol och vidtages nu åtgärder att få det gälJande enligt engelsk lag.
På grund häraf ansåg svarandeombudet att häradsrätten icke vore behörig upptaga målet, utan skall det vid engelsk domstol afgöres huruvida testamentet är giltigt. Käranden bestred att V. är engelsk undersåte, emedan han här ägde fastighet hvarpå erhållits lagfart.
Som svarandens ombud icke varit beredd på att V.:s pationalitet skulle bestridas, begärde han uppskof; målet förekommer åter andra dagen af sjette sammanträdet.
Ersättningsanspråk. Hemmansägaren Oskar Olofsson, Känungs i Hellvi, hade instämt handl. Adolf Falk, Hellvi, med yrkande om ersättning för det svaranden skulle ha låtit köra bort en häck korn från kär. åker, samt att han icke, oaktadt öfverenskommelse, fått- hälften af den potatisskörd, som svaranden inhöstat på sin åker.
Enligt uppgörelse sins emellan hade bägge parterna gjort utbyte af jord och öfverenskommit att så på hvarandras jordbit och skörda gemensamt.
För att styrka sin rätt i målet hade käranden som vittnen inkallat Maria Molin, Emma Vesterlund och Josefina Özren, af hvilka Ö, och V. en dag förl. höst bjelpt Fredrikssons dräng plocka potatis, då denne, när det var slut, yttrat: »Ja, nu ba vi plockat slut på Olssons potstie»; det blef omkring 4 tunnor, som sedan kördes hem till Falk.
Svaranden genmälde att kär, enligt uppgötelse endast skulle ha kornet och icke potatisen; dessutom hade kär. satt 1 1/2—92 tunnor i stället för en och dertill envändt större jordareal än svar. upplåtit.
Detta bestreds af käranden, som dessutom anförde att kornet hade han icke fått; svar. och hans dräng hade skurit det och sedan kört hem det till Falk.
Då denne på det bestämdaste protesterade häremot, yttrade O., på domarens fråga hur härmell förhöll sig, tvekande: Ja, de har… kanske de står kvar ännu… annars är de’ förskingradt . . .
— Af väder och vind kanske? inföll domaren.
Svar. begärde uppskof för att styrka i målet, som förekommer första dagen af sjette sammanträdet.
Ersättningsanspråk. Detta af J. Uno Pettersson, Mölnare i Fleringe, mot sjökapten. Oskar Fredriksson och hans hustru väckta mål för skada å kär. ägor af svar, husdjur förevar ånyo till behandling.
Kär:s vittnen, pigan Johanna Vessbom, Laura Lundgren och drängarne Oskar Norrman och Edv. Martin berättade att de vid olika tillfällen sett svar:s får gå in på kär:s mark, dervid skada vågra gånger åstadkommits å kär. rågåker.
Svar. genmälte att kär. ej hållit sin mark tillräckligt omhägnad, dessutom kunde P. sjelf tillse att grinden till. hans-ägor var stängd, samt att ett får, om det blir skrämdt, lätt kan hoppa öfver.
Kär. yrkade äfven ansvar å F:s hustru för det kon en gång i vittnes närvaro skulle ha sagt att P. å deras mark nedhuggit en liten tall. Båda parterna öfverlemnade målet med yrkande om ersättning för rättegångskostnader.
Utslag afkunnas på sluttinget.
För förskingring af utmätt gods var Lars Johansson, Butrefs i Norrlanda instämd.
Kronolänsman Boberg hade för en tid sedan för en skuld gjort utmätning af två hästar hos svar. värderade till 225 kr. och som derefter kvarlemnats i gäldenärens vård.
Sedermera hade emellertid svar. sålt den ena hästen värd 150 kr.
Svar. ombud bestred stämningen på den grund att svar. sålt hästen derför att hans barn genom lösöreköp blifvit ägare af densamma, ooh kunde det följaktligen icke vara förskingring svar. gjort sig skyldig till.
Målet uppsköts till sjette sammanträdets första dag, då svar. personligen skulle komma tillstädes.
Rapphöns under förbjuden tid. Detta mål, hvari hustru A. Björkander, L:a Bjers i Stenkyrka, är anklagad för att ha dels sålt, dels köpt rapphöns på förbjuden tid förekom ånyo.
Som vittnen hade allmänna åklagaren inkallat Hilda Pettersson, Arvid och Emil Vessman; den förstnämde, som tjenat hos svar. hade en dag på våren 1892 blifvit befald gå ned i källaren efter 2 rapphöns, dem svar. sedan inlindat i papper och tagit med sig till Visby. I Febr. nämda år såg samma vittne ett bref, som svar. fått från staden, hvari det taltes om pengar för höns, vidare hade en dag mellan nu nämda tider vittnet sett en rapphöna hänga på vagnen, då svar. en gång skulle resa.
Arvid V. hade under förbjuden tid sett en rapphöna i kär:s källare.
Svar. erkände genem ombud att hon en gång i jan. 1892 haft befattning med några rapphöns skjutna under förbjuden tid, icke sedan.
Målet förekominer åter andra dagen af första sammanträdet.
Det för oloflig försäljning af spritdrycker väckta åtalet mot husbonden Edv. Jacobsson, Hammars å Fårö, som uppsköts vid tredje sammanträdet på grund af att svar. uteblef, förevar ånyo.
Allmänna åklagaren, kronolänsman J. Smedberg framlemnade en skrift, i hvilken det upplystes att svar. till drängarne Bolin och K. Nyström försålt spritvaror. Betalningen togs i afdrag på deras lön, ty B. och N. innehade då tjent hos svar.
Denne bestred detta, bedjande få anföra att. Bolin visserligen fått en liter punsch, men derför hade han icke erhållit någon betalning, dessutom var vid detta tillfälle B. sjuk.
— Inte kunde väl då punschen tjena som läkemedel? frågade domaren.
Det riktiga häri medgafs af svar. som derefter vidare invände att Nyström deremot icke fått några dricksvaror.
Målet uppsköts för vidare bevisning till första sammanträdet af nästk. hösteting.
Ärekränkningsmål. Hemmansägaren K. P. Björkqvist, Ekebols i Lummelunda, hade instämt hemmansägarne Anders Magnusson och Klaes Andersson med yrkande om ansvar för ärekränkning.
Enligt stämningen skulle A. och M.12 sistl. Juni 1893, då B. tillika med ett par personer voro samlade för att afgöra en tvistefråga, kommit ut till dem; Klas A:s fader, Magnusson, gick mot B. med knuten band och öfveröste kär. med en massa glåpord såsom skojare, lushund, dj-l m. fl. andra vackra tillmälen, hvarjämte M. skulle ha sagt att B. bedragit honom på 500 kr.
Genom ombud erkände M. och förklarade sig villig återtaga de ord han yttrat i häftigheten samt att i alla afseenden anse kär. för en präktig karl.
Käranden yrkade ansvar och ersättning för kostnader i målet.
Hans yrkande om att i tidningarne utslaget skulla införas bestreds af svaranden.
Äfven Klaes Andersson erkände; målet uppsköts till 6 sammanträdets första dag.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Maj 1894
N:r 72
Från landsbygden.
Östergarn, 16 April.
Vårsådden är ou påbörjad, dock ännu ej så allmänt. Äfven har en och annan börjat sätta potatis.
En »matfrisk» häst äges af en person härstädes. Förutom den för bästar vanliga födan förtär denna alla afskräden från köket såsom diskvatten, potatis- och fiskrester m. m., ja, t. o. m. färsk strömming, hvilket är ganska sällsynt att någon häst vill förtära.
Stor efterfrågan råder bärute efter råg och råghalm. Rågen gäller denna vår 12 kr. tunnan, och halmen 6—7 kr. häcken, allt efter storleken.
Afskedsfest var i lördags kväll anordnad af härvarande metodister för deras pastor, Mattsson, hvilken sedan jultiden skött ofvannämda befattning härstädes. Som han varit mycket omtyckt af församlingen, ville denne genom festens anordnande gifva honom bevis på sin tacksamhet, Först afsjöegos några sånger ackompavjarade af gitarrer och flol och derefter serverades kaffe. Festen afslöts med ett tal af pastor Mattsson.
Fårösund, 14 April.
I tvistefrågan i Rute, den mycket omordade, klagas och stämmes fortfarande. Ea del pastoratsbor hade öfverklagat föregående stämmobeslut af 12 sistlidne Febr.; likaså hade några andra med anledning af nämda stämmobeslut, hos k. mit öfverklagat länsstyrelsens utslag af 20 Jan, På grund af dessa klagomål hade vederbörande auktoriteter infordrat de icke klagandes, & ömse sidor, förklariog, hvarför ånyo två kyrkostämmor hållits. Att döma af de talrikt besökta stämmorna och de derunder förda diskussionerna, hvilket blefve för vidlyftigt att här meddela, tyckes det allmänna intresset för att fiona sakens rättsliga utgång, snarare ökas än slappas.
Konfirmationsundervisningen pågår nu som bäst, icke i den lokal som af pastoratsborna blifvit förhyrd, utan i psestgården,
Olyckshändelse. En arbetare från Rute, hvilket här om dagen var vid Ar för förmalning af säd, fick dervarande kvarnstall ena lårbenet afslaget af en annan person tillhörig häst.
Strömmingsfisket utanför Ar och Fårösunds norra gatt, har denna vår varit bra gifvande. Efter hvad som uppgitvits, lär stundom hafva erhållits ända till 20 valar på garn. Strömmingen har varit af särdeles god beskaffenhet.
Råg- och hvetebrodden är här i orten till följd at det härliga väder, som varit rådande, ganska vacker och frodig.
Vårbruket har knappast ännu börjat härstädes. Landtmännen draga sig för att verkställa vårsålden för bittida af fruktan för kommande nattfroster; äfvenså förbidar man mera nederbörd.
Flera petitionslistor från svenska freds- och skiljedomsföreningen ha under närmast förflutna tiden cirkulerat omkring härstädes och erhållit talrika namnunderskrifter. Allmänheten inser nogsamt, att nämda förening arbetar för en god och ädel sak, hvilken önskas all möjlig framgång.
Södra Gotlend, 17 April.
Spökeri, som gifver valuta. En undantagsman på söder, enkling för resten, hade i början af denna månad en eftermiddag varit körande i en annan socken ett par mil från hemmet och måste ovilkorligen hem samma natt.
Då det redan var på kvällen, då mannen anträdde hemfärden, ängslades han, som trots sin ålder är känd att vara litet »mörkrädd» af sig, men då han ovilkorligen måste hem, samlade han allt sitt mod, tog Gud i bågen och kuskade i väg. Allt gick utmärkt tills mannen var kommen midt för kyrkan en fjordedels mil från hemmet, då hästarne plötsligt stannade trafven och begynte med hufvudet i vädret speja framför sig. Af hästarnes rörelser uppmärksammad på att något ovanligt var i görningen, riktade mannen sina spanande blickar landsvägen framåt och mötte der en syn, som kom både kalla ränder att löpa längs ryggraden och isade blodet att stelna i ådrorna. Midt på vägen stod nämligen en stor hvit skepnad, från hvilkens bröst ett klart sken utgick. Sedan den af skräck alldeles törlamade mannen så mycket bämtat sig att han återfått talförmågan, framstammade han: »koss i Jessu namn, hjälp mi Herre», samt började uppläsa en mängd böner, psalmer och bibelord i tron att det öfvernaturliga skulle vika för Guds ord, i hvilket han dock bedrog sig. Skepnaden, gjorde ej minsta min af att vika utan stod lungt kvar på sin plats och lyste som förut. Då fick mannen plötsligt en tanke och utropade med sorgsen stämma: »Iot jär de di mor värä», hvartill en graflik stämma svarade: ja. »Hva vill den mor da», 6 hur jär de att deu int har ro i grafvi da», var den nu från sin förskräckelse något hämtade mannens andra fråga. »Ja deu har int gärt, ret mot H:s deu; di jär fattiä d den jär reikar, men leikväl har deu hot daim mä länimannen d tvung daim att nå pa ladingen betalä de di var skuldoä di, sa att di matt säl dragrar ifran si», var mors svar. »Di ska” fa var styfvar igen. Ja skall gi daim de i Guds namn» svarade mannen, »Gär så d vör träffes i gen» var skepoadens sista ord, som nu hastigt försvann åt kyrkogården, då mannen äfven fortsatte den afbrutna hemfärden, som nn ej vidare stördes af några möten. Husfolket, som gått till hvila, men uppväcktes af” mannen vid hemkomsten, märkte att han var ovanligt upprörd, men på deras frågor om orsaken gaf han intet svar. I stället tog han fram sina bibel och läste högt en tre fyra kapitel derur, gjorde knäfallande sftonbön och gick till hvila, Nästa morz;on så snart han blifvit klädd beredde han sig att gå bort. På husfolkets fråga hvarthän, svarade han til H:s. Hvad är ärendet dit frågades vidare, men dertill svarade han blott: »de gär er ingentiäg».
Vid H:s, hade de dock ersak att vara glada öfver mannens tidiga besök ty de penningar de varit honom skyldige och åtta dagar förut måste betala vid hot af utmätning ifall de uraktläte detta, belöpande sig summan till omkring etthundra femtio kronor, blefvo nu till dem återstälda. Mannen bad dem dertill förlåta sig att han varit hård mot dem.
Saken har dock nu fått en helt naturligare förklaring, sedan H:si glädjen ejkunnat hålla tystnad med deras andel deri. Då de hade kännedom om den »mörkrädde» mannens sena hemvändning, hade deras dotter iklädd hvit underkjol med ett likaledes hvitt lakan öfver hufvudet och en tänd handlykta under detta, vid kyrkogården inväntat mannen och der agerat den för några år sedan aflidna »morgan», med ofvannämda resultat. Undantagsmannen, som nu äfven fått reda på rätta förhållandet, vill dock .nu ej kännas vid något. Händelsen, som lär vara fullkomligt sann, visar dock hura vidskepelsen ännu florerar midt uppe i ångans och elektrisitetens tidehvarf.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 April 1894
N:r 59
Väghållningsärenden.
Länsstyrelsen har nu meddelat utslag i anledning af inkomna ansökningar om ändring eller nyanläggning af allmänna vägar inom öns båda väghållningsdistrikt.
Länsstyrelsen har funnit följande dels ännu icke anlagda, dels redan mer eller mindre fullständigt utlagda och af enskilde underhållna vägar, hvilkas upptagande såsom bygdevägar begärts, vara af det allmänna gagn såsom sammanbindande socknar och i öfrigt af afsevärd betydelse för allmänna samfärdseln, att de böra såsom bygdevägar upptagas, nämligen:
Inom norra häradet:
Vägen från allmänna vägen i Anga socken till allmänna vägen vid s. k. Galten i Ganthem; vägen mellan Martebo och Lokrume öfver Martebomyr; vägen från Dunegårda i Dalhem öfver Roma myr till Roma kyrka; vägen från Norrlanda kyrka i riktning öfver Broa, Loipstäde och Björke gårdar till Ganthems kyrka, samt vägen från Stux gästgifaare: gård i Bunge socken till Fårösund, hvilka vägar derför, sedan de p& bekostnad af dem, hvilka af vägarne närmast hafva gagn, blifvit till sträckningen närmare undersökta och i sådant afseende af länsstyrelsen godkäoda samt i öfverensstämmelse dermed till den för bygdevägar föreskrifna bredd anlagda och vid vägsya godtagna, såsom varande i ett för allmän samfärdsel fullt tillfredsställande skick, skola såsom allmänna vägar af väghållvingsdistriktet underhållas. Vidare har länsstyrelsen funnit, att vägen från Koparfve i Rate till landsvägen i närheten af Rute kyrka samt norra vägen från Stenkyrka kyrka till landsvägen åt Grausne numera ej ha den vigt för allmänna samfärdseln, att de böra såsom allmänna vägar underhållas, hvarför de väghållningeskyldige från deras underhåll befrias mot skyldighet att till vägkassan erlägga motsvarande ersättning enligt nya väglagen §§ 17 och 18. Öfriga vägar, om hvilka ansökning gjorts, har länsstyrelsen, åtminstone ej för närvarande, funnit så vigtiga, att de böra upptagas som allmänna.
Inom södra häradet:
Länsstyrelsen har faovit, i fråga om de föreslagna vägarna från Tane till Väte kyrka och s. k. Kulstäde kvior emellan Akebäcks och Valls socknar, att, då allmän väg redan finnes inom länets norra bärad anlagd till häradets gräns å här ifrågavarande ställen, bygdevägar böra på södra häradets väghhllningsdistrikta vägkassas bekostoad anläggas och underhållas från häradets gräns, dels å den från Tuoe i Viklau ledande vägen till allmänna vägen vid Kakuse i Väte, dels å vägen från Akebäcks soeken till allmävna vägen vid Levide i Vall, eller s. k. Kulstäde kvior. Beträffande åter öfriga vägar, hvilkas upptagande såsom bygdevägar sökandena begärt, så, ehuruväl bland dessa åtskilliga synas hafva skådant läge, att de må kunua lagligen bänföras till bygdevägar, har länestyrelsen icke funnit de derom gjorda ansökningarna för närvarande föranleda vidare yttrande, enär beträffande ett icke ringa antal af de sålunda föreslagna vägarne ej ens af sökandena ifrågasatts att de skulle upptagas såsom allmänna förrän vid blitvande vy vägdelniog inom häradet och dessutom alla de i dessa afseenden väckta frågor lämpligast kunna pröfvas i ett sammanhang samt, hvad särskildt angår de ännu icke anlagda vägarne, närmare utredning saknas rörande den i vissa fall antagligen gauska betydande anläggningskostnaden.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 April 1894
N:r 56
Auktion vid Koparfve i Rute.
Måndagen den 2 instundande April låter hustru Anna Andersson vid Koparfve i Rute i anseende till mannens vistande i Amerika och afflyttning från stället medels frivillig auktion, som börjas kl. 10 f. m., försälja hela lösöreboet, bestående af bord, stolar, sängar, en skänk, en byrå, tvättkommod, hvarjehanda koppar-, jern- och blecksaker; träkärl, en vätstol, diverse handredskap; kreatur, såsom en dragoxe, en god mjölkko, en kviga, jämte åtskilligt annat.
Bebygda fastigheten 1/32 mtl Koparfve, som har cirka 5 tal. god åker jämte skog och betesmark, utbjudes kl. 1 på dagen på 5 års arrende, dels ägovis, dels och i sin helhet, under förbehållen pröfningsrätt af blifvande anbud.
För lösegendomen lemnas godkände inropare betalningsanstånd till den 1:sta nästa Augusti; för fastigheten blifva arrendevilkoren. vid auktionen tillkännagifna.
Bunge d. 24 Mars 1894.
Efter anmodan,
GUST. KELLSTRÖM.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1894
N:r 47
Auktion vid Ahlby i Rute.
Onsdagen den 28:de innevarande Mars eller 4:de dag påsk låter husbonden Josef Ahlqvist vid Ahlby i Rute medels offentlig frivillig auktion, som börjas kl. 10 f. m. försälja hvete, råg, korn, hvetemjöl och korngryn, allt i mindre utrop, ett ungt sto, 2 st. mjölkkor, ett ungsvir, tjenligt till slagt, ett litet parti hö och höstsädeshalm m. m. Godkände inropare lemnas anstånd med betalningen till den 1:sta Augusti detta år; okände eller mindre vederhättige ställa borgen eller betala kontant.
Bunge den 17 Mars 1894.
Efter anmodan.
GUST. KELLSTRÖM.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Mars 1894
N:r 43